Claeskrantz.se

Jag gillar rubriken i DN med flera tidningar. Arbetslösa söker inte arbete. Baserade på stickprovskontroller vid 6 arbetsförmedlingar utförda av arbetsförmedlingen själva. Som propagerar för att de arbetslösa behöver kontrolleras hårdare. Det är en luddig artikel skriven av TT där det inte ens framgår vad det är för typ arbeten folk inte sökt. Är det anvisade eller allmänt.

Jag köper det inte. Förutom den missvisande artikelrubriken nedan vill jag se metodik och hur undersökningen genomfördes.

Att det sedan är Leif Tallskog medlem av FUT delegationen som är ute och propagerar för ökad kontroll av de arbetslösa gör det hela än mer tveksamt i mina ögon.

Som det skrivs om nedan är det en del av en offentlig mytbildning. ‘De fuskar’ och lever hellre på a-kassa, sjukpenning eller socialbidrag. Som vanligt granskas heller inte argumentet för fusk av media som istället bara för vidare dem.

Mer i Media:
Arbetslösa söker inte jobb

Bloggat:

De bluffar om fusket | Kultur | Aftonbladet
”Tio miljarder i bidragsfusk.”

”Fusk och missbruk kostar 18-20 miljarder kronor i bidragssystemen.”

Så sammanfattade tidningarnas nyhetssidor FUT-delegationens beräkning av svinnet i 46 försäkrings- och bidragssystem. FUT – Delegationen mot felaktiga utbetalningar – tillsattes av den socialdemokratiska regeringen 2005 och består av representanter för regeringskansliet, myndigheterna och olika organisationer. I fredags (9 nov) kom de med en rapport som genast fick genomslag i medierna.

SVT:s Aktuellt basunerade att ”20 miljarder går upp i rök varje år” och att det nu finns ”svart på vitt hur mycket som betalas ut felaktigt” (9 nov). Ledarsidorna följde upp: ”Fusk-Sverige” skrev Expressen. ”Rapporten om fusket och svinnet är nedslående” tyckte Dagens Nyheter. ”Kontroll, karens, straff, färre bidrag – allt är ju möjligt om regeringen bara vill” skrev Svenska Dagbladet.

Den som läste noggrannare fick veta att siffrorna i själva verket är osäkra, att det mest handlade om bedömningar. Men vem minns det om några veckor? Dessa 10 fuskmiljarder och 20 svinnmiljarder kommer nu att leva sitt eget liv och användas för att driva fram hårdare kontroller.

Vill man blåsa upp en siffra ska man tala om mörkertal. Det gör det nästan omöjligt att säga emot, eftersom det ligger i mörkertalens natur att ingen vet hur stora de är. Allt man kan göra är att gissa. Det är precis vad FUT-delegationen gör i sin rapport. Metoden kallas expert elicitation.

För varje av de 16 försäkrings- eller bidragssystem som specialstuderats har FUT samlat ihop en handfull personer som antas kunna något om hur systemen fungerar, vilka sätt att fuska det finns och så vidare. De får först gissa omfattningen av svinnet var och en för sig. Sen träffas de och pratar en dag och sedan får var och en gissa igen. Medelvärdet av dessa andra gissningar används som den ”sannolika” siffran.

Ibland har förstås experterna tidigare stickprovsundersökningar, mörkertalsanalyser och annat i bakfickan när de gissar, men ofta utgår de bara från ”egna och kollegors erfarenheter”. Det innebär också att osäkerhetsmarginalerna – skillnaden mellan högsta och lägsta gissning – ibland blir ofantliga.

Till exempel tror FUT att det finns ett svinn på 4,5 miljarder i sjuk- och aktivitetsersättningen (förtidspension). Här finns ingen empirisk undersökning att jämföra med eller utgå ifrån. Men räknar man med osäkerhetsmarginalerna kan det vara allt emellan 2 och 7 miljarder.

Eller ta socialbidragen – den bidragsform där svinnet antas vara störst räknat i procent. Experterna hävdar att i genomsnitt 1 468 miljoner på något sätt betalas ut felaktigt, men gissningarna ligger på allt mellan 484 och 2 741 miljoner.

