Claeskrantz.se

Jag tror inte SNs prognoser kommer att få så stor uppmärksamhet hos den svenska allmänheten men vad de säger är allvarligt. De stämmer med min bild från vad man läser i internationell media.

Trots försök från Anders Borg och den moderatledda regeringen att sjunga ‘happy days are here again’ med påståendet att ‘krisen’  är över är den ekonomiska krisen knappast över. Risken för en finansiell härdsmälta är kanske över till priset av tusentals miljarder i statsuppbackat stöd för bankerna.

Men i den reella ekonomin är verkligheten en annan. Från svenskt perspektiv är vad vi talar om är flera 100-tusen svenskar som är körda på svensk arbetsmarknad i vad som ser ut att bli en permanent långtidsarbetslöshet. Det kommer ingen massiv jobbtillväxt och den av skattesänkningar och nollränta subventionerad köpfesten för medel och höginkomsttagare kommer att ta slut. Liksom bopriser satt på nivåer som få kommer att ha möjlighet att betala i framtiden. Det kommer ta år innan Sverige ens är tillbaka på 4-5 % arbetslöshet om någonsin.

Den moderata alliansen har också i praktiken spätt på krisen genom att knuffa ut tiotusentals icke helt arbetsföra att konkurera om jobben med ungdomar och långtidsarbetslösa sedan tidigare. Försämringarna i socialförsäkringarna som satt många i denna grupp på existensminimum gränsen behöver jag väl knappast nämna.

Sverige liksom den globala ekonomin ser ut att få både hög inflation, höga räntor och i stort sett nolltillväxt där den räknas d.v.s på arbetsmarknaden.

Om boräntorna ligger på 7-8 procent om två eller tre år hur många hushåll klarar detta kan man undra.

Svenskt Näringslivs huvudscenario utgår dock från att utlåningstillväxten till hushållen bromsar in från och med nu, vilket innebär att skuldbördan blir något mindre än i riskscenariot. Det spelar dock inte någon större roll för bolåneräntorna som ändå beräknas stiga upp mot 7-8 procent 2013.

Stefan Fölster konstaterade samtidigt att utfallsdata för 2009 visar att den svenska ekonomin utvecklades sämre än de flesta andra länder.

"Bilden att Sverige skulle ha klarat sig bättre än andra länder stämmer inte", sade han.

Nu ser Svenskt Näringsliv visserligen en något bättre utveckling i Sverige 2010 än i vissa andra länder, men vid en summering av hela finanskrisförloppet, åren 2008-2011, kommer Sverige inte att ha klarat sig bättre än euroområdet, Storbritannien eller USA.

Notera också att Svenskt Näringsliv heller inte är överens med Anders Borg och alliansen om att Sverige klarat sig bättre under finanskrisen än övriga Europa eller USA. 

di.se – Svenskt Näringsliv spår jobblös tillväxt

Den formella avvecklingen av Saab har inletts i och med att en likvidator utsetts, uppger Paul Åkerlund, IF Metallklubbens ordförande för TT.

En likvidator tillsätts för Saab Automobile efter beslut av General Motors, uppger IF Metalls ordförande Paul Åkerlund vid en pressträff i Trollhättan.

När han eller hon utsetts upphör bolagsstyrelsens ansvar för företaget.

General Motors har fått in fyra bud på Saab Automobile, uppger IF Metalls Paul Åkerlund vid den pågående pressträffen i Trollhättan.

Han bedömer att flertalet av dem är bra, och fackens kritik mot GM:s beslut att tillsätta en likvidator är därför stenhård.

MBL-förhandlingar inleddes i dag.

Facket ifrågasätter

Facket har motsatt sig agerandet och ifrågasätter ägarens syfte.

En likvidator har till uppgift att avveckla ett aktiebolag. Likvidatorn utses av Bolagsverket eller i vissa fall av tingsrätten.

Vanligtvis är det en advokat.

Likvidatorn ersätter styrelsen och verkställande direktören. En likvidator tecknar firman och ska tas in i aktiebolagsregistret i stället för styrelsen och vd, enligt information på Bolagsverkets hemsida.

Likvidatorn ska normalt vara oberoende av bolaget, dess styrelse, ledning och ägare samt vara tillräckligt kunnig, till exempel i aktiebolagslagens regler om likvidation.

Saabs avveckling inledd | Nyheter | Aftonbladet

Tydligen är det nu officiellt slut för Saab. Det kan återigen vara värt att påminna om konsekvenserna av Saabs nedläggning som jag skrev om nedan för några veckor sedan. Liksom hur lite alliansen och Maud Olofssons har gjort för att rädda Saab.

Saabs och de 12000 arbetstillfällen som försvinner är troligen början till slutet för hela den svenska fordonsindustrin med Volvos nära övertagande av kinesiska Geely. Som jag knappast tror har för avsikt att stanna långsiktigt i Sverige.

Maud Olofsson och alliansens får äran av att ha grävt de första spadtagen för en industri som drog in 150 miljarder i exportintäkter 2008

Det hade blivit mycket välfärd för dessa 155 miljarder som alliansen och tydligen en majoritet av de svenska skattebetalarna kastat i sjön.

Mer i media:
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/avvecklingen-av-saab-inledd_4057261.svd, http://www.dn.se/ekonomi/saabs-avveckling-inledd-1.1023917
http://www.gp.se/ekonomi/1.285602-saabs-avveckling-inledd
http://www.gt.se/nyheter/1.1838333/facket-saabs-avveckling-inledd
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6398712.ab

Det är en mindre ekonomisk tsunami som kommer att gå igenom svensk ekonomi. Det handlar inte bar om de 8000 arbeten som påverkas direkt. Till det kommer de 12000 jobben som enligt tillväxtverket indirekt påverkas inom alla olika näringar indirekt beroende av bilindustrin.

Till det kommer de som förlorar jobben och i bästa fall får en halverade inkomst om de inte kan hitta ett nytt arbete snarast.   Även där handlar det om en förlorad efterfrågan som kommer att påverka ekonomin.  Jag undrar förövrigt hur många Saab anställda var det som lämnade a-kassan när alliansens höjde avgiften och försämrade villkoren?

Ännu mer elände kommer det att bli för stat och kommun. Om 20000 jobb påverkas direkt eller indirekt med minskade skatteintäker kommer de att slå mot välfärden.

För det är ju faktiskt skattebetalande svenskar som står för den välfärd Maud sade sig vill skydda genom att inte ge ekonomiska stöd och agera aktivt för den svenska fordonsindustrin.

8 000 förlorar jobben

Förutom 3 500 jobb på Saab försvinner 4 500 hos underleverantörer i Västsverige, Småland, Skåne och andra platser i landet enligt Tillväxtverkets beräkningar.

Det kan alltså bli totalt 8 000 jobb som försvinner i och med Saabs nedläggning, och det påverkar dessutom 12 000 jobb inom handel, transportföretag, servicenäring med mera. Men Littorin tror att ett bra samarbete mellan olika myndigheter, företag och arbetsförmedling kan lösa en stor del av krisen.

”Många nya jobb”

– Det finns ju en del goda erfarenheter. Två tredjedelar av dem som har förlorat jobben på Saab under det gångna halvåret har kommit vidare till nytt jobb. Av dem som har förlorat jobbet på Volvo det här året har uppemot 80 procent gått vidare till jobb eller utbildning, säger Sven Otto Littorin till Ekot.

Littorin och Reinfeldt tror på Trollhättans framtid: | Nyheter | Aftonbladet

Att sedan Littorin och Reinfeldt säger sig tro på Trollhättans framtid får mig att undra om de ens vet att Trollhättan idag ligger på 11% arbetslöshet?

