Claeskrantz.se

Det är alltid trevligt när moderater erkänner att  grunden till de goda svenska statsfinanserna Anders Borg haft att sköta lades under de socialdemokratiska Persson regeringarna.

Och att borgerliga liksom övriga väljare får besked från den moderatledda alliansens finansminister att även moderaterna kommer att höja vissa skatter under nästa mandatperiod om de får sitta kvar.

Skillnaderna blir ju då på vem eller vilka eventuella skatter höjs.

Beskeden gavs under ett anförande på Handelshögskolan i Göteborg. Under anförandet erkände Borg att grunden till Sveriges goda statsfinanser ändå lades under Göran Perssons regeringstid, efter en fråga från Vänsterpartiets tidigare talesman i ekonomiska frågor, Johan Lönnroth.
"Det är klart att Göran Perssons historiska insats är monumentalt betydelsefull för Sverige. Vi kan ha haft olika synpunkter på hur man borde sanerat vår ekonomi. Men den sanering de gjorde är oerhört viktig för att vi har en god ordning i vår ekonomi."
Höjda skatter är avgörande för att behålla en stabil ekonomi i framtiden, framhöll Borg. Och att ett normalt skattetryck för Sverige bör ligga på 35-45 procent av BNP.
Försöker du ändra er image, Moderaterna ska väl stå för sänkta skatter?
"Nej, det tycker jag inte. När ekonomin så tillåter ska man naturligtvis sänka skatter. Det gör den inte i dag."
De stora överskott många kommuner uppvisar för 2009, några på flera hundra miljoner kronor, ska inte heller användas till att sänka skatten på kort sikt, anser Anders Borg.

http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2010\02\19\371187&sectionid=Ettan

 

Det mesta tyder nu på att krisen nått botten – ekonomiskt sett. Som alltid släpar arbetslösheten efter..

Är botten på en ocean ett positivt läge att befinna sig?

Man kan tro det om man läser diverse borgerliga ledarsidor som hyllar Anders Borg för hans krisbekämpning d.v.s miljardstöd till de svenska banker som återigen spelat bort spararnas pengar på spekulationer. Och förstås skattesänkningar för de svenskar som redan har mest. Bekostad av indragen välfärd för sjuka, arbetslösa och pensionärer.

Nu trodde jag ekonomin bestod av mer än ränteskillnaden på de pengar bankerna lånar från staten och de räntor de tar ut från individer och företag som vill låna från dem. Det är ju staten som håller uppe de svenska bankernas balansräkningar. Och skattebetalarna som dubbelt upp står för kalaset. Men tydligen har jag fel där.

Det ska bli intressant att se det ekonomiska miraklet som håller på att ske där företagen ska öka sin produktion för att de får lägre lönekostnader kombinerat med ett skattesystem

Det är den ekonomiska potatisteorin d.v.s Says lag tillämpad i praktiken som nu tydligen en del vill införa även inom hela EU.  Enkelt handlar det om en ekonomisk teori där ‘utbudet skapar sin egen efterfrågan’ enligt förespråkarna. Vilket tydligen inkluderar både Anders Borg och Göteborgs Posten.

Utbudet i det här fallet råkar vara alla de som är eller kommer att vara arbetslösa inom en snar framtid.

De intressanta är förstås att Says pratade om potatisar i det sena 17000-talets Frankrike i sitt exempel. Därför kallar jag det också potatisteorin. En del hade dock hävdat att det finns viss skillnad på utbudet av potatisar och arbetslösa i dagens Sverige….  

Det mesta tyder nu på att krisen nått botten – ekonomiskt sett. Som alltid släpar arbetslösheten efter. När ekonomin vänder tar det tid innan företagen slår i kapacitetstaket och behöver nyanställa. Och som alltid efter en djup lågkonjunktur blir inte allt som förut. Några jobb kommer aldrig tillbaka. De måste ersättas med nya.

Då räcker det inte med åtgärder som förhoppningsvis underlättar framväxten av nya jobb. Arbetslösheten behöver också angripas från motsatt håll. Européer som riskerar att gå från tillfällig arbetslöshet till långtidsarbetslöshet måste ges goda skäl att byta bransch och kanske flytta. Effektivast och enklast torde vara att göra detta lönsamt.

Det svenska jobbskatteavdraget borde tjäna som förebild, anser EU:s kommissionär för ekonomiska och monetära frågor, Joaquin Almunia.

I går reste finansministrarna hem från Göteborg. Stimulanspolitikens tid är inte ute. Men tack och lov börjar det också bli dags att fundera över hur EU skall samordna avvecklingen av stimulansåtgärderna.

EU har bevisat sin nytta – Ledare – www.gp.se

– Ekonomin håller på att stabiliseras efter finanskrisen; vi ser gröna skott och väntar på blommor. Men det är tillväxt som är beroende av ekonomisk konstgödning och det vore fel att dra tillbaka dessa åtgärder nu. De kommer att behöva fortsätta även under 2010, sade Anders Borg.

De säger en del att samtidigt som Anders Borg talar sig varm för att nu är krisen över rasar de amerikanska börserna återigen. Trots tappra försök från alliansföreträdare tror jag inte det kommer att gå att prata sig ur en global ekonomisk kris. Varken för svenska eller Europeiska politiska företrädare. Det är en globala kris som jag inte hade sagt är över förrän efterfrågan på arbetskraft ökar i USA och i Väst-Europa. För, som väl  alla förstått utlöste den finansiella härdsmältan även en kris i den verkliga tillverkningsekonomin? Ingen har väl missat att högst verkliga arbetstillfällen gått förlorat i den svenska tillverkningsindustrin medan Anders Borg spenderat miljarder på att hålla de svenska bankerna under armarna.

Den svenska fordonsindustrin hör definitivt inte till de som hyllar Anders Borg och den moderata alliansens krishantering av döma av debattinlägg som det nedanstående på DI-debatt.

Vi talar om en bransch som 2008 var Sveriges viktigaste näringsgren och svarade för 13 procent av landets varuexport och dominerade investeringar, forskning, utveckling och teknikspridning.

Att 60 procent av en sådan nyckelbransch har försvunnit på ett år är en mycket anmärkningsvärd siffra som dock inte sätter några spår i regeringens krispolitik.

Om nedgången beror på generella konjunkturfaktorer eller är strukturell till sin karaktär bör inte några särskilda åtgärder sättas in för en viss bransch.

Om det däremot finns specifika faktorer i krisförloppet som drabbar en viss bransch temporärt finns skäl att vidta åtgärder så att inte en omotiverad permanent utslagning skapas.

Alla biltillverkarländer i världen utom Sverige bedömer att den senare situationen föreligger och sätter in åtgärder. Sverige ensamt står passivt inför raset i fordonsindustrin.

Den extrema och tvära nedgången i fordonsindustrin orsakas av att de finansiella problemen i krisförloppet drabbar just den branschen på ett speciellt sätt, vilket har klargjorts i en av Finanspolitiska rådets rapporter 2009:3:
http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2009\10\02\355075&sectionid=Debattnyheter

Siffran jag hört är 50 miljoner förlorade arbeten inom den globala ekonomin sedan krisen startade i USA 2007.  Det kommer att ta lång tid att komma tillbaka. De 100-tusentals svenska jobb som förlorats är permanent förlorade.  Och det har inte kommit några nya.

Det säger även något om den moderata alliansregeringens prioriteringar att att Anders Borg med flera tycks strunta totalt i arbetslöshet som ett samhällsproblem. Och, skulle jag säga, tvärtom ser en stark efterfrågan på arbete från arbetslösa som något positivt. Det driver ju ner lönerna. Så är också den ansvariga statsekreteraren hos Sven-Otto Littorin expert på lönebildning, inte arbetsmarknad.

Det visar på en verklighetsbild där man ser världen från ett snävt ekonomiskt perspektiv. Teoretisk ekonomisk rapporter från efterföljare till Milton Friedman med fler har legat till grund för svensk inrikespolitik och moderaternas tro på en arbetslinje utan kopplingar till modern svensk arbetsmarknad.

EU-ministrarna är på väg att enas om hur en ”exit strategi” ska se ut, om hur krisinsatserna ska dras tillbaka. Det lät som en blåkopia av svenska regeringens så kallade jobblinje när EU-finanskommissionären Joaquin Almunia presenterade den:

* Det handlar om att få fler att söka sig ut på arbetsmarknaden, att få fler äldre att arbeta längre och att få ner långtidsarbetslösheten.

* Det behövs reformer för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden.

– Det måste löna sig att arbeta, sade Almunia.

Än viktigare är frågan om det verkligen är den rätta vägen för EU att satsa på den svenska regeringens arbetsmarknadspolitik där sänkta löner ska ge nya arbeten. Vilka dessa nu är?

