Claeskrantz.se

Jag vet inte i vilken utsträckning centerpartiets pressekreterare i riksdagen talar officiellt för centerpartiet. Han är dock kandidat till riksdagen. Det kan då vara av intresse när han pratar sig varm på newsmill för en ny svensk låglönemarknad för där ungdomar och andra ‘lågproduktiva’ svenskar ska arbeta.

Att det inte bara handlar om 18åringar som bor hemma utan 25-30 åriga familjeförsörjare som ska leva på existensminimum sägs förstås inte. Eller hur denna svenska låglönemarknad ska fungera när lönenivåerna ska pressas ner för delar av den svenska arbetsmarknaden.

Hade jag inte vetat bättre kunde jag tro att Jonas Pettersson kandiderade för Svenskt Näringsliv. 

Enkla och lågbetalda jobb, med lön på 8 000 till 9 000 efter skatt, är vanliga i många länder. Med en svensk låglönemarknad skulle de hundratusentals som lever på socialbidrag och förtidspension få en möjlighet att höja sin levnadsstandard. Undersökningar från både USA och Sverige visar att ytterst få fastnar i låga inkomster. Tvärt om rör sig de flesta i de lägre inkomstskikten snabbt upp till de högre.

Högre ingångslöner har i åratal stått högst upp på fackföreningarnas kravlistor. För det tvingas nu de mest utsatta att betala ett högt pris. Forskning och internationell erfarenhet talar sitt tydliga språk. Lägre ingångslöner och flexiblare arbetsrätt sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för oerfarna och unga. Det ser vi också i exempelvis Nederländerna och Kanada där det är betydligt lättare för invandrare och ungdomar att få jobb än i Sverige.
Utfrysningen av stora samhällsgrupper måste få ett slut. Idag finns ett vakuum mellan de låga bidragen och de höga lönerna. Genom att tillåta jobb med lönenivåer däremellan skapas förutsättningar för hundratusentals människor att själva ta sig från beroende till egen försörjning.

Väljarna har redan förstått detta. Bland de unga är nio av tio beredda att ta en lägre lön på sitt första jobb. Enligt en undersökning som Riksdag och departement presenterade förra året finns dessutom ett massivt stöd för lägre ingångslöner i nästan alla grupper i samhället.
Fackföreningarna måste inse att lågbetalda och okvalificerade jobb inte är av ondo. Tvärtom utgör de ofta biljetten in i värmen. Om det är omöjligt för arbetsmarknadens parter att frysa ingångslönerna måste vi se över vilka politiska möjligheter som står till buds för att lösa problemen

Unga förtjänar låglönejobb – Artikel av Jonas Pettersson c – Newsmill

Jag kan bara bekräfta Rapports undersökning ovan att så ser det ut i Göteborg där de långtidsarbetslösa i den moderata alliansregeringens fas3 åtgärder för jobb förväntas jobba oavlönat 40 timmar i veckan. Detta samtidigt som de har 4 timmar i månaden avsatta som de får söka arbete på.

Något som inte togs upp i undersökningen är att detta även sker med socialbidrag i många fall då dessa långtidsarbetslösa inte är ersättningsberättigade från försäkringskassan.

Och ja, jag jobbar just med långtidsarbetslösa socialbidragstagare så att de ska få de datorstöd de behöver för sitt jobbsökeri. Jag vet vad jag talar om. De är många av dessa personer som går till praktik platser som egentligen är riktiga arbeten subventionerade av stat och kommun.

Så ser verkligheten ut. En verklighet som tydligen varken den ansvarige ministern Littorin eller hans statssekreterare kände till trots att de är ansvariga för politiken och är de som skrivit lagarna som reglerar arbetsförmedlingens hantering av de långtidsarbetslösa.

Man kan undra vad som hände med talet om riktiga jobb och arbetslinje. Eller handlade det enbart om arbete till den moderata alliansregeringens alla jobb coacher för miljarder?

Är det verkligen meningen att arbetslösa ska arbeta oavlönat för att sedan tvingas söka arbete på sin fritid?

Söka arbete på sin fritid
Många berättar nu om att de måste befinna sig på sin fas tre-plats hela veckan med ingen eller väldigt begränsad tid att söka jobb.
Alexandra Demont i Göteborg berättar att hon får fyra timmar i månaden för att söka jobb.

 

-Då blir man hänvisad till sin egen fritid för att söka arbete eller hålla sig till de fyra timmarna i månaden. Hur aktiv är man då som arbetssökande? säger Alexandra Dumont.

Men detta bryter mot reglerna säger statssekreterare Eva Uddén Sonnegård till Aktuellt.
-Enligt regelverket ska man söka jobb 20 procent av tiden. Det står klart och tydligt i förordningen, säger hon.

Regeln finns inte med i förordningen
Men när Aktuellt granskar förordnignen om jobb- och
utvecklingsgarantin finns inte den regeln någonstans

-Nej, det är precis det vi upptäckte också, och det är väldigt bra att ni uppmärksammade oss på detta, säger arbetsmarknadsdepartementets stabschef Mårten Wennberg dagen efter intervjun med Eva Uddén Sonnegård.

I praktiken har alltså arbetsförmedlingarna runt om i landet lagt upp fas-treplatserna helt olika, och inte haft något centralt krav på sig att ge de arbetslösa tid att söka jobb.

-Det här är ett arbete vi har jobbat med en tid, och tittat på just hur mycket man bör söka jobb när man är i insatsen, säger Mårten Wennberg.

Oklara regler för långtidsarbetslösa – rapport | svt.se

Att majoriteten av de som utförsäkrades i enlighet med alliansens arbetslinje fick 233 kr om dagen att leva förvånar mig inte alls. Det var vad alla instanser som t ex a-kassorna varnade för. Och den moderatledda alliansregeringen sade inte alls stämde.

Det blir alltså lite mindre än 5000kr i månaden att leva på. Före skatt.

Tillåt mig också tvivla på Arbetsmarknads minister Littorins försäkringar om det de som fått så låga ersättningar senare ska få tilläggsbetalningar.

Detta lär enbart ske om dessa personer kan vissa att de kvalificeras sig genom att ha haft en tidigare högre arbetsrelaterad inkomst. Eller med andra ord måste personer som varit borta från arbetsmarknaden i 5-10 år vissa papper på den tidigare anställning de haft.

Men som försäkringskassan sade från början.  En majoritet av den som nu utförsäkras av moderaterna kommer aldrig tillbaka. Här erbjuder dock moderaterna generöst ett alternativ att komma tillbaka. Till en drastiskt lägre ersättning förstås…

De personer som saknar arbete men bedöms komma tillbaka till arbetsmarknaden med rätt stöd, erbjuds plats på introduktion vid arbetsförmedlingen. Ersättningen blir aktivitetsstöd. Man utförsäkras alltså inte utan omförsäkras. För en del personer kommer det också att innebära att de får mer i ersättning än när de är sjukskrivna.

Efter tre månader i introduktionsprogrammet får den som bedöms kunna återgå till arbete ta del av Arbetsförmedlingens ordinarie insatser, t.ex. lönebidragsanställning, arbetsplatspraktik eller deltagande i jobb och utvecklingsgarantin.

Den som är sjuk kan återgå till sjukpenning. Personer som haft tidsbegränsad sjukersättning kommer att återfå sin sjukpenninggrundande inkomst. (SIG). Vi kommer således inte utförsäkra någon som är sjuk utan omförsäkra honom eller henne.
Den som är sjuk kan återgå till sjukpenning « Moderatnytt

Noter också att dessa utförsäkrade personer också betalar en högre skatt än arbetande svenskar. De lever ju på bidrag i enlighet med alliansens retorik och kan därför inte få del av jobbskatteavdraget.