Eller om de kollat i Arbetsförmedlingens platsbank  och sett de 20-tal industrijobb som fanns att söka i hela Västra Götaland!    

Men det ser onekligen mörkt ut. I hela Västra Götaland, där fordonsindustrin är koncentrerad, finns det ett 20-tal industrijobb att söka i arbetsförmedlingens platsbank. I Trollhättan inga. Hos grannkommunerna är det lika illa.
När 3.500 Saabjobbare drabbas av att fabriken stängs, drar det med sig minst lika många till. Underleverantörer, handel och service får mindre att göra.
Flera underleverantörer har redan förberett sig på en framtid utan Saab, men en del kan tvingas varsla ytterligare personal.
"Trollhättan har haft hög arbetslöshet redan före finanskrisen och nu ligger vi på 11 procent. Saabs nedläggning påverkar hela samhället, även det offentliga, som till exempel dagis", säger Eva Lindh-Pernheim, chef för arbetsförmedlingen i Trollhättan.

di.se – Inte ett industrijobb att söka i Trollhättan

Vilken efterfrågan tror Littorin och Reinfeldt det finns på 54åriga kvinnliga Saab arbetare likt Britt-Marie Andersson i GPs reportage nedan som bara haft en arbetsplats i hela sitt liv.  Eller vad som kommer att hända med alla de familjer som kommer att få sälja hus och hem för att de inte har råd med detta när båda går på a-kassa?

– Men samtidigt måste jag säga att jag hoppades hela tiden att det skulle lösa sig, och det gör jag även nu. Hoppas på ett magiskt under. Men nu är det definitivt, det måste jag inse.

Hon är orolig för framtiden även om hon försöker ser möjligheter.

– Det som skrämmer mig är om jag tvingas sälja lägenheten. Men det finns andra, med barn och hus, som har det värre. I många familjer jobbar båda föräldrarna på Saab.

Hon tror sig kunna hitta ett nytt jobb. Men det är inget hon planerat för, hon har ingen plan B.

– Jag är beredd att ta vilket jobb som helst, bara jag trivs ned det. Ett jobb är lika med ett socialt liv.

TT: Vad tror du om Trollhättans framtid?

– Just nu ser det fruktansvärt dystert ut. Var ska all skattepengarna, som nu försvinner, komma ifrån? undrar hon.

Näringsminister Maud Olofsson står inte högt i kurs hos henne. Hon grimaserar och skrattar rått när vi frågar om hennes syn på näringsministern.

– Delar av det hon gjort och sagt är fruktansvärt. Som när hon pratade om att vi skulle bygga vindkraftverk i stället för bilar.

Får gå efter 35 år på Saab – Ekonomi – www.gp.se

Huvudansvaret för hanteringen av Saab och den svenska fordonsindustrin ligger hos Maud Olofsson och hennes statssekreterare Jöran Hägglund vars största merit är partisekreterarskapet i centerpartiet. Med tanke på att Maud Olofsson andra statssekreterare också varit partisekreterare i center kan man undra om det ger speciella kunskaper i företagande i att vara partisekreterare för centerpartiet?  

Skämt å sido kan man undra var finns den industriella kompetensen i näringslivsdepartementets ledning? De enda personer jag kan hitta är sådana som gjort karriär inom centerpartiet eller småföretagare från landsbygden.

Det verkar inte ha funnits kunskaper om varken industriella villkor eller internationellt företagande hos de centerpolitiker som sattes som ansvariga för detta.

Däremot verkar näringsdepartementets ledning ha läst den marknadsekonomiska läroboken som fundamentalistiska talibaner läser koranen.

Läs sedan nedanstående citat från Maud Olofsson.

Men man måste se vilken den politiska rollen är. Den är att se till att företagsklimatet i Sverige är så bra att företagen vill vara här.

Uppenbarligen tror näringsministern att näringslivspolitik handlar om "Ett gynnsamt klimat där regler, normer, värderingar och attityder gynnar entreprenörskap och får företag att växa" som det står i en av Svenskt Näringslivs rikligt förekommande  publikationer.

Sen ska staten inte lägga sig i hur företagen driver sin verksamhet.

Detta är inte näringslivs politik. Eller ens industriellt relaterat . Det är småföretagande på by nivå näringslivsministern pratar om. Tillsammans med tron på en mytisk entreprenör.  Ett tänkande som kanske inte är så konstigt från en näringslivsminister vars enda erfarenhet av företagande är Hushållningssällskapet i Västerbotten.

Eller med andra ord visar Maud Olofsson och övriga allianspolitiker upp en fundamental okunnigheten om den verklighet som den internationella svenska exportindustrin lever i.

Och marknadsekonomisk fundamentalism som gränser till idioti. Vad vet Maud Olofsson och alliansregeringen som alla andra länder med en bilindustri inte vet? Där kämpar man med näbbar och klor för att behålla sin industri. I Sverige ska marknadskrafterna råda.

I det kapitalistiska USA nationaliserade man i praktiken GM och gick in med 140miljarder kronor i statligt stöd. Ett stöd som påbörjades under George W Bush som mig veterligen inte är socialist…

Medan man i Sverige talar om socialism när det väcks förslag om att staten ska agera för både Volvo Personvagnar och Saab.  Till det kommer att inte en krona hittills använts av de 28miljarder riksdagen beslutade om i ett faktiskt stöd och som alliansen presenterade med en stor presskonferens för lite mer än ett år sedan. Någon som kommer ihåg 2008?

Inte en enda krona gick till Saab. Med motiveringen att skattebetalarna inte skulle utsättas för risker vilket kanske var det populistiskt rätta att säga. Men urbota korkat eftersom samma skattebetalare som kommer att få stå för notan om stora delar av svensk fordonsindustri försvinner.

Det är återigen ‘Die Dummen Schweden’ som tyska tidningar döpte det svenska kronförsvaret till under den förra borgerliga regeringen som nu låtit bli att agera för ‘staten ska ju inte äga företag’. Så står det i den marknadsekonomiska läroboken.

Delar av vad Aftonbladets Robert Collin skriver nedan borde vara obligatorisk läsning inför valet 2010 liksom hans kommentarer kring de vanligaste dumma påståendena om Saab.

http://www.aftonbladet.se/bil/collin/article6317320.ab
I de flesta länder är folk stolta över sin bilindustri. Det är självklart att vanligt folk kör bilar från det egna landet och ju högre man kommer i makteliten, desto viktigare blir det att köra inhemskt.

I Tyskland är regeringsbilarna tyska, i Frankrike är de franska, i Italien italienska och i USA är ­bilarna amerikanska. Samma sak bland företagsledare, fackföreningsledare och ”kändisar”.

När finanskrisen slog till för ett år sedan, och bilindustrin drabbades­ hårdare än andra närings­grenar, då ställde amerikanska regeringarna snabbt upp med nödhjälpslån. General Motors fick motsvarande 140 miljarder kronor, Opel och de franska tillverkarna flera tiotals miljarder. Och regeringscheferna lovade att göra allt i sin makt för att bilindustrin skulle klara sig genom krisen.

Men här hemma sa Maud Olofsson­ att Volvo och Saab tillverkar fel bilar. Sen tindrade hon ­lite med ögonen och åkte iväg med regeringens BMW, eller om det nu var den privata Forden.

När Volvo och Saab behövde hjälp sa Maud Olofsson att det inte är statens sak att hålla olönsamma företag under armarna. ”Vi måste vara rädda om skattebetalarnas pengar” var ett mantra som hon upprepade gång på gång.

När fordonskrisen inleddes visste varken Maud Olofsson eller hennes statssekreterare Jöran Hägglund någonting om bilindustrin. Ingenting. Noll. Nu har de lärt sig en del.

