Claeskrantz.se

Bloggande precis som andra former av skrivande är mesta dels en  solitär verksamhet.  Det politiska bloggandet är dock lite annorlunda genom att man har kontakt med andra med liknande åsikter.

I sverige har det rödgröna nätverket netroots kommit att bli samlingspunkten för över 500 bloggare aktiva på olika sätt för ett regeringsskifte och ett politiskt annat sverige.

Det är socialdemokraterna som lagt grunden till nätverket som en del av arbete inför och under valrörelsen 2010 och nu också bjuder in till bloggarkonferens på den socialdemokratiska kursgården med stora delair av den socialdemokratiska kommunikationledningen.

Det ska om inte annat bli intressant se det berömda bommersvik och snacka bloggande och politik med politiska bloggare från hela landet.

Längsta x2000 tåg jag sett på väg mot stockholm.
Deltagande bloggare är:

Marika Lindgren Åsbrink Storstad
Rosemari Södergren Kulturbloggen
Ulrika Falk Ulrika Falk
Hannah Bergstedt Det perfekta livet
Johan Ulvenlöv s-buzz
Peter Andersson Med rätt att tycka
Björn Fridén Alliansfritt Sverige
Johan Westerholm Mitt i steget
Alexandra Einerstam HBT-Sossen
Fredrik Pettersson fredrikpettersson.nu
Claes Krantz claeskrantz.se
Peter Johansson Röda berget
Viktor Tullgren Viskot
Victor Svedberg Victor Svedberg

Bloggat:
Martin Mobergs blogg, Högbergs tankar, Martin Mobergs blogg, [ s-buzz ], Peter Andersson – me…, Badlands Hyena, [ s-buzz ] och Jonas Sjöstedt,  Dags att resa till Bommersvik för att träffa andra S-bloggare

Det är intressant hur Jonas Sjöstedt från vänsterpartiet skriver om behovet av en plattform för de som vill rösta rödgrönt men samtidigt inte vill engagera sig i ett visst parti.

Det finns faktiskt en sådan plattform i nätverk som Netroots eller bloggvänstern med flera. Det finns massor med engagerad människor sammanlänkade på internet via bloggnätverk eller webbplatser som Facebook. Möjligheten finns till ett helt nytt sätt att engagera människor politiskt som de etablerade partierna hittills varit mycket dåliga på att använda.

Det handlar med andra ord om social medier som grunden till en stark rörelse mot ett annat Sverige.  En politisk folkrörelse i det 20 århundradet om man så vill där motsvarigheten till flygbladsutdelaren och pamflettskrivaren är dagens bloggare.

Fredrik berättade att han allt oftare stöter på personer som inte ser sig själva som vänsterpartister, sossar eller gröna. De ser sig istället som rödgröna. De gillar det rödgröna samarbetet och den politik som formuleras där. De vill absolut att vi byter regering vid valet i höst. Många av dem skulle vilja vara aktiva i valrörelsen. Men om man inte är beredd att köpa hela paketet från ett parti så är det svårt att veta var man ska vara aktiv. När Fredrik sa det så klarnade det även för mig, jag känner massor med personer som skulle vilja arbeta för en rödgrön valseger, men som inte vill ta steget in i något parti.

När jag bodde i USA följde jag Obamas valrörelse på nära håll. En sak slog mig som mycket annorlunda jämfört med Sverige. Hundratusentals amerikaner arbetade för Obamas kampanj frivilligt utan att vara organiserade demokrater. De använde besparingar och semestrar för att knacka dörr och dela ut information. Bland dem fanns en del av mina grannar och vänner. De ville verkligen bli av med Bush, de tyckte att Obama stod för något bättre. Här finns likheter med alla de rödgröna som vill bli av med den borgerliga regeringen.

Hur tar vi vara på kraften hos de här tusentals rödgröna? Hur ska de organiseras? Hur ska de kunna få inflytande över det rödgröna projektet? Här har s-v-mp en viktig uppgift framför sig. Rimligen så borde de tre partierna gemensamt bjuda in partilösa, via webben och till lokala möten, till att arbeta för en rödgrön valseger. De borde erbjudas både politiska möten och utbildning, men främst av allt konkreta arbetsuppgifter för att bidra till en rödgrön valseger. Det borde räcka med att anmäla sig på webben, sedan skulle inbjudan till lokal aktivitet komma med ett brev på posten strax efter.

Vad gör vi med de rödgröna? at Jonas Sjöstedt

Jag tror Pirate Bay domen i stort var en parantes i kampen om kontrollen över den  digitala distributionen över internet. TPB fortsätter som vanligt medan de  ‘svenssons’ som domen var avsedd att skrämma har hittat det alltfler lagliga alternativ som gör det allt enklare att hämta och hitta den musik man vill ha.

De drakoniska lagar som USA införde på musikindustrin uppmaning har i stort visat sig vara verkningslösa liksom de olika sätten att kryptera musik för att skydda den från kopiering.

Musikförsäljningen blir helt enkelt radio finansierad via annonser eller abbonemangsavgifter. Samt förstås de sätt musiker alltid fått betalt d.v.s spelningar och kringförsäljning.

Man kunde möjligen undra om vad som hade hänt om de internationella musikjättarna i sitt oligopol tagit vara på den tekniska utvecklingen och redan för 10 år sedan börjat erbjuda tjänster för digital musik istället för envist hänga kvar vid en 50 år gammal modell för distribution.

