Enkelt uttryckt. Varför ska den arbetslösa, sjuka, barnledig, pensionären os.v betala mer i skatt på sin inkomst än den svenskar som tjänar mest.

Det är den grundläggande orättvisan i moderaternas politik. Istället bordet det vara rättvisa skatter där alla ska betala samma skatt på samma inkomst.

Fredrik Reinfeldts vallöfte var att en vanlig arbetare skulle få en tusenlapp i sänkt skatt.  Det ska jämföras med det 40–50-faldiga utfall som M-toppen får, minst.
Statsminister Fredrik Reinfeldt har fått sänkt skatt med 48 245 kronor om året. Mest ibland M-statsråden har Carl Bildt tjänat på sin egen skattepolitik, hela 221 000 kronor, en årslön för en låg­inkomsttagare.
Vi har även tittat på den mest förmögne M-riksdagsledamoten, talman Per Westerberg. Han har fått en arbetarårslön, 276 478 kronor, enbart i sänkt fastighetsskatt. Räknar man in effekten av den slopade förmögenhetskatten så har Westerberg fått över två miljoner i sänkt skatt.
Finansminister Anders Borg, en av dem som ihärdigast lyfter fram att hans skattesänkningar riktar sig till låg- och medelinkomsttagare, har fått sänkt skatt med 39 312 kronor.

AiP / Reinfeldt har sänkt sin egen skatt med 48 000

Att sedan de knappa tusen kronorna som jobbskatteavdraget givit en med 18-19000 i månads inkomst gett Fredrik Reinfeldt 48000 i skattesänkning och Carl Bildt 221 000 belyser bara det orättvisa i moderaternas skattepolitik.

Något som de flesta svenskar inte tycks känna till är att det är de 23% med de högsta inkomsterna som fått mest av moderaternas orättvisa skattepolitik.  Något som de rödgröna bland annat tar upp på sin blogg idag.

Skattesänkningar för höginkomsttagarna stimulerar inte ekonomin

En vanlig missuppfattning är att hela jobbkrisen kommer utifrån, d v s att det är den svaga internationella konjunkturen som gjort att arbetslösheten växer lavinartat. Det är visserligen sant att exportindustrin drabbats hårt av konjunkturen. Men därutöver har också hemmamarknaden kollapsat. 

Tanken med skattesänkningarna var att konsumtionen skulle öka. Men den politiken har slagit helt fel. Istället tyder det mesta på att den del av svenska folket som verkligen fått pengar över, valt att i stor utsträckning stoppa pengarna i madrassen. Sparkvoten har stigit med 3,8 procentenheter till rekordhöga 11,9 procent 2008. 

Sannolikt är det försämringarna i trygghetssystemen som fått folk att av rädsla för framtiden öka sitt sparande. Konjunkturinstitutet bedömer att sparandet kommer att öka ytterligare under innevarande år, och att sparandet planar ut på denna höga nivå under 2010. Återhämtningen av den svenska ekonomin väntas således bli fördröjd av att svenska hushåll anser sig tvungna att spara för att kompensera för trygghetsbortfallet.
http://www.rodgron.se/nyheter/granskningsrapporten-tre-ar-av-missade-chanser/ 

Mer om skatter på rättvisskatt.nu

Några exempel på hur jobbskatteavdraget slår orättvist.

 

 

 

. En ny fördelningspolitisk analys från Riksdagens utredningstjänst visar att de 20 procent med högst inkomster har fått närmare hälften av inkomstförstärkningarna. Den tiondelen av befolkningen som tjänar bäst har fått mer än vad 60 procent av befolkningen fått tillsammans. En tydlig orättvisa är att den vanliga pensionären sammanlagt under mandatperioden har fått 68 kronor i sänkt skatt medan miljonärer har fått tiotusentals kronor i sänkt skatt.

Trots stora underskott och snabbt ökande arbetslöshet vill Moderaterna under nästa år gå vidare och låna tio miljarder kronor för att sänka inkomst­skatterna. Risken är stor att det inte stannar vid dessa tio miljarder kronor då de mindre partierna i den borgerliga regeringen alla har sina önskelistor på ofinansierade skattesänkningar.

Vi menar att man måste vara ärlig och våga säga att under de kommande åren finns inget utrymme att sänka det samlade skatteuttaget i Sverige. Däremot är behovet stort av förändringar av skatternas utformning för ökad tillväxt och rättvisa. För oss är det en självklarhet att den som har goda inkomster ska bidra mer. Inom ramen för inkomstbeskattningen kommer vi att lägga förslag i vår budgetmotion för att minska klyftan mellan den skatt löntagare och pensionärer betalar. Pension är uppskjuten lön och ska inte beskattas hårdare än lön.

I regeringens vårbudgetproposition står att läsa att en av tre som förlorar jobbet blir permanent utslagen från arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet gör samma bedömning. Med en arbetslöshet på en halv miljon människor är det mycket stora grupper som riskerar att aldrig komma tillbaka till arbetsmarknaden. Bidragsberoende och utanförskap växer nu i snabb takt.

De borgerliga partierna gick till val 2006 på att skapa fler jobb. Medlet för att nå detta mål påstods vara skattesänkningar. Detta har visat sig vara mycket ineffektivt för att skapa jobb. Hade resurserna använts för effektiva insatser för fler jobb hade sysselsättningen varit högre och arbetslösheten lägre. Målet för skattesänkningarna är i stället något annat: att göra Sverige till ett europeiskt genomsnittsland.

”Vi vill höja skatterna för att säkra jobb och välfärd” – DN.se

Mer i Media om skatter och gemensam välfärd:
DN, DN2, GP, SvD, SvD2

Bloggat:
Krävs mer än regeringsbyte, Alliansens bästa reklampelare förnekar, Höjda skatter..?..!…?, Vi är ärliga. Välfärd kostar över tid!,
Ska jag säga tack till Alliansen?, Så där ja, Regeringens politik lämnar mycket övrigt att önska…