Men de kopplar fortfarande inte biltillverkning till utbildning. De förstår inte hur lilla Saab alltid triggat konkurrenterna på Volvo att vara extra duktiga. De använder gärna det märkvärdiga ordet ”fordonskluster” men har aldrig förstått betydelsen.

Och varken Maud Olofsson eller Fredrik Reinfeldt, som hela tiden haft en genant ointresserad attityd till bilindustrins problem, förstår hur mycket av ”skattebetalarnas pengar” som nu måste användas för att ta Västsverige ur krisen. Den kris som regeringen hade kunnat mildra effekterna av, men som i stället fördjupats på grund av ideologiska principer – eller var det ren dumhet?

Den som inte förstår bättre kanske tror att Saabs nedläggning bara drabbar de knappt 4 000 anställda. Eller kanske ändå att nedläggningen drabbar Trollhättan med svårsålda villor och bostadsrätter, butikerna och dem som jobbar inom servicenäringarna.

Men regeringen lär snart upptäcka att underleverantörer går omkull eller flyttar utomlands. Flera är redan i konkurs. De försökte få nödlån, men Maud Olofsson sa nej. Underleverantörerna är ofta stora arbetsgivare på små orter i Västsverige. Krisen sprider sig.

Ford håller på att sälja Volvo till Kina.

– Bra, säger Maud Olofsson.

Men förstår hon inte att även Volvo är på väg bort? Då försvinner ännu fler underleverantörer. Och hur ska då Volvo lastvagnar och Scania kunna stanna kvar?

Krisen sprider sig. Saab läggs ner. Underleverantörer slår igen. De tekniska högskolorna får färre ­sökande till sina fordonslinjer. Den industriella kompetensen i Sverige tappar konkurrenskraft.

Kinesiska Huawei vann på fredagen över Ericsson i en stor upphandling. Kineserna får bygga det svenska 4G-nätet åt Telenor och Tele2.

Visst hörde jag Maud Olofsson ­ivrigt ropa ”yes!”.

<——>

….jag måste kommentera några av de vanligaste påståendena:

”Tur att inte regeringen gav Saab nödhjälpslån, de hade försvunnit ner i GM:s stora svarta hål.”

Fel. GM har fått låna runt motsvarande 140 miljarder kronor av kongressen i USA för att rädda den amerikanska verksamheten och några tiotal miljarder av Angela Merkel för att stötta Opel under krisen.

Och nu har GM sagt att alla pengar ska betalas tillbaka senast i juni. Pengarna gjorde nytta när krisen var som värst, precis som de skulle ha gjort i Sverige.

”Tur att regeringen inte stödjer Saab, som ju gått med förlust år efter år.”

Jag håller inte med. Visst har Saab gått dåligt, men Volvo har gått bra, och många av underleverantörerna. Alla fick problem, många sökte lån hos Maud Olofsson, som hade satt av 28 miljarder för nödhjälpslån. INGEN fick en enda krona.

”Du har alltid skrivit ner Saab. Nu har du ingen trovärdighet.”

Jag som brukar bli beskylld för motsatsen, nämligen att jag är alldeles för positiv till Saab (och Volvo). Men ni kanske blandar ihop vad jag tycker om Saabs bilar med vad jag ansåg om Koenigsegg och Spyker, och kanske med att jag från allra första början var kritisk till att GM satte Saab-logga på en Subaru och på en Chevrolet.

”Saab är en så liten tillverkare. Hur kan du ens tro att nerläggningen av Saab skulle kunna påverka de svenska underleverantörernas framtid?”

De första varslen om permitteringar kommer redan på måndag.

”Nej, hjälpen hade inte gått till GM” | Bil | Aftonbladet

Claeskrantz.se » Saabs död Maud Olofssons ansvar – Fundamental inkompetens och dumdryg arrogans från alliansen

Det fanns ju en gång i tiden något som kallades den reala ekonomin. Sen blev den globala finansindustrin självgående utan kopplingar till den ekonomiska verkligheten i sitt agerande.

I USA liksom i Sverige har man struntat fullständigt i den reala ekonomin och fokuserat på att finansmarknaderna kommit på fötter tack vare massivt finansiellt stöd från världens regeringar. Dess pengar har pumpats  in i det finansiella systemet så att spekulationsekonomin från före den finansiella krashen i stort kan fortsätta.

Med en börsuppgång som resultat och glada politiker som utropar att nu är krisen över. Så är det förstås inte.

Nu verkar verkligheten börjat komma ikapp både de amerikanska och svenska börserna. Så länge USA ligger på en genomsnittlig 10% arbetslöshet med 20% arbetslöshets nivåer lokalt kommer ingen återhämtning. USA liksom Sverige har fortfarande en massiv ekonomisk överkapacitet samtidigt som de amerikanska hushållen för första gången på årtionden sparar.

Det enda som hållit den globala ekonomin uppe är massiva statliga subventioner och i stort noll räntor. Vad händer när dessa försvinner och räntorna av nödvändighet börjar gå upp.

Antalet sysselsatta utanför jordbrukssektorn i USA minskade med 85 000 personer under december, enligt landets arbetsmarknadsdepartement.

Ekonomer hade i genomsnitt väntat sig en oförändrad sysselsättning.

I november ökade sysselsättningen med 4 000 enligt reviderade siffror. Från början rapporterades en minskning med 11 000 personer i november.

Arbetslösheten i USA var 10,0 procent i december, oförändrat jämfört med november. Här låg ekonomernas förväntningar på 10,1 procent.

Den oväntat svaga statistiken fick världens aktiemarknader att tappa luften och dollarn att försvagas.

Stockholmsbörsens OMXS-index hade inför siffrorna gått upp med 0,8 procent, men strax efter publiceringen hade uppgången mattats till 0,4 procent.

Jobbsiffror i USA sänkte börshumöret – DN.se

Den amerikanska ekonomin har varit navet i den globala ekonomin sedan slutet på andra världskriget. Paul Krugman ställer i NYTimes den intressanta frågan om vad som ska driva den amerikanska tillväxten den dag den amerikanska staten slutar pumpa in pengar.

Which brings us to the still grim fundamentals of the economic situation.

During the good years of the last decade, such as they were, growth was driven by a housing boom and a consumer spending surge. Neither is coming back. There can’t be a new housing boom while the nation is still strewn with vacant houses and apartments left behind by the previous boom, and consumers — who are $11 trillion poorer than they were before the housing bust — are in no position to return to the buy-now-save-never habits of yore.

What’s left? A boom in business investment would be really helpful right now. But it’s hard to see where such a boom would come from: industry is awash in excess capacity, and commercial rents are plunging in the face of a huge oversupply of office space.

Can exports come to the rescue? For a while, a falling U.S. trade deficit helped cushion the economic slump. But the deficit is widening again, in part because China and other surplus countries are refusing to let their currencies adjust.

So the odds are that any good economic news you hear in the near future will be a blip, not an indication that we’re on our way to sustained recovery. But will policy makers misinterpret the news and repeat the mistakes of 1937? Actually, they already are.

Op-Ed Columnist – That 1937 Feeling – NYTimes.com

Jag ser att Göran Skytte uttalar sig om något han inte begriper i SvD.  

För det första. Saab affären handlade om den borgerliga alliansens totala brist på industriell kompetens och kunnande om den svenska fordonsindustrin.

Som om Eriksson vet allt om kapitalistisk bilindustri. Som om det vore regeringen som fattade besluten i det stora, amerikanska, privata, aktiebolaget. Som om amerikanerna skulle lyssna mera på Eriksson-Ohly-Sahlin.