Men det hade förstås krävt att de förstod sin marknad.

Sen finns förstås den viktigare frågan om någon slags digital allemansrätt mot monopol kontroll över kultur och information. Ska t ex ett företag kunna köpa upp och äga ett helt lands kultur och historiska arv. Liksom om ett lands kultur och historia bara ska finnas tillgängligt för de som kan betala.   

Enligt Jens Häger har flera nedladdningstjänster stabiliserats på en lägre nivå än innan Ipred-lagens inträdelse 1 april förra året.

– Den första effekten av Ipred har klingat av. Men folk upplever att det är större risk att fildela nu än tidigare. Det är inte bara antalet fildelare som har minskat, folk har också blivit mer selektiva med vad de laddar ner. Dessutom har utbudet på fildelningsarenan har blivit sämre.

Undersökningen "Svenskarna och Internet" ges ut av organisationerna World Internet Institute och .SE.

– Från att nedladdningen ökade under fem års tid visade undersökningen från 2009 ett tydligt trendbrott. Jämfört med undersökningen från 2008 slutade nedladdningen att öka i april förra året. Så någonting har hänt, säger projektledaren Janne Elvelid.

– Men jag tror inte att det bara handlar om ökad lagstiftning. Numera finns lagliga tjänster som till exempel Spotify och Voddler som påverkar mycket.

Så har domen påverkat oss | Nyheter | Aftonbladet

Förutom att den för tillfället aktuella bloggsidan på knuff.se ser ganska trevlig ut är det något annat som slår mig. Frånvaron med några få undantag av en allians bloggosfär  som driver egen debatt och diskussion.  Eller har jag missat debatt och diskussions inlägg mellab olika alliansbloggare?

Det verkar som vänsterblocket i stort och Piratpartiet är de enda klara bloggaktiva grupperingarna bland svenska politiska bloggar.

Det är extra förvånande med tanke på att moderaterna alltid beskrivits som det mest it-aktiva svenska partiet bland riksdagspartierna.

Jag undrar hur många som inser att en flashmob också är en form av socialmedia aktivitet där modern teknik används för att samordna och hålla kontakten.

Och det är kul för de som gillar att leka.

Mina tanker går dock till politiken där de politiska partierna har svårt att samla människor till aktiviteter. Speciellt svårt verkar det vara att få nya människor att komma med.

Om en person via Facebook kan få några hundra personer att komma och leka i Ikeas lokaler en lördag och de politiska partierna inte kan få 10 att komma och delta i en diskussion om sin egen stadsdel var finns problemen.

De politiska organisationerna är i stort idag uppbyggda efter en 100år gammal industriell organisationsform. Och de aktiva är organisationens fångar.

Jag tror att det finns mycket att lära om engagemang från social medier liksom sättet att arbeta i nätverksorganisationer för de politiska partierna.

Men det krävs också att de politiska företrädarna kommer ut från mötesrummen och att politik innebär något mer än gott sittfläsk och förmåga att konsumera kaffe. Och att den politiska diskussionen inom partierna öppnas för väljarna mer än på valdagen.

Några tjejer kom i tomteluvor, en kille hade piratmössa och en annan röda kaninöron. Annars kom de flesta med helt vanliga mössor eller kepsar. Alla med det gemensamma målet: att leka kurragömma på möbelvaruhuset i Bäckebol. Huvudbonad var kännetecknet för att skilja deltagarna i leken från de vanliga lördagsshopparna.

- Det här ska bli kul, men man vet aldrig hur många som kommer, säger Jens Hendar lite nervöst en trekvart innan leken ska dra igång och det fortfarande inte har dykt upp några deltagare.

Det är första flashmob som han arrangerar, men har tidigare varit med på både kuddkrig och vattenkrig, stått staty i Nordstan och sprungit i slow motion på Centralen. Han gillar att leka och ser flahmob som ett sätt att bryta vardagen.

Inbjudan har han skickat ut via Facebook och i går förmiddag hade över 3 000 personer svarat att de skulle komma. Jens hoppas på 700, men 300–400 personer är nog en mer rimlig uppskattning av det hav av förväntansfulla och leksugna människor som en halvtimme senare småhuttrande lyssnar när Jens drar reglerna.

- Ikea tycker det är kul att vi är här, men vi får bara vara på andra våningen och inte förstöra något. Vi är tio som letar och ni får en kvart på er att gömma er. Ta det lugnt där inne och ha kul, säger han och så är leken igång.

Ungdomarna väller in i varuhuset och trots att personalen ropar ut i högtalarna vad som pågår undrar många kunder vad de har hamnat i. En och annan blir irriterad, andra tycker att det är rätt kul.

Kurragömma på Ikea – Göteborg – www.gp.se

Det är mer än märkligt hur ett ‘singel point of failiure’ som tydligen basefarm visade sig vara nu slagit ut stora delar av mediasverige inklusive eposten för 60000 com hem kunder.

Om en överbelastnings attack riktas mot en viss specifik kund har väl företaget sådan övervakningsprogram så att de kan se detta? Och helt enkelt slänga trafik till den kunden.