Är verkligen minskad efterfrågan och överföringar av kapital via selektiva skattesänkningar till de som har mest vägen in i framtiden?

Att den moderata arbetsmarknadspoltik, ett totalt fiasko, nu ska marknadsföras inom EU är en fräckhet som man bara kan beundra från moderaterna och Anders Borgs sida. För det är väl inte så att de själva tror att de skapat arbeten?

Den ekonomiska krisen är inte över. Tvärtom ser det ut som om världen är på väg mot en permanent lägre efterfrågan och med en sjunkande löner och priser.

Bloggat:
Anders Borg på försäljningsturné – med va´då?, Om att sälja idéer och något om trädgårdsorakel, Anders Borg säljer utanförskap, Badlands Hyena, Roger Jönsson, Strandh.DigitalPR, Rosings Blogg och John Johansson(s) bl…

– Ekonomin håller på att stabiliseras efter finanskrisen; vi ser gröna skott och väntar på blommor. Men det är tillväxt som är beroende av ekonomisk konstgödning och det vore fel att dra tillbaka dessa åtgärder nu. De kommer att behöva fortsätta även under 2010, sade Anders Borg.

Och Eurogruppens ordförande, Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker, bedömde att det kan bli läge att dra tillbaka stimulanspaketen tidigast 2011.

EU-ministrarna är på väg att enas om hur en ”exit strategi” ska se ut, om hur krisinsatserna ska dras tillbaka. Det lät som en blåkopia av svenska regeringens så kallade jobblinje när EU-finanskommissionären Joaquin Almunia presenterade den:

* Det handlar om att få fler att söka sig ut på arbetsmarknaden, att få fler äldre att arbeta längre och att få ner långtidsarbetslösheten.

* Det behövs reformer för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden.

– Det måste löna sig att arbeta, sade Almunia.

http://www.dn.se/ekonomi/anders-borg-saljer-in-jobbpolitiken-1.965502

Man kan bara undra hur många färre hade avskedats inom den offentliga sektorn om Anders Borg kommit med samma besked ett år tidigare. 

Sen tror jag inte stimulansåtgärderna riktade mot privatpersoner d.v.s skattesänkningar når rätt grupper med jobbskatteavdraget.

De med minst marginaler är ju de som troligen kommer att använda extra pengar till konsumtion först.

I höstens budget satsar Anders Borg runt 50 miljarder till bland annat skattesänkningar utbildning, kommunerna, arbetsmarknadsinsatser. Det finanspolitiska rådet rekommenderade i sin senaste rapport satsningar på runt 30 miljarder 2010.
"Men det kom för sent. Mycket borde ha kommit redan 2009, eller minst ha aviserats för under 2009. Då hade exempelvis kommunerna kunnat planera sin verksamhet bättre", fortsätter Lars Calmfors.
Varför tror du att regeringen och Anders Borg gjorde en helomvändning?
"Risken för en ordentlig försämring i de offentliga finanserna har nog avtagit. Sedan är det antagligen en blandning av valtaktiska hänsyn där de antagligen lyssnat på en del synpunkter som framförts", säger han.
Lars Calmfors är tveksam till de permanenta budgetförsvagningarna till följd av en del av Borgs satsningar såsom pensionärernas skattelättnader och jobbskatteavdraget.

http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2009\09\22\353510&sectionid=Ettan

 

Det fortsätter att förvåna mig att ingen ifrågasätter de vetenskapliga underlaget Anders Borg använder som motivering för de skattesänkningar för lånande pengar han vill fortsätta med.

Att en teorin med sin grund hos en fransk 1700-tals ekonom med potatisar som exempel används i dagens svenska politik tror jag få förstått.

I allmänna ordalag säger Says lag att ”produktion skapar sin egen efterfrågan” eller mer populärt att ”utbudet skapar sin egen efterfrågan”. Says lag avser den aggregerade reala efterfrågan, vilket inte bör blandas ihop med den monetära efterfrågan. Says lag säger att en ökad produktion och ett ökat utbud av varor och tjänster på en aggregerad nivå skapar en ökad aggregerad real efterfrågan genom att prisnivån sjunker.

Says lag – Wikipedia

Det är ju inget nytt att alliansen genom ett massivt ökat utbud av arbetssökande skulle pressa priser d.v.s lönerna som då förväntades sjuka vilket skulle öka efterfrågan från arbetsgivare att anställa.

Det är vad Anders Borg sade 2006. Var det ingen som förstod detta i media och bland oppositionspolitiker?

Några få kritiker menade redan 2006 att alliansen arbetsmarknadspolitik byggde på en fundamental okunskap om den moderna svenska arbetsmarknaden. Says byggde sina exempel på utbudet av potatisar i 1700-talets Franktrike vilket väl var lika relevant som Anders Borgs vetenskapliga underlag för dagens Sverige.

Att sedan Carl B ‘Luther’ Hamilton kallar Anders Borgs budget för Luthersk gör hela budget spektaklet under gårdagen på gränsen till komiskt.  Utom möjligen för de beräknade 570000 arbetslösa vid slutet av nästa år som troligen varken får hälsa eller välstånd med alliansbudgeten.

Sen kan man bara beundra Anders Borg och de borgerligas steppande på en knappnål när de skulle försöka förklara varför de lånar pengar till skattesänkningar samtidigt som Sverige både har ett snabbt ökade budgetunderskott och en arbetslöshet som ökar snabbare än det övriga Europa. Uppenbarligen var den den socialdemokratiska budgeten från 2005 populär läsning. Att borttagningen av t ex arvs och gåvo skatte var fullt finansierade och skedde med när det fanns ett överskott i det offentliga finansiella sparandet sade man förstås inget om.  

Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesman. När Östros menade att regeringen sänker skatterna för ”lånade pengar”, kunde Borg dunka regeringen Perssons gamla höstbudget från 2005 i pulpeten, och påpeka att det gjorde Socialdemokraterna också när de satt vid makten.

Bättre med Luther än Luthor | Ledarsidan | SvD

Tvärtom fortsätter de borgerliga ledarsidorna att upprepa lögnen om den socialdemokratiska budgeten från 2005.

Och enligt GP ska man tydligen inte frågasätta var alla jobben finns som kommit av den skattesänkning på  50000 som Fredrik Reinfeldt fick.

Det var mycket länge sedan tonen i en budgetdebatt var så hård som i riksdagen i går. Socialdemokraternas skuggfinansminister Thomas Östros svingade vilt och anklagade åter regeringen för att sänka skatter för lånade pengar. Ett riktigt lågvattenmärke var den retoriska frågan hur sänkt skatt för familjen Reinfeldt kan leda till nya jobb? Den sortens gatuagitation borde en politiker med anspråk på finansministerposten hålla sig borta från.
Finansminister Anders Borg gick omedelbart till motanfall och påpekade att den senaste socialdemokratiska regeringen också lånade pengar till skattesänkningar. Närmare bestämt till att avskaffa arvs- och gåvoskatten. Samt att dåvarande statsminister Göran Persson lovade Svenskt näringsliv att även avskaffa förmögenhetsskatten.

Ledare 22/9: Klokt låna i dåliga tider – Ledare – Göteborgs-Posten

Det var en budget fylld med lånat fläsk som alliansen presenterade.  Och en budget som borde vara spiken i kista för teorin om att skattesänkningar och riktade skatterabatter skapar arbete.  

Mer i media:
Svårt för rödgröna att backa bandet, "De som har arbete gynnas mest";, Borg: "Det är en krisbudget"; Anders Borg: Vi befinner oss i ett historiskt krisläge; SvD, GP, AB, AB2

Bloggat:
Budgetdebatt om 2005 eller 2010? Oavsett det hade Borg fel i sak (Peter Andersson – med rätt att tycka….); Finansministern har nog läst Spara&Slösa upp och ner. (Veronica Palm), Den hälsosamme ekono…, Kent Persson (m) blo…, Peter Andersson – me…, Roger Jönsson, Alliansupproret, Motpol, Kulturbloggen, Peter Andersson – me…, Dackefejden, Krohniskt och Martin Mobergs blogg

Vad var Anders Borgs heliga princip före valet? Att alla skattesänkningar skulle vara finansierade. Första etappen av det så kallade jobbskatteavdraget betalades också med pengar från av försämrad a-kassa. Men nu har Borg släppt alla hämningar. De tio miljarder kronorna för det fjärde steget av jobbskatteavdraget är ofinansierade. De ska finansministern låna upp.