För den andra. Den kapitalistiska bilindustri Skytte talar om d.v.s General Motors ägs idag till 65% av den amerikanska staten. Vem tror han står bakom Volvos köpare om inte den Kinesiska staten. I alla länder utom Sverige är det staten som ställt upp för att behålla den industriella tillverkningen i det egna landet.

Det är bara ‘die dumme Sweden’ som skiter fullständigt i den exportindustri som betalar större delen av välfärden.

Man kan undra varför utländska aktörer slås om att komma över det som svenska folket stött med miljarder i skattepengar och nu kommit fram till är värdelöst.

Men så kanske svensk framtid finns i skansen turister, vindkraftverk och nya garageband som slår på den internationella musik scenen. 

Nu blev det som det blev. Centerns Maud Olofsson kommer troligen få äran av att ha grävt de första spadtagen för hela den svenska fordonsindustrin grav.

Det är ju en gammal borgerlig tradition att avindustrialisera Sverige.

Inte dåligt för en för detta VD för Hushållningssällskapet i Västerbotten. 

Bloggat:
 Sista semesterbloggningen: om , (S)olidarisk politik för människor,  Köp bilar, men använd dem inte, Låt oss slippa gråterskornas år, Rött gillar grönt?, Att leda tillsammans och mindre

I december kulminerade den långa krisen för bilindustrin och Saab. På den politiska och mediala teaterns stora scen lät man därför uppföra en pjäs med namnet Dubbelmoral och Krokodiltårar. I rollerna:

Skurk: Maud Olofsson. Gråterska, tröstare, räddare: Mona Sahlin. Medskyldiga skurkar: hela regeringen. Oskyldiga: alla som medverkat i S-regeringar. Hycklande domare: Peter Eriksson. Tyst betraktare: Maria Wetterstrand. Med flera.

Här släpper jag bildspråket och övergår till reality – som dock, trots att det för många handlar om tragedi, har farsaktiga inslag. Börjar med några av de mindre kända aktörerna.

[---]

Så till dramats final, hittills. Dagarna före jul kom beskedet: Saab läggs ner. Mona Sahlin lät överraskande dämpad. Lars Ohly lät som en, i vart fall för stunden, normal och sansad partiledare. Men så träder den tredje aktören in på scenen. Peter Eriksson.

Han är språkrör för ett parti som gladeligen skulle ordna frukost i det gröna på en bilkyrkogård. Men nu talar han – nej, deklamerar – nej, förkunnar, som Jeremia – med darr på stämman:

– Detta är ett stoooort misslyckande för regeringen (18/12).

Som om Eriksson vet allt om kapitalistisk bilindustri. Som om det vore regeringen som fattade besluten i det stora, amerikanska, privata, aktiebolaget. Som om amerikanerna skulle lyssna mera på Eriksson-Ohly-Sahlin.

Det tror jag inte heller att Eriksson tror. Eller Ohly. Eller Sahlin.

De bara låtsas. Som på teatern.

Dubbelmoral och krokodiltårar | Ledarsidan | SvD

Det kan inte vara roligt att som pensionär både få betala högre skatt på sina intjänade arbetsinkomster och få sänkt pension.

Men jag undrar än mer om pensionärer eller den övriga allmänheten förstår varför pensionerna sänks automatiskt efter de dåliga resultaten i pensionsfonderna.

En starkt bidragande orsak var de statliga ap-fondernas satsningar på riskkapitalbolag och de miljardförluster som kom med detta när finansmarknaderna kollapsade.

Det var förövrigt samma chefer för pensionsfonderna som gav sig själva och sina egna medarbetare bonusar för väl utfört arbete.

Bloggat:
Stjärnan som vet svaren om 2010, Sämre ekonomi för de äldre

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_2411671.svd

Krisen i riskkapitalbranschen slår mot svenska folkets pensionspengar.
Lågkonjunkturen i kombination med riskkapitalbolagens modell med hög
belåning har fått rävsaxen att slå igen. Nordic Capital tvingades
nyligen skriva ned sin investering i takboxtillverkaren Thule med 3,5
miljarder kronor. Smällen tas av investerarna i Nordic Capitals sjätte
fond. Där återfinns Andra AP-fonden som totalt åtagit sig att investera
totalt 530 miljoner kronor i fonden samt Sjätte AP-fonden som satsat
613 miljoner.

Riskkapitalbolaget EQT har förlorat 5 miljarder kronor i finska
Sanitec, 3 miljarder kronor i restaurangoperatören SSP samt har enligt
uppgift även skrivit ned värdet i medicinteknikbolaget Gambro. Det slår
mot den EQT-fond, EQT IV, som gjort investeringarna. Enligt sajten
efinancialnews.com har EQT skrivit ned värdet av fonden med hälften. Av
Wallenbergbolaget Investors bokslut framgick att bolagets andelar i
EQT:s fonder minskade i värde med 28 procent förra året. Fjärde
AP-fonden har investerat 530 miljoner kronor i EQT IV och 171 miljoner
i EQT senaste fond V. Sjätte AP-fonden har satsat 472 respektive 944
miljoner i fonderna.

Januari blir en ny kall månad för regeringen Reinfeldt.

Pensionerna sänks för första gången i mannaminne.

Men även sjuka och föräldralediga får sänkta inkomster.

Enligt Aftonbladet/United Minds senaste väljarbarometer leder oppositionen över regeringen med drygt sex procentenheter. De nya skärpta reglerna för sjukskrivna anses vara den viktigaste förklaringen till gapet.

Men i januari kan ont bli värre för regeringen. Då sänks nämligen pensionerna och ersättningar knutna till basbeloppet, exempelvis sjuk- och föräldrapenningen.

Formellt är visserligen inte regeringen ansvarig för sänkningarna. Systemen är uppbyggda så att om samhällsekonomin krymper, som den gjorde förra året, så minskar också ersättningarna.

Men pensionärerna, nästan var fjärde väljare, är redan på krigsstigen mot regeringen med Fredrik Reinfeldt och Anders Borg i spetsen. Och det lär inte bli bättre om de får sällskap av sjukskrivna och föräldralediga.

Vi tar det steg för steg.

2010 – en kalldusch för pensionärerna | Nyheter | Aftonbladet

Det genomgående  budskapet från Paul Krugman om den ekonomiska krisen är att den är och var precis lika djup som 30-talets depression. Och att det kommer att at lång tid, år, innan den amerikanska ekonomin återkommer till nivåer som rådde före krisen.

Avgörande är hur USA får ner arbetslösheten från den nuvarande genomsnittliga 10% till nivåer som rådde före krisen.

Se nedan också ett utdrag från Paul Krugmans föreläsning på kvalitetsmässan.

Mer från kvalitetsmässan i bilder här.

Mer i media:
DN, SvD

Krisen är inte över än. Det säger Nobelpristagaren Paul Krugman som är i Göteborg för Kvalitetsmässan.

Relaterat

Ekonomin riskerar att tappa fart nästa år. Arbetslösheten kommer att fortsätta vara hög. Att höja räntan under de närmaste två åren vore ren galenskap. Det kommer att dröja åratal innan krisen är helt över.

Det var ett dystert budskap som Paul Krugman, förra årets Nobelpristagare i ekonomi levererande på en pressträff under Kvalitetsmässan på tisdagen.

Krugman avråder från räntehöjningar – Ekonomi – www.gp.se

Det mesta tyder nu på att krisen nått botten – ekonomiskt sett. Som alltid släpar arbetslösheten efter..

Är botten på en ocean ett positivt läge att befinna sig?

Man kan tro det om man läser diverse borgerliga ledarsidor som hyllar Anders Borg för hans krisbekämpning d.v.s miljardstöd till de svenska banker som återigen spelat bort spararnas pengar på spekulationer. Och förstås skattesänkningar för de svenskar som redan har mest. Bekostad av indragen välfärd för sjuka, arbetslösa och pensionärer.

