Hmm, var inte liberaler som stod för frihetligt utbyte av åsikter? Och moderaterna som var det lyssnade partiet. Uppenbarligen har order utgått till Sveriges nya Pravda eller möjligen från Gudmundsons kompisar i regeringskansliet att försöka få tyst på de mer högljuda liberala frihetsivrarna.

Kan det möjligen ha något att göra med demonstrationer 16 september.

Sen har väl Per Gudmudson på SvD aldrig varit den argast kritikern av ofriheter från höger. Det är så mycket viktigare att utkämpa den ideologiska striden med vänsternästena på landets kulturredaktioner och förstås studieresor till Kuba.

Men jag är säker på att de liberaler som känner stark oro för FRA-lagen tröstar sig med att de slipper ofriheter som rätten att arbeta heltid, flygskatt och kan få friheten att  betala privat för sin sjukvård.

Och visste kommer säkert där ‘farliga’ socialdemokraterna återinföra den proletariatets diktatur som gällde före 2006. Nej visst. det var ju på den goda tiden Telia, Vattenfall med flera privatiserades.

Kan det möjligen vara så att marknadsliberalism av moderat modell enbart är frihet för det som brukade kallas kapitalet. Och inte individuella fri och rättigheter?

Uppenbarligen är liberaler med egna åsikter en del av problemet för regeringen…

SvD » Ledarredaktionens blogg

Inom den liberala falangen börjar det bli dags att bestämma sig. Som man sa förr: Är du del av problemet – eller är du del av lösningen? På SVT Opinion presenterar Johnny Munkhammar sina argument för varför han nu blir aktiv moderat.

”Självklart finns det punkter i både sak och hantering – såsom FRA-frågan, LAS, värnskatten och den obligatoriska a-kassan – som förtjänar kritik. Men har Alliansen från ett frihetligt reformperspektiv varit så dålig att den inte förtjänar stöd?

Maktskiftet ledde direkt till att några skadliga företeelser avvärjdes – minns flygskatten, lagen om rätt till heltid och stopplagen i sjukvården. I övrigt är, enligt Aftonbladets genomgång i augusti 2008, 46 vallöften av totalt 57, infriade eller på väg att infrias.”

”Paradoxalt nog tenderar vi att motsätta oss reformer när de sker, och vi underskattar ofta de positiva effekterna. Men idag vill få ha löntagarfonderna och Televerket åter. Men om vi inte förmår se reformerna när de sker riskerar vi ta det hela för givet – då kan tiden av förändring komma att ta slut, kanske redan 2010. Och Sverige behöver fortsatta reformer.

Vännerna ska vara de tydligaste kritikerna. Men det får inte leda till ett decennium av stillestånd och särintressepolitik med Sahlin.”

I grunden har Munkhammar rätt. Precis som Erik Svansbo skrev i sin blogg Pophöger är det ett märkligt beteende att överväga sofflocket eller miljöpartiet när man vet att det oppositionella regeringsalternativet är sämre. Betydligt vettigare är att försöka hjälpa till att staka ut den väg Alliansen behöver gå för att göra landet bättre.