Vision och verklighet för socialdemokratin
Jag hade modifierat det Ann-Sofie Hermansson skriver nedan i sin GP krönika något efter ett antagande.
Det finns två olika Sverige. Det finns det välmående välfärds Sverige där alla har jobb, alla är friska. Alla har bostäder man oftast äger i form av bostadsrätt eller villa o.s.v. Miljö, kultur och fritid är självklara delar av välfärden i denna verklighet.
Sen finns den andra verkligheten. Moderaterna kallade det 2006 utanförskaps Sverige till många socialdemokraters stora förtret. ‘Inte kunde det finnas utanförskap i vårt fina välfärdsbygge.’
Utanförskaps Sverige skulle även kunna kallas det nyfattiga Sverige eller 2/3 dels Sverige. Många hade även kallat det de nya klassamhällets Sverige. Här hittar man de arbetande fattiga vars lön inte räcker månaden ut. Här finns de arbetslösa, invandrade svenskar, sjuka och inte minst många pensionärer.
Där är förövrigt dessa människor som oftast inte har råd med den kultur och fritid som så många kommunpolitiker så ivrigt försvarat.
Bara i Göteborg är det 11000 hushåll som lever helt eller delvis på socialbidrag. Vad vill socialdemokraterna göra för dessa personer likväl som för egenföretagaren borde bara frågan.
Kan socialdemokraterna inte knyta ihop dessa två verkligheter 2010 i en gemensam vision med konkret politik kommer valet förloras till moderaternas PR-maskineri
Det gäller både att ha en vision och konkret politik. Och att finnas med på alla platser i samhället.
Mer om valet 2010:
GP1, GP2, DN
Inom arbetarrörelsen är det en självrannsakande tid. Socialdemokraterna fick sparken av väljarna i förra riksdagsvalet och i den diskussion som följt är det många som satt ord på partiets tillkortakommanden på olika områden. Kritiken har handlat om en felaktig sakpolitik, brister i våra metoder att organisera oss med tråkiga mötesformer samt partiets oförmåga att nå ut med vårt politiska budskap.
Min egen analys är att vi saknar en gemensam vision för framtiden. Jag har svårt att se vad socialdemokratin sammantaget vill med samhället 2009. Då hjälper inga aldrig så proffsiga marknadsföringsmetoder eller nya pigga möten via Facebook eller Twitter.
Nu är det å andra sidan partikongress i höst. Då ska arbetet med rådslagen landa i politiska ställningstaganden är det tänkt. Jag menar att detta kommer bli avgörande för socialdemokratins framtid.
S-krönikan 12/8: S behöver en framtidsvision – Ledare – Göteborgs-Posten
Loading ...
Claes, där pekar du på en av de viktigaste för oss att formulera ett program kring. Alliansen lovade kamp mot ”utanförskapet” och en del hände första året, men nu är siffrorna på väg upp till 2006 års nivå. Ingenting har hänt med andra ord. Nu är det dags för oss. Fattigdom/låga löner och maktlöshet är kärnfrågorna att lösa. Människor som hänvisas till välfärdsystemen omyndigförklaras och fråntas makten över sina egna liv. Det är en kärnfråga för jämlikhete. Vad vill vi sossar med det? Vad ställer det för krav på samhället? På individen? På oss andra? Det här är ett systemfel, inte ogina eller känslolösa politikers fel. Bygget och koncentrationen i ”välfärdsstaten” måste brytas ner utan att solidaritetstanken kastas ut i samma slängen. Andra gemenskaper än statsapparaten måste ”uppfinnas”, andra ”ägande”- och styrningsformer måste skapas så att makten och inflytandet flyttas närmare medborgaren. Ett bygge av ett välfärdssamhälle i stället för en ensam dominerande välfärdsstat, en vision för det goda samhället.
Jag delar helt din syn, både på klassamhället och Socialdemokratins uppgift, likväl har jag en känsla av att oktober 2010 kan bli långt ifrån så kul som man hoppats på.
@MC
Tror jag också . 2010 kommer att bli en strid på kniven om regeringsmakten där några tusen väljare hitt eller diit kan komma att avgöra.
Det är ju därför S måste arbeta både med vision, praktiskt politik och en kommunikations och strategi som är samordnad hela vägen till 2010. I samspel med de övriga rödgröna partierna.
Jag är inte säker på att alla socialdemokrater förstått detta ännu-
Vad kan socialdemokraterna göra för socialbidragstagarna? Politiken som S förlorade valet på var att sätta folk i meningslösa s.k. åtgärder som oftast inte ledde någonting vart. Nu är det ännu kärvare vilket gör att S tvingas prioritera. Denna väljargrupp brukar vara ganska säker för S att vinna och ännu mer nu när MP deltar på samma planhalva. Stategin är att vinna ”mittenväljare”, mobilisera ”trogna väljare” men detta kan bli ett bakslag om det inte finns en annan strategi för utanförskapet än den som prövats tidigare eller blir en kopiering av alliansens jobblinjestrategi.
@Anders Nilsson
Håller med i stort. För att låna något från näringslivet S behöver riva pyramiderna och satsa mer på hur man ger individen men makt över sin vardag. Alla individer. Baserat på ett samhälle och värderingar som rättvisa, jämlikhet och solidaritet. Alla kan och har ett värde som de borde få möjligheten att genomför till fullo. Egenmakt kallades det visst på den tiden jag var ung
Du skulle komma ner till GBG och träffa Johan L. Ytterligare en dissident skickade till Vs motsvarighet till sibirien för att han vågade ifrågasätta statssocialismens existensberättigande. Hans den tredje vänstern för fram ungeför samma tankar som du.
En välfärd för människorna, inte systemet eller de som administrerar det.