Piratpartiets skrämselpropaganda – Illusionen om nätintegritet i EU-valet
Är den någon som tror på fullt allvar att en privat företagsstyrka av poliser skulle kunna komma och arrestera eller på annat sätt utöva rättsskipning inom t ex fildelnings mål och folk inte skulle reagera på det?
Att misstänkta fildelare skulle släpas bort i handbojor eller bötfällas på miljonbelopp utan inblandning av domstolar eller polis som tydligen många inom PP verkar tro.
Det vore en kollaps av rättsstaten som jag inte tror på.
Det är också kvalificerad skrämselpropaganda mot folk som inte vet bättre.
Varför istället inte diskutera seriöst de negativa effekterna av de senaste årens skärpta digitala rättighetslagar. Utan att för den skulle ta ifrån folk rättigheterna att styra hur verk de skapat hanteras.
Det är ett lagbrott att t ex ladda ner från Pirate Bay. Värdet av det som förlorat kan diskuteras men det är ett lagbrott. Likaså kopiering av en bok. Det är värt att notera att alla de drakoniska åtgärder som lagts på förslag av mediaindustrin bara berör de som kan antas han ägnat sig åt olaglig distribuering av material man inte har rätt till.
En diskussion som hade behövts är den om någon form av digital allemansrätt eller något liknande det engelska begreppet ‘fair use’, för privata, icke kommersiella syften. Och att detta hade drivits seriöst. Det är en milsvidskillnad mellan t ex amerikanska EFF och det svenska piratpartiet. Eller mellan personer som Lawrence Lessig och företrädare för PP.
Likadant är tanken att det ska finnas en privat sfär som ingen har tillträde till är totalt orealistiskt i ett digitaliserat samhälle. Alla delar av en människas liv kommer att finnas registrerat hos privata företag eller stater. Mycket kommer du helt friviligt ge ifrån dig och gör redan nu. Din mail kommer att vara öppen för läsning oavsett om det är en uttråkad system operatör på leverantören av ditt internet eller någon statlig myndighet som läser dem.
Likaså alla andra former av digitala spår som lämnas. Hur har PP tänkt att något så simpelt som uppgifter om vad du handlar på ICA ska skyddas från missbruk.
Att vi har rätt till skydd för vårt privatliv och vår korrespondens, även om den sker elektroniskt. Att var och en har frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning. Att alla som anklagas för brott har rätt till en rättvis rättegång. Att ingen ska få stängas av från internet.
Även när det gäller fritt spridande av information på internet kan man undra hur PP tänkt sig detta. Vem eller vilka ska reglera att detta följs? Jag förutsätter att PP inte förespråkar spridandet av t ex hatpropaganda eller barnpornografi men var finns gränserna? Vid förtal, uppmaning till våldsbrott, spridande av företagshemligheter?? Det finns otaliga gränsdragningar som nu kommer upp mellan stater och internationellt.
Jag kan inte se annat än att om internet ska vara den fria mötesplats PP vill ha måste det regleras hårdare av stater som garanterar de spelregler som gäller. I det här fallet är det alltså EU den arenan.
Mer bloggar om EU:
Därför röstar jag (S) , dagens EU-val bloggtips, Juni 2, 2209 – Hökmark i köket, Vem ska sitta i förarsätet-
På ytan verkar det kanske som en ointressant detalj. Men i EU-sammanhang ligger djävulen alltid i detaljerna. Telekompaketet är ett sådant exempel. Genom att lägga till ordet ”lagligt” framför ”innehåll”, öppnas dörren för helt nya tolkningar av direktivet.
Om operatörerna bara är skyldiga att hantera lagligt innehåll, då kan tydligen ”olagligt” innehåll hanteras på ett annat sätt. Vem avgör i så fall vad som är lagligt respektive olagligt, en domstol eller privata företag? Domstolar har ju en vana att ta flera år på sig för att komma med ett avgörande, så de är tyvärr inte till någon större hjälp när de privata internetoperatörerna ska fatta beslut i konkreta fall.
Därmed har upphovsrättslobbyn krattat manegen för att i prak- tiken överlåta rättsskipningen på privata företag och deras intresseorganisationer.
Och den processen har redan inletts. Att striden om telekom- paketet är så het beror bland annat på att Frankrike antagit en lag som går under namnet ”Hadopi”. Den säger att den som har blivit anklagad för fildelning tre gånger ska stängas av från internet, utan någon inblandning av domstol.
President Sarkozy slåss med näbbar och klor för den här lagen. Därför vill han förhindra att telekompaketet får tillägg som förbjuder den typen av lagstiftning. Det är därför striden om tillägg 138 och 166 är så intensiv. Det här är ett bakvänt och ovärdigt sätt att diskutera viktiga politiska framtdsfrågor.
Sverige som ordförandeland kan ta initiativet till att hantera frågan på ett bättre sätt. Margot Wallström har under tio år tid letat efter ett sätt göra EU begripligt och relevant för medborgarna. Nu har Sverige och statsministern chansen.