Ofinansierade skattesänkningar, det var den gamla moderatledaren Bo Lundgrens politik, som Borg i en artikel på DN Debatt i mars 2004 beskrev som oansvarig, orättvis och icke trovärdig. Men de gamla Moderaterna blev aldrig "de nya Moderaterna", annat än i ord. För nu är regeringens samlade skattesänkningar på 85 miljarder kronor, där Bo Lundgren ville sänka 130. Och den rikaste fjärdedelen av befolkningen får mer av skattesänkningarna med Borgs än med Lundgrens. Det sker i ett läge när inkomstklyftorna är de största som Statistiska Centralbyrån någonsin mätt.

I riksdagens budgetdebatt i går bollade Anders Borg med en siffra på 90 000 jobb som jobbskatteavdragen påstås ska ge. Finansministern bygger här på en teori från 1700-talet, Says lag. Den går ut på att efterfrågan på potatis ökar om det blir större utbud av dessa rotknölar.

Dagens Arena | Skattechocken!

Självklart är grunden för moderaternas hela politiska strategi bildsättning som Fredrik Reinfeldt kallar den. Det andra kallar PR eller marknadsföring genomsyrar hela bildandet av de nya moderaterna och de olika kampanjerna som följt i spåren.

Det var knappast en tillfällighet att alliansens ekonomiska politik och arbetslinje bestämdes i Bankeryd hemma hos Göran Hägglund i ett övre medelklassområde. Det handlade om bildsättning. Talet om att det ska löna sig att arbeta där arbetande ställs mot ‘bidragstagande’  arbetslösa, sjuka, och pensionärer var bildsättning.

En mycket smart bildsättning som lyckades vinna valet 2006 genom att ställa olika grupper av svenskar emot varandra.

Presentationen av budgeten över ett antal veckor handlade förstås även den om att bildsätta alliansens politik i media.  Detta bildsättande kolliderar dock med verklighetens Sverige som t ex när det gäller arbetsmarknadspolitiken.

Arbetslösheten handlade om så mycket mer än det enkla bildsättandet att allt som behöves för att lösa frågan var att de arbetslösa ansträngde sig mer för att söka jobb. Och uppmuntrades med skatterabatter.

Den bildsättningen kommer att slå emot verkligheten i form av i bästa fall 500000 arbetslösa i slutet av 2010.

Det ska bli intressant att se om den moderatledda alliansregeringen klara att bildsätta en alternativ verklighet fram till valet 2010.

Mer om budgeten:
[ s-buzz ], Monica Green(s) blogg, Sänd mina rötter regn, HBT-sossen, Dick Erixon, Dick Erixon, Per Altenberg – Ett …, Kulturbloggen, Schmolitik, HBT-sossen och Mats Engström, Regeringens "fixa jobben" är nu ett fullbordat misslyckande (Veronica Palm);

Media:
Budget 2010: Analys Lena Hennel – Regeringens budget doftarvalfläsk, Anders Borg: Vi befinner oss i ett historiskt krisläge;

Bilden av hur regeringen styr Sverige är viktigare än att styra Sverige. Så vad är denna bild man så desperat vill förmedla?

– Vänsterexperimentet, vänster­experimentet, vänster­experimentet, upprepar Moderaternas propagandamakare Per Schlingmann.

Härma Göran Persson

Ord spelar roll i politisk PR och Schlingmann har börjat kalla oppositionen för ”vänsterexperimentet”. Tanken är att väcka associationer om att de rödgröna inte går att lita på.

De är en explosiv blandning av kommunism, Toblerone samt två gröna tillväxt­kritiker vilka vill föra oss foträtt tillbaka till stenåldern.

Mot detta ställs en moderat statsminister som signalerar stabilitet genom att härma hur Göran Persson pratar. Fast utan Perssons (detta sitter långt in för Aftonbladets ledarsida att skriva, men nåväl) charm. Att hålla sig vaken under Reinfeldts regeringsförklaring krävde övermänskliga krafter, men statsministerns tråkighet är tänkt att förmedla trygghet.

Du kanske inte vill sitta bredvid Fredrik på en fest (trots att du eventuellt skulle kunna övertala honom att demonstera jobbskatteavdragets effekter medhjälp av saltkaren), däremot är det tänkt att du ska lita på Fredrik gällande våra offentliga finanser. Alltså vad som blir kvar av svåra offentliga finanser när Fredrik är färdig med att sänka skatten. Detta något har Schlingmann döpt till ”välfärdens kärna”. Nätt och behändig. Ingen stor sak. Får rentav plats i näven på Maud Olofsson.

Hela detta metaforbygge utgår från premissen att ju allvarligare ekonomiskt läge, desto mindre blir utrymet för politik. Det är bara att sitta still i båten med triste Fredrik och krama välfärdens kärna hårt tills det går över. Problemet är att det inte funkar.

Sverige behöver ny politik – inte PR | Ledare | Aftonbladet

Översatt vad Calmfors säger- Alliansregeringen trodde sänkta löner skulle skapa fler jobb på sikt. Detta var hela innehållet i den moderatledda alliansregeringens arbetslinje förutom skattesänkningar där de som redan har fått mest.

Det handlar om ekonomiskt teoretisk forskning byggd på exempel från andra länder än Sverige som alliansens 2006 sjösatte som ett fullskala experiment i ekonomisk teori. Som ska ge resultat i det ‘långa loppet’

Ekonomisk forskning tar ju heller inte inga hänsyn till andra samhälls faktorer som kan påverka utgången. 

Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi och ordförande i regeringens finanspolitiska råd, menade redan inför valet 2006 att alliansen borde talat klarspråk – att sänkta reservationslöner kan ge fler jobb.
- På den borgerliga sidan ville man inte tala om att effekten skulle gå via lönebildningen utan man mörkade det.
- Det verkar vara lite samma sak nu, säger Calmfors och tillägger att de rödgröna inte är bättre i debatten.

Mer i lönekuvertet

Lars Calmfors vill också förtydliga att jobbskatteavdraget kan leda till att folk trots allt får ut mer i lönekuvertet.
- Forskningen talar för att jobbskatteavdrag som håller tillbaka lönerna före skatt – men sannolikt höjer dem efter skatt – är ett effektivt sätt att öka sysselsättningen i det långa loppet.

Borgs rådgivare: "Man mörkade" – Nyheter – Senaste nytt | Expressen – Nyheter Sport Ekonomi Nöje

Ekonomism är ett begrepp sammansatt av eko= gå runt och nomi= ge namn åt samt det samlande begreppet -ism för skolbilding eller trosriktning. Det används numera i nedsättande syfte när hushållningsaspekter tas med i bedömningen inför olika beslut i samhället. Ofta besvaras och avfärdas ekonomiska argument med att det bortser från andra aspekter, som har lika stort eller högre värde än de som kan värderas i monetära termer. Den som önskar lägga ökad vikt vid det som är omätbart i monetära termer, kan tillskriva motparten i diskussionen övertro på de ekonomiska variablerna och otro mot till exempel heliga, humana eller andra abstrakta, subjektiva omätbara värden.

Ekonomism – Wikipedia

Om man läser den Powerpoint fil som Expressen publicerade över alliansregeringens interna presentation av det det ekonomiska läget är en sak ganska uppenbart. Sverige styrs av ekonomiska teknokrater. Neoklassiska sådana eller de som på svenska brukar kallas nyliberaler. Här gäller det ekonomiska tänkande som utvecklades runt 1870 före den industriella massproduktionens genombrott och före den organiserade arbetarrörelsen.

Neoklassisk nationalekonomi är en teoribildning inom nationalekonomi vars genombrott traditionellt anges ha ägt rum runt 1870. Den kallas ibland även marginalism på grund av de marginalistiska resonemangens centrala betydelse. Med neoklassisk nationalekonomi åsyftas ett allmänt samhällsekonomiskt synsätt som fokuserar på fastställandet av priser, produktion och inkomster i marknader genom utbud och efterfrågan. Med andra ord: det som avgör vad som ska produceras är marginalintäkten, det som avgör vad konsumenten köper är marginalnyttan, det som avgör huruvida det enskilda företaget ska anställa är marginalprodukten och så vidare. Några av de mest framträdande pionjärerna inom den neoklassiska skolan var engelsmannen Stanley Jevons, österrikaren Carl Menger och fransmannen Léon Walras.

Neoklassisk nationalekonomi – Wikipedia

Arbetskraft är en vara som styrs av utbud och efterfrågan eller enklare uttryck morot och piska. Det finns inga andra influenser som styr hur människor agerar i denna tankevärld. Precis som i naturvetenskapen kan allt kvatifieras och kontrolleras genom statistik och mätningar. Med Anders Borg som det främsta räcknesticka exemplet i mängden av borgerliga ekonomer som äntligen fick en chans till revanch med alliansens valseger 2006.

