Någon som kommer ihåg de problem försäkringskassan hade 2008? När tusentals anställda skulle ersättas med nya datorsystem som skulle effektivisera verksamheten? Och det efterföljande kaoset med tusentals svenskar som fick sitta i mellan.

När nu riksrevisionen och computer sweden tittat på hur verksamheten hanterats begripper de flesta att något gått ordentligt fel.

Begränsad konkurrens och bristande affärsmässighet verkar vara två nyckelord i hur FK hanterat sin verksamhet. Och på ren svenska inkompetens. Hur kunde en omläggning av datasystem som den egna it-avdelningen sade sig kunde göra för 30-40 miljoner sluta med en kostnad på miljarder till externa konsulter.  Tydligen var det Accenture som computer sweden kallade det satt i förarsättet när SAP valdes som konsult för den nya it-startegin man skapade 2006. Konsulter väljer konsulter?

Hur kunde Accenture bli konsult för vad som i pr aktiken var hela FKs verksamhet inklusive hur FK skulle fungera som organisation? Till ett totalt värde av 400 miljoner bara för detta. Till vilket det tillkommer kontrakt värda miljarder för andra konsultfirmor. FK har tydligen inte ansett att de har kompetens att leda och förändra sin egen organisationsstruktur?

Hade det varit något annat land än 
Sverige hade jag undrat över mutor eller korruption.

Det är även Accenture som leder övergången från stordator system till unix och utvecklingen av det nya tandvårdssystemet. Men det som riktigt får mig att fara i taket är nedanstående. Sedan när sitter konsulter med som en del i den ledning som ska besluta om utformingen en myndighets verksamhet och kan man förmoda användandet av dessa tjänster?

Avtalet från 2005 om
förändringsarbete gäller ännu. På detta mandat har en av Accentures
delägare suttit i styrgruppen för förändringsarbetet, det så kallade
Programmet. Styrgruppen i övrigt består av stora delar av
Försäkringskassans ledning och har fungerat som de facto-ledning för
mycket av myndighetens arbete.
Accenturekonsulten företräder Programmet
nedåt i organisationen, exempelvis gentemot tandvårdsprojektet.

Samtliga nämnda avtal med Accenture
har avropats från ramavtal för it-konsulttjänster som tecknats 2001 och
2004 av dåvarande Riksförsäkringsverket. Det gäller även uppdrag som
till synes inte har någon tydlig, eller en mycket svag, koppling till
it.

Något ramavtal för organisations-
och managementkonsulttjänster har Accenture inte haft. Fyra sådana
ramavtal tecknades i slutet av 2007, men inte med Accenture. En ny
upphandling av managementtjänster har inletts under hösten i år.

400 miljoner kronor till Accenture – Computer Sweden

Den 23 mars 2005 presenterar generaldirektör Curt Malmborg Försäkringskassans nya ledningsgrupp. Mindre än tre veckor senare, den 11 april, finns Accenture på plats för att se över styrningen av Försäkringskassans huvudkontor. Ytterligare två veckor senare får Accenture uppdrag att också analysera it-verksamheten. Sedan dess har Accenture funnits kvar i organisationen.

I oktober 2005 får Accenture två nya tunga avtal. Accenture ska dels se över Försäkringskassans personalorganisation, dels bistå programkontoret för Försäkringskassans omfattande förändringsarbete.

Konsekvenserna är f

”Försäkringskassans upphandling brister” – Computer Sweden

Riksrevisionen har nu avslutat den förstudie kring Försäkringskassans it-upphandlingar som inleddes efter CS avslöjanden tidigare i höstas. Enligt revisionen finns indikatorer på problem med både begränsad konkurrens och bristande affärsmässighet. Därför går Riksrevisionen vidare med en regelrätt granskning.

Fyra upphandlingar har granskats: det SAP-baserade utbetalningssystemet, som drivs av Siemens; projektet kundbild och självbetjäning, som Logica leder; två Accenture-ledda projekt – det kritiserade tandvårdssystemet och projekt Fenix som är migreringen från stordatormiljö till Unix.

”Att it-projekten hanteras på ett professionellt sätt, från upphandling till igångsättning, är avgörande för Försäkringskassans effektivitet”, skriver riksrevisor Karin Lindell i granskningsbeslutet.

Så verkar alltså inte ha skett, enligt Riksrevisionen. Konkurrensen har varit begränsad, och i tre av de fyra upphandlingarna har få anbud kommit in. Det finns enligt revisionen flera tänkbara orsaker till den bristande konkurrensen. Anbuds­tiderna har varit mycket korta, underlagen har varit oklara och ofullständiga, tilldelningskriterierna har varit otydliga och ramavtalsvill­koren har ändrats i avropen.

Det finns också tecken på bristande affärsmässighet i upphandlingarna. Avtalen är i vissa fall ofullständiga och förutsättningarna för kostnadskontroll saknas eftersom anbudsgivarna inte kunnat lämna rättvisande och fullständiga priser.

[...]

Ytterst är dock regeringen ansvarig för att myndigheter följer gällande rätt. Regeringen har också ett allmänt ansvar för den statliga verksamhetens effektivitet och resultat. Ansvaret för eventuella brister som kan framkomma i en granskning kan följaktligen falla tillbaka på
regeringen”, konstaterar riksrevisor Karin Lindell.