Sverige, NATO och Socialdemokratin
Det borde stå helt klart för de flesta att Sverige är idag en NATO partner även om det är populärt bland socialdemokrater att låtsas som om att kejsaren har kläder. D.v.s att Sverige skulle stå alliansfritt. Vi har idag åtaganden till EU, NATO och skulle jag misstänka hemliga avtal med USA.
Vi är en partner i Afghanistan, Asien, Mellan-Östern och Afrika. Vi är det inte minst genom det underrättelseutbyte som skulle underlättas via den så omskrivna FRA-lagen.
Det svenska agerandet faller också alldeles utmärkt in i den NATO strategi som drivits inte minst från Pentagon där NATO omvandlas till en global säkerhetsorganisation med associerade medlemmar som Indien, Syd-Korea eller Israel.
Eller med andra ord. NATO ersätter i stort FN som säkerhetspolitisk aktör men agerar under formellt FN mandat i den visionen av NATOs framtid.
En utveckling som faller som hand i handske med vad den socialdemokratiska rådslagsgruppen skrev inför den socialdemokratiska partikongressen där kongressombuden öppnade för ‘Svenskt militärt deltagande tillsammans med regionala organisationer utan FN-mandat’.
Nedanstående skrivelse är förstås totalt verklighetsfrämmande snömos speciellt i beskrivningen av NATO men det är en del av vad den socialdemokratiska rådslagsgruppen ironiskt nog kallad en rättvis värld presenterade.
Mer om det rödgröna förslaget
En rättvis värld är möjlig – www.socialdemokraterna.se .
Ett militärt alliansfritt Sverige
Den svenska militära alliansfriheten har tjänat och tjänar oss väl. Vi har genom åren kunnat visa att det går att kombinera ett aktivt ansvarstagande för både vår egen och andras säkerhet med att vara militärt alliansfria. Militär alliansfrihet betyder inte passivitet.
Den beskrivning av svensk säkerhetspolitik som fyra partier under socialdemokratisk ledning kom överens om 2002 är fortfarande giltig. Det är viktigt att vi inte svävar på målet om vår säkerhetspolitiska grundhållning.Skälen till att vi slår vakt om den militära alliansfriheten är följande:
1. Sverige är medlem av en politisk allians – EU – som har betydligt fler verktyg till sitt
förfogande än NATO när det gäller att möta de nya hoten t.ex. genom handel,
bistånd och diplomati. Det kallas ibland EU:s mjuka makt. EU:s solidaritetsklausul
är mycket tydlig. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett
angrepp skulle drabba ett EU-land och inte heller om ett nordiskt land skulle
drabbas. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.
2. Sverige bör bibehålla sin handlingsfrihet. Som medlemsland i NATO vore det troligt
att Sverige skulle utsättas för starka politiska påtryckningar. Vi har kunnat se hur
USA t ex krävde att medlemsländer skulle delta militärt i Irak trots att NATO som
organisation inte deltog.
3. Vår militära alliansfrihet ger oss starkare möjlighet och trovärdighet att vara
pådrivande i det globala nedrustningsarbetet. Kärnvapenanvändning är fortfarande
en del av vissa Natoländers försvarsdoktriner.
4. Vi bör själva förbehålla oss rätten att utforma storlek och inriktning på vårt försvar
baserat på vår egen säkerhetspolitiska bedömning.
5. Den militära alliansfriheten har ett starkt stöd hos det svenska folket vilket ger vår
säkerhetspolitiska hållning stark legitimitet.Sveriges samarbete med NATO har blivit möjligt eftersom NATO har förändrats sedan det kalla kriget. NATO är en central aktör för europeisk säkerhet samt för internationell krishantering. Sverige deltar i vissa FN-stödda fredsbevarande operationer som leds av NATO.
FN ger ofta i uppdrag till NATO att utföra fredsoperationer eftersom denna
organisation har resurser att leda vissa komplicerade insatser. Vårt samarbete med NATO, i FN-mandaterade fredsbevarande insatser är viktigt, men samtidigt är vi tydliga med att Sverige inte ska delta i militära operationer som har sin grund i NATO-stadgans artikel fem om ömsesidiga försvarsgarantier.
NATO som organisation verkar förstås verkar under amerikansk militär ledning och skulle inte skulle fungera utan amerikansk logistik infrastruktur och globala underlättelsenätverk.
Det som borde diskuteras men inte kommer att diskuteras på folk och försvar är innehållet i den svenska säkerhetspolitiken i förhållande till EU, NATO och USA.
Eller med andra ord vad exakt är det vi deltar i och hjälper till att genomföra genom vårt partnerskap med det USA ledda NATO.
Det nya FN?
Överste Ulf Henricsson och miljöpartisten Annika Nordgren Christensen vill se en utredning om svensk anslutning till Nato. Henricsson är för, Nordgren Christensen är mot. Båda anser dock att det är hederligare att utreda, analysera och debattera Nato än att fortsätta den glidande anslutningen för att till sist ställa svenska folket inför fullbordat faktum. Förslaget är en utmärkt utgångspunkt för en bättre svensk säkerhetspolitik.
De tre regeringspolitikerna Anna Kinberg Batra (M), Roger Tiefensee (C) och Stefan Attefall (KD) anser för sin del att det är dags att på nytt utreda och debattera om Sverige skall byta kronan mot Euro. Folkpartiet vill skynda snabbare till en ny folkomröstning, men torde inte spjärna emot att utreda först.
För vad kan vara mera rimligt, tio år efter folkomröstningens nej till Euron, än att undersöka konsekvenserna och förutsättningarna inför framtiden? Intressanta utgångspunkter finns. Å ena sidan ökar Euroländernas inbördes handel betydligt snabbare än handeln med de EU-länder som står utanför Eurosamarbetet. Å andra sidan har Sverige inte förlorat i politiskt inflytande genom att behålla kronan. Detta enligt ett Euro-seminarium i riksdagen den andra december.
Jag tycker utredningarna skall tillsättas med det snaraste. Enda skälet att inte göra det är om partipolitisk taktik bedöms viktigare än att ge medborgarna ett så bra beslutsunderlag som möjligt.
Men vi bör ha klart för oss att en utredning om Nato knappast kan handla om medlemskap eller icke medlemskap. Den frågan avgjordes i smyg redan på 50-talet. Sedan dess har svensk försvarspolitik vilat på ett både öppet och hemligt samarbete med Nato. Analogt har säkerhetspolitiken förutsatt ett omedelbart svenskt Nato-medlemskap i händelse av krig.
I praktiken kommer Nato-utredningen att handla om vilket slags medlemskap Sverige skall ha, med eller utan rösträtt, med eller utan formulerade ömsesidiga förpliktelser. Sveriges försvar är oundvikligen en del av EU:s försvar som är en del av Natos försvar. Och Sverige är sedan länge en betydligt aktivare Nato-deltagare än flertalet Nato-medlemmar.
Loading ...