Bloggat:
Vinkla fakta…,  Försäkringskassan

8 300 av de utförsäkrade, 73 procent, fick i januari en lägre ersättning än tidigare månader – trots att arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (M) lovat att de flesta skulle få mer pengar.

”Inga stora växlar”

– Det går inte att dra några stora växlar på siffrorna, det är som att jämföra äpplen och päron, säger han.

Men du har väl tidigare sagt att ingen skulle drabbas av utförsäkringen?

– Nej, det har jag inte. Jag har sagt att majoriteten kommer att få en högre ersättning än tidigare och det står jag fast vid.

Aktivitetsstödet betalas ut av Försäkringskassan på uppdrag av Arbetsförmedlingen.

223 kr/dag

Många har fått den lägsta ersättningen på 223 kronor per dag eftersom alla underlag inte kommit in till Arbetsförmedlingen.

De utförsäkrade som fått för låg ersättning kommer att få resterande pengar i en tilläggsbetalning.

Tre av fyra utförsäkrade får lägre ersättning med nya systemet | Nyheter | Aftonbladet

Det är lite väl magstarkt av SvD ledare att tala om en arbetslöshetsersättning som folk avstått löne utrymme som offentlig ersättning. Men det stämmer in på retoriken från höger om att offentliga försäkringssystem = bidrag = leva på någon annan.

Förövrigt är det väl bra för de arbetslösa att veta att deras existens ifrågasätts från höger….

Trots att helgen bjöd på partiledardebatt måste nog helgens citat hämtas från annat håll. I Ekots lördagsintervju med Lars Ohly kunde vi höra följande:

"Det finns en tendens i samhället till att man ifrågasätter sjukas rätt att vara sjuka och arbetslösas rätt att vara arbetslösa."

Ser man på. Arbetslöshet som rättighet. Ja, jo. Tvångsarbete är väl ingen för. Men jag gissar att Ohly talar om arbetslöshet med offentlig ersättning..?

Blogg: SvD:s ledarredaktion | SvD

En intressant aspekt som det inte talats mycket om i den pågående debatten om sjukförsäkringen och de utförsäkringar som den moderatleda alliansen genomför är att själva
sjukförsäkringen förväntas ge ett ganska rejält överskott till statskassan de närmaste åren.

Minskad sjukfrånvaro och oförändrad sjukförsäkringsavgift bibehåller överskottet i
sjukförsäkringen på en hög nivå. Sedan år 2002 har försäkringen gått med rejält överskott och antas även göra det under åren 2009 till 2012. Det samlade överskottet beräknas uppgå till 48 miljarder kronor under denna period. För att få utgifter och avgifter i balans bör avgiften sänkas med 1,53 procentenheter, enligt Försäkringskassan. Regeringen avser emellertid inte
att sänka avgiften.

48 miljarder enligt Folksams rapport ”Välfärdstendens 2009”.  Man kan fundera över vad alliansregeringen tänker göra med detta jätteöverskott om de sitter kvar efter 2010?

Till det kommer förstås miljardöverskotten i a-kassan som trots massarbetslöshet inte kostar lika mycket tack vare alliansens förändringar i reglerna för den och de mycket lägre ersättningarna som de utförsäkrade får i den s.k aktivitetsgarantin. 

Likadant. Sjukförsäkringen har gått med överskott sedan 2002!

Lika illa uppmärksammat är hur det s.k jobbskatteavdraget slår vid sjukdom. Som Folksam skriver i sin rapport ‘Den faktiska kompensationsgraden vid sjukdom är emellertid lägre på grund av försäkringsersättningar inte omfattas av det så kallade jobbskatteavdraget.’

Det är väl detta som kallas arbetslinjen av alliansen. Vad det egentligen handlar om är förstås är en jättelik nedmontering av socialförsäkringssystemen mot ett grundtrygghetssystem. Detta för att kunna sänka

Jag undrar om den övre medelinkomsttagare som räknar sina tusenlappar i skattesänkning förstår att dessa kommer från en cancersjuk utslängd från sjukförsäkringen för att söka arbete och i bästa fall leva på existensminimum.

För alliansens politik handlar ju om mer till de som redan har mer.

Hela rapporten som PDF här.

Ersättningen vid sjukdom minskar
Första sjukmånaden ligger ersättningsnivån på 83 procent för flertalet anställda med
kollektivavtal (se tabell 1). Anställda utan avtal har 78 procent. Andra sjukmånaden stiger nivån för anställda med avtal till 86 procent, medan avtalslösa och privatanställda arbetare med lön över ersättningstaket får sänkt ersättning. Som mest blir skillnaden 6 360 kronor i månaden. Efter 364 sjukdagar sänks ersättningen till 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, men på grund av beräkningsreglerna för sjukpenning hamnar kompensationsgraden på 72 procent.

Den faktiska kompensationsgraden vid sjukdom är emellertid lägre på grund av
försäkringsersättningar inte omfattas av det så kallade jobbskatteavdraget. På pappret sägs att sjukpenningen under det första året ska motsvara 80 procent av den
sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) Men om en person med en månadslön på 20 000 kronor är sjuk i ett helt år och saknar kollektivavtal motsvarar helårsersättningen 75 procent av vad han eller hon skulle ha fått ut lön efter skatt under motsvarande tid. Om ersättningen omfattades av samma beskattningsregler som lön skulle personen ha haft 9 000 kronor mer i ersättning.2

Bloggat om sjukförsäkringen:
TÖRNQVIST TÄNKER OCH…, Alltid rött alltid r…, Kommunisternas blogg, Högbergs tankar,In Your Face och Röda Berget

Försäkringskassan har i sina uppskattningar av hur många som i januari förlorar sin sjukpenning eller sjukersättning pendlat mellan 15 000 och 17 000 personer. De får nu i stället skriva in sig på Arbetsförmedlingen där de erbjuds ett specialutformat introduktionsprogram för att ta sig tillbaka till yrkeslivet.

Många av dem kontaktade redan före nyår Arbetsförmedlingen. Enligt myndighetens beräkningar rör det sig om totalt cirka 10 000 personer. Under hösten har de deltagit i så kallade överlämningssamtal som en förberedelse inför nyordningen där de ska räknas som arbetslösa i stället för sjukskrivna.

Men vad som nu har hänt med de resterande 5 000–7 000 utförsäkrade personerna är oklart. En del av dem kan ha gjort ett försök att gå tillbaka till sina gamla jobb, andra kanske kommer att söka fortsatt sjukpenning hos Försäkringskassan, tror Henrietta Stein, avdelningschef på Arbetsförmedlingen.

Hon har i veckan talat med dem som jobbar på Arbetsförmedlingens rådgivning och med arbetsförmedlare och chefer runt om i landet.

- Jag har inte någonstans fått signaler om att det den här veckan har dykt upp många som vi inte redan har träffat. Vi tror att det kommer att dyka upp ett antal på torsdag och fredag och i nästa vecka. Det kan vara så att en del har valt att vänta tills alla helgdagar är slut. Det är ett fritt val, säger hon.

Tusentals utan ersättning nu | Inrikes | SvD

Gert Gelotte har helt rätt i en sak av det han skriver på GP.  Dagens urusla svenska a-kassa är ett system för arbetslöshetsförsäkring som havererat. Och den moderat leda alliansen har huvudansvaret. Som Svenerik Österberg också skriver i DN.