Enkelt uttryckt innebär vad som sägs citerat nedan i utdrag från alliansregeringens rapport att moderaterna med Anders Borg i spetsen trodde och tror att Sverige skulle konsumera sig ut arbetslöshetskrisen. Detta genom att skatterna sänktes med 85 miljarder för främst de 20 procenten av svenska folket med högst inkomster. Vilka också är de som fått närmare hälften av inkomstförstärkningarna.

En teori som senast tillämpades i en variant av Ronald Reagan under det tidiga 80-talet. Då kallades det trickle-down economics.  Även då handlade det om sänkta skatter för den välståndsskapande delen befolkningen skulle skapa ökad ekonomisk tillväxt. Tillskillnad från alliansregeringen vågade alldrig Ronald Reagan använda det amerikanska socialförsäkringssystemet till att finansiera skattesänkningarna.

”Trickle-down economics” and ”trickle-down theory” are terms of political rhetoric that refer to the policy of providing tax cuts or other benefits to businesses and rich individuals in the belief that this will indirectly benefit the broad population.^[1] The term has been attributed to humorist Will Rogers, who said during the Great Depression that ”money was all appropriated for the top in hopes that it would trickle down to the needy.”^{[2]
http://en.wikipedia.org/wiki/Trickle-down_economics}

Resultat blev förstås det det omvända i Sverige. Något som ekonomer likt Paul Krugman länge sagt utanför den inavlade ekonomkåren i Sverige.  Enkelt uttryckt.  Ju mer du har desto troligare är det att pengarna går till sparande.  Inte till konsumtion och ökade efterfrågan på varor och tjänster. 

Ytterligare konsekvens av den moderata friheten från de svenska trygghetssystemen ’bidragssystemen’ och det ökade egna ansvaret är att folk sparar. De som kan. Mer än någonsin. Som de rödgröna nedan skriver i sin rapport

Sannolikt är det försämringarna i trygghetssystemen som fått folk att av rädsla för framtiden öka sitt sparande. Konjunkturinstitutet bedömer att sparandet kommer att öka ytterligare under innevarande år, och att sparandet planar ut på denna höga nivå under 2010. Återhämtningen av den svenska ekonomin väntas således bli fördröjd av att svenska hushåll anser sig tvungna att spara för att kompensera för trygghetsbortfallet. 

 

Diagram: Hushållens sparkvot

 År 1993 är det första året under vilket den innevarande definitionen av sparkvoten rapporteras. Källa: Konjunkturinstitutet (KI) 

Genom att sänka de lägsta lönekraven så att arbetslösa är villiga att arbeta till nästan vad som helt för lön skulle också mer arbeten skapas. Problemet för de moderata ekonomerna är förstås att det är inte lika lätt som i USA att sänka sin levnadsnivå i Sverige . För att det ska fungera måste förstås trygghetssystemen också sänkas till den nivån, liksom priser på bostäder, matvaror, kläder o.s.v

Ekonomin måste anpassas också till en situation där en  stor grupp svenskar inte har råd att efterfråga lika mycket längre. Detta är moderaterna på god väg att uppnå med en reserv på 100-tusentals svenskar i program som jobb och utvecklingsgarantin med ersättningar under det som är socialbidragsnivå i många fall. 1.2 miljoner utanför någon slags arbetslöshetersättning  och en stor grupp sjuka som nu friskförklaras.  

Det är en massiv ökning av efterfrågan på arbete som inte finns av en grupp vars situation av design avsikligt försämras ju längre de går arbetslösa på ‘bidrag’.  Tala om att ge ‘incitament’ till av göra vad som helt för ett arbete.

Problemt för alliansen är att utbudet av arbeten inte ökar. Tvärtom.

Fokus.se
»Det är åt helvete, jag har varit arbetslös i ett och ett halvt år. Och det har varit jävligt jobbigt, jag har inte haft en krona det senaste året, fräser 20-årige Mattias.«

Han sitter på en bänk på torget i Trollhättan och öser galla över både socialtjänsten och Sverige. Innan han blev av med jobbet var han snickare, ett jobb han själv tycker att han skötte. Nu är det mesta kort och gott skit, framför allt gör inte socialen tillräckligt för att hjälpa honom, anser Mattias, och vill sedan inte säga mer.

När den borgerliga alliansen tog över makten 2006 hade de en storslagen plan. I den skulle sådana som Mattias inte sitta på en bänk. De skulle jobba. Utanförskapet skulle bytas mot en arbetslinje. Planen var att sänka skatten på arbete, samtidigt som bidragen skulle minska.

Tre år senare är utanförskapet tillbaka till samma nivå.

Hundratusentals har lämnat a-kassan, arbetslösheten skjuter i höjden och socialbidragen rusar. Vad var det egentligen som gick fel?

(…)
I dag beräknas runt 1,5 miljoner personer befinna sig i utanförskap, vilket är ungefär lika många som när den borgerliga regeringen tillträdde. Skillnaden är att det har skett betydande förändringar inom grupperna som ingår. I dag är det 130 000 färre med sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning, medan gruppen arbetslösa under samma period ökat med 110 000 personer.
(…)
Det handlade om a-kassan, en viktig del om planen skulle lyckas. Varje försämring skulle mötas av motstånd – det visste regeringen – men att förändra a-kassan var en viktig pusselbit i alliansens planer.

En försvagad a-kassa skulle, enligt analysen, både minska arbetslösheten och finansiera skattesänkningarna. På så sätt skulle fler sättas i arbete, vilket var den arbetslinje alliansen hade gott till val på och vunnit med.

13,5 miljarder kronor beräknade de kunna spara genom att höja avgiften till a-kassan med upp till 300 kronor, sänka ersättningen från 80 procent av lönen till 70 efter 200 dagar samt sänka taket från 730 till 680 kronor per dag. Dessutom skulle kraven för att få ersättning skärpas – bland annat att nyutexaminerade studenter inte längre skulle ha rätt till a-kassa – och avdragsrätten för avgifter till a-kassan slopas.
http://www.fokus.se/2009/09/planen-som-slog-fel/

Frågan som majoriteten av svenskarna borde ställa sig är om rösten på alliansen 2006 och de 990-1700 kr i skatterabatt var värda det. En skattesänkning som förstås var mycket större om du hörde till gruppen höginkomsttagare likt Fredrik Reinfeldt med 50000 i skattesänkning. Frågan borde ställas speciellt med tanke på slakten på de offentliga tryghetssystemen som Försäkringskassan och A-kassa.

Visst ville majoriteten av Svenskarna bli befriad och själv ta ansvar istället för att leva på bidrag från staten vid sjukdom eller arbetslöshet.  Liksom jag är säker på att alla pensionärer drömde om att få möjlighet att arbeta upp till 70-års åldern….

Bloggat om regeringens hemliga plan:

Aftonbladet Blogg – …, Bloggen Bent, In Your Face, Röda Berget, Jinges Web och Fotob…, HBT-sossen, John Johansson(s) bl…, Norah4you’s Weblog, M-partistaten, Peter Andersson – me… och MinaModerataKaramell…,

Alliansen vill sänka lönerna – vill vi ha ”working poor” i Sverige? (Anna Vikström), Reservationslön – hur låg lön kan DU acceptera? (iakttagaren);  Nu har regeringens hemliga plan kommit fram: Lönesänkning! Den borgerliga regeringen har arbetat hårt (In Your Face),

Stefan Olsson, Scaber Nestor, Kommunisternas blogg, Roger Jönsson, Kommunisternas blogg, No size fits all, GULAN AVCI, | Signerat Kjellberg…, Edvin Ala(m) 3.0, Martin Mobergs blogg och Karl Malmqvist

Mer i media:

Folket: Höj skatten, Som en inverterad Bo Lundgren; Ministrarna är vinnare på regeringens skattesänkningar;

Lönesänkningar

Riksdagens utredningstjänst visar att de 20 procent med högst inkomster har fått närmare hälften av inkomstförstärkningarna. Den tiondelen av befolkningen som tjänar bäst har fått mer än vad 60 procent av befolkningen fått tillsammans.

Precis som moderaterna vill socialdemokraterna fördela skattebördan. Till skillnad från moderaterna vill dock socialdemokraterna fördela detta rättvist. Att de som tjänar mest hittills fått mest av moderaterna i form av skatterabatter och borttagna förmögenhetsskatter är orättvist.

Detta tycker dock inte GP i sin ledare 10/9 –09 som menar att en omfördelad skattebörda så att de med en miljon eller mer i inkomst får betala lite mer kommer att drabba ‘alla’ svenskar hårt.

Struntprat.

