Att den debatt som pågår inom socialdemokratin är en del av ett nödvändigt förändringsarbete verkar många ha svårt att förstå. Eller vill inte medvetet förstå. Så som den ständiga borgerliga kören om utmaningar mot Mona Sahlin så fort det uttrycks olika åsikter inom Sveriges största parti.
Debatt och diskussion är något helt annat än inbördeskrig inom socialdemokraterna. Det är förövrigt roande att höra Anders Nilssons & Örjan Nyströms beskrivas som 70-tals nostalgiker något de definitiv inte är. Snarare kalla realister och reformister på medellång sikt. Som inser att mycket gick fel under den ensidiga fokuseringen på budgetsanering där stora grupper slogs ut.
De olika recepten för hur uppståndelsen från den döda politiken ska gå till visar på spänningarna inom socialdemokratin, men också att dessa ryms inom ett tydligt vänsterperspektiv. Som antyds av titlarna återfinns Snart går vi utan er –Brev till socialdemokratin (Leopard) i en mer vänsterromantisk fåra medan Den grå vägen – Tankar om en ny socialdemokrati (Hjalmarson & Högberg) snarare lägger fokus på det konkreta.
I sitt ”brev” beskriver S-studenternas ordförande Kajsa Borgnäs möjligheten att själv välja i de offentliga välfärdssystemen som ”systemfrämmande lösningar” i den socialdemokratiska modellen. Inte heller hos de grå förnyarna är det dock mycket hipp hurra över det som de flesta av oss numera ser som en självklarhet, men som Socialdemokraterna alltid har kämpat mot.
I S-debattörerna Anders Nilssons & Örjan Nyströms Reformismens möjligheter (Agora & Premiss) letar man också efter en strategi för samhällsförändring. Det handlar om att ”återerövra den demokratiska politiska maktens företräde gentemot bilden av en determinerad ekonomisk utveckling som bara ropar på anpassning”.
Det är så snacket går.
De båda efterlyser en ny reformvåg för ökad jämlikhet och blickar längtansfullt tillbaka till ”70-talets socialistiska systemskiftesoffensiv med arbetsrättsreformer och löntagarfonder”.
Ökad jämlikhet förenar. Det finns också en gemensam grund i avståndstagandet från Photoshop-politiken byggd på att tåga med röda fanor på första maj men trängas i mitten resten av året.
”Vad som saknas är blicken framåt, nästa steg”, skriver Jens Lundberg i brevboken och fortsätter: ”Nostalgin borde inte få ta över viljan till omdaning. Om den viljan ens finns.”
I Den grå vågen berör också Katrine Kielos Socialdemokraternas förhållande till historien. Hon är kritisk:
”Det hjälper inte hur många Olof Palme-citat man än staplar på varandra, eller hur mycket det socialdemokratiska partiet än fjäskar för sin historia, inget av det där kommer att ta rörelsen framåt.”
Sahlin utmanas av egen vänster | Ledarsidan | SvD
Relaterade Inlägg:
- Delning inom socialdemokratin och lägg ner s-info
- Kampen fortsätter inom socialdemokratin med skånedistriktet i centrum
- Bildningsförakt inom socialdemokratin?
- Dags att börja kommunicera socialdemokratin
- Skattehöjningar inte lösningen på krisen socialdemokratin