I ett ansträngt ekonomiskt läge prioriterar vi att sänka den enskildes kostnad för a-kassan.
Vi ska också höja taket. Arbetslöshetsförsäkringen ska finansieras solidariskt. Men regelverket måste också ses över. I dialog med fackföreningsrörelsen vill vi skapa en fungerande försäkring som är enkel att förstå, som är pålitlig, rättssäker och som inte kan missbrukas. Det kräver en omfattande översyn av regelverket:
• Den som är arbetslös ska söka jobb eller utbilda sig för att få jobb. Ingen ska behöva lägga merparten av sin tid åt att strida för att få ut den försäkring som man har rätt till. Regeringens nya regler har inneburit att många arbetslösa får vänta i månader på ersättning – samtidigt som deras arbetsgivare ålagts ytterligare uppgifter för att hantera regelverket. Det är inte rimligt. Vi vill se över reglerna så att en tidsgräns kan sättas för hur länge den enskilde ska behöva vänta.
• Regeringen har gett a-kassorna en omöjlig arbetssituation. Många stora förändringar har genomförts på kort tid. A-kassorna har inte fått tid på sig att genomföra dem på ett tryggt sätt. Människor har hamnat i kläm. Vi vill ge a-kassorna rimliga villkor så att de kan uppfylla sina åtaganden och avsevärt korta handläggningstiderna.
• Regeringens regelverk innebär också att arbetsgivare tvingas till en väsentlig och kostsam administration för att hantera den information som krävs för en korrekt hantering av a-kasseärenden. Vi vill minska krånglet för arbetsgivare.
• Kravet på arbetsmarknadsförankring för att få del av försäkringens inkomstrelaterade ersättning avgörs genom utformningen av medlems- och arbetsvillkor. Det är en rimlig grundprincip. Men villkoren måste utformas i relation till hur arbetsmarknaden faktiskt ser ut. Allt fler har korta och tillfälliga jobb. En negativ återverkning av dagens regler är att arbetslösa förlorar ekonomiskt på att ta tillfälliga jobb. A-kassan ska stödja arbetslinjen. Varje arbetad timme behövs. Vi vill formulera regler som alltid uppmuntrar till arbete.
• Regeringens diskriminerande särregler för ungdomar, som trots samma avgift får en kortare ersättningsperiod, och de särskilda undantagen för föräldrar till barn under 18 år är främmande inslag i ett inkomstbortfallsbaserat försäkringssystem. Vi vill se över reglerna så att arbetslöshetsförsäkringen kan bli neutral i förhållande till ålder och familjesituation.
Grundtanken med arbetslöshetsförsäkringens utformning har varit att generösa ersättningsvillkor förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden och ekonomin utvecklas bättre om den som är arbetslös får möjlighet att hitta ett jobb där dennes utbildning och kompetens kommer till nytta.
Syftet har aldrig varit att den arbetslöse ska tvingas ta första bästa jobb, utan i första hand jobb där kunskap och kompetens tas tillvara. Sänkta ersättningar, ökad byråkrati och administrativt krångel stärker inte människors möjligheter att komma snabbare tillbaka till jobb. Men en politik som är inriktad på aktiva insatser, utbildning och praktik innebär reella möjligheter att komma i jobb. Det lägger också grunden för en effektivare kontroll av att försäkringen inte utnyttjas på fel sätt.

”Så här vill vi förändra regelverket för A-kassan” – DN.se

Det är alliansen som försämrat villkoren för inträdde så att du i praktiken ska ha haft heltidsarbete i ett år samtidigt som avgifterna höjdes så att 500000 svenskar bedömde att de inte hade råd att vara medlemmar i något de troligen ändå inte skulle vara berättigade till.

A-kassan ger heller ingen inkomsttrygghet annat än för de som är låginkomsttagare i dagens Sverige.

Sen uttrycker Gert Gelotte sig lurigt. Skattebetalarna finansierar a-kassan men indirekt via statsbidrag som kommer från något som kallas arbetsmarknadsavgiften samt en arbetsgivaravgift på 4,45 procent av lönesumman. Detta står för 90% av a-kassans kostnader. Resten är den s.k egenavgiften som alliansen höjde så brutalt.

Det innebär förstås att om egenavgifterna höjs men inte arbetsmarknadsavgifterna finns det pengar över att finansiera andra saker.

Eller med andra ord alliansregeringen använde det löneutrymme Sveriges löntagare avstått för att införa det s.k jobbskatteavdraget.

Sen är det helt klart att varken LO eller någon specifik fackförening ska ensamma få diktera hur eller vilka som ska ska ha tillgång till ekonomisk trygghet på arbetsmarknaden.

Principen borde vara att alla som kan och vill delta på arbetsmarknaden ska kunna göra det på ekonomsikt sjysta villkor. Även som nya arbetssökande utan tidigare kopplingar till arbetsmarknaden. Alla ska med.

• Kravet på arbetsmarknadsförankring för att få del av försäkringens inkomstrelaterade ersättning avgörs genom utformningen av medlems- och arbetsvillkor. Det är en rimlig grundprincip. Men villkoren måste utformas i relation till hur arbetsmarknaden faktiskt ser ut. Allt fler har korta och tillfälliga jobb. En negativ återverkning av dagens regler är att arbetslösa förlorar ekonomiskt på att ta tillfälliga jobb. A-kassan ska stödja arbetslinjen. Varje arbetad timme behövs. Vi vill formulera regler som alltid uppmuntrar till arbete.

Här uttrycker sig Svenerik Österberg misstänker jag medvetet luddigt i sitt DN debatt inlägg.  Uppenbarligen inser han ju som han antyder att verkligheten på arbetsmarknaden förändrats.

Jag tror också att  socialdemokraterna om de kommer till makten kommer inte att kunna ignorera 1.3 millioner svenskar i arbetsförålder utanför a-kassa tillsammans med en halv miljon arbetslösa varav flera 100000 utförsäkrade beroende av socialbidrag.

Det är ju vad som blir det troliga arvet från alliansen utanförskapspolitik.

Det måste till ett reformerat ekonomiskt skydd för alla på arbetsmarknaden som det är lätt att komma in i bara man är arbetssökande.

Mer i media om a-kassan:
DN

Var tredje löntagare står utan inkomstskydd vid arbetslöshet. Endast var fjärde ung har rätt till a-kassa och bara en av tio av de arbetslösa får 80 procent av sin tidigare inkomst i arbetslöshetsersättning. Det skriver socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Sven-Erik Österberg på DN Debatt.

Skulden lägger Österberg på den borgerliga regeringen och en smula rätt har han. När det blev dyrare att vara med i a-kassan valde många att använda pengarna till något annat. Detta trots att inkomstskatten sänktes betydligt mer än a-kasseavgiften höjdes. Orsaken tål att tänka på, men i grund och botten kritiserar Österberg konsekvenserna av ett a-kassesystem som är så socialdemokratiskt det gärna kan bli.

A-kassan lider sedan länge av tre konstruktionsfel: Den är frivillig, otydligt finansierad samt bedrägligt obegriplig. Orsaken är politisk korruption.

Socialdemokratiska fackföreningar vill ha a-kassan som argument för att värva medlemmar och socialdemokratiska regeringar har gått med på detta. Samma socialdemokratiska regeringar har även gått med på att låta a-kassan framstå som både generös och billig. Medlemsavgiften ger rätt till ersättning, mindre än du tror, men täcker bara en liten del av kostnaden. Större delen står skattebetalarna för.

Vi har a-kassa och sjukförsäkring av samma skäl. Ingen kan välja bort risken att bli sjuk och nästan ingen som arbetar kan bortse från risken att bli arbetslös. Frivilliga lösningar blir orimligt dyra per person och får omänskliga konsekvenser. De som har minst råd eller sämst omdöme får ta de största riskerna. Solidaritet är därför både rätt och rationellt.

Och vill Sven-Erik Österberg verkligen ha en frivillig a-kassa – inklusive konsekvenserna? Om ordet frivillig fyller någon annan funktion än som politisk dimridå skall den som väljer bort a-kassan varken betala för den eller ha rätt till annan hjälp vid arbetslöshet än socialbidrag.

