:::: MENU ::::

Datalagring ingen fråga i valet 2014

Jag tror de flesta är medvetna om att med context-aware mobila devices och datorer befinner vi oss redan i ett samhälle där alla svenskars rörelser kommer att kunna övervakas 24/7 dygnet om. Vem du pratar med och vilka dina vänner är liksom ekonomi, arbete, relationer och politiska åsikter kan sammanställas från den datainformation som lagras hos kommunikations leverantörer i Sverige. Det är sammanställningen av data som ger värde för både polis och andra aktörer. Speciellt om man kan gå tillbaka i tiden. 

Det amerikanska NSA med flera olika länders underättelsetjänster liksom privata företag runt om i världen tillämpar redan idag storskalig data-mining på aggregerad trafikdata.  

Den strid som nu pågår i Sverige där flera politiska partiet vill ha kvar centraliserad övervakning via datalagring och LEK lagen trots EU-domstolens förklarade av datalagrings direktivet som stridande mot grundläggande mänskliga rättigheter handlar i grunden om rätten till ett privatliv utan intrång och kartläggning från stat. 

Telia återupptar datalagring – Sverige – Göteborgs-Posten

Telia återupptar datalagring Avbröts efter ingripande av EU-domstol. PTS slog fast att svensk lag måste följas.

Relaterat

Telia börjar återigen lagra data från kundernas trafik i tele- och datanäten. Bahnhof å sin sida fortsätter att vägra.

I botten ligger striden kring EU:s nedskjutna datalagringsdirektiv.

Lagringen avbröts i våras sedan EU-domstolen förklarat att datalagringsdirektivet var lagstridigt.

Sedan dess har en statlig utredning och Post- och telestyrelsen (PTS) slagit fast att operatörerna trots det måste följa den svenska lagen om elektronisk kommunikation (LEK) som kräver datalagring. Frågan om LEK också strider mot EU:s lagstiftning ska prövas av domstol.

”Telia tycker att det är bra att frågan får en formell rättslig prövning och välkomnar därför pågående rättsprocess som får visa om LEK är förenlig med EU-rätten”, skriver Telia i ett pressmeddelande.

Pressmeddelandet är lite förvirrande eftersom SR:s Ekot i juni kunde avslöja att bolaget och även andra operatörer fortsatt lagra vissa data även efter beslutet i EU-domstolen.

Till dem som fortfarande vägrar lagra alla former av användardata hör Bahnhof.

Vi kommer inte att börja datalagra och i juli anmälde jag oss till PTS. Vi vill vara fullständigt transparenta och inte gömma oss i den här frågan, säger vd Jon Karlung till TT. Huvudprincipen är att man inte kan lagra data från medborgare som inte är misstänkta för brott. Enligt den svenska grundlagen går EU-rätten före svensk lagstiftning och därför tycker jag att det är allvarligt om operatörer fortsätter datalagra i strid mot beslutet i EU-domstolen.


Socialdemokraternas fria wifi

En tillgång till internet för alla svenskar via wifi tror jag både är en demokratifråga och en avgörande infrastrukturfråga om sverige vill utvecklas som en kunskaps nation. Speciellt när utvecklingen går mot att allt flyttas till olika former av molntjänster inklusive den  statliga och kommunala offentliga information. 

 

S vill ha gratis wifi i alla kommuner | Valet 2014 | SvD

– Vi vill att staten reder ut rättsläget så att vi kan få en snabb utbyggnad i kommunerna. Som jag ser det är gratis wifi snarare att se som en del av ett slags allemansrätt som naturligtvis ska finnas i ett modernt samhälle. Det är en demokratisk fråga och den utvecklingen kan vi inte stoppa, säger Mikael Damberg, gruppledare för Socialdemokraterna, som i går gästade den kommunalekonomiska mässan Kommek i Malmö. Damberg tror inte att någon teleoperatör skulle slås ut om det var gratis trådlöst på gator, torg, parker och andra offentliga miljöer i kommunerna. – Men visst måste de rättsliga frågorna lösas innan man satsar brett. Om ett par, tre år borde det finnas i alla kommuner, säger Mikael Damberg och påpekar att kostnaderna är marginella för kommunerna. Helsingborg är en av de kommuner som var tidigt ute med fritt wifi på utvalda ställen, inklusive skolor och andra offentliga byggnader men också vissa parker och torg. Nässjö har också kommit igång så att man kan surfa gratis med sina smartphones på Stortorget och längs gågatan. I Stockholm förs diskussioner, men i Malmö är det redan klart att man släpper på det trådlösa redan i höst. Kommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) tvekar inte. – Tekniskt är det enkelt och för mig var det också ett enkelt beslut som kostar 1,5-2 miljoner. Vi vill kommunicera med invånarna via olika e-tjänster och då måste de kunna vara uppkopplade, säger hon.



Är dina data säkra i molnet?

 

I och med domstolsbeslut som nedanstående och andra liknande fall har amerikanska domstolar gjort klart att de ser av amerikanska bolag kontrollerade servrar eller datacenters som stående under amerikansk jurisdiction.  Med wikileaks i bakhuvudet uppstår förstås frågan hur säkra är integritetskänliga eller företagshemlig information som lagras i olika molntjänster. 