Men när attacken slår ut delar av basefarms infrastruktur handlar det om något mer än en överbelastnings attack. Det verkar som någon tagit sig in i de routrar som sköter trafiken. Frågan är hur mycket av Basefarms infrastruktur de haft tillgång till och vilken information som eventuellt kan ha läckt ut?

Uppdatering från GP:

Avbrottet beror på en så kallad DOS-attack, en typ av hackerattack, mot Basefarm som är driftleverantör för Mktmedia. Mktmedia är i sin tur ett nätverk av tidningskoncerner. I koncernerna ingår Göteborgs-Posten men också många andra tidningar bland annat TTELA, Bohusläningen och Hallandsposten. Det stora problemet är att alla har en gemensam webbplattform.

Borde det inte finnas ett skydd mot den här typen av attacker?

- Det är en självklarhet att det inte går att skydda sig mot allt. Men min uppfattning är att Basefarm borde ha haft någon form av skydd mot detta. DOS-attacker är inget okänt fenomen.

Finns det inte någon typ av reservsajt ni kan lägga upp?

- Det borde förstås finnas och vi hade kanske kunnat lägga upp en. Men vi bedömde att det var för stora risker inblandat. Problemen kunde följa med till reservsajten.

Om GP hade behövt lägga ut viktig samhällsinformation, hade ni då lagt upp en reservsajt?

- Det kan jag inte svara på.

Svt.se låg nere i sju timmar i går och Dn.se hade problem i morse, tror du att det kan ha något samband?

- Jag vet förstås inte, men det låter ju som att det kan finnas någon form av mönster.

Hackerattack släckte gp.se under torsdagen – Sverige – www.gp.se

IDG 

Först vid niotiden kom företaget till rätta med problemet och en del av företagets kunders webbsidor kunde gå upp igen. Men många låg fortfarande nere vid tolvtiden.

Enligt Fredriksson har hackarna utfört en så kallad denial of service-attack. Det är en attack som syftar till att hindra en normal användning av systemen.

Alla Basefarms kunder drabbades av attacken och var tvungna att stänga sina hemsidor under förmiddagen.

Några av kunderna är Göteborgs-Posten, TV4, Östersundsposten, Nerikes Allehanda, Gefle Dagblad, Com Hem, Svenskt Näringsliv, Bonniers tidsskrifter, Länsförsäkringar, Länstidningen i Södertälje, Vlt och en rad andra lokaltidningar.

– Vår nyhetssida har legat nere hele morgonen och förmiddagen, säger Göteborgs-Postens it-chef Lennart Rosqvist.

Vad innebär det här för er?

– Att vi inte når ut med våra nyheter till våra läsare.

Har hackarna kommit in i era system och fått tillgång till redaktionella uppgifter?

– Nej, det finns inget som tyder på det.

Basefarm utreder nu vad som har hänt och varför hackarna kunde ta sig in i systemen och sänka alla företagets kunder.

– Det är ju avgörande för vår verksamhet att sånt här inte händer, vi kommer att se över våra system för att förhindra att det händer i framtiden, säger han.

Fredriksson vill inte uppge vilken kund som attacken riktades mot.

– Men vi känner inte till att det skulle finnas någon speciell hotbild mot denna, säger han.

Hackare sänkte nyhetssajter | Nyheter | Aftonbladet

Med tanke på hur tvekande sociala medier tagits emot av delar av den  socialdemokratiska organisationen i Sverige kommer det att bli intressant att se om valresultatet i Norge får någon effekt på hur man ser på socialmedier i Sverige.

I Norge har man i alla fall som det verkar förstått att det handlar om att bygga folkrörelser på nätet via datorteknik på samma sätt som man en gång i tiden mötes på staden.  Och att det måste byggas upp långsiktigt.

DN

Valet i Norge och Arbeiderpartiets seger är det första nordiska valet som delvis avgjorts av de nya sociala medierna. Statsminister Jens Stoltenberg har varit hyperaktiv på Facebook och bloggat och twittrat lika entusiastiskt som en tonåring.

– Jag överlåter till statsvetarna att analysera hur många röster vi flyttat tack vare de sociala medierna. Men en sak är säker. De har kommit för att bli, sa Jens Stoltenberg när han klockan 11 i dag mötte pressen i trädgården utanför sin bostad.

Han säger att de nya medierna sänker tröskeln för att komma i kontakt med väljarna.

– Jämfört med tidigare val har jag spelat in små videosnuttar som läggs ut på nätet – och som jag själv ser med stort nöje på kvällen.

Valframgången beror enligt honom på att Arbeiderpartiet lyckats både med de traditionella kampanjmetoderna och med de nya medierna. Partiet har ökat sin uppslutning bland de unga. – Det kan nog ha med att vi varit tunga på nätet, säger han.

”Sociala medier avgjorde valet” | Utrikes | SvD

Jag undrar hur många svenskar som vet eller begriper att Google redan idag troligen har mer information om enskilda svenskar än vad FRA med verksamheten igång någonsin skulle ha?

Som jag skrev redan för snart ett år sedan är Google ett globalt privat FRA. Speciellt med Googles troliga intåg i telekombranschen på allvar.  En av grunderna i signalspaning och underättelseanalys är just att knyta punkt a till b eller med andra ord vem talar med vem.

Google har unika möjligheter att göra detta på grund av sin storlek och tack vara den infrastruktur de byggt upp.