Dock har Österberg rätt i a-kassan måste reformeras. Den är inte vad den utger sig för att vara och de flesta får inte det skydd den påstås ge. Bäst vore att se över a-kassans regelverk och finansiering i en samlad utredning av samtliga socialförsäkringar. Direktiven bör vara helt öppna – utom på en punkt. Sverige behöver en solidariskt finansierad obligatorisk a-kassa av samma skäl som vi har en solidariskt finansierad obligatorisk sjukförsäkring.

Gert Gelotte: Gör a-kassan obligatorisk – Ledare – www.gp.se

Svenerik Österberg går på DN debatt igenom några av alliansens alla misslyckade experiment med a-kassan som gjort de svårare för både arbetslösa och inte minst arbetsgivare.

Men det enda konkreta han säger om de förändringar socialdemokraterna vill ha är återigen 80 av den tidigare inkomsten samt en höjning av taket. Något som gynnar de redan etablerade på den svenska arbetsmarknaden. Det senare en förändring som LO länge velat ha.

Problemet och frågan som inte får något svar är vad händer med alla de utförsäkrade försatta i delvis eller permanent  utanförskap av alliansen? 

Gårdagens och dagens a-kassa är utformad för en heltidsarbetande industriarbetare och tjänsteman. Inte en springvikarie i vården eller inom handeln. Likadant hur höga ska trösklarna vara för att ha en ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.

• Kravet på arbetsmarknadsförankring för att få del av försäkringens inkomstrelaterade ersättning avgörs genom utformningen av medlems- och arbetsvillkor. Det är en rimlig grundprincip. Men villkoren måste utformas i relation till hur arbetsmarknaden faktiskt ser ut. Allt fler har korta och tillfälliga jobb. En negativ återverkning av dagens regler är att arbetslösa förlorar ekonomiskt på att ta tillfälliga jobb. A-kassan ska stödja arbetslinjen. Varje arbetad timme behövs. Vi vill formulera regler som alltid uppmuntrar till arbete.

Om socialdemokratin menar allvar med en arbetslinje för alla svenskar istället för alliansens utanförskapslinje måste de också svara på frågan vad de vill göra

Regeln borde vara enkel. Är du aktivt arbetssökande och deltar i aktiviteter på arbetsförmedlingen har du också rätt att komma in i en arbetslöshetsförsäkring som ger dig om inte annat en ekonomisk grundtrygghet.

Facken äger inte en a-kassa eller arbetslöshetsförsäkring som borde finnas som en trygghet för hela svenska folket. 

Frågan är om socialdemokratin är redo att ta kampen för alla alla som kan och vill ska också med på den svenska arbetsmarknaden.?

Det återstår att se.

Bloggat:
Makten, oenighet och ideologi, Den riktiga arbet(s)linjen, Om arbetsmarknadens villkor och en helhet som fungerar, Vägvalet 2010?

..Sedan regeringen började experimentera med arbetslöshetsförsäkringen har reglerna gjorts om gång på gång: ersättningens storlek, finansieringen, medlemsvillkoret, arbetsvillkoret och regler för ränta och återkrav.
Resultatet är att en halv miljon människor har trängts ut ur a-kassan. Var tredje löntagare står utan ett inkomstrelaterat skydd vid arbetslöshet. Endast var fjärde ung har rätt till a-kassa och bara en av tio av de arbetslösa får 80 procent av sin tidigare inkomst i arbetslöshetsersättning.

I ett ansträngt ekonomiskt läge prioriterar vi att sänka den enskildes kostnad för a-kassan.
Vi ska också höja taket. Arbetslöshetsförsäkringen ska finansieras solidariskt. Men regelverket måste också ses över. I dialog med fackföreningsrörelsen vill vi skapa en fungerande försäkring som är enkel att förstå, som är pålitlig, rättssäker och som inte kan missbrukas. Det kräver en omfattande översyn av regelverket:
• Den som är arbetslös ska söka jobb eller utbilda sig för att få jobb. Ingen ska behöva lägga merparten av sin tid åt att strida för att få ut den försäkring som man har rätt till. Regeringens nya regler har inneburit att många arbetslösa får vänta i månader på ersättning – samtidigt som deras arbetsgivare ålagts ytterligare uppgifter för att hantera regelverket. Det är inte rimligt. Vi vill se över reglerna så att en tidsgräns kan sättas för hur länge den enskilde ska behöva vänta.
• Regeringen har gett a-kassorna en omöjlig arbetssituation. Många stora förändringar har genomförts på kort tid. A-kassorna har inte fått tid på sig att genomföra dem på ett tryggt sätt. Människor har hamnat i kläm. Vi vill ge a-kassorna rimliga villkor så att de kan uppfylla sina åtaganden och avsevärt korta handläggningstiderna.
• Regeringens regelverk innebär också att arbetsgivare tvingas till en väsentlig och kostsam administration för att hantera den information som krävs för en korrekt hantering av a-kasseärenden. Vi vill minska krånglet för arbetsgivare.
• Kravet på arbetsmarknadsförankring för att få del av försäkringens inkomstrelaterade ersättning avgörs genom utformningen av medlems- och arbetsvillkor. Det är en rimlig grundprincip. Men villkoren måste utformas i relation till hur arbetsmarknaden faktiskt ser ut. Allt fler har korta och tillfälliga jobb. En negativ återverkning av dagens regler är att arbetslösa förlorar ekonomiskt på att ta tillfälliga jobb. A-kassan ska stödja arbetslinjen. Varje arbetad timme behövs. Vi vill formulera regler som alltid uppmuntrar till arbete.
• Regeringens diskriminerande särregler för ungdomar, som trots samma avgift får en kortare ersättningsperiod, och de särskilda undantagen för föräldrar till barn under 18 år är främmande inslag i ett inkomstbortfallsbaserat försäkringssystem. Vi vill se över reglerna så att arbetslöshetsförsäkringen kan bli neutral i förhållande till ålder och familjesituation.

”Så här vill vi förändra regelverket för A-kassan” – DN.se

Arbetsmarknadsministern välkomnar att Arbetsförmedlingen avslutar avtalen med dem som inte klarar kraven. Enligt honom ligger ansvaret för misstag som gjorts i första hand hos förmedlingen.

Han hävdar samtidigt att det är nästintill omöjligt att undvika fel när så stora insatser ska genomföras snabbt.

Läs meningarna ovan igen. Och en gång till. Och sedan nedanstående från AF:s generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist.  

…Ett skäl till att det har varit problem är, enligt henne, att AF fick ett uppdrag att på mycket kort tid handla upp coachtjänster som skulle ge prägla mångfald och vara spridda över landet. Det var inget orimligt uppdrag, anser Bermudez-Svankvist.

Vilka försöker Sven-Otto Littorin lura?  Eller Bermudez-Svankvist  Det är den nuvarande regeringens regleringsbrev och instruktioner som styr arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens statliga tjänstemän kan inte lyfta en penna utan att det finns instruktioner för hur detta ska göras från regeringen. Det är knappast gubben i månen som talar om för arbetsförmedling att de ska genomföra ett program som det redan kommit klara varningar för hur det skötts.   

‘Kvalitetsproblem’ som det så vackert kallas varnade IAF för i rapporten nedan redan i början av 2009. 

Arbetssökandes rättssäkerhet beaktades inte tillräckligt i försök med privata coacher

Arbetsförmedlingen har inte tillräckligt väl beaktat frågorna om myndighetsutövning och de arbetssökandes rättssäkerhet i de avtal som slöts under 2007 i försöksverksamheten med kompletterande aktörer. Det finns inte heller lagstöd för att överlämna delar av Arbetsförmedlingens uppdrag att kontrollera att arbetssökande uppfyller villkoren i arbetslöshetsförsäkringen till privata aktörer.

En granskning från IAF visar bland annat att bestämmelser om jäv, sekretess och insyn samt dokumentation saknades i avtalen. Om dokumentationen av den arbetssökandes jobb söka aktiviteter inte fungerar får det konsekvenser för rättssäkerheten för den enskilde och för Arbetsförmedlingens myndighetsutövning i kontrollen av arbetslöshetsförsäkringen.

Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, fick 2007 i uppdrag av regeringen att mer aktivt använda kompletterande arbetsförmedlingsaktörer för att förbättra matchningen av arbetssökande till arbete och motverka utanförskap. Som ett led i uppdraget startades en försöksverksamhet med privata kompletterande aktörer för arbetslösa arbetssökande i Norrköping, Malmö och Sundsvall/Timrå/Härnösand som var berättigade till arbetslöshetsersättning. IAF har funnit det angeläget att granska denna verksam¬het.

Ladda ner hela rapporten, pdf-fil 280 kb

Arbetssökandes rättssäkerhet beaktades inte tillräckligt i försök med privata coacher IAF

Det är den svenska regeringen som har ansvaret för och lägger villkoren hur de svenska myndigheterna arbetar. Inklusive arbetsförmedlingen och försäkringskassan.

Sen är det förstås viss svart komik i hur Littorin skyller på arbetsförmedlingen och arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist indirekt skyller på den moderatledda alliansregeringen.

De som får sitta i mellan är förstås alla de 100-tusentals arbetslösa för en politik som varken skapar arbete, förutsättningar till arbete. 

Nu ska allt göras om med nya coacher, nya företag medan långtidsarbetslösheten och utanförskapet växer explosivt i Sverige.

Moderata politiker och andra borgerliga politiker med någon verklighetsförankring vet att den moderata retoriken och poltiken från 2006 års val är ett misslyckande om man talar med dem privat.

Det går inte att coacha människor till arbeten de inte har kvalifikationer eller erfarenheter för hur mycket den moderatledda regeringen säger något annat. Det är kvalificerat struntprat att säga något annat.  Som Anders Borg med sin stora erfarenhet av arbetslöshet och hans budskap till de arbetslösa svenskarna.

– Vi måste se till att de som är arbetslösa fortsätter att söka jobb, sa finansministern.

– Tyvärr tenderar de arbetslösa att inte söka lika många jobb när antalet lediga platser går ner. Det måste vi hindra genom att motivera människor att vidga sin sökkrets.

För även om det går 3 000 sökande på 300 lediga jobb är erfarenheten entydig, menade Borg: Det lönar sig att fortsätta kämpa och det lönar sig att skriva ytterligare en ansökan. Är man dessutom beredd att resa lite längre till arbetet ökar möjligheterna ytterligare. Han varnade för att hamna i arbetslöshetens ekorrhjul.

– Det gäller att gå upp på morgonen och inte vända på dygnet, sa finansministern.

Borgs budskap: Sök många jobb och vänd inte på dygnet | Nyheter | Aftonbladet

Finanspolitisk rådets beskrivning av Anders Borgs motivationsprogram vad dock något annorlunda.

Omfattningen av det som idag rubriceras som     
arbetsmarknadspolitiska program kommer enligt regeringens     
bedömning att öka dramatiskt under de närmaste åren. Runt fem     
procent av arbetskraften väntas delta i olika program 2010-2011.     
Detta har presenterats som en unikt kraftfull arbetsmarknadspolitisk     
satsning. Vi ställer oss mycket frågande till detta: den ökade     
omfattningen av programdeltagandet är till största delen en rent     
matematisk konsekvens av att långtidsarbetslösheten ökar och fler     
arbetslösa därför måste erbjudas plats i den s k jobb- och     
utvecklingsgarantin för att inte stå utan försörjning.   

Det handlar om en fundamental okunskap om hur svensk arbetsmarknad fungerar och en arbetsmarknadspolitik avsedd för en alternativ verklighet.

Jag undrar vad Anders Borgs budskap hade varit till alla de som inte inte får arbete för att de är för tjocka eller fula i enlighet med arbetsgivarnas kvalifikationskrav?

Men det gick att vinna valet 2006 på alliansens retorik. Vilket väl bevisar att allt kan säljas med mördande reklam om mottagarna är tillräckligt korkade.

Är det möjligen dags att nu avskaffa coachen och meningslös CV-exercis för den gamla hederliga arbetsförmedlaren?

Till sist vad jag skrev i maj 2009 om okunskapen hos dagens borgerliga regering om hur svenska arbetsmarknad fungerar. Det gäller fortfarande.

/ck

Den svenska långtidsarbetslösheten hade kunnat lösas genom en massiv satsning på utbildning/ombildning, praktik och inte minst stöd till nyföretagande även bland arbetslösa. Istället valde alliansen sänkt lön, hårdare krav och trodde städ och gräsklippnings arbeten skulle fixa problemet med lågutbildade långtidsarbetslösa.

Kan den okunskapen hos de borgerliga politikerna bero på att de aldrig sökt arbete eller varit arbetslösa? Att den enda kontakten med de ‘lägre’ klasserna är den svarta arbetskraft de anställer för att städa och passa deras barn. Jag vet inte men många svenskar verkar ha en något naiv inställning att alla blir anställda bara de söker tillräckligt många arbete. Eller med andra ord. Är folk arbetslösa så är det för att de inte vill jobba.

Något som alla som jobbar med arbetslösa vet inte är sant. Likt den kvinna jag träffade idag som talar 4 språk, behärskar office paket och är expert på word, excel och bokföring. Hon hade blivit en perfekt administrativ assistent. Men hon är också 56 år och passar inte som skyltfönster för en chef. Det senast rekommenderade arbetet för henne var ett städjobb eller möjligen diskning. Något hon heller inte har den erfarenhet för som ofta krävs. Eller det körkort städfirmorna kräver. Hon är också en av de många som utförsäkrats från a-kassa och idag finns inom jobb och utvecklingsgaranti. Som beskrivs av det finanspolitiska rådet så här.

Omfattningen av det som idag rubriceras som     
arbetsmarknadspolitiska program kommer enligt regeringens     
bedömning att öka dramatiskt under de närmaste åren. Runt fem     
procent av arbetskraften väntas delta i olika program 2010-2011.     
Detta har presenterats som en unikt kraftfull arbetsmarknadspolitisk     
satsning. Vi ställer oss mycket frågande till detta: den ökade     
omfattningen av programdeltagandet är till största delen en rent     
matematisk konsekvens av att långtidsarbetslösheten ökar och fler     
arbetslösa därför måste erbjudas plats i den s k jobb- och     
utvecklingsgarantin för att inte stå utan försörjning.   

Ett av många exempel. Ett annat är iraniern som på eget hand byggde upp ett företag i Iran med affärer över hela Persiska Viken. En person som talar persiska, arabiska, engelska och franska. Idag söker han städ och diskjobb utan framgång i Göteborg.

Eller den superkreativa 20-åringen utan a-kassa som på egen hand lärt sig Photoshop och 3D-studio max.  Eller de 4 nätverksteknikerna. Eller skogs och trädgårdsarbetaren som också han behöver ett formellt körkort efter att ha jobbat entreprenadmaskiner i 20-år-

Alla tillbringar sin tid med att skriva cv enligt teorin om att söker man tillräckligt många arbeten ska man bli anställd.  

Mer i media:
Östros- Konstruktiv kritik, Hård kritik mot regeringens krispolitik, Eric Erfors- Papegojan Borg, Höjd a-kassa föreslås som krismedicin,

Bloggat:
Alliansupproret, Johanna Graf, viktor…, BODSTRÖMSAMHÄLLET, Flute-tankar, Röda Berget, Kultur från insidan, Organisk Intellektue…, unt.se – Ledarloggen, Alliansfritt Sverige och Carls konsumentblogg, Regeringens experter dömer ut regeringen- Ni gör inte tillräckligt mot arbetslösheten (Peter And, Stimulanspolitik viftas bort av Borg (Skattepolitik och samhällsfilosofi), Hellre ordning och reda än offentliga finanser i fritt fall (Kent Persson (m) blogg), Allt fler fastnar i ett verkligt utanförskap (Utredarna)

Debattinlägg:
Calmfors mfl- Höj a-kassan i lågkonjunkturer, Svenska a-kassan är i internationell strykklass, A-kassan motverkar sina syften

Den oerhört låga efterfråga på arbetskraft gör det svårt att tänka sig att arbetslösas ekonomiska "kräsenhet" torde påverka varken arbetslöshetstiden eller kvaliteten på de jobb de får i någon större utsträckning. Istället blir frågan om man kan försörja sig och leva ett någorlunda drägligt liv som arbetslös fullkomligt central.