För majoriteten av vanlig användare har var information som lagras i molntjänster kanske mindre betydelse. För företag och personer med känslig information är det dock något som man borde ha med som en faktor när man ska väljer nättjänster. 


USA kräver att få svenska data – IDG.se

– Det är en fråga om kontroll, inte om var informationen finns geografiskt, motiverar Loretta Preska sitt beslut.

Det betyder att användare i Europa, och därmed Sverige, inte är skyddade från att deras data överlämnas till den amerikanska staten, till exempel i samband med brottsutredningar och underrättelsearbete. I förlängningen gäller det inte bara användare av Microsofts tjänster, utan även användare av tjänster från till exempel Apple, Google, Yahoo, Facebook och Twitter.

Microsofts chefsjurist Brad Smith opponerar sig mot beslutet:


Det öppna internet är hotat

Tanken att internet som en global kommunkationsarena där alla har möjlighet att nå alla på lika vilkor verkar idag gå mot att bli en utopisk tanke från internets barndom.

Dagens internet utformas idag av företag och nationer där ‘gated communities’ modell facebook och nationell styrningen och kontroll stänger inne både användare och frihet att uttrycka sig. Kampen över kontrollen av internets innehåll kommer troligen bara bli hårdare i framtiden.

Tim Berners-Lee: Det öppna nätet är hotat – IDG.se

”Kommer vi att låta andra paketera och begränsa våra upplevelser online, eller kommer vi att skydda det magiska i ett öppet nät och makten det ger oss att säga, upptäcka och skapa fritt? Hur kan vi bygga upp en maktbalans för att se till att de som spionerar på nätet hålla ansvariga?”  Så skriver Tim Berners-Lee i ett blogginlägg på Google, med anledning av internets 25 års-jubileum.

Netflix och Telenor i hemligt avtal – Computer Sweden

Affären mellan Netflix och Comcast i USA ger svallvågor. Nu har Telenor tecknat ett kommersiellt avtal med Netflix.

Det avslöjar norska Dagens Naeringsliv. Liksom i fallet med Comcast har förhållandet mellan Netflix och Telenor varit ansträngt sedan videotjänsten lanserades i Norge 2012. Netflix har stått för en stor del av trafiken i Telenors nät och parterna har tvistat om notan – Telenor har velat ha betalt för att placera Netflix servrar i sina datacenter. Samtidigt har kunderna klagat på dålig Netflix-kvalitet i Telenors nät.Marcus Jerräng: Gamla internet går mot ättestupan.


OECD till Anders Borg – Satsa på arbetsmarknadspolitik och finasiella stimulanser

Att även OECD nu uppmanar Sverige att stimulera ekonomin och satsa mer på (effektiva) arbetsmarknadsåtgärder visar hur till överdrift finanspolitiken fokuserats på ekonomiskt sparande och överskott i statsfinanserna. Sverige står långt ifrån det tidiga 90-talets statsskulds problem. Anders Borg kunde redan för ett år sedan när räntan var superlåg och alla ekonomer plus samlad opposition talad om mer stimulanser agerat. Då kanske vi hade haft en lägre arbetslöshet och en jämnare nedgång i eknomin eller varför inte lite tillväxt. Jag tror inte på självsvält som ekonomiskt metod.

/ck

di.se – OECD: Så löser Sverige jobbproblemet

”Ni har den hårda vägen skapat utrymme genom stram finanspolitik och genom att ha tagit tuffa beslut. De svenska statsfinanserna är nu mycket starka, både vad gäller statsskuld och budgetbalans. Ni kan genomföra mer stimulanser”, sade han.

Han sade att nu, sex år in i krisen, är det en väldigt tydlig skillnad mellan de länder som gjorde vad som krävdes, även om det var smärtfullt, och de som inte tog de tuffa besluten vad gäller offentliga finanser. Angel Gurria konstaterade att den genomsnittliga statsskulden i OECD ligger närmare 100 procent, samtidigt som den är runt 40 procent i Sverige.

”Det är anmärkningsvärt. Många svenskar vet nog inte att statsskulden är den dubbla i Europa och fem-sex gånger högre i Japan”, sade han och tillade att Sverige nu har en bättre balans mellan den offentliga och den privata sektorn och att storleken på det offentliga inte längre är ett problem.

Med detta utrymme är det nu läge för Sverige att genomföra riktade åtgärder för att få ned arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten, menade Angel Gurria, som bland annat slog ett slag för arbetsmarknadspolitik för att få tillbaka arbetslösa i arbete. Han pekade bland annat på problemen med långtidsarbetslösheten bland unga, som kan skapa frustration och göra att unga tappar tron på framtiden.

Han betonade att stimulanser ska vara tillfälliga och att Sverige sedan kan komma tillbaka till överskott i statsbudgeten och minskad statsskuld.

Finansminister Anders Borg sade att Sverige står beredda att genomföra mer stimulanser.


Sidor:1234567...519