Vilka av tjänsterna nedan använder du?

Handbook Revolutionary

So what exactly do Google and their friends know about their users?
If you use Gmail, Google knows who you contact, what you say to those people, how often you speak to them, which products/services you use that send you emails, which marketing/mailing lists you are on, and what your interests are. Examples like this are your Facebook account, what people write on your wall, etc.

If you use Google Calendar, or receive information about events through your email, Google knows what locations/events you frequent and with whom you do so as well as the locations of those events. This can easily be used to find out where you are at any given time.

If you use Google Search, Google knows what you look for online, what your interests are, what sites you visit, and what kind of research you do.

If you use any site that has Google ads on it or uses Google’s webmaster tools service, Google knows you have been to that site, how long you have been at that site, how frequently you visit that site, what pages on that site you visit, and therefore your account name on that site.

If you use Google Checkout, Google knows what products/services you buy, your credit card numbers, your mailing address, your telephone number, your real name, and your credit history.

If you use Google Desktop, Google knows every single file on your computer, what programs you have installed, what documents you have and what is inside of them, and when you are physically at your computer.

If you use Google Maps/Directions, Google knows where you go and when you go there.
If you use Google/Picasa, Google knows all of your pictures, when they were taken, which camera they were taken with, and who has looked at those pictures.

If you use Google Talk, Google knows who you talk with and what you say to them including your interests, plans to meet with that individual, and all of your other IM accounts that you have configured Google Talk to use.

If you use Google Web Accelerator/Google Toolbar, Google knows which sites you visit, how long you visit them, and which pages you visit. They also have access to all of your web traffic.

If you use Blogger, Google knows every single blog post you made and what you put in it as well as information on all of the peope who read your blog.

If you use Google Docs, Google knows your documents, who created them, who has looked at them (if that information is stored in the metadata), etc.

If you visit any sites that use Feedburner, Google knows you visited that site, how long you visited that site, what pages you viewed and how long you viewed them for.

If you use Feedburner/Google Reader, Google knows that you visit those sites and how much time you put into reading information on them.

If you use Orkut, Google knows all the information you provide to it such as who your friends are, who you associate with and what you say to those people, what your interests are, etc.

If you use Google Pages, Google knows all the content on your website, who looks at it, for how long, and where they look.

If you use YouTube/Google Video, Google knows which videos you watch, which channels you subscribe to, how long you watch each video, which videos you have uploaded, who your friends are on those services, etc.

If you use Google Code, Google knows who has downloaded your software and how often they update it.

If you use Google Book Search, Google knows which books you read and therfore your interests, etc.

If you use Google Finance, Google knows which companies you are interested in, and possibly which ones you invest in.

If you use Google Groups or any of the groups that they aggregate, Google knows all the emails you have posted to those groups, who you associate with on those groups, your interests, etc.

If you use GOOG-411, Google knows what businesses you lookup and your phone number

Every time you access one of Google’s services, they know where you accessed it from, how long you accessed it, and why you accessed it, making it possible to track your every move. Their databases know what your interests are, who you associate with, what you do in your spare time, where you go and how long you stay there, what your phone number is, what your credit card number is, what products/services you buy, what things you publish on the web, and everything anybody could ever want to know about you. It’s incredibly scary, and I’ve been getting off the Google train for some time now. If you must use Google’s services, use them behind a proxy such as Tor, delete your cookies regularly, and get a Firefox extension such as Adblock Plus so they can’t track you on “affiliate” sites. It might prove useful to have multiple identities on Google so that it’s less difficult for them to figure out who you are but the minute they have one piece of information that connects them all such as your IP address or credit card number, you’ll have to start over again.

Lägg sedan till Yahoo, Microsoft, Facebook, Twitter med flera så går det att skapa ganska kompletta profiler för en stor del av befolkningen i världen.

Och den mesta informationen ha vi helt friviligt lämnat ifrån oss.

Kan det möjligen vara så att de största hoten kring privat integritet i framtiden kommer från privata företag och inte stater.  Samt förstås alla de vardagliga situationer i stort och smått där vi identifieras

Om piratpartiet ska bli vuxet är det dags att de tar denna diskussionen nu. Liksom övriga de övriga partierna. Hur ser situationen ut bland svenska företag och myndigheter. Vilken information förs över gränserna.

Var finns socialdemokraterna när det gäller integritets hot från privata företag. Eller moderaterna?

Och nej, jag tror inte på ‘dont be evil’ varken från privata eller offentliga aktörer. Man jag är väl medveten om att Google eller systemadministratören där jag jobbar eller hos den internetleverantör jag har kan kika över axeln när jag skickar e-post.

Bloggat:
Vad är din anonymitet värd-, Är Google en langolier, Frivillighet som inte alls finns

– Min första reaktion var ilska: Hur vågar någon komma och fotografera mitt hem utan att be om tillstånd! Vi har redan haft tre inbrott här de senaste sex veckorna. Om våra hus finns på bild över hela Google är det som en inbjudan till tjuvar, berättar Paul Jacobs för tidningen Time.

Han samlade ihop grannarna, de bildade en mänsklig kedja runt kvarteret, och den svarta Opel Astran tvingades till en u-sväng. Byborna hade jagat Google på flykt.