Rensa bort de försåtliga formuleringarna ur telekompaketet, och återför det till att bara handla om konsumentfrågor. Lyft upp frågan om de medborgerliga rättigheterna på internet till ett eget direktiv, och låt oss diskutera det.
Det behöver inte vara något långt direktiv som tar åratal att få fram. De viktiga punkterna kan uttryckas i några meningar.
Att vi har rätt till skydd för vårt privatliv och vår korrespondens, även om den sker elektroniskt. Att var och en har frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning. Att alla som anklagas för brott har rätt till en rättvis rättegång. Att ingen ska få stängas av från internet.

Du har visst helt missat IPRED med allt den lagen innebär.
Upphovsrättsinnehavare har rätt att kräva ut uppgifter som är skyddade enligt europakonventionen om de mänskliga rättigheterna på blotta misstanken om att fildelning försigkommer från ett visst ip-nummer.
Får man ut uppgifterna, vilket bara kräver en redigerad skärmdump tydligen, så har innehavaren RÄTTEN att skicka kravbrev på ett belopp som innehavaren anser lämpligt och om de som är anklade inte betalar så går innehavaren vidare med en civilrättslig process där de anklade måste bevisa sin oskuld, utan att ens ha rätt till advokat.
Skrämmande att det finns de som på allvar tror att IPRED inte kommer att missbrukas. Den enda frågan är i vilken utsträckning den lagen kommer att missbrukas.
@schkeptisk
IPRED är bara en variant av DMCA i USA där mediabolagen i flera år stämt personer levande och döda. Allt förstås ytterst ineffektivt. Jag hade undrat om lagen ens kommer att tillämpas i större skala då mediabloagen redan misslyckats med den i USA.
Sen civilrättslig process utan rätt till advokat som man får bekosta själv? Om mediabolagen är så korkade att de drar någon stackars familj eller individ inför rätta som de stämmer på miljonbelopp får de skylla sig själva. Ett utmärkt sätt att skapa martyrer. Och badwill för de artister som mediabolagen säger sig representera. Och, det handlar fortfarande om en domstol som måste anse mediablagen mer trovärdig än den de stämmer.
Det är en idiotlag man knappast svensk demokratis undergång. Eller rättsväsendet.
Är den här bloggen ironisk?
@Nicolas
stenseriös. eller har inte pp tänkt på dessa frågor?
2 kommentarer:
Först en detalj (dock viktig), Du Skriver: ”Det är ett lagbrott att t ex ladda ner från Pirate Bay.” Antar att du menar ”via” Pirate Bay. Det finns inget olagligt att ladda ner från själva Pirate Bay (bara torrent-filer)
Sedan skriver du: ”Även när det gäller fritt spridande av information på internet kan man undra hur PP tänkt sig detta. Vem eller vilka ska reglera att detta följs?”
Man får intrycket av att detta är något PP har hittat på. Lagar om hets mot folkgrupp och barnporr finns redan idag. Självklart ska dessa tillämpas. PP vill INTE göra detta fritt som du felaktigt antyder.
@ConnyT När det gäller 1 så visst vet jag skillnaden mellan torrents och vem som distribuerar. Tror dock inte de flesta vanliga människor gör det.
Sen är poängen vem ska styra och kontrollera internet. Visst finns det lagar nu. Om dessa ska följas måste någon reglerar internet. Och besluta om vad som ska eller får finns där. Då hamnar man i politiken.
Det jag antyder är motsättningen mellan retoriken kring ett fritt internet och verkligheten i form av begränsningar. Och vem som ska genomföra dessa begränsningar.
Om man antar att internet ska regleras hammar bollen tillslut hos de som ska reglera. Och vilka regler ska som ska gälla.
@ckrantz
Tycker du missar poängen när du frågar dig: ”…vem som ska genomföra dessa begränsningar”. Vi har lagar idag. Dessa efterlevs via rättssystemet; polis/åklagare/domstol. Varför skulle INTE brott som sker på nätet hanteras på samma sätt?! Barnpornografi är olagligt. Ser man det polisanmäler man saken så får rättvisan ha sin gång. På samma sätt om du ser något olagligt på stan.
VAD som får finnas är en politisk fråga – såklart.
Med tanken på att tydligen alla svenska domare med kunskap inom immaterialrätt är medlemmar i lobby organisationen Svenska föreningen för upphovsrätt där de sitter på trevliga middagar tillsammans med mediebolagens advokater så kan jag i alla fall gissa att mediebolagen inte kommer ha några trovärdighetsproblem i rätten.
De amerikanska DMCA stämningarna har i USA resulterat i att otaliga vanliga Svenssons fått sina liv förstörda. De flesta vågar dock aldrig gå till domstol utan betalar snällt böterna. Likadant har det varit i Danmark.
I övrigt är det en väldig skillnad på om det är staten som läser ens post eller om det är en uttråkad operatör som bryter mot alla regler.
Det centrala är att det ska finnas en privat sfär som man själv väljer vem man ger tillgång till.
”Det är värt att notera att alla de drakoniska åtgärder som lagts på förslag av mediaindustrin bara berör de som kan antas han ägnat sig åt olaglig distribuering av material man inte har rätt till.”