Det är dessa personer likt statsminister Fredrik Reinfeldt med sin 50000kr skattesänkning som fått mest av allianspolitiken. Tillskillnad från de likt jobbskatteavdragets 18-19000 kr i månaden som nästan fått en hel tusenlapp. Kombinerat med andra höjda skatter och avgifter.

Att sedan jobbskatteavdraget som expressen skriver i sin artikel här främst drivits fram för att sänka de svenska lägsta lönerna är något som GP noga undviker att säga.

Trots att regeringen säger sig inte vilja sänka lönerna, så använder de alltså lönesänkningar som ett argument för sin politik på sina egna möten.
Nationalekonomen Stefan de Vylder förklarar begreppet ”reservationslönen”:
- Det är den lägsta lön som någon är villig att jobba för.
Om man sänker reservationslönen, innebär det att man pressar ned lönerna?
- Ja, det kan man säga. Många skulle säga att man då bäddar för det här med ”working poor”, som är ett begrepp i USA. De som jobbar mycket men ändå har dåliga löner.

Hemliga planen: Sänk lönerna – Nyheter – Senaste nytt | Expressen – Nyheter Sport Ekonomi Nöje

Gå istället in på rättvisskatt.nu och stöd kampen för ett skattesystem där alla betalar efter bärkraft. Inte ett system där de som har mest ska få mer.

En viktig utgångspunkt för den budgetmotion som vi socialdemokrater presenterar i höst är att bördorna ska delas rättvist. Fler kommer att få bidra, och skatten ska fördelas efter bärkraft. För att få en tydlig fördelningspolitisk profil kommer skatten att höjas på årsinkomster runt en miljon kronor och uppåt. Vi inför också en ny förmögenhetsskatt och skatten på exklusiva fastigheter med ett marknadsvärde på mer än sex miljoner kronor höjs. En fortsatt sänkning av skatten på förvärvsinkomster avvisas.

”Vi vill höja skatterna för att säkra jobb och välfärd” – DN.se

Självklart har alliansen med Anders Borg och Fredrikt Reinfeldt misslyckats. De hade totalt fel i den plan de vann valet med 2006. En plan som TCO beskrev som baserad på en fundamental okunskap om hur svensk arbetsmarknad fungerar.

Det hindrar förstås ingen att bli vald för att man baserar sin retorik på en alternativ egen verklighet. Svenska folket hade inte mycket större kunskaper heller.

Nu tror jag varken moderaterna eller Anders Borg kommer att kraschlanda på en felaktig retorik så länge en majoritet av svenska folket sitter tryggt med fastanställningar eller ekonomin inte kollapsar. Arbetslösheten eller misslyckandet med utanförskapet är helt enkelt något som inte registreras på medelsvenssons radar så länge det inte drabbar honom själv.

Däremot registreras klart och tydligt mer pengar kvar i kassan. Utan att någon funderar över varifrån dessa pengar kommer.

Borg har inte lyckats göra vad han sa att han skulle göra under mandatperioden och att han vet om det. Tidningen Fokus förstasida uttryckte saken som "Planen som slog fel" – En försvagad a-kassa skulle minska arbetslösheten och finansiera skattesänkningar åt de grupper som sedan skulle få regeringen omvald. I stället har hundratusentals lämnat a-kassan, arbetslösheten skjuter i höjden och socialbidragen ökar.

Men att de ekonomiska recept man gick till val på inte fungerat kan Anders Borg inte erkänna. Konfliktlinjen mot oppositionen i termer av att tro eller inte tro på jobbskatteavdragets magiska effekter måste upprätthållas eftersom Moderaterna inte kan komma på något bätre just nu. Ett parti som slängde ut hela sitt ideologiska arv för ett antal PM skrivna av Borg kan lätt tappa styrfart när receptet i dessa kraschlandar mot verkligheten.

Denna padda måste Anders Borg nu svälja utan att grimasera i debatten och samtidigt som han sväljer måste han fortsätta prata om att "det måste löna sig att arbeta" som om inget hänt och alltihopa måste dessutom utföras medan han diskret backar gällande ubildningssatsningar och kommunpengar. För de slantar som nu finns kvar efter att skatten har sänkts med 85 miljarder.

Borg tvingas svälja paddan | Svensk politik | Ledare | Aftonbladet

En fråga man kan ställa är varför agerade inte alliansregeringen redan i år, 2009, för att stoppa blodflödet i kommunerna och landsting?

Tusentals jobb har redan försvunnit från det Fredrik Reinfeldt i våras kallade ett särintresse, kommunerna och landstingen. Från alla håll kom det under hösten 2998 och våren 2009 upprepade varningar om att den kommunala ekonomin höll på att gå överstyr i många kommunerna med nedskärningar som enda alternativ.

Det hånade eller förringade alliansregeringen. Man tog ansvar för statens ekonomi hette det i våras. Då pengarna till kommunerna inte behövdes.

Då var det oppositionen som ville sätta fart på sedelpressarna för att undergräva statens ekonomi. Nu låter det annorlunda.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2010 ett tillfällig statsbidrag på 10 miljarder kronor. Samtidigt får landstingen en miljard kronor 2009.

– Den här verksamheten ska känna så lite som möjligt av den ekonomiska nedgång vi känner av, sade Fredrik Reinfeldt.

Enligt regeringen har landstingen det tuffare än kommunerna. Svininfluensan gör situationen än mer ansträngd.

– Det handlar om att värna kvaliteten i viktiga områden, som äldreomsorgen, skolan, vården. Med det här tillskottet kan vi också värna jobben, sade Göran Hägglund.

Av de tio miljarderna får kommunerna sju miljarder och landstingen tre.

– Pengarna är tänkta att användas under nästa år, 2010, sade Hägglund.

Regeringen hoppas att pengarna ska "rädda tusentals jobb". Sammanlagt har den borgerliga alliansen tillfört kommunsektorn 38 miljarder kronor under 2010, skriver regeringen i en promemoria.

10 miljarder till kommunerna | Inrikes | SvD

Nu har alliansen upptäckt kommunerna. Inför valet 2010.

Tala om att vara ut försent med valfläsk.

För Göteborg var den ekonomiska krisen kännbar direkt i år.  Den ekonomiska krisen slog direkt mot det moderaterna kallade kärnan i välfärden.

Ett konkret resultat av jobbkrisen och de dubbla slaget mot kommunerna i form av minskade skatteintäkter och allt fler som faller ut ur försäkringssystemen med socialbidrag som enda alternativ börjar nu synas direkt i den kommunala kärnverksamheten som GP visar nedan med ett exempel. Hela den kommunala skattehöjningen i 2009 års budget i Göteborg kommer i stort gå till att täcka de ökade socialbidragskostnaderna

Det kan vara värt att återigen påpeka hur Fredrik Reinfeldt och den moderatledda alliansen kallade kommun och landstingssektorn ett särintresse när dess bad om ett ökat stöd från regeringen.

Besparingar och satsningar

GP har ringt runt och kollat hur fritidsgårdarna i Göteborg har öppet i sommar och hur besparingskraven ser ut framöver.

Sparkrav:
Lundby: Tre fritidsgårdar. En fritidsgård, Herrgården, stänger efter vecka 28 och öppnar inte igen. Har endast haft öppet i sju månader.
Lärjedalen: Tre fritidsgårdar i Hammarkullen, Hjällbo och Olofstorp. Besparingar redan i sommar. Timanställda ledare sägs upp. Så gott som stängt i juli. Sommarverksamheterna drabbas. Troligtvis fler besparingar till hösten.
Frölunda: En fritidspark, en fritidsgård och ett ungdomens hus.
Stängt tre veckor i sommar. Annars öppet. Personal jobbar också ute mycket den här perioden.
En besparing har gjorts. En av sex fritidsassistenttjänster dras in. Innebär minskade öppettider till hösten.
Tuve-Säve: Två fritidsgårdar. Väntar på besked om besparingar. Oklart hur det drabbar fritidsgårdsverksamheten.
Tynnered: Två fritidsgårdar och tre verksamheter som vänder sig till mellanstadiebarn. Satsar i sommar, men en mellanstadieverksamhet Bronsgården läggs ner. Det har signalerats om fler besparingar.
Satsar i sommar:
Backa: En fritidsgård som har öppet fram till 18 juni. Därefter flyttas all verksamhet ut i området och det finns vuxna ute i stadsdelen under hela sommaren. Flera aktiviteter, så som läger, fotbollsskola mm.
Bergsjön: Två fritidsgårdar. Verksamheten utgår från en fritidsgård och har öppet hela sommaren fem dagar i veckan. Detta efter en enkät som gjorts bland besökarna på gårdarna. Räknar med samma verksamhet och öppettider i alla fall året ut.
Biskopsgården: En fritidsgård och en ungdomsverksamhet 16-20 år. Mer uppsökande verksamhet i sommar, men även öppet då och då. Upplägget inte klart än. Diskuteras nästa vecka.
Gunnared: Två kommunala fritidsgårdar och ett ungdomskulturhus. Satsar mer än vanligt genom att arrangera en turnerande sommarfestival i stadsdelen. Unga arbetar med festivalen som ska innehålla dans, musik, teater mm. Fritidsgårdarna stänger i fyra veckor. Inga signaler om ytterligare besparingar det här året inom fritidsgårdsverksamheten.