Det är lätt att fnissa åt totalkrocken mellan sökjätten och den sömniga småstaden. Men det är fler än Broughton-borna som ställer frågan om Google håller på att bli för ambitiösa i sin uttalade ambition att samla in all världens information och göra den tillgänglig för alla. Vissa oroas över att ett enda företag tar kontroll över en för stor del av vår vardag på internet: från sökmotor, mejl och bloggar till videoklipp, karttjänster och webbläsare.

I Expressen skrev kulturjournalisten Andreas Ekström att den som känner demokratiskt ansvar för integritetsfrågor gör större skillnad genom att minimera sitt Google-användande än att bekymra sig för FRA. Pär Ström, FRA-debattör och integritetsombudsman på tankesmedjan Den nya välfärden, vill inte dra sin oro för Google riktigt så långt.

– Men Google skickar in tentakler på fler och fler områden och det är klart obehagligt. Det är väldigt mycket information som de har möjlighet att samla in om hur människor lever sina liv: om vilka sajter vi besöker, vilka sökord vi använder, vad vi skriver i våra mejl. En risk är att information läcker, att regler och lagstiftning ändras med tiden, att det som är otänkbart att göra i dag görs lagligt om ett antal år.

Google anklagas för intregritetskränkningar och för stor kontroll över människors nätvardag | SvD

Det är ganska intressant att läsa vad SvDs konservativa Roland Poirier Martinsson har att säga om Piratpartiet eftersom jag delvis håller med om vad han säger. Någon gång ska det hända.

Mest intressant är vad Roland Poirier Martinsson kallar en kollektiv masspsykos. De är staten i kombination med monopolföretagen som ska ta ifrån medborgarna deras fri och rättigheter. En våg som PP och den legio bloggar som följer dem ridit i några år nu. Nu tror jag inte det är någon masspsykos utan en djup rotad misstro mot ‘etablissemanget’ i form av både stat och företag. Att majoriteten av svenska folket inte har något större begrepp om ord som IPRED eller FRA annat än att de låter farligt är uppenbart. Att svenska staten alltid övervakar och kontrollerat medborgare även före några FRA tjänstemänn kom på den genialiska ideen att göra verksamheten laglig tycks inte många ha förståt.

Det är heller knappast förvånande att organisationer som den libertarianska frihetsfrontens medlemmar känner sig hemma med PP liksom de från de från autonoma vänstergruppen. Båda är ju i grunden anarkister och etablissemangs kritiker. Vilket ju gör svängen in i det etablerade politiska etablissemanget än mer förvånande.

Att PP är ett enfrågeparti tycker jag är uppenbart oavsett om man kallar det existensiellt elller något annat. Allt faller in under den större frågan och passar det inte in där är det oviktigt.

Vilket ju  i säg inte behöver vara något fel om PP kan ta till sig andra frågor och förstå att andra är engagerade i frågor som inte finns i PPs sfär. Precis som MP en gång i tiden var tvungen att göra.

En postmodern masspsykos | Ledarsidan | SvD
…bortsett från politikens innehåll finns det en annan fråga att ställa när piraterna nu siktar på att upprepa succén från valet till Europaparlamentet. Är partiet värdigt riksdagen?

För ett tag sedan höll jag ett föredrag för en grupp nyliberaler och red (som ett tankeexperiment) min käpphäst att en moralisk stat kan yttra sig genom att förbjuda hårdporr i tv innan midnatt. Efteråt kom en av piratrörelsens mest framträdande profiler fram för att protestera: ”Det finns ingen skillnad mellan det och att helt förbjuda yttrandefriheten.”

Parallellen är bara möjlig för en politisk idiot. På samma nivå profilerar sig nu ett knippe högljudda debattörer i ett tonläge som påminner om barn som för kittlingens skull försöker övertyga varandra om att det finns ett spöke i garderoben. EU och svenska staten driver igenom lagar som leder till internets undergång! De vill stänga av dig från internet! Demokratin dödas! Kreativiteten kvävs! Livet mäts, vägs och snart kommer de efter dig!

Varsågoda, en postmodern masspsykos iscensatt genom sociala medier.

Problemet består i att PP är ett enfrågeparti, inte i teknisk bemärkelse, utan enligt en existentiell tolkning av begreppet. Allt som sker förstås utifrån den enda frågans perspektiv. Allt som inte kan förstås utifrån den enda frågan är oviktigt (utvecklingen i Iran är en aspekt av Twitter). Man uppvisar ett oreflekterat gängbeteende som genererar enkla lösningar på varje tänkbart problem, oavsett komplexitet.

Om PP placerar dessa skrämselmånglare i riksdagen skulle Ny demokratis laguppställning verka blytung.

Att sociala medier eller helt enkelt kampanjande på internet inte gick så bra för de etablerade partierna är uppenbart.  EU-valrörelsen var i stort än till många kommunikation i klassisk kampanj stil som det sett ut det senaste 100-åren.  Som skrev tidigare.  En del kampanjer kunde lika gärna sålt tvättmedel som politiska kandidater.