Forskning på området visar med all tydlighet hur psykologiskt nedbrytande och passiviserande ekonomisk fattigdom kan vara, och att detta är en av de huvudsakliga förklaringarna till arbetslöshetens negativa effekter på individer och familjer. En effekt som förvärras med arbetslöshetstiden. Detta är naturligtvis en viktig fråga ur de arbetslösas perspektiv, men det är också en viktig samhällsekonomisk fråga, då vi riskerar att skapa ett permanent utanförskap som långsiktigt minskar den samhällsekonomiska potentialen. Konjunkturellt arbetslösa riskerar att genom ekonomisk fattigdom hamna utanför samhället och bli oanställningsbara till den dag konjunkturen och arbetsmarknaden väl vänder. De konjunkturellt arbetslösa har då blivit strukturellt arbetslösa.

Att höja A-kassan och kraftigt minska arbetsvillkoren skulle innebära att vi accepterar att den i dagens konjunkturläge inte längre enbart har funktionen av en ren omställningsförsäkring. Detta är dock ett mindre problem som för närvarande inte lär påverka de arbetslösas jobbchanser nämnvärt, och som kan återställas om så önskas när uppgången väl kommer. De både kort och långsiktigt positiva samhällsekonomiska effekterna bör här överväga.

Regeringens politik minskar aktivt chanserna att få arbete | Newsmill

Claeskrantz.se » Fattigdom som metod att bekämpa arbetslöshet fungerar inte – alliansens misslyckade arbetslinje

Arbetsmarknadsministern välkomnar att Arbetsförmedlingen avslutar avtalen med dem som inte klarar kraven. Enligt honom ligger ansvaret för misstag som gjorts i första hand hos förmedlingen.

Han hävdar samtidigt att det är nästintill omöjligt att undvika fel när så stora insatser ska genomföras snabbt.

Luciano Astudillo, socialdemokrat och ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott, anser att regeringen har satsat huvudlöst mycket pengar på jobbcoacher, pengar som borde ha gått till arbetsmarknadsutbildningar.

- Det är häpnadsväckande att Littorin inte vill ta sitt ansvar, säger Astudillo.

Regeringens flermiljardsatsning på jobbcoacher som ska hjälpa arbetssökande att få arbete har hamnat i blåsväder efter en genomgång i Aftonbladet. Den visade att ett antal jobbcoacher som anlitats av AF använder sig av tvivelaktiga metoder.

Någon har nyttjat hypnos på de arbetssökande, andra beröringsterapi och många andra har försökt med en metod som kallas neurolingvistisk programmering.

Arbetsförmedlingen säger sig också själva ha hittat brister som gör att minst 50 av de 958 företag som förmedlingen skrivit avtal med kan få sina avtal avslutade i förtid. Det kan bli fler, många återstår att granska. AF har ingen aning om hur många av de 958 som faktiskt fått uppdrag.

Inför det att de gällande avtalen går ut till sommaren ska hela upphandlingen göras om, med tydligare avtal.

- Det ska inte ska råda några som helst tvivel om vad det är vi vill ha, säger AF:s generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist, som så sent som för tre veckor sedan också anställde en kvalitetschef.

Ett skäl till att det har varit problem är, enligt henne, att AF fick ett uppdrag att på mycket kort tid handla upp coachtjänster som skulle ge prägla mångfald och vara spridda över landet. Det var inget orimligt uppdrag, anser Bermudez-Svankvist.

Littorin: Jobbcoacher inget fiasko – DN.se

Bloggat:
Jobb, utanförskap och coachråd som bryter regelverk?, Oseriösa jobbcoacher förstör för alla bra jobbcoacher, Det räcker nu, ”Heala mig, så får jag jobb”, Tips från coachen, Scientologiska jobbcoacher, Vilket jävla trams!, Tandläkare är ett bra jobb, Men…?, Jobb, utanförskap och coachråd som bryter regelverk?, Gillar du roffarmentalitet?, Snabbt och fel. Alliansen i ett nötskal., Littorin: Jobbcoacher inget fiasko, November 10, 2009 – Vedervärdiga Vellinge, Martin Mobergs blogg

Mer i media:
Arbetsförmedlingens generaldirektör om jobbcoachningsfiaskot:, Kontrakten måste rivas”, AB, Undersökning: Kraven på anställdas utseende högre i Sverige, Terri tycker att servicebranschen har större problem än att personalen är ful, SvD, SvD2, SvD3,

Jag såg att Birger Schlaug beklagade sig över att det inte blir något beslutat om sänkt arbetstid på socialdemokraternas jobbkongress.

Jag hade sagt att beslutet är bra som situationen ser ut nu på arbetsmarknaden. Vad som behövs nu är mer arbete och tryggare anställningar.  För alla svenskar. Inte mindre arbete och sämre anställningsvillkor för stora grupper av svenskar.

Bara den som har sin försörjning tryggad för alla framtid kan unna sig lyxen av att tala om för andra att de ska jobba mindre.

Det var förövrigt Birger Schlaug som en gång i tiden talade om att det behövdes ett socialt hållbart samhälle som grund för ett framtida ekologiskt hållbart. Något man knappast kommer att uppnå i dagens 2/3 dels Sverige. Speciellt inte om arbetslöshetsalliansen sitter kvar.

Vad som behövs en en diskussion om totalarbetstiden. En arbetstid som även idag knappast är 40timmar effektiv arbetstid.

En  mer flexiblare arbetstid där man kan gå ner eller upp i antalet arbetande timmar efter ålder och levnadssituation borde vara målet. Och att alla arbetande svenskar har den möjligheten. Inte bara de som tack vare avtal eller position kan det idag.

Det som borde tas bort är en arbetstid som styrs efter en fabriksvissla som inte finns längre.

Hennes tanke är att välfärden inte kan upprätthållas utan mer arbete. Vilket måste bygga på ett missförstånd. Kanske har den socialdemokratiska ledningen fått för sig att det bara är skatt på arbetstid som kan finansiera vård, skola och omsorg. Så enögt i så fall!
Om några veckor startar den stora klimatkonferensen i Köpenhamn. Klimatfrågan tycks inte beröra Sahlin, det viktigaste är inte klimatet. Det viktigaste är 40-timmarsveckan, med allt vad den innebär: ökad konsumtion, ökad miljöbelastning.
Miljöpartiet har verkligen fått ett block om foten.
Det är dags att lämna konsumtions- och tillväxtsamhället för att ta nästa steg i samhällsevolutionen genom att kräva övergång till utvecklingssamhället. Där fri tid, kultur och social närvaro ses som viktiga politiska mål. Sahlin tycks se konsumtionssamhället som den enda vägen.
Full sysselsättning, som Sahlin predikade, handlar i realiteten om alltför mycket ful sysselsättning, sysselsättning som skadar klimatet. Se gärna filmen här!

SCHLAUG.SE: S-kongress 2: Har har du jobben, Mona!

Den s.k coachningen bygger på en enkel tanke. Att det finns jobb att söka som den arbetssökande är kvalificerad till.  Kunskaps och erfarenhetsmässigt. 