Nu trodde jag ekonomin bestod av mer än ränteskillnaden på de pengar bankerna lånar från staten och de räntor de tar ut från individer och företag som vill låna från dem. Det är ju staten som håller uppe de svenska bankernas balansräkningar. Och skattebetalarna som dubbelt upp står för kalaset. Men tydligen har jag fel där.

Det ska bli intressant att se det ekonomiska miraklet som håller på att ske där företagen ska öka sin produktion för att de får lägre lönekostnader kombinerat med ett skattesystem

Det är den ekonomiska potatisteorin d.v.s Says lag tillämpad i praktiken som nu tydligen en del vill införa även inom hela EU.  Enkelt handlar det om en ekonomisk teori där ‘utbudet skapar sin egen efterfrågan’ enligt förespråkarna. Vilket tydligen inkluderar både Anders Borg och Göteborgs Posten.

Utbudet i det här fallet råkar vara alla de som är eller kommer att vara arbetslösa inom en snar framtid.

De intressanta är förstås att Says pratade om potatisar i det sena 17000-talets Frankrike i sitt exempel. Därför kallar jag det också potatisteorin. En del hade dock hävdat att det finns viss skillnad på utbudet av potatisar och arbetslösa i dagens Sverige….  

Det mesta tyder nu på att krisen nått botten – ekonomiskt sett. Som alltid släpar arbetslösheten efter. När ekonomin vänder tar det tid innan företagen slår i kapacitetstaket och behöver nyanställa. Och som alltid efter en djup lågkonjunktur blir inte allt som förut. Några jobb kommer aldrig tillbaka. De måste ersättas med nya.

Då räcker det inte med åtgärder som förhoppningsvis underlättar framväxten av nya jobb. Arbetslösheten behöver också angripas från motsatt håll. Européer som riskerar att gå från tillfällig arbetslöshet till långtidsarbetslöshet måste ges goda skäl att byta bransch och kanske flytta. Effektivast och enklast torde vara att göra detta lönsamt.

Det svenska jobbskatteavdraget borde tjäna som förebild, anser EU:s kommissionär för ekonomiska och monetära frågor, Joaquin Almunia.

I går reste finansministrarna hem från Göteborg. Stimulanspolitikens tid är inte ute. Men tack och lov börjar det också bli dags att fundera över hur EU skall samordna avvecklingen av stimulansåtgärderna.

EU har bevisat sin nytta – Ledare – www.gp.se

– Ekonomin håller på att stabiliseras efter finanskrisen; vi ser gröna skott och väntar på blommor. Men det är tillväxt som är beroende av ekonomisk konstgödning och det vore fel att dra tillbaka dessa åtgärder nu. De kommer att behöva fortsätta även under 2010, sade Anders Borg.

De säger en del att samtidigt som Anders Borg talar sig varm för att nu är krisen över rasar de amerikanska börserna återigen. Trots tappra försök från alliansföreträdare tror jag inte det kommer att gå att prata sig ur en global ekonomisk kris. Varken för svenska eller Europeiska politiska företrädare. Det är en globala kris som jag inte hade sagt är över förrän efterfrågan på arbetskraft ökar i USA och i Väst-Europa. För, som väl  alla förstått utlöste den finansiella härdsmältan även en kris i den verkliga tillverkningsekonomin? Ingen har väl missat att högst verkliga arbetstillfällen gått förlorat i den svenska tillverkningsindustrin medan Anders Borg spenderat miljarder på att hålla de svenska bankerna under armarna.

Den svenska fordonsindustrin hör definitivt inte till de som hyllar Anders Borg och den moderata alliansens krishantering av döma av debattinlägg som det nedanstående på DI-debatt.

Vi talar om en bransch som 2008 var Sveriges viktigaste näringsgren och svarade för 13 procent av landets varuexport och dominerade investeringar, forskning, utveckling och teknikspridning.

Att 60 procent av en sådan nyckelbransch har försvunnit på ett år är en mycket anmärkningsvärd siffra som dock inte sätter några spår i regeringens krispolitik.

Om nedgången beror på generella konjunkturfaktorer eller är strukturell till sin karaktär bör inte några särskilda åtgärder sättas in för en viss bransch.

Om det däremot finns specifika faktorer i krisförloppet som drabbar en viss bransch temporärt finns skäl att vidta åtgärder så att inte en omotiverad permanent utslagning skapas.

Alla biltillverkarländer i världen utom Sverige bedömer att den senare situationen föreligger och sätter in åtgärder. Sverige ensamt står passivt inför raset i fordonsindustrin.

Den extrema och tvära nedgången i fordonsindustrin orsakas av att de finansiella problemen i krisförloppet drabbar just den branschen på ett speciellt sätt, vilket har klargjorts i en av Finanspolitiska rådets rapporter 2009:3:
http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2009\10\02\355075&sectionid=Debattnyheter

Siffran jag hört är 50 miljoner förlorade arbeten inom den globala ekonomin sedan krisen startade i USA 2007.  Det kommer att ta lång tid att komma tillbaka. De 100-tusentals svenska jobb som förlorats är permanent förlorade.  Och det har inte kommit några nya.

Det säger även något om den moderata alliansregeringens prioriteringar att att Anders Borg med flera tycks strunta totalt i arbetslöshet som ett samhällsproblem. Och, skulle jag säga, tvärtom ser en stark efterfrågan på arbete från arbetslösa som något positivt. Det driver ju ner lönerna. Så är också den ansvariga statsekreteraren hos Sven-Otto Littorin expert på lönebildning, inte arbetsmarknad.

Det visar på en verklighetsbild där man ser världen från ett snävt ekonomiskt perspektiv. Teoretisk ekonomisk rapporter från efterföljare till Milton Friedman med fler har legat till grund för svensk inrikespolitik och moderaternas tro på en arbetslinje utan kopplingar till modern svensk arbetsmarknad.

EU-ministrarna är på väg att enas om hur en ”exit strategi” ska se ut, om hur krisinsatserna ska dras tillbaka. Det lät som en blåkopia av svenska regeringens så kallade jobblinje när EU-finanskommissionären Joaquin Almunia presenterade den:

* Det handlar om att få fler att söka sig ut på arbetsmarknaden, att få fler äldre att arbeta längre och att få ner långtidsarbetslösheten.

* Det behövs reformer för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden.

– Det måste löna sig att arbeta, sade Almunia.

Än viktigare är frågan om det verkligen är den rätta vägen för EU att satsa på den svenska regeringens arbetsmarknadspolitik där sänkta löner ska ge nya arbeten. Vilka dessa nu är?

Är verkligen minskad efterfrågan och överföringar av kapital via selektiva skattesänkningar till de som har mest vägen in i framtiden?

Att den moderata arbetsmarknadspoltik, ett totalt fiasko, nu ska marknadsföras inom EU är en fräckhet som man bara kan beundra från moderaterna och Anders Borgs sida. För det är väl inte så att de själva tror att de skapat arbeten?

Den ekonomiska krisen är inte över. Tvärtom ser det ut som om världen är på väg mot en permanent lägre efterfrågan och med en sjunkande löner och priser.

Bloggat:
Anders Borg på försäljningsturné – med va´då?, Om att sälja idéer och något om trädgårdsorakel, Anders Borg säljer utanförskap, Badlands Hyena, Roger Jönsson, Strandh.DigitalPR, Rosings Blogg och John Johansson(s) bl…

– Ekonomin håller på att stabiliseras efter finanskrisen; vi ser gröna skott och väntar på blommor. Men det är tillväxt som är beroende av ekonomisk konstgödning och det vore fel att dra tillbaka dessa åtgärder nu. De kommer att behöva fortsätta även under 2010, sade Anders Borg.