Besparingar och satsningar – Göteborg – Göteborgs-Posten

Claeskrantz.se » Sökresultat » särintresse

Bloggat:
”För mycket och för tidigt”, Tio miljarder är mycket pengar, 38 ännu,  Trollkarlen från Rosenbad 2’’

Media:
Så mycket skjuter regeringen till i budgeten 2010, Skolan ska påverkas så lite som möjligt

Två saker framgår kring den s.k arbetsmarknadspolitik alliansen vill föra fram till valet 2010. Alliansens vill satsa pengar på att bekämpa arbetslösheten med åtgärder som startar först hösten 2010 realistiskt sett.

Det är hösten 2009 nu.

Cynikern hade undrat om den moderatledda alliansen lägger 8 miljarder för att kunna kryssa för ytterligare en punkt i valmanifestet under ökade satsningar på arbetslöshetsbekämpning.

Sen från vad jag förstått vill alliansens nu göra vad man kallar satsningar satsningar på hela 23000 arbetsmarknads utbildningsplatser under 2010-11? Utan att specificera vad, hur eller vilka typer av utbildningar.

Mot en beräknad arbetslöshet på 600000 svenskar 2010 framstår ynkligheten i alliansens politik ganska tydligt. Det finns idag 100-tusentals svenskar utan några som helst kvalifikationer eller förutsättningar att bli anställningsbara efter de villkor och den efterfrågan som finns på den svenska arbetsmarknaden.

De behöver i många fall grundutbildning, datakunskaper och specialistkompetenser. Något majoriteten inte kommer att få för sådant var ju ‘AMS-trams’ som det hette 2006.

För ja, det krävs kvalifikationer för att bli anställd i dagens Sverige. Och för att söka arbete. Något som en arbetsförmedling förvandlad till kontroll och aktivitetscentral för arbetslösa idag inte är rustad att hantera. 

Det är en arbetsmarknadspolitik utan innehåll med miljarder slösade på att aktivera vuxna människor. Detta istället för att ge dessa de kunskaper och kvalifikationer som behövs för att bli anställningsbara. Eller att starta egna företag, kooperativ eller sociala företag.

Nu ska ytterligare 40000 svenskar in i något som käckt kallas Lyft. Förutom de 68000 redan aktiverade i jobb och utvecklingsgarantin. Även där förstås utan varken jobb eller utveckling. 

Det är passiv förvaring av arbetslösa, ofta under existensminimun, alliansen, ägnar sig åt. Något som Fredrik Reinfeldt och de övriga allianspolitikerna har fräckheten att kalla en aktiv arbetsmarknadspolitik. 

För som TCO påpekade i sin rapport 8-myter om a-kassan var en fjärdedel av de inskrivna hos arbetsförmedlingen under våren 2009 i bästa fall berättigade till grundnivån i a-kassan.

Det är 7040kr före skatt att leva på. Eller med andra ord. Under vad som brukar räknas som skälig levnadsnivå för socialbidragstagare. Detta under förutsättning att du haft ett arbete.

Hårdast drabbade av alliansens poltik för ett ökat utanförskap kommer de bli som står längs bort, de långtidsarbetslösa, de kunskapslösa, och de alltfler friskförklarade sjuka som också nu sällar sig till arbetslöshetsgruppen.

Mer i media: 
8,4 miljarder mot arbetslösheten, "Överraskande mycket pengar.", 8,4 miljarder mot arbetslösheten, Ny aktiveringsinsats kallas "Lyft", GP-Ledare, SVD

Bloggat:
Mona For President, Alliansfritt Sverige, Edvin Ala(m) 3.0, Peter Andersson – me…, Krohnisktoch Stockholm enligt Ank…, Så kom då äntligen fler utbildningsplatser, Fort och… fel? (Mitt i steget);

PS, Gå med i rättvisskatt kampanjen på Facebook och webben. Det är dags att Sverige får skatt efter bärkraft.

I budgetsamtalen har regeringspartierna enats om att satsa närmare 4,5 miljarder kronor på fler utbildningsplatser med 23.000 under 2010 och 2011 och 3,9 miljarder kronor på 54.000 platser i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

54.000 platser går till arbetsmarknadsåtgärder för kort- och långtidsarbetslösa för att motverka att arbetslösheten biter sig fast.

Insatserna för aktivitet och omställning förstärks med 3,9 miljarder kronor 2010. Dessutom ökas arbetsförmedlingens anslag med 600 miljoner kronor.

Drygt 2 miljarder satsas på 40.000 platser i en ny aktiveringsinsats inom stat, kommun och ideella organisationer som kallas Lyft.

Lyft ska vara som längst sex månader för personer inom jobb- och utvecklingsgarantin och tre månader för unga korttidsarbetslösa. Insatsen kan gälla inom miljö, skogsvård, kulturarv, omsorg och skola.

Arbetsförmedlingen ska tillsätta en förhandlingsperson för att säkra verksamheten.

620 miljoner går till 2.000 nya platser inom coachning, arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling och 225 miljoner kronor för 1.000 nya platser i arbetsmarknadsutbildning.

I paketet finns också en särskild satsning på folkhögskolorna som omfattar 1.000 utbildningsplatser och som kostar 51 miljoner.

Två miljarder kronor går till 10.000 nya platser i den kommunala vuxenutbildningen 2001 och 2011, både teoretiska och yrkesinriktade utbildningar.

Antalet studenter som kommer att kunna utbilda sig inom yrkesvux uppgår då till drygt 28.000 under 2010 och 2011.

8,4 miljarder mot arbetslösheten – DN.se

De är inget nytt att fattigdom som metod att bekämpa arbetslösheten inte fungerar men den moderatledda alliansen van valet 2006 genom att presentera det argumentet som vetenskapligt bevisat. De arbetslösa som var ‘för kräsna’ för att ta arbeten skulle motiveras till att ta arbete genom sänkta ersättningar. Det skulle lösa den svenska långtidsarbetslösheten.

De ekonomer som konstruerat den teorin efter 1800-tals modell har uppenbarligen väldigt lite kunskaper om hur den moderna svenska arbetsmarknaden fungerar. Det ställs helt andra krav på den arbetssökande idag för att de ska vara anställningsbara än vad det gjorde när hur lång lön man var villig att acceptera var det enda kriteriet.

Den svenska långtidsarbetslösheten hade kunnat lösas genom en massiv satsning på utbildning/ombildning, praktik och inte minst stöd till nyföretagande även bland arbetslösa. Istället valde alliansen sänkt lön, hårdare krav och trodde städ och gräsklippnings arbeten skulle fixa problemet med lågutbildade långtidsarbetslösa.

Kan den okunskapen hos de borgerliga politikerna bero på att de aldrig sökt arbete eller varit arbetslösa? Att den enda kontakten med de ‘lägre’ klasserna är den svarta arbetskraft de anställer för att städa och passa deras barn. Jag vet inte men många svenskar verkar ha en något naiv inställning att alla blir anställda bara de söker tillräckligt många arbete. Eller med andra ord. Är folk arbetslösa så är det för att de inte vill jobba.

Något som alla som jobbar med arbetslösa vet inte är sant. Likt den kvinna jag träffade idag som talar 4 språk, behärskar office paket och är expert på word, excel och bokföring. Hon hade blivit en perfekt administrativ assistent. Men hon är också 56 år och passar inte som skyltfönster för en chef. Det senast rekommenderade arbetet för henne var ett städjobb eller möjligen diskning. Något hon heller inte har den erfarenhet för som ofta krävs. Eller det körkort städfirmorna kräver. Hon är också en av de många som utförsäkrats från a-kassa och idag finns inom jobb och utvecklingsgaranti. Som beskrivs av det finanspolitiska rådet så här.

Omfattningen av det som idag rubriceras som     
arbetsmarknadspolitiska program kommer enligt regeringens     
bedömning att öka dramatiskt under de närmaste åren. Runt fem     
procent av arbetskraften väntas delta i olika program 2010-2011.     
Detta har presenterats som en unikt kraftfull arbetsmarknadspolitisk     
satsning. Vi ställer oss mycket frågande till detta: den ökade     
omfattningen av programdeltagandet är till största delen en rent     
matematisk konsekvens av att långtidsarbetslösheten ökar och fler     
arbetslösa därför måste erbjudas plats i den s k jobb- och     
utvecklingsgarantin för att inte stå utan försörjning.   