Mer illavarslande är hur nu arbetsmarknadspolitiken splittras på tusental olika aktörer. Om nu till och med facket funderar på att starta egen arbetsförmedling är det något allvarligt fel på den svenska arbetsmarknaden.

Om man nu är för tanke på att alla svenskar som söker jobb ska kunna mötas av en generell tjänst som finns till för alla med en likartad standard.

1948 startades AMS som ett verktyg för just en sådan generell statlig arbetsmarknadspolitik. Bland annat för att avhjälpa det kaos som varit innan med en blandning av lokala, kommunala och privata arbetsförmedlare.

Nu är vi snart tillbaka till 1948 vilket väl kan ses som alliansregeringens största framgång,

En eventuell ny regering 2010 får börja med att bygga upp allt på nytt.

Vad gör då regeringen? Jo, den ­satsar på coacher, 2 000 nya arbetsförmedlare. Coacher för friska och sjuka, gamla och unga. De ska ta hand om 54 000 personer som vid årsskiftet kastas ut från sjukförsäkringen. De ska frigöra de ungas ­kreativitet och drivkrafter för att starta egna företag. Det är ju strålande. Finns det inga jobb så uppfinn ett! Coacherna ska kunna ge insikter­ om arbetsmarknaden och vilka krav som ställs på utbildning och kompetens. Marknaden för ­privata coacher ser ljus ut, där finns jobben. Risken att miljoner skattekronor går till flumverksamhet och geschäft är uppenbar.

Att regeringen uppfinner nya etiketter, nya terapiprogram i ett desperat försök att dölja bristen på arbete, är ingen lösning. Aktivitetscirkusen med konstruerade sysselsättningar från 90-talskrisen återuppstår i ny förklädnad. Regeringens ­batteri av billiga, tillfälliga åtgärder kommer inte att rusta de arbetslösa att kunna ta framtidens jobb. För det krävs kvalificerade yrkesinriktade kurser,

yrkespraktik, lärlings- och traineejobb. Att bekämpa dagens dramatiskt höga arbetslöshet kräver en samhällelig mobilisering som den borgerliga alliansen med sin klasspolitik aldrig kan åstadkomma.

På 70- och 80-talet reste jag mycket i Industrisverige, till stora arbetsplatser som SKF i Göteborg, Oxelösunds järnverk och små mekaniska verkstäder och textilfabriker som ännu fanns. Då träff­a­de jag många coacher. Genuina fackordförande, ombudsmän, studieledare och andra förtroendevalda som också fun­gerade som utmärkta coacher för gubbar, tjejer och killar som blivit av med jobbet eller hade svårt att få ett. De kunde sina medlemmar, deras styrkor och svagheter och kände företag och arbets­platser. Så snackade de med arbetsgivarna, pusslade­ med arbetsförmedlingen, bidragsmöjligheter och ersättningar. Men gav aldrig avkall på schysta löner enligt avtal och fixade ändå jobb för att de kunde ­sina företag, visste deras behov. Den kompetensen och erfarenheten finns inte hos ­regeringens 2 000 nya coacher.

De nya coacherna – bara en förklädnad | Lena Askling | Ledarkrönika | Ledare | Aftonbladet

Välkommen tillbaka Bo Lundgren moderaterna. Skattesänkningar som politiskt universalmedel är tydligen på modet igen. Möjligen för att alliansen saknar både konkret politik och vision i övrigt?

Sedan, något som tydligen kommer att behöva sägas om och om igen ända fram till valet 2010.

Alliansens arbetslinje är misslyckad och har inte skapat ett ett enda arbete. Tvärtom har den gjort det svårare för stora grupper att komma tillbaka till arbete genom att öka skillnaderna. De med minst resurser står nu ännu längre från arbetsmarknaden.

Sen är det struntprat GP kommer med om de menar att socialdemokraterna inte förstått vikten att att de ytterligare 100-tusentals arbetslösa som tillkommit under alliansen kan återgå till arbetslivet. Hela den socialdemokratiska politiken går ju ut på detta.

Det är ett logiskt felslut någonstans när Göteborgsposten först angriper de rödgröna för att de vill lägga mer pengar på arbetslösa för att i nästa mening angripa alliansen för att de ignorerar just de arbetslösa?

Men alternativen inför 2010 står klart

Mer till de som redan har mest mot tanken att investera i människor lönar sig.

Det som GP så föraktfullt kallar bidragspolitiken handlar om att ge människor en chans. Alla människor. Där många människor inte har de ekonomiska, social eller utbildnings resurser som behövs för att komma vidare till en egen försörjning.

Tillskillnad från den moderata politiken ‘släng i dem och låt dem sjunka eller simma efter förmåga’ teori om starka befriade människor. 

Förövrigt, vad alla dessa vänsterpensionärer är så förbannade över är att de får betala mer i skatt på arbetsinkomster för att det inte jobbar.

Vilket tydligen även GP tycker är bra.

Mer bloggar om alliansregeringens skattepolitik:

Sänd mina rötter regn, Stockholm enligt Ank…, Bloggen om Skogens d…, HBT-sossen, Kent Persson (m) blo…, Från Min Horisont, Dick Erixon, jj.n, UtsiktFrånEttTak, Nonicoclolasos och Peter Andersson – me…

I går, när alliansen samlades för en gemensam kampanj på Sergels torg i Stockholm, gjorde partiledarfyrklövern just det. Fokus låg, precis som när man formerade sig första gången inför valet 2006, på jobben. Arbetslinjen vann valet då och det är tydligt att de borgerliga hoppas att den skall göra det ännu en gång.
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M), näringsminister Maud Olofsson (C), utbildningsminister Jan Björklund (FP) och socialminister Göran Hägglund (KD) presenterade satsningar för jobb och företagande för 12 miljarder kronor. Bland annat skall jobbskatteavdraget förstärkas med ytterligare 10 miljarder kronor. Regeringen vill också att incitamenten för att starta, driva och utveckla företag i Sverige stärks. Därför planerar man till exempel att sänka egenavgifterna för småföretagare.

Att de borgerliga till skillnad från Mona Sahlin och hennes rödgröna gäng på allvar förstått hur viktigt det är att så många som möjligt arbetar och betalar skatt är naturligtvis utmärkt. Sverige måste jobba sig ur krisen, det finns ingen annan väg att gå.

 

Men samtidigt får alliansföreträdarna inte glömma bort att det faktiskt finns de som inte kan eller får arbeta. I sin iver att prata jobb, jobb, jobb, kan det ibland upplevas som om de som inte arbetar glöms bort. Gör man det, är det som att lämna öppet mål för Mona Sahlin.

Hennes taktik inför valet kommer ju (vilket till stor del redan visat sig) att vara densamma som socialdemkraterna alltid haft. Genom att lova mer bidrag, högre a-kassa och högre skatter för dem de kallar "de rika" . I verkligheten har "de rika" nästan alltid visat sig vara medelinkomsttagare. Något som dock inte verkar spela någon roll för relativt stora väljargrupper.
Det är alltså ingen slump att de rödgröna skjuter in sig på pensionärerna, de unga och de sjuka. Man kritiserar jobbskatteavdraget. "Straffskatt för pensionärer" som en del vänstersympatisörar kallat det. De som skrikit högst verkar ha glömt, att med en socialdemokratisk regering, hade skatten på pensionerna inte varit en krona lägre. Möjligen tvärtom.
Nu gick visserligen Reinfeldt, Olofsson, Björklund och Hägglund ut häromdagen med att de planerar att införa skattelättnader för pensionärer som fyllt 65. Vilket var uppskattat. Men det räcker inte. Fortsättningsvis måste alliansen lägga lika mycket fokus på vad de kan göra för att förbättra för unga, gamla och sjuka som på jobb, jobb, jobb. Då kan det nog gå vägen 2010.

