Claeskrantz.se

De är inget nytt att fattigdom som metod att bekämpa arbetslösheten inte fungerar men den moderatledda alliansen van valet 2006 genom att presentera det argumentet som vetenskapligt bevisat. De arbetslösa som var ‘för kräsna’ för att ta arbeten skulle motiveras till att ta arbete genom sänkta ersättningar. Det skulle lösa den svenska långtidsarbetslösheten.

De ekonomer som konstruerat den teorin efter 1800-tals modell har uppenbarligen väldigt lite kunskaper om hur den moderna svenska arbetsmarknaden fungerar. Det ställs helt andra krav på den arbetssökande idag för att de ska vara anställningsbara än vad det gjorde när hur lång lön man var villig att acceptera var det enda kriteriet.

Den svenska långtidsarbetslösheten hade kunnat lösas genom en massiv satsning på utbildning/ombildning, praktik och inte minst stöd till nyföretagande även bland arbetslösa. Istället valde alliansen sänkt lön, hårdare krav och trodde städ och gräsklippnings arbeten skulle fixa problemet med lågutbildade långtidsarbetslösa.

Kan den okunskapen hos de borgerliga politikerna bero på att de aldrig sökt arbete eller varit arbetslösa? Att den enda kontakten med de ‘lägre’ klasserna är den svarta arbetskraft de anställer för att städa och passa deras barn. Jag vet inte men många svenskar verkar ha en något naiv inställning att alla blir anställda bara de söker tillräckligt många arbete. Eller med andra ord. Är folk arbetslösa så är det för att de inte vill jobba.

Något som alla som jobbar med arbetslösa vet inte är sant. Likt den kvinna jag träffade idag som talar 4 språk, behärskar office paket och är expert på word, excel och bokföring. Hon hade blivit en perfekt administrativ assistent. Men hon är också 56 år och passar inte som skyltfönster för en chef. Det senast rekommenderade arbetet för henne var ett städjobb eller möjligen diskning. Något hon heller inte har den erfarenhet för som ofta krävs. Eller det körkort städfirmorna kräver. Hon är också en av de många som utförsäkrats från a-kassa och idag finns inom jobb och utvecklingsgaranti. Som beskrivs av det finanspolitiska rådet så här.

Omfattningen av det som idag rubriceras som     
arbetsmarknadspolitiska program kommer enligt regeringens     
bedömning att öka dramatiskt under de närmaste åren. Runt fem     
procent av arbetskraften väntas delta i olika program 2010-2011.     
Detta har presenterats som en unikt kraftfull arbetsmarknadspolitisk     
satsning. Vi ställer oss mycket frågande till detta: den ökade     
omfattningen av programdeltagandet är till största delen en rent     
matematisk konsekvens av att långtidsarbetslösheten ökar och fler     
arbetslösa därför måste erbjudas plats i den s k jobb- och     
utvecklingsgarantin för att inte stå utan försörjning.   

Ett av många exempel. Ett annat är iraniern som på eget hand byggde upp ett företag i Iran med affärer över hela Persiska Viken. En person som talar persiska, arabiska, engelska och franska. Idag söker han städ och diskjobb utan framgång i Göteborg.

Eller den superkreativa 20-åringen utan a-kassa som på egen hand lärt sig Photoshop och 3D-studio max.  Eller de 4 nätverksteknikerna. Eller skogs och trädgårdsarbetaren som också han behöver ett formellt körkort efter att ha jobbat entreprenadmaskiner i 20-år-

Alla tillbringar sin tid med att skriva cv enligt teorin om att söker man tillräckligt många arbeten ska man bli anställd.  

Mer i media:
Östros- Konstruktiv kritik, Hård kritik mot regeringens krispolitik, Eric Erfors- Papegojan Borg, Höjd a-kassa föreslås som krismedicin,

Bloggat:
Alliansupproret, Johanna Graf, viktor…, BODSTRÖMSAMHÄLLET, Flute-tankar, Röda Berget, Kultur från insidan, Organisk Intellektue…, unt.se – Ledarloggen, Alliansfritt Sverige och Carls konsumentblogg, Regeringens experter dömer ut regeringen- Ni gör inte tillräckligt mot arbetslösheten (Peter And, Stimulanspolitik viftas bort av Borg (Skattepolitik och samhällsfilosofi), Hellre ordning och reda än offentliga finanser i fritt fall (Kent Persson (m) blogg), Allt fler fastnar i ett verkligt utanförskap (Utredarna)

Debattinlägg:
Calmfors mfl- Höj a-kassan i lågkonjunkturer, Svenska a-kassan är i internationell strykklass, A-kassan motverkar sina syften

Den oerhört låga efterfråga på arbetskraft gör det svårt att tänka sig att arbetslösas ekonomiska "kräsenhet" torde påverka varken arbetslöshetstiden eller kvaliteten på de jobb de får i någon större utsträckning. Istället blir frågan om man kan försörja sig och leva ett någorlunda drägligt liv som arbetslös fullkomligt central.

Forskning på området visar med all tydlighet hur psykologiskt nedbrytande och passiviserande ekonomisk fattigdom kan vara, och att detta är en av de huvudsakliga förklaringarna till arbetslöshetens negativa effekter på individer och familjer. En effekt som förvärras med arbetslöshetstiden. Detta är naturligtvis en viktig fråga ur de arbetslösas perspektiv, men det är också en viktig samhällsekonomisk fråga, då vi riskerar att skapa ett permanent utanförskap som långsiktigt minskar den samhällsekonomiska potentialen. Konjunkturellt arbetslösa riskerar att genom ekonomisk fattigdom hamna utanför samhället och bli oanställningsbara till den dag konjunkturen och arbetsmarknaden väl vänder. De konjunkturellt arbetslösa har då blivit strukturellt arbetslösa.

Att höja A-kassan och kraftigt minska arbetsvillkoren skulle innebära att vi accepterar att den i dagens konjunkturläge inte längre enbart har funktionen av en ren omställningsförsäkring. Detta är dock ett mindre problem som för närvarande inte lär påverka de arbetslösas jobbchanser nämnvärt, och som kan återställas om så önskas när uppgången väl kommer. De både kort och långsiktigt positiva samhällsekonomiska effekterna bör här överväga.

Regeringens politik minskar aktivt chanserna att få arbete | Newsmill