Vad hände med den fria marknad som skulle vara det optimala sättet att organisera en ekonomi? Där företag och människor växer eller dör efter darwinistiska principer.

Den fria marknaden var och är förstås en illusion. Staten d.v.s det politiska systemet är den yttersta garanten för att en marknadsekonomi ska fungera. I USA har nu staten fått gå in för att köpa dåliga krediter. Men det är knappast någon som tror de 1000 miljarder dollar som hittils investerarats

Vad marknads talibanerna liberalerna vill är att staten ska inte lägga sig i hur företagen driver sin verksamhet eller använder eventuella vinster. Däremot ska det det politiska systemet upprätthålla lagar som skyddar företagen i deras verksamhet och förstås en fungerade infrastruktur som företagen helst ska kunna använda gratis.

En anledning till kollapsen i det amerikanska finanssystemet är just de avregleringar som marknadsliberaler så länge förespråkat. I USA var det Ronald Reagan som inledde avregleringsvågen. Tanken var att alla dessa ekonomiskt rationella aktörer skulle agera på bästa sätt om de inte styrdes av regleringar och ge bäst ekonomisk utveckling.

Nu vet vi hur det gick. Hur stor del av tillväxten i både USA och den globala ekonomin de senaste 30 åren har varit byggd på billiga krediter som säkrats mot en framtida värdestegring? Finansinstitutioner har i princip kunnat trycka sina egna pengar genom att ge ut lån. Med återigen staten d.v.s vi

Även vi svenska skattebetalare har lånat ut 150 miljarder i dagarna för att hålla den svenska bostadsmarknaden och bankerna under armarna. Ja, jag vet att en kollaps är värre men varför inte först tvinga de svenska bankerna och dess ägare att ta sitt ansvar?

Eller är det bara jag som tycker att om det ‘gemensama’ ska ta ansvaret för marknade ska vi då också kunna ställa krav på hur den agera. ‘Vi’ betalar ju för det.

Mer i media:
DN1, DN2, DN3, SVD1, SVD2, VA, AB, AB2, HD

Bloggat:

Nancy Pelosi rodde hem krisplanen | SvD

Kongressledarnas staber var under söndagen febrilt sysselsatta med att arbeta fram de finstilta detaljerna i skrivningen av ett lagförslag och till sist kom det efterlängtade beskedet att de hade lyckats. En första omröstning i representanthuset väntas ske redan idag, måndag.

Den dramatiska fredagen – då presidentkandidaten John McCain kastade en näve grus i förhandlingsmaskineriet och då det utbröt gräl mellan demokratiska och republikanska kongressledare vid det krismöte i Vita huset som president George W Bush kallat till – följdes alltså av ny dramatik under helgen.

Kongressledarna bänkade sig på lördagskvällen för en maratonsession. Och de var väl medvetna om att det var en kamp mot klockan. De ville till varje pris mangla fram en överenskommelse innan de väntande finansmarknaderna öppnade på måndagsmorgonen.

–Det känns som om vi är 15 minuter från världens undergång, kommenterade chefen för aktieförvaltningen vid en brittisk storbank för Financial Times.

Runt midnatt natten till söndagen kom genombrottet. Då hade förhandlarna, bland annat, via telefon konsulterat ”superplaceraren” Warren Buffett som förra veckan gick in med 5 miljarder dollar i Goldman Sachs och som varnat för att det råder ”en farlig situation” på finansmarknaderna.

Och representanthusets färgstarka demokratiska ordförande Nancy Pelosi spelade en nyckelroll. Det var ett förslag från henne som bröt isen.

–Hon tog över i sista minuten, säger en av de anställda vid Vita huset med insyn i förhandlingarna till Wall Street Journal.

–Under de sista en och en halv timmarna fick hon saker och ting att falla på plats.

Kärnan i den kompromiss som man nu kommit fram till är det två och en halv sidor korta förslag som finansminister Paulson la fram förra helgen:

Finansdepartementet får använda upp till 700 miljarder dollar för att köpa upp ”skämda” värdepapper i ett försök att häva den förlamning på kreditmarknaden som strypt utlåningen till företag och hushåll och som med president Bushs ord hotar att driva fram ”en lång och smärtsam recession”.

Det är finansen som ska avgöra vart pengarna ska gå och vilka papper som ska köpas. Tanken är att man ska sitta på papperen till dess läget normaliseras och att staten då ska sälja tillbaka dem på marknaden till så liten kostnad som möjligt för skattebetalarna.

Men Bushadministrationen har under resans gång också gjort betydande eftergifter och lagstiftarna har hakat på en rad förbehåll till de i praktiken fria händer som Paulson ursprungligen begärde: