Claeskrantz.se

Det är framför allt de högavlönade som nyttjar avdraget. Hela sju procent av de svenskar som tjänar en halv miljon kronor eller mer per år fick skattereduktionen. Detta kan jämföras med de futtiga sex promille av de som deklarerar för en årsinkomst på 200.000 kronor som beviljades samma skattelättnad.

Med tanke på detta är det näppeligen förvånande att skattreduktioner för hushållsnära tjänster är betydligt vanligare i kommuner med många höginkomsttagare i storstadsområdena. I toppen av listan märks Stockholmsförorterna Danderyd och Lidingö där 4,8 respektive 3,4 procent av invånarna nyttjar avdraget.

Det är uppenbarligen betydligt ovanligare med städhjälp ute i landet. Allra mest sällsynt är detta i värmländska Filipstad och de två lappländska kommunerna Storuman och Åsele. I dessa kommuner är det endast en bråkdel av invånarna som har fått skattereduktionen för hushållsnära tjänster.

di.se

Om jag tolkar vad Helene Odenjung folkpartiet Göteborg skriver nedan är folkpartiet redo att utveckla hushållsavdraget ytterligare. Detta då som DI visar ovan till Stockholmsförorter som Danderyd och Täby som de främst mottagarna av skatterabatter från den gemensamma kassa alla skattebetalare betalat in till.   

Att diskussionen hamnat i ‘pig-avdrag’ debatten och inte om familjer med en halv miljon eller mer i årsinkomst är i behov av skattesubventioner för att efterfråga arbetskraft från deltidsarbetande ‘nya svenskar’ och kvinnor från främst arbetarklassen är bara olyckligt.

Frågan borde vara om dessa arbeten är så viktiga att de behöver subventioneras med 1.3 miljarder i skattepengar för att 4-5000 arbetstillfälle som branschen hävdar kommer försvinna om avdraget tas bort ska behållas?   

Oavsett var det en intressant debatt Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin hade i aktuellt.

I fredags tog vi i partiledningen beslutet att vi vill gå vidare och utveckla rotavdraget och genomföra steg två av reformen med skattereduktion för hushållsnära tjänster. Vi vill att familjer med barn under åtta år och äldre pensionärer över 80 år ska få en utökad reduktion. Istället för hälften bör reduktionen utökas till 75%. För den som normalt betalar 400kronor för en timmes städhjälp blir kostnaden 100 kronor. Med vårt förslag blir vardagen något lättare – för den som behöver extra avlastning.
Diskussionen är instressant. Renovering, ombyggnad och tillbyggnad det sk ROT-avdraget det är helt ok med de rödgröna. En sektor som traditionellt domineras av män. Medan avdrag för att utföra tjänster i hemmet inte är det. En sektor som traditionellt domineras av kvinnor. Det är alltså inte subventionen av en sektor i sig som är fel i deras värld, utan vilken sektor. Att lägga ett golv är fint att svabba samma golv är fult. Deras argument mot pig-avdrag (som de ofta väljer att kalla det) går ofta ut på att "var och en ska ta hand om sin egen skit…"
Men RUT-avdraget har blivit en succé. Det används av alla kategorier: barnfamiljer, äldre, ensamstående – både hög- och låginkomsttageare. Ingen tycker heller att det är konstigt att man tar hjälp av proffs!

Helenes blogg: Rödgröna vill skrota RUT. FP vill utveckla det!

 AB1, 

Bloggat:
Thomas Böhlmark, Rasmus Lenefors, Annie Johansson, | Signerat Kjellberg…, projO’s/gothbarbie’s…, Annika Beijbom, Sebastian Hallén, Krohniskt, Röda Berget, Röda Malmö och Alltid rött alltid r…

Det är uppmuntrande att  Anneli Hulthén i sin GT blogg nedan pekar på att det behövs fler bostäder i Göteborg. Det visar ju om inte annat att det finns viss insikt i bostadsproblematiken här i Göteborg bland stadens ledande socialdemokrater.

Men samtidigt blir ju frågan. Vad för typ av bostäder och vem ska ha råd att bo i dem?  Här förutsätter jag att Göteborgs socialdemokrater arbetar för att alla Göteborgare ska ha möjlighet till en bostad med en rimlig hyra och att det finns alternativ som passar även små inkomster.

Att det inte är lätt med stadsplanering och bostadsbyggande förstår jag också men just bostäder till alla Göteborgare som behöver tillsammans med lokala arbetsmarknadsåtgärder och en stad som alla kan leva i borde var prioriterade frågor inför 2010 års val.  Och långt efteråt.

/ck

Stor-Göteborg växer. Enligt uppgift växer befolkningen i Göteborgsregionen med raketfart. Förra året ökade folkmängden med över 11 000 personer varav drygt 7000 i Göteborg. Det är mycket glädjande. Flyttar människor till vår stad innebär det att vi är attraktiva. Antagligen är några av de nya göteborgarna också alldeles nya här i världen och det extra roligt. Att vi är inne i någon slags baby-boom har jag misstänkt länge, vissa tillstånd är väldigt synliga så att säga. Fler människor innebär att fler bostäder måste byggas. Vi vet att redan idag finns många som skulle vilja ha en egen bostad eller en större bostad. Därför måste vi se till att fler bostäder kommer fram i Göteborg. Nu växer visserligen Friggagatan fram med 460 lägenheter, men det är inte tillräckligt. Vi behöver fler bostäder som har närhet till både till kollektivtrafik och service. Det är inte alltid lätt att få ett nytt hus eller en ny byggnad som granne, men samtidigt får vi försöka att se det som en del av stadens förändring. Förändringen behöver inte bara göras med nybyggnation, vi behöver också ta itu med vårt 50 och 60-tals bestånd. Många av våra bostadsområden från den tiden behöver få ett lyft både vad det gäller hus och liv. För att ett bostadskvarter eller område ska leva krävs butiker, mötesplatser och liv och rörelse. Och för att kunna göra en ordenlig upprustning krävs självklart pengar. Det är dags tycker jag att vi får ett större ansvarstagande från nationell nivå för investeringar i våra bostadsområden. Rotavdragen är bra, men de borde också gälla flerfamiljshus.

Anneli Hulthén (S) – bloggar på GT.se

Göteborg har en katastrofal bostadsbrist precis som många andra storstäder i Sverige. Värst är förstås situationen i Stockholm. De kommunala bostadsbolagen har i Göteborg blivit vinstmaskiner för kommunen och än värre hyresdrivande.

Det var vad jag vet ingen kommunala politiker som föreslog noll i hyreshöjningar under 2009 på samma sätt som bankerna uppmanades hålla igen på räntekraven på nyblivna arbetslösa från t ex Volvo.

Ändå är det just har som politikerna i Göteborg har en klar möjlighet att göra skillnad.

Hyresboende är också det klart dyrast alternativet samtidigt som de som bor där oftast har minst inkomster.  

Här hade jag sagt har alla partier misslyckats i Göteborg. Både att bygga bostäder som vanligt folk har råd att bo i och en levande central stad som är öppen för alla människor och inte minst för plånböcker av alla storlekar.

Folkpartiets precis som socialdemokraterna borde fokusera sina visioner mer på ett boende och en bo miljö för vanliga göteborgare med vanliga inkomster. Varken pariserhjul eller ekologiska stadsdelar hjälper den bostadslösa 25 åring som inte kan inte få en förstagångs lägenhet han har råd med.

Socialdemokraterna har i alla fall öppnat för att ta emot förslag och diskutera på sin blogg http://tyckomgoteborg.wordpress.com/2010/01/22/hur-kan-goteborg-bli-battre/

Bloggat:
Nytt syre behövs i stadsbyggnadsdebatten, Stadsval,

Mer i media:
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.310142-rosenlund-fortjanar-en-rejal-upprustning

När vi föreslog stadens styrande byggherrar och -damer att lyfta blicken och utgå från en vision om det vi kallade Älvstaden, ansågs det onödigt. Med något års fördröjning tas det samlade grepp vi ville. Men det saknas fortfarande en vision om Frihamnen med Bananpiren som stadens nya epicentrum. Att fundera kring en ekologisk stadsdel på höjden som reser sig likt båtmaster med segel att anordna ljusspel på och en bananpark på taken är kanske inte realiserbart. Det handlar mer om att ge syre till en andefattig debatt. Lika svårt har det varit att få gehör för en ny Göta älvbro som inte bara blir en ersättningsbro, utan en integrerad del av det nya city.

Än mer omöjligt tycks det vara att ta upp frågan om att kunna flytta Stenas Danmarksterminal mot Fiskhamnen, för att i Järntorgets förlängning skapa ett spännande Fiskens torg ut i älven och på så sätt behålla och stärka Göteborg som sjöfartsstad.

Stadsbyggnadsfrågorna debatteras i dag av andra än de ansvariga. Genom att ett bolag, Älvstranden AB, sitter på utvecklingsområdena blir det så att de folkvalda instanserna hamnar på efterkälken. En stadsarkitekt med beteendevetenskaplig kompetens hade säkerligen bidragit till en mer levande, konstruktiv, kontinuerlig debatt i stället för enstaka mediala utspel. Vi har svårt att tro att möjligheten att skapa en piazza av Lilla Torget tillåtits gå oss förbi. Tänk därtill en delvis inglasad vinterträdgård vid Packhusplatsen med handelsarkader utmed sluttningen mot Operan.

Nytt syre behövs i stadsplaneringen – Debatt – www.gp.se

Att kommunerna får träda in för att motverka ungdomsarbetslösheten är ytterligare ett tecken hur misslyckad den moderata arbetslinjen varit och speciellt det moderaterna kallade jobbgarantin för ungdomar som varken garanterade jobb eller aktiviteter.

Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin träffade på eftermiddagen kommunstyrelsen ordföranden Anneli Hulthén (s) på Backa Teater och fick där information om Göteborgs kommuns satsning på praktikanter.

Götborgs kommun har satt upp ett mål att för var 20:e helårsanställd inom kommunen ska det finnas en praktikplats, för arbetslösa ungdomar.

I Götborg motsvarar det 1 600-2 000 platser och hittills har kommunen ordnat 700 plaster, enligt Hulthén.

Varje plats är tre månader lång och ger en ersättning på 135 kronor om dagen.

- Det är minsann inte all kommuner som gör så här, sade en imponerad Mona Sahlin till GP.

Sahlin imponerad av Göteborg – Inrikespolitik – www.gp.se

Det är roligt att se att även socialdemokraterna i Göteborg börjar använda social medier där man är öppna för kommentarer och faktiskt efterlyser dem för de lokalpolitiska programmet inför valet.

Lite förvånad kan man här bli över att de viktigaste frågan för Göteborgarna hittills verkar vara om några hus ska rivas i Gårda.

Det jag saknar på bloggen är dock konkreta handlingsplaner för en politik som når alla Göteborgare. Göteborg är idag en segregerad stad på många olika områden. Ekonomiskt, Socialt, kulturellt, bostadsmässigt och så vidare.

Var finns den konkreta politiken som ska lösa dessa frågor?  Frågor som inte är nya utan funnits med hela mandatperiod men sedan förvärrats tack vare ekonomisk kris och en alliansregering som ställt allt fler utanför.

Klimat och barnperspektiv i all ära men om många göteborgarna saknar grundläggande förutsättningar för delaktighet som arbete, egna bostäder eller utbildning vad vill socialdemokraterna göra här? Likadant den social segregationen där Göteborgare kan leva och bo i sina stadsdelar utan att någonsin komma i kontakt med folk från andra stadsdelar.

Det går inte att bara att hänvisa till vad en framtida rödgröna regering vill på t ex arbetsmarknadsområdet 2011.

Göteborgs kommun har resurser. Stora resurser till en lokalpolitik som kan ge alla Göteborgare samma möjligheter. Om tankarna och visionerna finns där kombinerat med konkreta handlingsplaner.

Om inte annat har Göteborgarna nu med den lokalpolitiska idébloggen en chans att säga direkt vad de tycker.

GP1, GP2, GP3

Vårt mål är att ständigt göra Göteborg lite bättre. Och ju fler vi är som tycker till och har idéer om framtiden, desto bättre blir det! Genom denna bloggsida vill vi välkomna alla att tycka till om olika frågor som gäller vår gemensamma framtid i Göteborg.

Under våren kommer vi att lägga av utkast till texter till Socialdemokraternas lokalpolitiska idéprogram.  Vi vill gärna ha in kommentarer och synpunkter på texterna.

Välkommen med idéer om vad du anser att vi ska göra för att förbättra staden i framtiden. Vi ser fram emot många spännande synpunkter och idéer!

/ arbetsgruppen för lokalpolitiska idéprogrammet

Hur skapar vi möjligheternas Göteborg? « Göteborg – möjligheternas stad

Försörjningsstödet är tänkt som en tillfällig hjälp. Men på grund av hålen och revorna i socialförsäkringssystemet riskerar många att fastna i socialbidragsberoende. Det gäller inte minst unga arbetslösa som inte hunnit kvalificera sig för a-kassan.
Det är inte bra, vare sig för kommunen eller den enskilde, att den som bara är arbetslös tvingas leva på försörjningsstöd. Att "gå på soc" är nedbrytande för självkänslan. I första hand ungdomar behöver andra alternativ, praktikplatser, lärlingsjobb, utbildning på alla nivåer. Och a-kassan måste reformeras

Det är inte ofta det händer jag håller med Göteborgspostens ledarsidor men det händer. Det enda rationella vore om kommunerna och i det här fallet Göteborgs kommun tog ett centralt ansvar för arbetslösheten. Istället för stadsdelsnämndernas socialkontor. Visste är det än återgång till 1948 och de kommunala arbetsförmedlingar som det centrala AMS och de statliga arbetsförmedlingarna ersatte men så ser läget ut med en arbetsmarknadspolitik som kollapsat från alliansen.

Varför ska enskilda stadsdelsnämnders budget i Göteborg urholkas med uppenbara följder för vård, skola och dagis för att de ska agera arbetsförmedlare och a-kassa. Det pågår också ett 50-tal olika projekt runt om i de olika stadsdelarna i Göteborg drivna av stadsdelsnämnderna. Vore det inte bättre att samordna detta?

Kommunledningen i Göteborg hade siffrorna klart för sig redan vid årsskiftet för hur kommunen skulle drabbas. Ändå har det inte hänt något utom en förhoppning om att alliansens ska ändra sig och öka statsbidragen och klara det mångmiljon underskott som verkar troligt för Göteborg. Saknar Göteborgs helt en politik för att möta arbetslösheten lokalt? Det vore märkligt om man ser till alla de socialdemokratiska företrädare som varit med att utarbeta partiets arbetsmarknadspolitik.

Ett förslag som SKL kom med för några månader sedan var att upprätta kommunala  arbetslivs centrum där AF, FK, Företrädare för socialkontor, Vuxenutbildning o.s.v samlas för att möta arbetslösheten.

I grunden handlar det om att det går inte att vänta till september 2010 och hoppas på ändring. Politiker och andra som vill något annat  måste agera nu.

Sen kan det värt att påpeka det GP inte säger.  Det är den moderatleda alliansens arbetslinje med hårdare regler för a-kassa, utförsäkring och en ändrad inriktning för arbetsförmedlingen som gör att kommunerna nu får ta ansvaret för alltfler som hamnar utanför det socialförsäkringssystem som blir allt tunnare.

Då återstår soc och kommunerna som allternativ. Vilket är varför jag kallar alliansens arbetslinje för bidragslinjen.

Mer bloggar om ämnet:
Alliansfritt Sverige, Solidariskt Sverige, ~ TANKESTORMAR ~, Daniel Scythe, Bloggen Bent, Peter Andersson – me… och Från Min Horisont, All anledning till sommarjobbävning (Peter Andersson – med rätt att tycka….),
 

Att det är enkelt att "gå på soc" är en myt. Det är svårt att få försörjningsstöd. Men att den som söker måste anstränga sig för att finna arbete är ett rimligt krav. Dock är det inte rimligt när vad som är en rimlig arbetsinsats på arbetsförmedlingen bedöms så olika som i Göteborgs stadsdelsnämnder.
I lördagens GP kunde vi läsa att om det krävs ett sökt arbete om dagen i Lärjedalen, så räcker det med tio jobbansökningar i månaden nästgårds – i Gunnared. Förvisso måste biståndsbedömningen vara individuell. Men när det finns riktmärken för vad som kan krävas av den som söker försörjningsstöd, så borde dessa åtminstone gälla lika i hela Göteborg.

Ledare 19/7: Orättvisa socialbidrag – Ledare – Göteborgs-Posten

Det har hela tiden sagts att det är omöjligt att något liknande 30-talets ekonomiska kris skulle kunna hända igen. Varför är det omöjligt?

Tvärtom verkar det logiskt att om det blir ett permanent efterfrågebortfall i en efterfrågan, som i USAs fall och i många andra delar av världen, var byggd på negativt sparande driven av en 20-årig kreditbubbla kommer det påverka hela den globala ekonomin. Vad George Soros skrev i januari 2008 tror jag stämmer ganska bra. Det var en super-boom baserad på billiga krediter som drivit utvecklingen de senaste årtiondena. Krediter som det nu visat sig inte fanns förutsättningar att få tillbaka i många fall.

The worst market crisis in 60 years | GeorgeSoros.com
However, there is a profound difference: the current crisis marks the end of an era of credit expansion based on the dollar as the international reserve currency. The periodic crises were part of a larger boom-bust process. The current crisis is the culmination of a super-boom that has lasted for more than 60 years.

Boom-bust processes usually revolve around credit and always involve a bias or misconception. This is usually a failure to recognise a reflexive, circular connection between the willingness to lend and the value of the collateral. Ease of credit generates demand that pushes up the value of property, which in turn increases the amount of credit available. A bubble starts when people buy houses in the expectation that they can refinance their mortgages at a profit. The recent US housing boom is a case in point. The 60-year super-boom is a more complicated case.

Every time the credit expansion ran into trouble the financial authorities intervened, injecting liquidity and finding other ways to stimulate the economy. That created a system of asymmetric incentives also known as moral hazard, which encouraged ever greater credit expansion. The system was so successful that people came to believe in what former US president Ronald Reagan called the magic of the marketplace and I call market fundamentalism. Fundamentalists believe that markets tend towards equilibrium and the common interest is best served by allowing participants to pursue their self-interest. It is an obvious misconception, because it was the intervention of the authorities that prevented financial markets from breaking down, not the markets themselves. Nevertheless, market fundamentalism emerged as the dominant ideology in the 1980s, when financial markets started to become globalised and the US started to run a current account deficit.

Globalisation allowed the US to suck up the savings of the rest of the world and consume more than it produced. The US current account deficit reached 6.2 per cent of gross national product in 2006. The financial markets encouraged consumers to borrow by introducing ever more sophisticated instruments and more generous terms. The authorities aided and abetted the process by intervening whenever the global financial system was at risk. Since 1980, regulations have been progressively relaxed until they have practically disappeared.

The super-boom got out of hand when the new products became so complicated that the authorities could no longer calculate the risks and started relying on the risk management methods of the banks themselves. Similarly, the rating agencies relied on the information provided by the originators of synthetic products.

Frågan som borde ställas är vad händer om kreditgivningen återgår till en permanent lägre nivå. Om det  inte är lika lätt att låna på till maximalt utrymme utan direkta tillgångar. Även om amerikanska staten lånar upp ännu mer pengar för at hålla uppe efterfrågan kommer det att hjälpa i längden?

En aspekt som borde bli värre än 30-talets för de amerikanska husållen är att de enda värdena många amerikanska hushåll hade fanns i det egna huset och en förmodad evig värdestegring. Det finns inga sparade pengar att ta av. Här undrar jag hur det ser ut i Sverige.

Ett år gamla nyheter blir då intressanta i ett dagens perspektiv.

Negativt sparande i USA – Ekonomi – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt
‘Senast uppdaterad: 3 september 2007 13:13

Amerikanerna handlar för mer än de tjänar: förra året uppvisade hushållen för andra året i rad negativt sparande. Så låga har siffrorna inte varit sedan depressionen på 1930-talet.

SAN FRANCISCIO. Enligt amerikanska handelsdepartementet sparade landets hushåll i fjol minus 1 procent. De handlade alltså för 1 procent mer än de tjänade. År 2005 var siffran minus 0,4 procent.
– Det negativa sparandet är i sig inte så farligt. Problemet är att folk lägger pengarna på saker som inte kommer att generera betydande tillväxt i framtiden, säger Austin Nichols, ekonom på tankesmedjan Urban Institute i Washington.

Hushållen lägger med andra ord för mycket pengar på konsumtion och för lite på mer strategiska utgiftsposter som utbildning.
– Amerikanerna sägs vara pengagalna, men vi är inte snåla. Den sociala strukturen bygger på konsumtion, och vi identifierar vår sociala status genom våra tillhörigheter, påpekar Robert Thompson, professor i Amerika-studier på Syracuse University.

Inte sedan 1932 och 1933, när USA befann sig i en depression, har hushållen sparat så lite. Under depressionen tog amerikanerna till sina sparade pengar för att ha råd med mat och uppehälle och inte för att, som nu, ofta finansiera köp av mindre nödvändiga saker.
– Folks förväntningar på vad som är nödvändigt att äga har förändrats. Företagen tränar oss att vilja ha lite mer än vi har råd med, säger Thompson.

Denna gång ackompanjeras hushållens konsumtion dessutom av ett liknande beteende från statens sida. Landet hade förra året ett budgetunderskott på motsvarande 1738 miljarder dollar. Bara kriget i Irak kommer, om president George W Bush får som han vill, i år att kosta 1192 miljarder kronor. Samtidigt vill presidenten skära ner på social välfärd.

Vinnarna är handlarna. Förra året ökade amerikanernas inköp enligt detaljhandelns branschorganisation, National Retail Federation (NRF) med 6,3 procent. NRF förutspår en ökning på 4,3 procent under 2007.
– På 30-talet kom depressionen som en chock för människor. Men nu beror konsumenternas negativa sparande på att de ser för optimistiskt på sina chanser att tjäna pengar på aktiemarknaden. De känner sig mycket mindre utsatta än de borde eftersom vi har haft några goda år, förklarar Nichols.

En annan frågan är vad händer med omvärlden och industrier likt Volvo PV och construction vars tillverkning i stora delar byggt på en kreditbubbla och den amerikanska konsumtionen? Finns det överhuvudtaget behov av en svensk bilindustri vars export till största delen gått till USA?

Den moderatledda alliansregeringen kommer att bli tvungna att göra något för den svenska bilindustrin. Antingen genom direkt ägande eller via arbetslöshetssystemen. Sen tror jag inte som Göran Johansson, om han nu gör det, att alliansregeringen jäklas med Göteborg för att det sitter ett s-styre där.  Det förutsätter vis kompetens och förmåga till planering. Om något har väl den moderatledda alliansen visat sig vara ungefär som Riksbanken, d.vs några som alltid gör fel saker av idiologisk nit.  I riksbankens fall genom att jaga en inflation som inte finns.

Vad Sverige skulle behöva tror jag är ett arbetsmarknads, utbildnings och nyföretagar program anpassat för en 30-tals kris. Innan den fulla krisen slår in över Sverige. Varför vänta tills huset brinner ner innan man skickar brandkåren? Att säga som Fredrik Reinfeldt att varsel inte innebär att folk blir arbetslösa är knappast konstruktivt. Eller att ensidigt satsa på skattesänkningar för hög och medelinkomsttagare som har arbete.

Om Sverige står inför en industriell tillverkningskollaps är det bara staten som kan agera. Detta borde då vara ett pragmatiskt och realistiskt utan att man titta i den ideologiska kartboken. Eller är det någon som tror att de 19.907 varslade fastanställda i november var de sista? Notera att de siffrorna inkluderar inte visstidsanställda som försvinner i tysthet från många arbetsplatser.

Det kan också var värt att komma ihåg de redan 100-tusentals existerande arbetslösa. Och de nya som är på väg, likt de 12000 utan sjukpenning från 1 Januari som ska in på arbetsmarknaden. Eller de totalt 60000 i Jobb och utvecklingsgarantin och Ungdomsjobbs garantin. Eller de som hela tiden fortsätter att utförsäkras från a-kassan enligt med alliansen arbetslinje. Var det från försäkring till socialbidrag den kallades?

Det är väst-sverige som är Sveriges industriella ryggrad. Här är det Göteborg som kommer att få ta mycket av smällen om den svenska exportindustrin raderas ut. Det kan då vara värt att lyssna på Göran Johansson och även moderaten Jan Hallberg som både menar att staten d.v.s alliansregeringen måste agera.

- Ekonomi & Politik – Göteborgs-Posten
För Jan Hallberg finns inte Göteborg utan Volvos Torslandafabrik.

- Volvo behöver snabbt en ny stabil ägare och i den situation som
uppstått tar jag för givet att regeringen är beredd att hjälpa till.
Lånegarantier skulle kunna ges under en övergångsperiod när man hittat
en ny ägare, säger Jan Hallberg.

Däremot vill inte det göteborgska kommunalrådet se ett helstatligt permanent ägarförhållande i Volvo PV.

- Jag talar om en period som gör det möjligt för Volvo att
övervintra i lågkonjunkturen. Jag tänker göra mitt bästa för att
påverka till ett regeringsbeslut som kan rädda Volvo i ett utsatt läge.

Jan Hallberg kan också se ett delat framtida ägarskap i Volvo PV
framför sig. I ett sådant scenario går det inte att utesluta AB Volvo,
menar han.

- Min bedömning är att AB Volvo har ett intresse i det samägda
varumärket, som är känt över hela världen. Hittills har visserligen AB
Volvo inte visat något intresse för att gå in i
personbilstillverkningen, men det behöver inte betyda ett absolut nej.

Han lovar att göra sitt yttersta för att förmå regeringen ta Volvokrisen på fullaste allvar.

- Statsministern är kanske inte den förste jag ringer. Det finns andra
att tala med i inledningsskedet. Det är inte bara Göteborg det handlar
om. Hela den västsvenska underleverantörsindustrin påverkas.

Även Göran Johansson anser att regeringen inte bara kan sitta och titta på när Ford nu signalerar att Volvo PV är till salu.

- Reinfeldt kan ju studera situationen i Tyskland och Frankrike. Där
gör politikerna allt för att hjälpa sin fordonsindustri. Staten måste
ha beredskap, så att man snabbt kan gå in med lånegarantier till en ny
ägare.

Något som man hittils haft problem med då det visade sig att en omfördelade miljarden som tog slut 1 januari och20 extra omfördelade arbetsförmedlare var allt alliansen var villiga att göra.

Möjligen ska Göteborg känna sig tacksama för de 20 extra arbetsförmedlare man fick dela med Umeå, skövde och Jönköping?

Det kanke finns anledning för mer än Göran Johanson att undra vad den moderata alliansen har emot Göteborg?

Varselorter får nya arbetsförmedlare – Arbetsmarknad – Nyheter – Dagens Samhälle

Snart har en månad gått sedan regeringen
meddelade att 1,5 miljarder kronor omfördelas från jobb- och
utvecklingsgarantin till insatser för de många
anställda som förlorar jobben under höstens våg av
varsel.

Arbetsförmedlingen har tillsammans med fack och arbetsgivare
försökt skaffa sig en bild av vilka delar av landet som
behöver mest stöd. Och enligt stabschef Lena Liljebäck
är extra arbetsförmedlare det centrala.

Klart är att Umeå, Skövde, Göteborg och
Jönköping får dela på 20 nya
arbetsförmedlare. Några finns redan på plats,
exempelvis i Göteborg där arbetsförmedlingen öppnat
två nya kontor på Volvo.

- Men vi har inte bara gått på var det har varit mest varsel, säger Lena Liljebäck.

Grunden är som tidigare de människor som står
långt från arbetsmarknaden, som sjukskrivna,
funktionshindrade och nyanlända invandrare.

- En del orter är också underbemannade sedan tidigare. Allt det måste vägas in.

Totalt handlar det om cirka 40 arbetsförmedlare som ska
fördelas över landet. Var de övriga 20
arbetsförmedlarna ska fördelas är ännu inte spikat,
men enligt Lena Liljebäck ligger orter som Kalmar,
Trollhättan och Värnamo bra till.

- Där kan det bli ytterligare resurser.

Hon påpekar att det inte handlar om några nya arbetsförmedlare.

- Pengarna kan inte användas till att anställa ny
personal. Vi får omfördela arbetsförmedlare inom
vår organisation till förmån för de orter som har
många varsel.

Mer i Media:
Aftonbladet, Amerikans,Näringsminister Maud Olofsson:, Ford överväger sälja Volvo – Ekonomi,

SvD:s Nils-Olof Ollevik: Krisen gör att Till Saluskylten hängts upp på Göteborgs stolthet., Var står partierna – ska staten rädda Volvo PV?, Facket: ”Det blir ett hästjobb”,

Bloggat:

di.se – FN: Världsekonomin går mot 30-talskris

Enligt Rob Vos, chefsekonom för FN:s utvecklings- och analysdivision, ökar sannolikheten för världsorganisationens värsta scenario ”dag för dag” som bankernas utlåning fortsätter att strypas av kreditfrossan.

Det skulle innebära att världsekonomin börjar krympa för första gången sedan 1930-talet, skriver BBC News.

Det mest positiva scenariot om 1,6 procents global tillväxt ska jämföras med 2008 och 2007 års 2,5 procent respektive 3,8 procent.

Industriländerna väntas nästa år tillsammans visa negativ tillväxt på minus 1,5 procent, medan utvecklingsländerna växer med 2,7 procent.

Utvecklingsländernas tillväxttakt räcker emellertid inte för att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen och inkomsten per capita väntas falla i världen som helhet 2009.

FN pekar i rapporten också på att den ekonomiska nedgången understryker centrala brister i det internationella finansiella systemet samt att utvecklingsländer utsätter sig för risker genom att lita till USA-dollarn som enda reservvaluta.

Rapporten uppmanar dessutom till förhöjd finansiering av IMF och Världsbanken, bättre internationell koordinering kring inte minst valutakurser samt grundläggande reformer av de finansiella regleringssystemen.

