Det är tydligen så att argumenten om att de ska löna sig att arbeta och underförstått att en del väljer att inte arbeta för att det inte lönar sig kommit för att stanna i Sverige.
Det är de neoklassiska ekonomiska teorierna model 1870 som blivit grunden för dagens svenska politik.
I grunden har hela det svenska samhällsbygget av idag kommit att baseras på utbud och efterfrågan samt morot och piska teorierna tillämpat hela vägen ner till den enskilda individen.
Den ‘hedonistiska’ arbetslösa individen förutsätts välja sin arbetslöshet om han eller hon får ut mer av detta än att arbeta. Likadant företagaren om han får ut mer av att anställa än att inte välja och anställa.
Moderaterna kallade det arbetslinjen men teorierna och samhällssynen är gamla. Det är neoklassisk ekonomisk teori som hade sin höjdpunkt före det moderna samhällets genombrott. Liksom socialdemokratin framväxade.
Neoklassisk nationalekonomi är en teoribildning inom nationalekonomi vars genombrott traditionellt anges ha ägt rum runt 1870. Den kallas ibland även marginalism på grund av de marginalistiska resonemangens centrala betydelse. Med neoklassisk nationalekonomi åsyftas ett allmänt samhällsekonomiskt synsätt som fokuserar på fastställandet av priser, produktion och inkomster i marknader genom utbud och efterfrågan. Med andra ord: det som avgör vad som ska produceras är marginalintäkten, det som avgör vad konsumenten köper är marginalnyttan, det som avgör huruvida det enskilda företaget ska anställa är marginalprodukten och så vidare. Några av de mest framträdande pionjärerna inom den neoklassiska skolan var engelsmannen Stanley Jevons, österrikaren Carl Menger och fransmannen Léon Walras.
Termen ”neoklassisk” användes först av ekonomen Thorstein Veblen (1857-1929) i en artikel år 1900. Han använde termen för att betona likheten mellan de klassiska ekonomerna och den modernare Alfred Marshall (1842-1924). Veblen ansåg att de vilade på en gemensam utilitaristisk grund och att de båda utgick ifrån att människor agerar hedonistiskt, det vill säga söker efter största möjliga lusttillfredsställelse.[1] Med tiden kom termen dock att användas synonymt med marginalistisk analys.
De tidiga neoklassikerna övergav helt och hållet klassikernas arbetsvärdeteori, teorin om att varors bytesvärde (priset på marknaden) avgörs av mängden arbete som nedlagts i dem. Istället betonade man efterfrågan på varorna som avgörande. Senare modifierades detta till en analys som tog hänsyn till både produktion och efterfråga.
Neoklassisk nationalekonomi – Wikipedia
Att en moderat finansminister känd för att älska fina teorier och vad han kan läsa i ekonomiska handböcker upprepar dem I modern förpackning som arbetslinjen är kanske inte så konstigt.
Mer förvånande blir man när man hör Thomas Östros linda in idiotierna i en DN debattartikel om socialdemokraternas väg framåt. Med skillnaderna i den politiska utformningen förvisso.
Den neoklassiska ekonomiska synen borde dock bekämpas med näbbar och klor av socialdemokratin och alla som vill ha ett annat samhälle och syn på människor än det moderata 2/3 dels samhället vi befinner oss i idag.
När Thomas Östros börjar låta som Anders Borg reagerar i alla fall jag.
Likadant skattereformen som genomfördes på 90-talet tog bort både ett progressivt skattesystem liksom att den breddade skattebasen så att mer av skatteintäkterna kom från ‘vanligt’ folk med låga o medelinkomster. Då förstås via momsen…
Det var både en sällsynt dåligt tajmat DN-debatt artikel och en artikel som sade inget om socialdemokraternas framtid eller hur man vill arbeta för ett samhälle som inkluderar alla svenskar utan åstkillnad i närande och tärande..
Bloggat:
Socialdemokratin, förnyelsen eller döden, Östros hjärta till vänster – men borde lyssna på vad verkligheten viskar i hans öra!, Socialdemokraterna: Tiden är inne för fler att visa att de vågar., Bättre att gå av cykeln – än att trilla omkull…, Meningslöst av Östros, Avgörandets tid är nära, Nog för att förändringar i skattesystemet kan vara okej, Vad väljer du: Högre skatter och generösare försäkringsregler eller stramare försäkringsregler och lägre skatter?, http://jamlikhetsanden.blogspot.com/2010/11/dags-att-skruva-ner-volymen.html
Relaterade Inlägg:
- Arbeta eller studera med pension
- Reinfeldt – Sänkta skatter ska få fler att vilja arbeta
- Lokalpolitik eller nationell industripolitik
- Realityjournalistisk eller verkligheten i Aftonbladets fattigblogg
- Bidrag för att inte arbeta