Och Eurogruppens ordförande, Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker, bedömde att det kan bli läge att dra tillbaka stimulanspaketen tidigast 2011.

EU-ministrarna är på väg att enas om hur en ”exit strategi” ska se ut, om hur krisinsatserna ska dras tillbaka. Det lät som en blåkopia av svenska regeringens så kallade jobblinje när EU-finanskommissionären Joaquin Almunia presenterade den:

* Det handlar om att få fler att söka sig ut på arbetsmarknaden, att få fler äldre att arbeta längre och att få ner långtidsarbetslösheten.

* Det behövs reformer för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden.

– Det måste löna sig att arbeta, sade Almunia.

http://www.dn.se/ekonomi/anders-borg-saljer-in-jobbpolitiken-1.965502

Man kan bara undra hur många färre hade avskedats inom den offentliga sektorn om Anders Borg kommit med samma besked ett år tidigare. 

Sen tror jag inte stimulansåtgärderna riktade mot privatpersoner d.v.s skattesänkningar når rätt grupper med jobbskatteavdraget.

De med minst marginaler är ju de som troligen kommer att använda extra pengar till konsumtion först.

I höstens budget satsar Anders Borg runt 50 miljarder till bland annat skattesänkningar utbildning, kommunerna, arbetsmarknadsinsatser. Det finanspolitiska rådet rekommenderade i sin senaste rapport satsningar på runt 30 miljarder 2010.
"Men det kom för sent. Mycket borde ha kommit redan 2009, eller minst ha aviserats för under 2009. Då hade exempelvis kommunerna kunnat planera sin verksamhet bättre", fortsätter Lars Calmfors.
Varför tror du att regeringen och Anders Borg gjorde en helomvändning?
"Risken för en ordentlig försämring i de offentliga finanserna har nog avtagit. Sedan är det antagligen en blandning av valtaktiska hänsyn där de antagligen lyssnat på en del synpunkter som framförts", säger han.
Lars Calmfors är tveksam till de permanenta budgetförsvagningarna till följd av en del av Borgs satsningar såsom pensionärernas skattelättnader och jobbskatteavdraget.

http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2009\09\22\353510&sectionid=Ettan

 

Översatt vad Calmfors säger- Alliansregeringen trodde sänkta löner skulle skapa fler jobb på sikt. Detta var hela innehållet i den moderatledda alliansregeringens arbetslinje förutom skattesänkningar där de som redan har fått mest.

Det handlar om ekonomiskt teoretisk forskning byggd på exempel från andra länder än Sverige som alliansens 2006 sjösatte som ett fullskala experiment i ekonomisk teori. Som ska ge resultat i det ‘långa loppet’

Ekonomisk forskning tar ju heller inte inga hänsyn till andra samhälls faktorer som kan påverka utgången. 

Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi och ordförande i regeringens finanspolitiska råd, menade redan inför valet 2006 att alliansen borde talat klarspråk – att sänkta reservationslöner kan ge fler jobb.
- På den borgerliga sidan ville man inte tala om att effekten skulle gå via lönebildningen utan man mörkade det.
- Det verkar vara lite samma sak nu, säger Calmfors och tillägger att de rödgröna inte är bättre i debatten.

Mer i lönekuvertet

Lars Calmfors vill också förtydliga att jobbskatteavdraget kan leda till att folk trots allt får ut mer i lönekuvertet.
- Forskningen talar för att jobbskatteavdrag som håller tillbaka lönerna före skatt – men sannolikt höjer dem efter skatt – är ett effektivt sätt att öka sysselsättningen i det långa loppet.

Borgs rådgivare: "Man mörkade" – Nyheter – Senaste nytt | Expressen – Nyheter Sport Ekonomi Nöje

Ekonomism är ett begrepp sammansatt av eko= gå runt och nomi= ge namn åt samt det samlande begreppet -ism för skolbilding eller trosriktning. Det används numera i nedsättande syfte när hushållningsaspekter tas med i bedömningen inför olika beslut i samhället. Ofta besvaras och avfärdas ekonomiska argument med att det bortser från andra aspekter, som har lika stort eller högre värde än de som kan värderas i monetära termer. Den som önskar lägga ökad vikt vid det som är omätbart i monetära termer, kan tillskriva motparten i diskussionen övertro på de ekonomiska variablerna och otro mot till exempel heliga, humana eller andra abstrakta, subjektiva omätbara värden.

Ekonomism – Wikipedia

Om man läser den Powerpoint fil som Expressen publicerade över alliansregeringens interna presentation av det det ekonomiska läget är en sak ganska uppenbart. Sverige styrs av ekonomiska teknokrater. Neoklassiska sådana eller de som på svenska brukar kallas nyliberaler. Här gäller det ekonomiska tänkande som utvecklades runt 1870 före den industriella massproduktionens genombrott och före den organiserade arbetarrörelsen.

Neoklassisk nationalekonomi är en teoribildning inom nationalekonomi vars genombrott traditionellt anges ha ägt rum runt 1870. Den kallas ibland även marginalism på grund av de marginalistiska resonemangens centrala betydelse. Med neoklassisk nationalekonomi åsyftas ett allmänt samhällsekonomiskt synsätt som fokuserar på fastställandet av priser, produktion och inkomster i marknader genom utbud och efterfrågan. Med andra ord: det som avgör vad som ska produceras är marginalintäkten, det som avgör vad konsumenten köper är marginalnyttan, det som avgör huruvida det enskilda företaget ska anställa är marginalprodukten och så vidare. Några av de mest framträdande pionjärerna inom den neoklassiska skolan var engelsmannen Stanley Jevons, österrikaren Carl Menger och fransmannen Léon Walras.

Neoklassisk nationalekonomi – Wikipedia

Arbetskraft är en vara som styrs av utbud och efterfrågan eller enklare uttryck morot och piska. Det finns inga andra influenser som styr hur människor agerar i denna tankevärld. Precis som i naturvetenskapen kan allt kvatifieras och kontrolleras genom statistik och mätningar. Med Anders Borg som det främsta räcknesticka exemplet i mängden av borgerliga ekonomer som äntligen fick en chans till revanch med alliansens valseger 2006.

Enkelt uttryckt innebär vad som sägs citerat nedan i utdrag från alliansregeringens rapport att moderaterna med Anders Borg i spetsen trodde och tror att Sverige skulle konsumera sig ut arbetslöshetskrisen. Detta genom att skatterna sänktes med 85 miljarder för främst de 20 procenten av svenska folket med högst inkomster. Vilka också är de som fått närmare hälften av inkomstförstärkningarna.

En teori som senast tillämpades i en variant av Ronald Reagan under det tidiga 80-talet. Då kallades det trickle-down economics.  Även då handlade det om sänkta skatter för den välståndsskapande delen befolkningen skulle skapa ökad ekonomisk tillväxt. Tillskillnad från alliansregeringen vågade alldrig Ronald Reagan använda det amerikanska socialförsäkringssystemet till att finansiera skattesänkningarna.

”Trickle-down economics” and ”trickle-down theory” are terms of political rhetoric that refer to the policy of providing tax cuts or other benefits to businesses and rich individuals in the belief that this will indirectly benefit the broad population.^[1] The term has been attributed to humorist Will Rogers, who said during the Great Depression that ”money was all appropriated for the top in hopes that it would trickle down to the needy.”^{[2]
http://en.wikipedia.org/wiki/Trickle-down_economics}

Resultat blev förstås det det omvända i Sverige. Något som ekonomer likt Paul Krugman länge sagt utanför den inavlade ekonomkåren i Sverige.  Enkelt uttryckt.  Ju mer du har desto troligare är det att pengarna går till sparande.  Inte till konsumtion och ökade efterfrågan på varor och tjänster. 