Att socialdemokraterna i Göteborg lyckats ta fram 500 hyreslägenheter är ganska ynkligt i en stad av Göteborgs storlek. Och självklart är dessa bostäder gjorda så att man kan bo där till en rimlig hyra?

Göteborg har en ganska desperat bostadsbrist som de lokala s-politikerna i Göteborg verka handfallna att hantera. Eller är det visionerna som saknas?

Göteborg klarar sitt byggmål – www.socialdemokraterna.se .
Socialdemokraterna och miljöpartiet som styr Göteborg sätter upp mål varje år för hur många bostäder som ska byggas. Stadsbyggnadskontoret har räknat och konstaterar 1 100 nya lägenheter är byggda och klara hittills i år. 500 av de färdiga bostäderna är hyresrätter och större delen av dem ligger på Hisingen.

Owe Nilsson (s) är ordförande i fastighetsnämnden och han säger att det mesta tyder på att årets mål kommer att uppfyllas med råge. Han räknar med att 2 500 nya lägenheter står klara vid årets slut, alltså 500 fler än årets mål. Kommunen väger då upp för förra året då man byggde 500 lägenheter färre än planerat.

Strategin på lång sikt är att få in 30 000 fler invånare och 40 000 arbetstillfällen till Göteborg och då krävs det att befolkningen ökar med mellan 3 000 och 4 000 människor per år. Owe Nilsson säger att det inte ett medvetet val att lägga många av de lägenheterna på Hisingen.

– Göteborgs kärna ska flyttas norrut och stora delar av Hisingen ligger bara ett par hållplatser från stan, säger han.

Områden som ska förtätas är Backaplan med plats för 3 000 lägenheter, och Gullbergsvass med plats för 4 000 lägenheter.

– Gullbergsvass är stort som området innanför Vallgraven så blir som en ny stad i staden, säger han.

Owe Nilsson har märkt att intresset för att bygga hyresrätter sjönk markants när regeringen drog in stimulansbidraget för dessa. Därför är det svårt att veta hur många av bostäderna som blir hyresrätter.

Lite perspektiv från Johannes Åsberg

bios politikos
Hur kan det här komma sig när vi har en enorm bostadsbrist? Det borde ju vara hur lätt som helst att kränga bostäder? Jo, våra svenska byggbolag bygger inte för hela befolkningen, utan endast för de över en viss inkomstnivå. De som ligger under den nivån är ointressanta för det byggindustriella oligopolet. Byggjättarna har utplånat konkurrensen och kan i lugn och ro maximera sin vinst in absurdum. Byggsverige är en fet och lat hund som inte ens orkar fnysa åt vanlig hundmat, varsamt grillad oxfilé ska det vara, inget annat. Låter det som ett orättvist och alltför hårt omdöme? Lyssna då på följande:

”En vikande marknad för nyproducerade bostadsrätter verkar inte borga för fler hyresrätter. Under de senaste åren har andelen bostadsrätter ökat och under 2007 var enbart 30 procent av de påbörjade bostäderna hyresrätter. Borttagandet av det statliga investeringsbidraget anses vara huvudanledningen.

–För oss är det en lönsamhetsfråga. Trots att vi gärna skulle vilja bygga hyresrätter lönar det sig inte lika mycket. Men vi samarbetar gärna med de aktörer som bygger sådana, det är aldrig bra att det bara finns en typ av bostäder i ett område, säger Peter Svensson på Skanska.”

Jodå, Skanska vill gärna bygga hyresrätter, men det lönar sig inte lika mycket. Det är alltså inte så att det inte lönar sig. Men det lönar sig inte lika mycket. Fine, Skanska är ett företag, företag ska tjäna så mycket pengar som möjligt på så kort tid som möjligt efter de regler som finns. Det är så det funkar. Men det är faktiskt vi som samhälle som sätter spelreglerna. Och när byggbolagen väljer att inte bygga – när det råder bostadsbrist – då är det dags att ändra de spelreglerna.

Folkpartiet Göteborg skriver i en lokal debattartikel i GP 2008-07-3 om arvet efter Mona Sahlin. Artikel är minst sagt något missvisande.

Uppenbarligen vill folkpartiet inte tala i sin debattartikel tala om vad som hände 91-94 i Sverige. Vi hade då ett borgerlig styre både lokalt och nationellt under regeringen Bildt.

Har någon glömt 500% ränta, valutakris, regeringskris, inhemsk depression eller den tredjedel av alla industrijobb som försvann då? Eller det krig i Europa där GBG fick ta emot en stor andel flyktingar? Eller en statsbudget byggd på dynamiska effekter som skapade ett 40-miljarder stort underskott. Hela 90-talet försvinner i stort i FP’s debattartikel för att landa i en förvirrad diskussion där FP klagar på att Göteborg varit dåliga på att skapa instegsjobb.

I debattartikeln beskrivs de s.k nystartsjobben som en succé med hela 17000 i vad som är ett arbetsmarknadsprogram. Riktiga arbeten har inte subventionerade anställningar med sänkta arbetsgivaravgifter vilket nystartsjobben har. Tvärtom är nystartsjobben en omdöpt variant av de olika former aställningsstöd med avtalsenliga vilkor och anställningsskydd som funnits sedan länge inom AMS.