För socialdemokraternas del trots ett pågående arbete med sociala plattformar och sådant som mitt-S var EU-valet inte ett genombrott för sociala medier. Trots studieresor till Obamas valkampanj. Jag har träffat allt för många partiföreträdare och val ledare som hade minimal förståelse och kunskap om vad webbplatser/tjänster som twitter eller youtube är.  Och än mindre

Socialdemokraterna hade behövt ett internt kunskapslyft just inom socialmedier tror jag.  Och träning för partimedlemmar i hur man t ex gör något så enkelt som att filma en video och lägga ut på youtube. Det går inte bara att från toppen skapa

I grunden handlar det om en gamla organisationsstruktur i de etablerade partierna. Istället för en hierarkisk uppifrån/ner kommunikation behövs tvärsgående kommunikation mellan aktiva och inte minst att socialdemokraterna öppnar för och tränar medlemmar i att ta egna initiativ.  Det är inte från ombudsmän eller partihierarki som politiken ska komma. Eller engagemanget.

Sofia Mirjamsdotter är ingen politisk analytiker. Hur avgörande de sociala medierna varit för partiernas respektive med- och motgångar går inte att säga. Men några saker går att konstatera:

• Miljöpartiets kandidater twittrade och bloggade friskt, och körde reklam på musiktjänsten Spotify – och mer än dubblade sitt resultat
• Socialdemokraterna misslyckades med att bättra på resultatet – trots den interaktivt inriktade valplattformen ”Mitt S”
• Piratpartiet tog som nykomling ett mandat i Europaparlamentet.

- Piratpartiet kom ju in på att de lever och andas sociala medier, samtidigt som de håller allt enkelt och lättfattat. Det blir inte exkluderande, för det finns hela tiden en hel flock som är beredd att förklara och hjälpa till, säger Sofia Mirjamsdotter.

Men ska de äldre partierna bara ge upp racet?

- Nej, jag tror absolut att alla kan bli bättre på sociala medier. Men det måste genomföras på sikt. Problemet nu har varit att man bara smällt upp nåt inför valet. Det har varit envägskommunikation och megafonbloggar i stället för dialog.

Hon betonar återigen att politikerna inte ska stirra sig blinda på själva plattformarna. Twitter kan ju vara död redan nästa år, det vet vi inte. Hon råder partierna att sätta igång bums med att få in det socialmediala tänket i det naturliga flödet.

- Titta på Piratpartiet, på hur de har lyckats. Det handlar inte om strategier, utan om ett naturligt tillstånd.

Men, tillägger hon, det är kul att se att politikerna åtminstone försöker och ”gör så gott de kan”. Nu krävs intresse, utbildning och förståelse för att det ska bli bättre genomslag i riksdagsvalet 2010.

http://www.dn.se/fordjupning/europa2009/sociala-medier-twitter-facebook-youtube-eu-valet-sofia-mirjamsdotter-1.892763

Nu misstänker jag att piratpartiet  ‘Det här är vår tids FNL-rörelse är ett citat som är något lösryckt ur sitt sammanhang. Men det visar om inte annat både på en viss historielöshet och samtidigt vilken syn PP har på verkligheten.

Det är onda krafter i form av en sammanslutning av stat och monopol företag som kommer att ta ifrån folk alla deras friheter och spionera på dem när de samlas på internet. 

Sen kan man undra hur kommersiella mediaföretags lobbyverksamhet i Bryssel för att skydda sin ställning blivit något som ska ta ifrån människor möjligheten skapa och mötas på internet.

Om inte annat är ett enkelt sätt att inte påverkas av diverse lagförslag att bojkotta alla artister och media från de kommersiella medieföretagen. Gynna artisterna direkt istället. Och om man måste ladda ner den senast Hollywood filmer får man väl ta risken att bötfällas, åka i fängelse eller åka i fängelse.

Varför inte införa en fri kultur märkning på media varor om nu inte detta redan inte finns? Då vet man i alla fall vilka man ska gynna.

Jag misstänker att PPs ursprungsfråga kommer att malas ner och försvinna i EU-parlamentet ganska fort. Vilket i säg är synd.

Piratpartiet kapar åt sig två platser i Europaparlamentet, enligt Expressens och Demoskops nya EU-valsmätning.
Bland unga väljare är piraterna nästan lika stora som Socialdemokraterna och Moderaterna.
- Det här är vår tids FNL-rörelse, säger Amelia Andersdotter, Piratpartiets andranamn.

För närvarande pluggar Amelia Andersdotter, 21, ekonomi i Lund. Om resultatet i Demoskops nya EU-valsmätning står sig på valdagen får hon packa väskorna till Bryssel och Strasbourg.
- Bra. Jag tror att det behövs en yngre röst i parlamentet, säger Amelia Andersdotter.
Över en femtedel av de unga väljarna uppger att de tänker rösta på piraterna. Partiet får 21,8 procent bland de tillfrågade i åldersgruppen 18-29 år. Det är bara snäppet efter Socialdemokraterna och Moderaterna, som får 27,6 respektive 24,9 procent bland unga väljare.
- Människor i min ålder har vuxit upp med datorer och med möjligheterna att skapa och delta på internet. Och när man försöker lagstifta bort den möjligheten så blir det konstigt för oss, säger Amelia Andersdotter.

Amelia, 21, är på väg till Bryssel – EU-valet 2009 – Expressen.se

Ska jag vara ärlig är jag ganska trött på alla artiklar från gammalmedia som envisas med att koppla ihop den s.k bloggosfären enbart med fildelning och ett oreglerat internet.