Ytterligare konsekvens av den moderata friheten från de svenska trygghetssystemen ’bidragssystemen’ och det ökade egna ansvaret är att folk sparar. De som kan. Mer än någonsin. Som de rödgröna nedan skriver i sin rapport

Sannolikt är det försämringarna i trygghetssystemen som fått folk att av rädsla för framtiden öka sitt sparande. Konjunkturinstitutet bedömer att sparandet kommer att öka ytterligare under innevarande år, och att sparandet planar ut på denna höga nivå under 2010. Återhämtningen av den svenska ekonomin väntas således bli fördröjd av att svenska hushåll anser sig tvungna att spara för att kompensera för trygghetsbortfallet. 

 

Diagram: Hushållens sparkvot

 År 1993 är det första året under vilket den innevarande definitionen av sparkvoten rapporteras. Källa: Konjunkturinstitutet (KI) 

Genom att sänka de lägsta lönekraven så att arbetslösa är villiga att arbeta till nästan vad som helt för lön skulle också mer arbeten skapas. Problemet för de moderata ekonomerna är förstås att det är inte lika lätt som i USA att sänka sin levnadsnivå i Sverige . För att det ska fungera måste förstås trygghetssystemen också sänkas till den nivån, liksom priser på bostäder, matvaror, kläder o.s.v

Ekonomin måste anpassas också till en situation där en  stor grupp svenskar inte har råd att efterfråga lika mycket längre. Detta är moderaterna på god väg att uppnå med en reserv på 100-tusentals svenskar i program som jobb och utvecklingsgarantin med ersättningar under det som är socialbidragsnivå i många fall. 1.2 miljoner utanför någon slags arbetslöshetersättning  och en stor grupp sjuka som nu friskförklaras.  

Det är en massiv ökning av efterfrågan på arbete som inte finns av en grupp vars situation av design avsikligt försämras ju längre de går arbetslösa på ‘bidrag’.  Tala om att ge ‘incitament’ till av göra vad som helt för ett arbete.

Problemt för alliansen är att utbudet av arbeten inte ökar. Tvärtom.

Fokus.se
»Det är åt helvete, jag har varit arbetslös i ett och ett halvt år. Och det har varit jävligt jobbigt, jag har inte haft en krona det senaste året, fräser 20-årige Mattias.«

Han sitter på en bänk på torget i Trollhättan och öser galla över både socialtjänsten och Sverige. Innan han blev av med jobbet var han snickare, ett jobb han själv tycker att han skötte. Nu är det mesta kort och gott skit, framför allt gör inte socialen tillräckligt för att hjälpa honom, anser Mattias, och vill sedan inte säga mer.

När den borgerliga alliansen tog över makten 2006 hade de en storslagen plan. I den skulle sådana som Mattias inte sitta på en bänk. De skulle jobba. Utanförskapet skulle bytas mot en arbetslinje. Planen var att sänka skatten på arbete, samtidigt som bidragen skulle minska.

Tre år senare är utanförskapet tillbaka till samma nivå.

Hundratusentals har lämnat a-kassan, arbetslösheten skjuter i höjden och socialbidragen rusar. Vad var det egentligen som gick fel?

(…)
I dag beräknas runt 1,5 miljoner personer befinna sig i utanförskap, vilket är ungefär lika många som när den borgerliga regeringen tillträdde. Skillnaden är att det har skett betydande förändringar inom grupperna som ingår. I dag är det 130 000 färre med sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning, medan gruppen arbetslösa under samma period ökat med 110 000 personer.
(…)
Det handlade om a-kassan, en viktig del om planen skulle lyckas. Varje försämring skulle mötas av motstånd – det visste regeringen – men att förändra a-kassan var en viktig pusselbit i alliansens planer.

En försvagad a-kassa skulle, enligt analysen, både minska arbetslösheten och finansiera skattesänkningarna. På så sätt skulle fler sättas i arbete, vilket var den arbetslinje alliansen hade gott till val på och vunnit med.

13,5 miljarder kronor beräknade de kunna spara genom att höja avgiften till a-kassan med upp till 300 kronor, sänka ersättningen från 80 procent av lönen till 70 efter 200 dagar samt sänka taket från 730 till 680 kronor per dag. Dessutom skulle kraven för att få ersättning skärpas – bland annat att nyutexaminerade studenter inte längre skulle ha rätt till a-kassa – och avdragsrätten för avgifter till a-kassan slopas.
http://www.fokus.se/2009/09/planen-som-slog-fel/

Frågan som majoriteten av svenskarna borde ställa sig är om rösten på alliansen 2006 och de 990-1700 kr i skatterabatt var värda det. En skattesänkning som förstås var mycket större om du hörde till gruppen höginkomsttagare likt Fredrik Reinfeldt med 50000 i skattesänkning. Frågan borde ställas speciellt med tanke på slakten på de offentliga tryghetssystemen som Försäkringskassan och A-kassa.

Visst ville majoriteten av Svenskarna bli befriad och själv ta ansvar istället för att leva på bidrag från staten vid sjukdom eller arbetslöshet.  Liksom jag är säker på att alla pensionärer drömde om att få möjlighet att arbeta upp till 70-års åldern….

Bloggat om regeringens hemliga plan:

Aftonbladet Blogg – …, Bloggen Bent, In Your Face, Röda Berget, Jinges Web och Fotob…, HBT-sossen, John Johansson(s) bl…, Norah4you’s Weblog, M-partistaten, Peter Andersson – me… och MinaModerataKaramell…,

Alliansen vill sänka lönerna – vill vi ha ”working poor” i Sverige? (Anna Vikström), Reservationslön – hur låg lön kan DU acceptera? (iakttagaren);  Nu har regeringens hemliga plan kommit fram: Lönesänkning! Den borgerliga regeringen har arbetat hårt (In Your Face),

Stefan Olsson, Scaber Nestor, Kommunisternas blogg, Roger Jönsson, Kommunisternas blogg, No size fits all, GULAN AVCI, | Signerat Kjellberg…, Edvin Ala(m) 3.0, Martin Mobergs blogg och Karl Malmqvist

Mer i media:

Folket: Höj skatten, Som en inverterad Bo Lundgren; Ministrarna är vinnare på regeringens skattesänkningar;

Lönesänkningar

Riksdagens utredningstjänst visar att de 20 procent med högst inkomster har fått närmare hälften av inkomstförstärkningarna. Den tiondelen av befolkningen som tjänar bäst har fått mer än vad 60 procent av befolkningen fått tillsammans.

Precis som moderaterna vill socialdemokraterna fördela skattebördan. Till skillnad från moderaterna vill dock socialdemokraterna fördela detta rättvist. Att de som tjänar mest hittills fått mest av moderaterna i form av skatterabatter och borttagna förmögenhetsskatter är orättvist.

Detta tycker dock inte GP i sin ledare 10/9 –09 som menar att en omfördelad skattebörda så att de med en miljon eller mer i inkomst får betala lite mer kommer att drabba ‘alla’ svenskar hårt.

Struntprat.

Det är dessa personer likt statsminister Fredrik Reinfeldt med sin 50000kr skattesänkning som fått mest av allianspolitiken. Tillskillnad från de likt jobbskatteavdragets 18-19000 kr i månaden som nästan fått en hel tusenlapp. Kombinerat med andra höjda skatter och avgifter.

Att sedan jobbskatteavdraget som expressen skriver i sin artikel här främst drivits fram för att sänka de svenska lägsta lönerna är något som GP noga undviker att säga.