Jag undrar varför Folkpartiet inte säger något om de 40000 i jobb och utvecklingsgarantin som med tvång ska ‘praktisera’ utan anställnings skydd eller möjlighet att kvalificera sig till a-kassa.

Det sorgliga sanningen är att för de i s.k utanförskap har alliansregering med folkpartiet varit en katastrof. Som för de 20000 vars sjukförsäkring tas bort utan något annat alternativ. Eller de 500000 som står helt utan ekonomisk skydd vid arbetslöshet. Eller de 40000 i Jobb och utvecklingsgarantin.

Har deras alla dessa personers frihet blivit större. Nej, de som har fått störst ökad frihet är de som gynnats av de borgerliga skattesänkningarna. D.v.s övre medelinkomsttagare från medelklassen.

Kanske borde rubriken på FP’s debattartikel vara arvet efter Ann Wibble och folkpartiet.

Det är ett dystert arv som s lämnat efter sig – Debatt – Göteborgs-Posten
Folkpartiet har nyligen presenterat rapporten ”Utanförskapets karta – Arvet efter Mona Sahlin”, som är den första samlade kartläggningen av utanförskapet i Sverige vid tiden för regeringsskiftet 2006. För Göteborgs politiska ledning är sanningen lika svidande som för deras partikamrater i den förra regeringen.
En havererad skolpolitik i kombination med en stel arbetsmarknad har gjort att hela bostadsområden i Göteborg och övriga landet präglats av utanförskap på punkt efter punkt: låg sysselsättning, dåliga skolresultat och lågt valdeltagande. I dessa utanförskapsområden har människor brist på en livsviktig sak – makt över sin egen tillvaro.
* År 1990 fanns det tre bostadsområden i Sverige som kunde betecknas som utanförskapsområden varav inget av dem låg i Göteborg. Sedan har utvecklingen gått mot allt fler utanförskapsområden. Trots en god konjunktur åren innan regeringsskiftet fortsatte antalet att växa så att de vid den socialdemokratiska regeringens avgång var uppe i 156 områden. I Göteborg fanns vid regeringsskiftet nio utanförskapsområden.
* Utanförskapet i de nio Göteborgsområdena har fördjupats vad gäller skolresultat och inkomst. Alla nio områden har sämre skolresultat 2006 än vad de hade 2004. Åtta av nio har relativt sämre inkomst 2006 än vad de hade två år tidigare. Valdeltagandet är den enda av de standardiserade indikatorerna som visar en tydlig förbättring.
* Hela 493 000 personer bodde i utanförskapsområden i landet som helhet vid regeringsskiftet. Motsvarande siffra i Göteborg var 57 303 personer. Trots att det var goda tider i ekonomin ökade sysselsättningen i dessa områden nästan inte alls 2004-2006. Sysselsättningen bland kvinnorna rentav sjönk.
* En misslyckad integrationspolitik gjorde att utanförskapet drabbade invandrade människor extra hårt. För oss liberaler är invandrarskapet aldrig ett problem – problemet är när man inte kan försörja sig själv och ha makt över sin egen tillvaro. Därför är det oroande att andelen utlandsfödda i utanförskapsområdena ökade och vid tiden för regeringsskiftet låg på hela 45 procent.
Det var alltså inte något dukat bord som väntade den borgerliga regeringen, utan tvärtom befästes utanförskapet under de sista socialdemokratiska regeringsåren.
För folkpartiet handlar integration om att alla människor ska ha makt över sitt eget liv och resurser och möjligheter att delta i samhällslivet. Utanförskapet kan inte brytas utifrån. Det är bara inifrån, när de berörda själva kan ta saken i egna händer, som någonting positivt kan hända. Utan arbete finns det ingen väg ut ur utanförskapet.
Har gett arbetslösa en chans
Vi har ersatt Ams-åtgärder utan anställningstrygghet med riktiga jobb. Nystartsjobben, som är vanliga jobb med anställningsskydd och avtalsenliga villkor, har gett tusentals långtidsarbetslösa en chans. I juni 2008 var det nästan 17 000 personer som hade nystartsjobb, och en tredjedel av nystartsjobben har gått till utrikes födda. Till detta kommer instegsjobben för nyanlända, och jobb- och utvecklingsgarantin för människor som länge varit utan jobb.
Av de 92 000 jobb som skapades under alliansens första år vid makten gick 41 000 till en person med invandrarbakgrund. En utveckling som fortsatt under 2008. Det kan jämföras med att arbetslösheten bland utrikes födda ökade med 9 000 personer under socialdemokraternas sista år vid makten. Trots den goda konjunkturen ökade utanförskapet.
De som bar ansvaret såväl i den förra regeringen som i Göteborgs kommunledning är samma personer som i dag leder det socialdemokratiska partiet. Deras integrations-, skol- och jobbpolitik skapade ett land där en halv miljon svenskar hamnade i utanförskapsområden.
Det är uppseendeväckande att Göteborgs kommun hittills bara lyckats få till ett enda instegsjobb. Det socialdemokratiska Göteborg måste göra sin hemläxa. Även om Göteborg har del av den allmänna positiva utvecklingen, fortsätter de sociala skillnaderna att öka och utanförskapet fördjupas.