Ledare 20/9: Alliansen tror på jobben – Ledare – Göteborgs-Posten

Ett annat resultat av privatiserade arbetsmarknadspolitiken. Arbetscoacher på jakt efter arbetslösa. Stötte på dessa representanter för Academedia vid järntorget i Göteborg. Det finns ju 3 miljarder i regeringspengar att vinna.

Personligen undrar jag dock var det blir av de utan kvalifikationer för arbete som arbetsmarknaden ser ut i dag?

Turnéplan – hitta din jobbjakt här

Det går att hitta jobb. Just nu är vi jobbcoacher på AcadeMedia Jobb ut på en landsomfattande turné. Du får möjlighet att bli coachad på plats. Vi kommer också att genomföra jobbjakter och knacka på hos företagen. Allt pågår under september månad avslutas i Norrköping den 1 oktober. Välkommen!
Följ oss via bloggen eller twitter.

ORT, DATUM, TIDER OCH KONTAKTPERSON
Eskilstuna 3 september
Plats: Fristadstorget
Tid: Vi är på plats mellan 09.00 – 17.00
Jobbjaktstid: Samling kl 10.00 och 14.00   
Kontaktperson: 
ebert.persson@academedia.se
Göteborg 8 och 9  september
Plats: Järntorget
Tid: Vi är på plats mellan 09.00 – 17.00
Jobbjaktstid: Samling kl 10.00 och 14.00
Facebook: Anmäl dig till evenemanget på Facebook här »
Kontaktperson:
anna.svensson@academedia.se

Missa inte TV4 inslaget som rapporterar från Göteborg »
Västerås 10 september
Plats: Vasagatan/Hantverkargatan. (Utanför restaurang Varda).
Tid: Vi är på plats mellan 09.00 – 18.00
Jobbjaktstid: Samling kl. 09.30 och 13.30
Facebook: Anmäl dig till evenemanget på Facebook här »  
Kontaktperson:     
malin.lundbergh@academedia.se
Borås 10 september
Plats: Stora torget
Tid: Vi är på plats mellan 09.00 – 18.00
Jobbjaktstid: Samling kl 10.00 och 14.00
pia.lyckestam@academedia.se
Missa inte TV4 inslaget om oss »

Oavsett , någon som uppskattar ironin i att fler som studerande beskrivs som ett trendbrott på arbetsmarknaden?

Var inte det största felet på den förra regeringens arbetsmarknadspolitik att de gömde undan arbetslösheten. Det handlar ju inte om att fler nya arbeten skapats i Sverige.

Sverige behöver en mycket kraftfull jobbtillväxt.

Antalet arbetslösa över 55 år har på ett år ökat med 18.000 till 43.000. Intresset för att utbilda sig har ökat kraftigt det senaste året i spåren av den snabbt stigande arbetslösheten.

– Det är dubbelt så många i år jämfört med förra året som lämnar Arbetsförmedlingen för att börja studera. En utbildning gör alltid att det blir enklare att få jobb, säger Lena Liljebäck.

– Det är viktigt och glädjande att människor tar tillvara de möjligheter som finns till utbildning. Det kan handla om Komvux eller högskoleutbildningar.

Även om varselvågen på arbetsmarknaden nu har dämpats kraftigt ser framtiden dyster ut.

– Vi kommer att få se några mycket tuffa år på arbetsmarknaden, säger Lena Liljebäck.

Positivt trendbrott för arbetslösheten i augusti – DN.se

Ytterligare en konsekvens av alliansens arbetslinje och arbetsmarknadspolitik baserad på en alternativ verklighet. I det här fallet något som drabbar kvinnor extra hårt i och med att det är så många som har deltid. Det var också alliansen som aldrig genomförde lagförslaget att deltid på samma arbetsplats under en viss period skulle berättiga till att bli anställd på heltid.

Argumentet är förstås att man ska inte  leva på sin a-kassa utan att det ska vara en omställningsförsäkringen under en tillfällig period.

Men vore det inte bättre att ha arbete även om det bara är på deltid än inget alls?

PT träffar Sara som egentligen heter något annat. Hon bor i Piteå med sin familj. Under många år fram till början av 2008 hade hon ett heltidsarbete. Men sedan blev hon uppsagd och fick söka sig till deltidsarbeten. På våren samma år ändrade regeringen reglerna så att den som är deltidsarbetslös kan få a-kassa i högst 75 dagar. För den som är arbetslös på heltid gäller 225 dagar.
Inte råd arbeta
- Till en början kändes det som att det var jättemånga dagar. Så jag arbetade deltid, stämplade upp resten och sökte heltidsjobb.
De 75 dagarna blev allt färre.
- Efter sommaren så var det inte många dagar kvar.
Med bara ett par dagar kvar av
a-kassan bestämde hon sig.
- Jag kände mig tvingad att säga upp mig. Jag har inte råd att arbeta en, två eller tre dagar i veckan och då inte kunna stämpla någonting.
Det är enligt a-kassans regler förbjudet att tacka nej till deltidsarbete för att kunna stämpla på heltid.
"Har inte möjligheten"
- Men vad ska jag göra? Jag vill verkligen jobba, men jag har inte råd att arbeta deltid.
- Jag har en familj att försörja och för att jag inte ska förlora pengar så måste jag arbeta fem dagar i veckan. Jobbar jag bara fyra så tjänar jag mer på att stämpla.
Den som har förbrukat sina 75 dagar kan säga nej till deltidsjobb om inkomsten från deltidsarbetet understiger 90 procent av dagpenningen från a-kassan.
- Jag har inte möjligheten att göra så.

Sara vill arbeta – men har inte råd – - Senaste Nytt – Piteå-Tidningen -

De ökade väntetiderna hos a-kassan är knappast någon nyhet. Även är är man överhoppad av arbetslösa i en lavin som bara kommer att fortsätta in till 2010. Att en beräknad ärendeökning med 15% blev 120% hos t ex ALFA kassan kunde dock kassans ledning haft beredskap för.

Samtidigt är det ytterligare en varningssignal från ett försäkringssystem som knakar i fogarna och ett socialt skyddsnät med allt bredare maskor.

Notera att det var familjen som fick träda in och låna ut pengar med socialen som enda alternativ.

Förövrigt är det inte dags att Sverige får ett enhetligt system med gemensam handläggning oavsett var man bor i Sverige istället för dagens mycket otidsenliga  system. Är nästan 30 olika kassor med egna organisationer verkligen den optimala organisationen?

Väntetiderna för att få a-kassa bara ökar.

Värst är det hos Alfakassan.

Där dröjer ersättningen 20 veckor.

I finanskrisens spår har väntetiderna ökat stadigt sedan i våras.

Enligt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) – som granskar hur

a-kassorna följer sina uppdrag – finns det ingen maxgräns.

– Men vi ser att läget är allvarligt för de a-kassor som har längst väntetider, framför allt Alfakassan, säger Gunilla Wandemo, chef för IAF:s granskningsenhet.

Alfakassan får kritik: Läget är allvarligt | Nya tuffa Sverige | Nyheter | Aftonbladet

Den 6 augusti, efter 15 veckor som arbetslös, kom ett brev från en handläggare – som krävde kompletteringar. Bland annat skulle arbetsgivaren, som inte längre finns, vara mer detaljerad om hennes frånvaro.

”Hade fått gå till soc”

Lena Berglund är besviken på hanteringen.

– Hade de inte kunnat säga det till mig tidigare när jag har ringt? Nu blir det åtta till tio veckors ytterligare handläggningstid.

Som tur var fick hon ett nytt jobb i juli, som sekreterare hos ett entreprenadföretag.

– Hade jag inte fått det hade jag fått gå till soc. Jag kunde inte låna mer av mina anhöriga, säger Lena Berglund.

Lena Berglund, 27 har väntat i 19 veckor på a-kassa | Nya tuffa Sverige | Nyheter | Aftonbladet