Inte alls. Säg att jag skulle tycka genuint illa om sverigedemokrater och bestämmer för att out:a deras medlemmar. Då skulle jag via deras forum kunna få tag på ett stort antal IP-adresser, påstå att dessa olovligt fildelat ett att mina verk och sedan få ut deras hemadresser. Utlämningen prövas av en domstol, men motparten finns inte representerad (inte ens med ombud) och skulle någon protestera i efterhand när de först månader senare får reda på anklagelsen, då har de inget sätt att bevisa att de inte har fildelat filen som jag påstår att har fildelat.
Redan med det andra Ipred-målet började vi förflytta oss på det sluttande planet – det handlade nämligen om dataintrång. Ironiskt nog så begicks i det första Ipred-målet förmodligen dataintrång för att få tag på bevisuppgifter.
Socialdemokraterna förespråkar förresten fortfarande aktivt datalagringsdirektivet – direktivet som klubbats som marknadsfråga trots att det handlar om polisiärt samarbete, som syftar till att få till en enhetlig ekonomisk belastning men får närmast motsatt konsekvens, och som innebär att allas mejl- och telefonkontaktnät samt deras geografiska rörelsemönster ska kartläggas och lagras.
Vad gäller brottsbekämpning så kan naturligtvis integritetsintrång tolereras om de står i proportion till det misstänkta brottets allvar och endast riktas mot den mot vilken det finns en konkret brottsmisstanke. Det är inget annat än grundläggande rättsprinciper.
Inte alls. Säg att jag skulle tycka genuint illa om sverigedemokrater och bestämmer för att out:a deras medlemmar. Då skulle jag via deras forum kunna få tag på ett stort antal IP-adresser, påstå att dessa olovligt fildelat ett att mina verk och sedan få ut deras hemadresser. Utlämningen prövas av en domstol, men motparten finns inte representerad (inte ens med ombud) och skulle någon protestera i efterhand när de först månader senare får reda på anklagelsen, då har de inget sätt att bevisa att de inte har fildelat filen som jag påstår att har fildelat.
Redan med det andra Ipred-målet började vi förflytta oss på det sluttande planet – det handlade nämligen om dataintrång. Ironiskt nog så begicks i det första Ipred-målet förmodligen dataintrång för att få tag på bevisuppgifter.
Socialdemokraterna förespråkar förresten fortfarande aktivt datalagringsdirektivet – direktivet som klubbats som marknadsfråga trots att det handlar om polisiärt samarbete, som syftar till att få till en enhetlig ekonomisk belastning men får närmast motsatt konsekvens, och som innebär att allas mejl- och telefonkontaktnät samt deras geografiska rörelsemönster ska kartläggas och lagras.
Vad gäller brottsbekämpning så kan naturligtvis integritetsintrång tolereras om de står i proportion till det misstänkta brottets allvar och endast riktas mot den mot vilken det finns en konkret brottsmisstanke. Det är inget annat än grundläggande rättsprinciper.
”Det är ett lagbrott att t ex ladda ner från Pirate Bay.”
Nej, det är inte ett lagbrott att ladda ner från Pirate Bay. Däremot är det ett lagbrott att ladda ner upphovsrättsskyddat material.
”Är den någon som tror på fullt allvar att en privat företagsstyrka av poliser skulle kunna komma och arrestera eller på annat sätt utöva rättsskipning inom t ex fildelnings mål och folk inte skulle reagera på det?
Att misstänkta fildelare skulle släpas bort i handbojor eller bötfällas på miljonbelopp utan inblandning av domstolar eller polis som tydligen många inom PP verkar tro.
Det vore en kollaps av rättsstaten som jag inte tror på. ”
Du har uppenbarligen ingen koll på hur advokatbyråerna i Sverige agerar.
Det skickas varningsbrev till höger och vänster – och det har det alltid gjort. LEGO är ett företag som frekvent – via RydenCarlsten i Stockholm – skickar mängder med varningsbrev som består av rena lögner. De hotar med vite för att få slut på försäljning och distribution av helt lagliga produkter – men använder sig av upphovsrättslagscitat för att stärka sina påståenden. Kollar man upp dessa påstående så ser man att LEGO förlorat i rätten när de hävdat samma saker. Rena lögner alltså – bara för att skrämmas.
Flera advokatbyråer arbetar på samma sätt. Det går inte att gå till tingsrätten med sådana här hotbrev, eftersom man faktiskt KAN förlora – trots lögnerna. Och då får man betala advokatkostnaderna. Det blir ungefär 300-400-tusen. Det kan man normalt inte betala.
Därför betalar man helt enkelt det vitesbelopp som står i hotbrevet OCH SKRIVER PÅ ETT KONTRAKT som är helt absurdt.
Så här arbetar IFPI och MPAA via Antipiratbyrån också – och det är det som är den stora faran. Om Sverige kan få en lag mot varningsbrev till privatpersoner så kan vi få bort det här oskicket. För som det är nu så hotar sig storbolag till miljoner varje år från konkurrenter som gör LAGLIGA saker! Det är helt absurdt.