Det börjar bli uttjatat med vietnam jämförelser men Afghanistan verkar vara på väg mot att bli NATOs vietnam. Finns det någon militärplan för att vinna kriget som Sverige deltar i? Och var finns den politiska-civila planen. Hur länge ska man stanna i Afghanistan 15-20-30 år. Till vilken kostnad. Hur ska man bygga upp ett civilt samhälle.

Svar skicka mer soldater?

Men jag antar att Sverige kommer att sitta tyst och sedan lojalt skicka mer trupp. Vi deltar ju i en organisation där vi inte har en röst. Vilken bra säkerhetspolitik vi har.

Till skillnad från vad förespråkarna för ‘humanitära’ militär invasioner säger krävs det lite mer än att bara skicka in soldater och förvänta sig att de ska fixa allt.

Det sorgliga är att största anledningen till att NATO finns kvar i Afghanistan är trovärdighetsförlusten om de skulle dra sig tillbaka. Det går ju inte att göra anspråk på att vara en global militärallians om några ‘bönder’ med kalashnikovs  kan slå tillbaka ens militär. Så kriget fortsätter medan politikerna i NATO försöker rädda ansiktet.

SvD » Utrikes » Kanada pressar Frankrike om Isaf

Förhandlingarna sker under det avgörande Natomöte om Isaf som i dagarna hålls i Litauens huvudstad Vilnius. USA driver tillsammans med Kanada, Storbritannien och Nederländerna kravet att fler soldater skickas till de oroliga delarna i södra och östra Afghanistan. Där bedriver de en offensiv kamp mot talibaner och al-Qaida.

För att stanna kvar i Afghanistan med sina 2 500 soldater kräver Kanada ytterligare 1 000 man plus helikoptrar. Kravet är inte förhandlingsbart, sade landets försvarsminister Peter MacKay i Vilnius i torsdags.

Frankrikes försvarsminister Hervé Morin sade å sin sida att Frankrike överväger att skicka fler soldater. Dagens drygt 1 300 franska soldater finns främst i den afghanska huvudstaden Kabul. President Nicolas Sarkozys talesman har bekräftat att en truppförstärkning utreds.

SvD » Utrikes » Tufft Natomöte väntas om Afghanistan

USA ökar själv sin insats i Afghanistan med 3 200 marinsoldater från april.

Samtidigt har Kanada, som har cirka 2 500 man i söder och som fått se 78 soldater stupa och en diplomat dödas sedan 2002, hotat att lämna Afghanistan nästa år om inte fler Natoländer skickar trupp till stridsområdena i söder. I landets parlament finns en majoritet för ett sådant beslut.

- Vi har aldrig gjort någon hemlighet av att vissa allierade befinner sig i mycket farligare områden än andra, sade utrikesminister Condoleezza Rice i riktning Berlin, när hon på onsdagen kom till London för att träffa den brittiska regeringen.

Förutom Kanada syftade hon på Natomedlemmarna Storbritannien, Danmark och Nederländerna plus Australien.

Det snabba tyska nejet, som levererades omgående av både av förbundskansler Angela Merkel och försvarsminister Jung, följdes dock av ett nästan lika snabbt ja till en Natobegäran om att ställa upp en mindre snabbinsatsstyrka på 250 man i norra Afghanistan. Den ska ersätta norsk trupp.

Tyskland har, liksom de flesta av de stater som bidrar till den 42 000 man starka ISAF-styrkan under Natobefäl, undantag och förbehåll för vilka operationer deras soldater får delta i.

Dessa förbehåll har beslutats av förbundsdagen. Och där finns i dag ingen majoritet för att låta tyska trupper delta i jakten på talibaner.

Tyskland är i motsats till exempelvis Sverige en relativt ny deltagare i internationella militära operationer med FN- eller Natomandat. Första gången var i Kosovokriget 1999.

Vid Natomötet i Litauen deltar också försvarsminister Sten Tolgfors tillsammans med andra icke Natoregeringar som har ISAF-trupp. Sverige har enligt försvarsdepartementet inte fått någon förfrågan om att öka insatsen i Afghanistan. Men vissa sådana planer finns.

Powered by ScribeFire.