Och visst. De mest aktiva och högljudda bloggarna på internet har ju nu i flera års tid envisats med att skriva enbart om en sak. Jag hade nog sagt att frihet på nätet är en i-världsfråga eller något som man kan engagera sig i om man har råd. Står du utan bostad, arbete eller en hyfsad inkomst är frihet på internet knappast något du engagerar dig i första hand.

De är en elitfråga för den stora del av internet förespråkarna som är libertarianer eller förespråkare för ett nattväktarsamhället.

Vad som saknas i Sverige är det sociala engagemang och den internet aktivism man kan hitta i andra länder.

En av de första att reagera ute i bloggosfären var ”LG Norlin”. Han skriver att det trots allt finns ”hopp om världen”:

”En bra markering från EU om att internet är en del av de fundamentala rättigheterna. Beslutet antogs med stor majoritet: 40 för till, 4 nedlagda och 2 emot.”

På blogghelvetet.se konstaterar skribenten att det nu ”går att vila ett tag”.

- Men inte helt slappna av. Jag är helt övertygad om att regeringar och bolag kommer med nya dumheter snart, fortsätter inlägget.

Bloggosfärens kanske mest uppdaterade i frågan om Telekompaketet, Henrik Alexandersson, tackar de svenska ledamöterna i industriutskottet för vad han kallar en jordskredsseger.

- Det var ni som tog striden om det som alla vi andra bara hade åsikter om, skriver han men riktar även en tanke till ”läsare, vänner, bloggkollegor och alla andra som med era insatser varit en del av allt detta”.

Nästa steg, konstaterar han, är att jobba aktivt för att beslutet blir verklighet även den 5 maj då parlamentet röstar i frågan.

Jubel i bloggosfären efter omröstning – DN.se

Det är ironiskt att det maktlösa och hånade EU-parlamentet nu plötsligt tydligen blivit en sådan maktfaktor att de påverkar enskilda rättegångar i Sverige. Självklart inte. Precis på samma sätt som en enskilda eu-parlamentarikers förslag sommaren 2008 blev ‘EU vill registrera’ bloggare handlar det om ett utskotts uttalande.

Det är tydligen ganska lätt att använda svenskars okunskap och rädsla för EU för politisk propaganda eller krigföring.

Att samma kritiker alla vill in i EU-parlamentet och alla kandiderar på en anti-eu plattform om några månader har förstås inget med saken att göra.

Kritikstorm efter begäran från EU | Inrikes | SvD

”Europaparlamentet begär att verksamheten på dessa webbsidor ska stoppas av medlemsstaternas rättsliga myndigheter”, står det i betänkandet, som röstades igenom med stor majoritet i utskottet och ska upp till omröstning i parlamentet i mars.

Skrivningarna har fått kritiker att rasa mot att politiker lägger sig i hur en domstol ska döma. Och frågan har blivit extra känslig eftersom rättegången mot The Pirate Bay inleds vid Stockholms tingsrätt idag. Flera debattörer ser nu betänkandet som ett sätt för europeiska politiker att försöka påverka svenska domstolar.

– Det är väldigt allvarligt. Att politiker lägger sig i enskilda rättsfall är i Sverige helt förbjudet, och det är det i andra länder också. Så får det helt enkelt inte gå till, säger Christian Engström, vice ordförande i Piratpartiet.

Och han är inte ensam om att reagera på skrivningarna. Frågan har hamnat i riksdagen, där miljöpartisten Lage Rahm ställt frågor till justitieminister Beatrice Ask om betänkandet. ”Ytterst tveksamt”, är hans omdöme om rapporten.

– Man måste se det principiella i det här, och då är det väldigt allvarligt att parlamentet inte har förstått skillnaden mellan den lagstiftande och den dömande makten, säger Lage Rahm.

Samma åsikt har den moderata europaparlamentarikern Christofer Fjellner.

– Det allvarligaste i det här är att parlamentet tummar på en grundläggande rättsprincip, säger han.

Jag hade nog beskrivit Sverige som ett land där de demokratiska institutionerna är starkare än på många andra platser. De är inte lika lätt för en välfinansierad företagslobby som i USA att driva igenom  lagar det inte finns folkligt stöd för. Eller som en allmän opinion kräver. 

Vi hade också i Sverige något man kunde kalla en intellektuell allemansrätt där man för personligt bruk kunde göra kopior av t ex böcker eller filmer. I alla fall före 2005 när ett stärkt kopieringsskyd drevs igenom av socialdemokraterna.

Sverigepiraternas fristad

- Om man vänder sig till någon branschmänniska skulle man nog få svaret att Sverige är en fristad för pirater. Men den genomsnittliga invånaren, säg en amerikan, skulle nog säga att Sverige är ett mer balanserat land än USA. Där borta har de kört en massanmälningsstrategi vilket man inte gjort här. I Sverige har trots allt bara en person åtalats.

Det säger Mattias Lövkvist från skivbolagskollektivet The Swedish Model. Samtidigt påpekar han att vi i Sverige inte fildelar mer än i andra länder.

- Det skiljer någon procent hit och dit, folks beteende går inte att förändra. Sedan har vi The Pirate Bay som är svenskt. De tror jag är anledningen till att vi har fått ett rykte om oss som fristad.

Magnus Eriksson, pressansvarig för Piratbyrån, är inne på samma linje:

- Fildelning sker över hela världen. Skillnaden är att vi inom Piratbyrån och The Pirate Bay går ut offentligt och diskuterar vad vi gör.