Trots att regeringen säger sig inte vilja sänka lönerna, så använder de alltså lönesänkningar som ett argument för sin politik på sina egna möten.
Nationalekonomen Stefan de Vylder förklarar begreppet ”reservationslönen”:
- Det är den lägsta lön som någon är villig att jobba för.
Om man sänker reservationslönen, innebär det att man pressar ned lönerna?
- Ja, det kan man säga. Många skulle säga att man då bäddar för det här med ”working poor”, som är ett begrepp i USA. De som jobbar mycket men ändå har dåliga löner.

Hemliga planen: Sänk lönerna – Nyheter – Senaste nytt | Expressen – Nyheter Sport Ekonomi Nöje

Gå istället in på rättvisskatt.nu och stöd kampen för ett skattesystem där alla betalar efter bärkraft. Inte ett system där de som har mest ska få mer.

En viktig utgångspunkt för den budgetmotion som vi socialdemokrater presenterar i höst är att bördorna ska delas rättvist. Fler kommer att få bidra, och skatten ska fördelas efter bärkraft. För att få en tydlig fördelningspolitisk profil kommer skatten att höjas på årsinkomster runt en miljon kronor och uppåt. Vi inför också en ny förmögenhetsskatt och skatten på exklusiva fastigheter med ett marknadsvärde på mer än sex miljoner kronor höjs. En fortsatt sänkning av skatten på förvärvsinkomster avvisas.

”Vi vill höja skatterna för att säkra jobb och välfärd” – DN.se

I klartext. Avsikten med regeringens jobbskatteavdrag och den arbetslinje där det ingår är att sänka de svenska lönerna. De arbetslösa ska pressas så hårt att de inte har råd att tacka ner till lägre löner och därmed också sänka sin standard. 

Alltså.  Att en stor grupp av svenskar ska bli fattigare var syften med hela den politik som alliansen drivit sedan 2006. Om nu någon inte förstått detta redan?

Sänkta löner för en grupp av befolkningen kommer förstås innebära att efterfrågan sjunker från dessa människor och därmed skapar lägre priser på bostäder, mat, dagligvaror o.s.v

Ekonomernas dröm. Inflationsbekämpning via lönesänkningar.

Dessa nyfattiga svenskar kommer ju inte att ha råd att konsumera vad den övriga 2/3 delen av vad det svenska folket kommer att ha råd med.

Välkommen till den moderatledda alliansens nya Sverige.

Vi vill inte ha lönesänkningar, sa Anders Borg i SVT:s Rapport 19 maj.
Tvärtom hävdar han att de vill pressa upp lönerna.
- Vår ambition är att pressa upp lönenivån genom en politik som leder till varaktigt högre produktivitet, sa finansministern i en öppen utfrågning med Finanspolitiska Rådet.
Men internt låter det annorlunda. I ett chefsmöte på UD 27 augusti presenterade Anders Borgs statssekreterare Per Jansson det ekonomiska läget inför höstbudgeten.
Expressen har läst Powerpoint-presentationen som Per Jansson använde sig av. Där listar han fördelarna med regeringens jobbskatteavdrag.

Föklarar begreppet

Ett av argumenten lyder: "Förbättrar lönebildningen: förstärker outsider och sänker reservationslönen".
Trots att regeringen säger sig inte vilja sänka lönerna, så använder de alltså lönesänkningar som ett argument för sin politik på sina egna möten.
Nationalekonomen Stefan de Vylder förklarar begreppet "reservationslönen":
- Det är den lägsta lön som någon är villig att jobba för.
Om man sänker reservationslönen, innebär det att man pressar ned lönerna?
- Ja, det kan man säga. Många skulle säga att man då bäddar för det här med "working poor", som är ett begrepp i USA. De som jobbar mycket men ändå har dåliga löner.

Hemliga planen: Sänk lönerna – Nyheter – Senaste nytt | Expressen – Nyheter Sport Ekonomi Nöje

Jag misstänker att pension är något som delar av dagens 60-talist generation liksom senare generationer bara kan drömma om. Långvarig arbetslöshet kombinerat med studier kommer att tvinga dessa personer att jobba upp i 70-års åldern. Minst.

För samhället kommer det bli ett problem misstänker jag där stora grupper av ekonomiska orsaker inte kan gå i pension. Det kommer att bli ännu fler som konkurrerar om jobben i framtiden samtidigt som vi hittills haft en mycket dålig jobbtillväxt.  Likadant kommer dessa personer inte ha råd att betala för sin ålderdom eller den vård de kommer att behöva.

Det finns också en klassmässig aspekt där de som haft bra och fasta jobb kommer att kunna pensionera sig medan ‘c-laget’ på arbetsmarknaden tvingas jobba kvar.

Och nej, alla pensionärer i framtiden kommer inte ha fått en ökad köpkraft. Många kommer också ha så dålig pension att de kommer att vara tvungna att jobba så läge de kan.

Pensionär som packar kassa i snabbköpen eller jobbar i snabbmatsrestauranger kan man se i USA. När kommer samma fenomen till Sverige.

Konstruktörerna av det nya svenska pensionssystemet, ett system som inte ens George, W Bush lyckades få stöd för i USA, kommer att vara död innan de fulla effekterna syns i det svenska samhället. Men generationer av svenskar kommer att få leva med dem.

Många talar om att vi måste arbeta allt längre. Resonemanget bygger på att dagens 60-talister ska få samma procent i pension som de som föddes runt 1930, allt räknat i procent på slutlönen. Då krävs det att 60-talisten jobbar till 67 år istället för 65 och på sikt kan det handla om ytterligare ett par år, menar han.

Varför blir det så? Den angenäma förklaringen är att vi lever allt längre. Idag ligger medellivslängden för män på cirka 79 år och för kvinnor på 83. Snabbast ökar den för männen, bara under de senaste tio åren handlar det om cirka två år. Eftersom det är du själv som tjänar in pensionen och den ska räcka fler år – ja, då ”måste” du jobba längre.

Men varför utgå från samma procent av slutlönen, morgondagens pensionärer förväntas ju få mycket bättre köpkraft än dagens och skulle då inte behöva jobba så mycket längre?

–Kanske. Visst har standarden höjts. Men systemet är världens mest flexibla. Idag har man rätt att ta ut pensionen vid 61 år och arbeta till 67 och denna rätt tycker jag stegvis borde höjas till 69 år.

Den faktiska pensionsåldern ligger idag på 63,7 år. Någon formell pensionsålder finns alltså inte i Sverige även om många sätter gränsen vid 65.

Själv är Bo Könberg 64. Och han har inga planer på att sluta.

–Tanken att sluta i förtid har aldrig funnits. Mitt förordnande som landshövding går ut nästa år, jag jobbar gärna längre men det är regeringen som beslutar.

Annars är det väldigt många lite äldre som vill sluta. En stor undersökning från AMF visade nyligen att bara 2 av 10 privatanställda arbetare kan tänka sig att arbeta efter 65.

Ett underbetyg för hela arbetsmarknaden?

–Nja, vi kanske ställer större krav på livet. Det sägs att arbetslivet blivit hårdare men det är nog snarare så att varje generation tycker synd om sig själv.

Bo Könberg tar för givet att den så kallade bromsen i pensionssystemet slår till nästa år. Hela systemet är väldigt stabilt, menar han. För många handlar det nu om en sänkning av pensionen med 300–400 kronor i månaden, som mest cirka 500, och de med de allra lägsta pensionerna cirka 70 kronor. Riksdagen bestämmer vilken modell som väljs, inbromsningen blir med årets börsuppgång mjukare om man går på den modell som Försäkringskassan föreslagit.

Längre arbetsliv för dagens unga | Näringslivsnyheter | SvD