Räknar man med dessa säkerhetsmarginaler – som naturligtvis också är gissningar – för alla de 16 system som specialstuderats, hamnar de felaktiga utbetalningarna någonstans mellan 7 826 miljoner och 25 984 miljoner. Det vill säga mer än tre gånger så mycket i den högsta gissningen jämfört med den lägsta. Att kalla en sådan uppskattning grov är att smickra den.

Än värre är det med de 30 system som man inte har specialstuderat. Här har FUT bara gjort några intervjuer med ”experter” och gissar därmed på ännu lösare boliner att systemen nog läcker drygt två miljarder. Till exempel kan man ju tänka sig att ålderspensionen – som ju är nästan omöjlig att fuska med – kan bli fel ifall den sökande tidigare i livet fuskat åt sig för mycket sjukpenning.

Ett annat problem gäller hur FUT räknar felaktiga utbetalningar. Det är nämligen rätt lätt att dra på sig sådana, visar det sig. Om man till exempel vill ha bostadsbidrag måste man ju uppge framtida inkomst. Om det sen visar sig att man tjänande för mycket och betalar tillbaka bostadsbidraget, ja då blir det ändå en felaktig utbetalning i rapporten. Och om myndigheten till exempel betalat ut för lite vid ett tillfälle men kompenserar detta vid nästa tillfälle så att det blir rätt i slutändan, ”räknas detta som två felaktiga utbetalningar om felet kompenseras oavsiktligt men som en felaktig utbetalning om korrigeringen är avsiktlig”.

Här handlar det alltså om pengar som på intet sätt försvinner, eller snyltas bort, men som räknas som om de försvinner, dessutom ibland dubbelt.

Om möjligt ännu knepigare är kategorin ”avsiktliga fel” som är den omskrivning man använder för ordet ”fusk”. Det enda definitiva fusk vi med hygglig säkerhet kan fastslå är naturligtvis de fall där någon fälls i domstol. Men de är så försvinnande få att de inte rimligen kan fånga omfattningen av fusket, tror myndigheterna. Därför använde sig försäkringskassan, i sin förra stora rapport om fusket för ett par månader sedan, istället av antal polisanmälda fall – de är ju betydligt fler.

Men som reporten Börge Nilsson påtalar i sin helt lysande kölhalning av försäkringskassans utredningar i senaste numret av Pockettidningen R, strider det mot svensk rättstradition att utgå ifrån att den som är polisanmäld också har felat. Nilsson visar att bara 12 procent av dem kassan anmält faktiskt fälls – må vara att det kan vara lite högre eller lägre på grund av viss eftersläpning hos rättsväsendet. Att räkna polisanmälningar skulle också innebära, att om kassan satte igång och anmäla av bara tusan – vilket är precis vad man gjort de senaste åren – blir resultatet att fusket ser ut att öka, utan att någon annan förändring av verkligheten ägt rum.

Arbetslösa söker inte jobb

Mellan 20 och 25 procent av de kontrollerade sökte inte det jobb de påstod sig ha sökt. Kontrollerna som gjordes sista kvartalet förra året bekräftar en forskningsrapport från i våras, som kom fram till att 25 procent av dem som uppger att de sökt jobb inte har gjort det.

Kontrollen av att de som får a-kassa verkligen söker jobb bör skärpas, tycker Leif Tallskog, chef för arbetslöshetsförsäkringen på Arbetsförmedlingen.

För att ha rätt till a-kassa ska man söka jobb som Arbetsförmedlingen anvisar. Den som lämnar felaktiga uppgifter riskerar sänkt eller indragen a-kassa.

Leif Tallskog anser att stickprovskontroller bör införas över hela landet, men något formellt beslut har inte fattats.

Redan i mars i fjol kunde DN berätta att kontrollen av de arbetslösa skulle skärpas. Bakgrunden var då att vart tredje anvisat jobb inte söktes.

- Det är oroande, sa arbetsförmedlingens dåvarande generaldirektör Bo Bylund då.