Han menar att det som gör att man i andra länder ofta refererar till Sverige är den minst sagt livliga fildelningsdebatt som uppstått här.

Varför ser vi den i just Sverige?

- Jag tror att det är kombinationen av en väl utvecklad bredbandsuppkoppling som gjort att Sverige tidigt blev en internetnation samt en del slump. Till exempel att Piratbyrån skapades just här. Debatten kom i gång. Dessutom har vi haft en del händelser som drivit utvecklingen, bland andra razzian mot The Pirate Bay.

Sara Lindbäck, jurist vid Antipiratbyrån, framhåller att hon i mötet med utländska kolleger ofta slås av att det svenska skyddet för upphovsrätten är väldigt dåligt.

- Det märks i vårt dagliga arbete. Ipred skulle ha införts redan 2006, Sverige har dömts för att det införts för sent, och i kontakten med polisen är det tydligt att de har svårt att hitta utredningsresurser till upphovsrättsbrott.

Hon säger att det är den rättsliga strukturen i Sverige som gör att även utländska pirater gärna förlägger sin verksamhet här.

- Risken för att åka fast är mindre. Vi har ett dåligt upphovsrättsligt skydd, ett dåligt skydd för intrång på internet.

Bilden av ett juridiskt svagt Sverige är något som även Rasmus Ramstad, vd för SF Bio, tagit fasta på. Och det är framför allt politikernas fel, menar han:

- Det har varit väldigt mycket pirateri i Sverige vilket framför allt beror på en otroligt trög regering. Den har varit långsam med att inrätta sanktionsdirektivet (Ipred-lagen) och har heller inte tolkat lagföreskrifterna från EU på ett tydligt sätt.

Han pekar på att styrande i Danmark varit betydligt mer handlingskraftiga, vilket också lett till en annan hantering av fildelningen.

- Det här är ett jätteproblem för all upphovsrätt i Sverige, säger han.

Twitter som verktyg för politisk kommunikation fick ju sitt genombrott med Obama kampanjen i USA där Obama tidigt etablerade sig bland teknik föregångare i en egen kanal. Det verkar nu som twitter fått sitt genombrott i även i Sverige bland de politiska partierna.

De partier eller parti som nu etablerar sig först i den realtivt oanvända twitter miljön i sverige har då en chans att nå ut till alla de teknikföregångare. I en egen kanal. Nackdelen med twitter är att det krävs ett visst teknikkunnade med dator och internetvana för att använda kanalen fullt ut.

Här har för en gångs skull nu socialdemokraterna inte hamnat sist i kön över de som tagit till sig ny teknik.

[ s-buzz ]: [UPPDATERAD] S-bloggare i Sörmland, S på Twitter sprider sig och SvDs ledare första mediakanal på Twitter

Fredrik Pettersson
har fortsatt inventeringsarbetet bland s-bloggar. Ett bra exempel
på hur socialdemokrater regionalt bör arbeta med att
identifera bloggare som finns i partiet. Via samam blogg läser jag
också Linus Samuelssons inlägg om s-bloggare.

Sedan gårdagen har flera s-bloggare hittat till vår nylanserade Twitter-kanal. Kanalen registrerade jag för drygt 1 1/2 år sedan efter att ha läst SvD:s rapport
om verktyget, och nu har vi alltså gått live. Följande
s-bloggar har jag nu hittat på Twitter, utöver de jag
listade i mitt förra inlägg:

Arvid Falk

Fredrik Pettersson

s-bloggare

Lenas idé
Laakso

Noterar även via Promemorian och Sanna Rayman att SvD:s ledarsida flyttat in på Twitter, välkommna.

Och som det sig bör för alla twitteranvändare. Mig kan du följa på twitter här.

Är du även intresserad av de socialdemokratisk bloggosfären kan du följa den här via twitter eller här via ett liveflöde från friendfeed.

Bloggat:
Är en Twitter-våg på väg till Sverige?, Early adapters får ett försteg i politiken,Snabbare uppdateringar

Blogg: SvD:s ledarredaktion | SvD

Promemorian efterfrågar svenska medier på Twitter, som just nu verkar vara på supertillväxt i Sverige. Och det är tunt med den svenska medienärvaron än så länge, helt klart. BBC har ett flertal kanaler och från CNN vankas breaking news för den som så önskar. Men några heta nyheter från SVT finns ännu inte att tillgå, till exempel.

SvD:s ledarsida har däremot hoppat på det twittrande tåget och finns numera att följa på: http://twitter.com/SvDledare (Vi ska bara klura ut hur man gör…)

Annat värt att notera i twitterlandskapet är att centerpartiet, s, v och mp har egna kanaler, vilket innebär att oppositionen leder. Moderaterna verkar ha en kanal – men den är stängd/kräver att man frågar snällt om att få följa dem. (Om det nu alls är en officiell m-kanal, dvs.)

Jämförelsevis så tog det ungefär en halvtimme från att jag signat upp mig och börjat följa nämnda partiers kanaler till att jag fick notismailet: ”Socialdemokraterna is now following you”.
Man får säga att Alliansen ligger lite efter här. S stalkar mig inom 30 minuter. M vill att jag ber om lov för att få följa dem…