Ett av många exempel. Ett annat är iraniern som på eget hand byggde upp ett företag i Iran med affärer över hela Persiska Viken. En person som talar persiska, arabiska, engelska och franska. Idag söker han städ och diskjobb utan framgång i Göteborg.

Eller den superkreativa 20-åringen utan a-kassa som på egen hand lärt sig Photoshop och 3D-studio max.  Eller de 4 nätverksteknikerna. Eller skogs och trädgårdsarbetaren som också han behöver ett formellt körkort efter att ha jobbat entreprenadmaskiner i 20-år-

Alla tillbringar sin tid med att skriva cv enligt teorin om att söker man tillräckligt många arbeten ska man bli anställd.  

Mer i media:
Östros- Konstruktiv kritik, Hård kritik mot regeringens krispolitik, Eric Erfors- Papegojan Borg, Höjd a-kassa föreslås som krismedicin,

Bloggat:
Alliansupproret, Johanna Graf, viktor…, BODSTRÖMSAMHÄLLET, Flute-tankar, Röda Berget, Kultur från insidan, Organisk Intellektue…, unt.se – Ledarloggen, Alliansfritt Sverige och Carls konsumentblogg, Regeringens experter dömer ut regeringen- Ni gör inte tillräckligt mot arbetslösheten (Peter And, Stimulanspolitik viftas bort av Borg (Skattepolitik och samhällsfilosofi), Hellre ordning och reda än offentliga finanser i fritt fall (Kent Persson (m) blogg), Allt fler fastnar i ett verkligt utanförskap (Utredarna)

Debattinlägg:
Calmfors mfl- Höj a-kassan i lågkonjunkturer, Svenska a-kassan är i internationell strykklass, A-kassan motverkar sina syften

Den oerhört låga efterfråga på arbetskraft gör det svårt att tänka sig att arbetslösas ekonomiska "kräsenhet" torde påverka varken arbetslöshetstiden eller kvaliteten på de jobb de får i någon större utsträckning. Istället blir frågan om man kan försörja sig och leva ett någorlunda drägligt liv som arbetslös fullkomligt central.

Forskning på området visar med all tydlighet hur psykologiskt nedbrytande och passiviserande ekonomisk fattigdom kan vara, och att detta är en av de huvudsakliga förklaringarna till arbetslöshetens negativa effekter på individer och familjer. En effekt som förvärras med arbetslöshetstiden. Detta är naturligtvis en viktig fråga ur de arbetslösas perspektiv, men det är också en viktig samhällsekonomisk fråga, då vi riskerar att skapa ett permanent utanförskap som långsiktigt minskar den samhällsekonomiska potentialen. Konjunkturellt arbetslösa riskerar att genom ekonomisk fattigdom hamna utanför samhället och bli oanställningsbara till den dag konjunkturen och arbetsmarknaden väl vänder. De konjunkturellt arbetslösa har då blivit strukturellt arbetslösa.

Att höja A-kassan och kraftigt minska arbetsvillkoren skulle innebära att vi accepterar att den i dagens konjunkturläge inte längre enbart har funktionen av en ren omställningsförsäkring. Detta är dock ett mindre problem som för närvarande inte lär påverka de arbetslösas jobbchanser nämnvärt, och som kan återställas om så önskas när uppgången väl kommer. De både kort och långsiktigt positiva samhällsekonomiska effekterna bör här överväga.

Regeringens politik minskar aktivt chanserna att få arbete | Newsmill

Kritikerna av alliansens arbetsmarknadspolitik har hela tiden pekat mot just bristen på resurser och avlövningen av arbetsförmedlingen. Lika kritiska verkar de vara som är satta att genomföra alliansen arbetsmarknadspolitik inom själva arbetsförmedlingen.

Regeringens jobbpolitik underkänd | Brännpunkt | SvD

Men regeringens jobbpolitik går i hög grad ut på att stimulera och kontrollera att arbetssökande söker jobb. Detta anser 43 procent av arbetsförmedlarna att man borde satsa mindre på eftersom det finns allt färre jobb att söka.

Två av de största arbetsmarknadspolitiska insatserna just nu är jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. Men bara 10 procent av arbetsförmedlarna anser att dessa insatser är tillräckliga.

Situationen riskerar att bli ännu värre: redan idag säger över hälften, 53 procent, av arbetsförmedlarna att de människor de har till uppdrag att hjälpa inte får tillräckligt stöd. Om krisen förvärras och arbetslösheten ökar, vilket alla bedömare tror, så anser 72 procent att den arbetsförmedling de jobbar på kommer att misslyckas med uppdraget att förmedla jobb eller stödinsatser till arbetssökande.

De främsta anledningarna är att det inte finns tillräckligt mycket personal, vilket 80 procent anser, och att det inte finns tillräckligt med pengar för att erbjuda de åtgärder som arbetssökande behöver, vilket 49 procent anser.

Med stöd av vad arbetsförmedlarna själva anser, föreslår vi, fackbundet ST, följande åtgärder för att minska jobbkrisen och göra Sveriges framtid ljusare:

•Ökade resurser till Arbetsförmedlingen. Det måste finnas personal som kan ge arbetssökande rätt stöd och service, samtidigt som det måste finnas resurser till åtgärder. Varje krona som satsas för att fler ska få jobb är en investering som ger mångdubbelt tillbaka.

•Mer arbetsmarknadsutbildning så att arbetssökande som inte kan få jobb idag kan förstärka sin nuvarande kompetens eller utveckla ny kompetens.

•Fler praktikplatser så att fler, framför allt unga, får en chans att få in en fot på arbetsmarknaden och lära sig ett yrke på en verklig arbetsplats.

•Validera kompetensen hos bland annat invandrare med utländsk examen eller yrkeskunskap.

•Prioritera bort meningslösa kontroller. Det är inte meningsfullt om arbetslösa söker en viss mängd jobb bara för att de krävs av dem, trots att de inte har en rimlig chans att få dem. Dessutom tar det resurser från mer välbehövliga insatser.

Fotnot: undersökningen bygger på enkätsvar från 2229 anställda vid Arbetsförmedlingen, de flesta är arbetsförmedlare.

Att en majoritet av arbetsförmedlarna inte tror på det arbete de är satta att utföra är en signal att allt inte är bra inom arbetsförmedlingen. Att budgeten minskats med en halv miljard, personalen med 3000 personer och omställningsutbildningar halverats en annan. Trots AFs generaldirektörs försäkringar har inte AF de resurser de behöver. Vilket jag misstänker är helt avsiktligt

Sen är det värt att notera att ST underkänner själva grunden för alliansens arbetslinje. Ökade krav och kontroller är meningslösa när det inte finns arbete att söka. 

Jobbförmedlare utan resurser – TT Inrikes – Göteborgs-Posten
Sveriges arbetsförmedlare anser att regeringens arbetsmarknadspolitik riskerar att leda till högre arbetslöshet i stället för tvärt om.

72 procent av förmedlarna tror att de kommer att misslyckas med att förmedla jobb och stödinsatser om krisen förvärras. Redan i dag känner 53 procent att de inte klarar sitt uppdrag.

Skälet är att resurserna är för små och de åtgärder som erbjuds för få och felaktiga i en lågkonjunktur, visar en enkät som fackförbundet ST gjort med 2 229 anställda vid Arbetsförmedlingen.

Jämfört med 2006 har anslaget till Arbetsförmedlingen skurits ner med en halv miljard kronor. Personalen har minskats från 11 000 till 9 000 och antalet platser i arbetsmarknadsutbildningen från 14 000 till 7 400.

74 procent av förmedlarna vill ha fler arbetsmarknadsutbildningsplatser, 50 procent vill se fler praktikplatser och bara tio procent tror att regeringens två stora satsningar, jobb- och utvecklingsgaranti och jobbgaranti för ungdomar är tillräckliga.

ST, som presenterar undersökningen på Svenska Dagbladets debattsida, kräver nu ökade resurser till Arbetsförmedlingen, mer arbetsmarknadsutbildning och fler praktikplatser.

Dessutom vill man ha bort kontrollerna av att de arbetssökande söker jobb. Kontrollerna är allt mer onödiga ju färre jobb det finns att söka, anser facket.

Ja, det är nattsvart. En utveckling som stått klar för de flesta bedömare sedan 2008. Var fjortonde jobb kommer om prognoserna slår in ha försvunnit mellan 2008-11. Ändå har den moderatledda alliansregeringen inte gjort ett dugg för att stärka möjligheten till arbete för alla de i de allt längre köerna till arbetsförmedlingen. Tvärtom, de fortsätter att envist hävda att det behövs ingen arbetsmarknadspolitik. Bara starka statsfinanser och ‘incitament till arbete’ d.v.s skattesänkningar för hög och övre medelinkomsttagare.

Jag köper heller inte argumentet att ingen kunde veta att den största ekonomiska bubblans sedan 2 världskriget skulle spricka hösten 2008. Tvärtom, både visste och begrep alliansregeringen och dess finansminister vad som skulle komma. Det är och var ett medvetet val att inte göra något. Det handlar förstås om politisk pragmatism och att vinna valet 2010.

Kalkylen är enkel. Massarbetslöshet 2010/11 kommer i stor utsträckning inte påverka alliansens väljargrupper. Alliansen van valet 2006 med lite mer än 100000 röster. Kan man splittra oppositionen och använda de starka statsfinanserna till att gynna de egna grupperna maximerar de sina egna chanser.

Enkelt uttryck alliansen vinner inget på aktiva åtgärder för de arbetslösa förrän krisen biter djupt in i den svenska medelklassen och de egna väljargrupperna.

Om inte annat ser man detta på vad har alliansen gjort. Eller inte gjort. Politiken kan beskrivas med en mening. Skattesänkningar främst riktade till de egna väljargrupperna  Några satsningar har gjorts. Mestadels för att reparera skadan från vad som var den egna politiken 2006. Som neddragning av det statliga stödet till den kommunala vuxenskolan som kostade 20000 försvunna utbildningsplatser. Nu ska alliansen bygga upp ett nytt yrkesvux som ersättning.


Eller ta arbetsförmedlingen. Det var alliansregeringen som drog ner budgeten för arbetsförmedlingen med en halv miljard. Trots ett extra tillskott på 300 miljoner får arbetsförmedlingen idag mindre resurser än vad AF hade 2006. Det satsas istället 3 miljarder på nya coacher. Pengar som går till privata företag som ska lära de arbetslösa skriva CV och intensifiera jobbsökandet. Vilket förstås inte gör personer mer anställningsbara om de saknar relevanta kunskaper eller erfarenheter. Det är meningslös kvotarbetsmarknadspolitik där antalet sökta jobb är den enda kriteriet. Är det värt att kallas en arbetslinje?

Att verka för att de arbetslösa har relevanta kunskaper och erfarenheter beskrevs som AMS-trams av borgerliga politiker. Varför slösa skattepengar på att ge människor kvalifikationer till nya arbeten och omställning. Allt som behövs är ju att den arbetslöse ligger i och söker arbete. De pengarna som finns för arbetsmarknadsprogram går nu till den växande skaran av helt utförsäkrade från a-kassan. Som enligt IAF 2008 var 45% av de inskrivna på arbetsförmedlingen. En siffra som lär öka med en kommande massarbetslöshetn.

Har den delen av svenska folket som lever i den alternativa alliansverkligheten fattat att det för 100000-tals inskrivna på arbetsförmedlingen handlar om att leva under det som brukar kallas skälig levnadsnivå eller existensminimum? 7040kr före skatt är grundersättningen för de som kvalificera för den. I övrigt är handlar det om socialbidrag. För det var ju alliansen som skärpte kraven för att komma med i a-akassan. Samma a-kassa om genererade nästan 30-miljarder i överskott till statskassan förra året.

Frågan är om det är värt kostnaden i mänskliga och ekonomiska termer att 100000-tals svenskar kommer att gå arbetslösa för att de inte får den hjälp de behöver. Regeringens instruktioner till arbetsförmedlingen är klar. De ska bara hjälpa företagen att  matcha arbetslösa mot företag som vill anställa. Det är till denna nya avskalade arbetsförmedling alliansregeringen anställde en före detta tandläkare som ansvarig chef.

Det är en passiv arbetslinjen alliansen tillämpar där ansvaret helt läggs på den enskilda arbetslöse oavsett förutsättningar att själv fixa sitt eget arbete. Precis som TCO sade i en rapport verkar alliansen och dessa partiet helt sakna kunskaper om hur den moderna svenska arbetsmarknaden fungerar och vilka krav som ställs. Vilket kanske inte är så konstigt i en regering som till största delen styrs av ekonomer.

Glöm för den delen heller inte de 60000+ i jobb och utvecklings eller de 10-tusentals som ska gå över från sjukpenning till arbete. Visste finns det stor efterfrågan på arbetssökande med begränsad arbetskapacitet just nu… Det var ju någon försäkringskassa som tyckte en nybliven utförsäkrad kunde arbeta liggande om han inte klarade av att stå/sitta.

Ja, vi kommer att ha massarbetslöshet troligen inom ett år. Och 10-tusentals om inte 100000-tals arbeten som aldrig kommer tillbaka i den nya industridödens sverige. Och vi kommer att ha deflation i med fallande priser. Återigen har den alltid så kompetenta riksbanken lyckats med att ha fel. Om nu någon kommer ihåg räntehöjningen i höstas för att motverka inflationstrycket. Sverige kommer troligen att ha så nära nollränta man kan komma inom kort utan att det kommer att göra något år fallet i ekonomin.

Frågan är om folk äntligen kommer reagera eller ännu hellre i det som brukar kallas svensk arbetarrörelse. Ingen gjorde det 2006 när nedmonteringen av försäkringssystemen inleddes med den a-kassa höjning som fick 500000 att lämna a-kassan. LO orkade med några manifestationer vintern 2006 sen hände inget på ett antal år förrän fackföreningarna upptäckte att de i en lågkonjunkur hade valet att acceptera lönesänkningar eller arbetslöshet till i bästa fall hälften av den ursprungliga inkomsten.

Likadant det som brukar kallas vänsteroppositionen som inte lyckats presentera en kraftfull oppositionspolitik på tre år. Även om det arbetas fram utmärkta förslag på olika håll verkar det ha gått slentrian i det politiska arbetet. Det räcker inte att lämna in motioner, debattera i riksdagen och skriva debattartiklar på DN-debatt för att vinna slaget om verkligheten. Det är fortfarande alliansens verklighet som dominerar mediabilden i Sverige.

Jag tror det är dags att alla de som vill se en annan regering 2010 vaknar upp och skärper till sig. Det handlar om att med alla lagliga medel om finns kämpa varje dag för att driva tillbaka alliansen.
Där är jag tveksam om den vilja och ilskan finns ännu. Det ser ut som det kan bli 4 skitår till med alliansen efter 2010.

Mer i media:
Reinfeldt säger nej till kraftiga stimulanspaket, Företagen är de enda jobbmaskinerna vi har, FRÅNÅKTA, Skrämmande siffror, 250 000 jobb bort på två år, Oväntat hög arbetslöshet i eurozonen
Regeringen spår massarbetslöshet, Hermansson: Inte bottenläge än, Oppositionen vill satsa, Aftonbladets Lena Mellin: Regeringen måste hosta upp mer pengar till AMS,

Bloggat:

Anders Borg spår massarbetslöshet | Nyheter | Aftonbladet

Anders Borg spår massarbetslöshet

En arbetslöshet på nära 12 procent.

Ett tillväxtras på över 4 procent.

Finansminister Anders Borgs prognos för de kommande åren är nattsvart.

– Det dröjer länge innan vi ser några vårtecken, sa Borg vid en pressträff i dag.

Och budskapet till kommunerna, landstingen, de arbetslösa och alla andra som väntar på mer pengar från regeringen var tydligt:

– Utrymmet för permanenta ofinansierade reformer är mycket begränsat, sa Borg och upprepade med betoning på varje ord:

– Utrymmet är mycket begränsat.
Vet inte när botten nås

För sedan augusti förra året har de offentliga finanserna försvagats med 150 miljarder. Arbetslösheten har stigit med två procent och det blir bara värre.

Om två år, 2011, räknar regeringen med en arbetslöshet på nära 12 procent. 12 procent. I år väntas tillväxten rasa med 4,2 procent.

Vi vet inte om botten är nådd.

– Det är mycket osäkert när en vändning kommer. Den gamla bondepraktikan säger att det kommer sju besvikelser innan våren är här, sa Borg.
Gav inga löften

Att Sverige drabbas så hårt beror på att vi är ett litet, exportberoende land. När hushållen i USA och övriga Europa håller i plånböckerna och slutar köpa bilar, kylskåp och frysar – då slår det direkt mot lilla Sverige med alla våra fina industrier.

– Vi drabbas bland de hårdaste för att vi har mycket att vara stolta över, sa Borg.