Jag tror inte SNs prognoser kommer att få så stor uppmärksamhet hos den svenska allmänheten men vad de säger är allvarligt. De stämmer med min bild från vad man läser i internationell media.

Trots försök från Anders Borg och den moderatledda regeringen att sjunga ‘happy days are here again’ med påståendet att ‘krisen’  är över är den ekonomiska krisen knappast över. Risken för en finansiell härdsmälta är kanske över till priset av tusentals miljarder i statsuppbackat stöd för bankerna.

Men i den reella ekonomin är verkligheten en annan. Från svenskt perspektiv är vad vi talar om är flera 100-tusen svenskar som är körda på svensk arbetsmarknad i vad som ser ut att bli en permanent långtidsarbetslöshet. Det kommer ingen massiv jobbtillväxt och den av skattesänkningar och nollränta subventionerad köpfesten för medel och höginkomsttagare kommer att ta slut. Liksom bopriser satt på nivåer som få kommer att ha möjlighet att betala i framtiden. Det kommer ta år innan Sverige ens är tillbaka på 4-5 % arbetslöshet om någonsin.

Den moderata alliansen har också i praktiken spätt på krisen genom att knuffa ut tiotusentals icke helt arbetsföra att konkurera om jobben med ungdomar och långtidsarbetslösa sedan tidigare. Försämringarna i socialförsäkringarna som satt många i denna grupp på existensminimum gränsen behöver jag väl knappast nämna.

Sverige liksom den globala ekonomin ser ut att få både hög inflation, höga räntor och i stort sett nolltillväxt där den räknas d.v.s på arbetsmarknaden.

Om boräntorna ligger på 7-8 procent om två eller tre år hur många hushåll klarar detta kan man undra.

Svenskt Näringslivs huvudscenario utgår dock från att utlåningstillväxten till hushållen bromsar in från och med nu, vilket innebär att skuldbördan blir något mindre än i riskscenariot. Det spelar dock inte någon större roll för bolåneräntorna som ändå beräknas stiga upp mot 7-8 procent 2013.

Stefan Fölster konstaterade samtidigt att utfallsdata för 2009 visar att den svenska ekonomin utvecklades sämre än de flesta andra länder.

"Bilden att Sverige skulle ha klarat sig bättre än andra länder stämmer inte", sade han.

Nu ser Svenskt Näringsliv visserligen en något bättre utveckling i Sverige 2010 än i vissa andra länder, men vid en summering av hela finanskrisförloppet, åren 2008-2011, kommer Sverige inte att ha klarat sig bättre än euroområdet, Storbritannien eller USA.

Notera också att Svenskt Näringsliv heller inte är överens med Anders Borg och alliansen om att Sverige klarat sig bättre under finanskrisen än övriga Europa eller USA. 

di.se – Svenskt Näringsliv spår jobblös tillväxt

Nu är det väl så att det så att det är inte staten som står för barnomsorg eller skolan? Utan det som Fredrik Reinfeldt kallade ett särintresse, kommunerna. Samma kommuner som regeringen inte vill öka stödet till och vars kärnverksamheter nu snabbt urholkas av skenande socialbidragskostnader och minskade 

Men det sambandet är väl för komplicerat för media att förklara. Speciellt hur hårt kostnaderna för alliansregeringens arbetslinje. 

Sen kan det ju vara värt att komma ihåg att det är för de bankrutta svenskar bankerna som regeringen sparar pengarna till. Speciellt efter dessa bankers affärer i Baltikum och öst-Europa.

Vi har haft mycket kraftiga fall i skatteintäkterna det senaste året och vi vill vara säkra på att vi har så starka offentliga finanser att vi inte måste göra kraftiga nedskärningar i barnomsorg och skola eller ta till skattehöjningar.

Borg fällde sina kommentarer i samband med en offentlig utfrågning i riksdagen av Finanspolitiska rådet, som i förra veckan lade fram sin rapport. Rådet, som tillsatts av Borg själv, anser bland annat att regeringen i den kris som råder bör satsa extra pengar på stimulansåtgärder riktade mot bland annat kommuner och den växande arbetslösheten.

Ordförande Lars Calmfors har föreslagit upp till 15 miljarder kronor i år och det dubbla 2010 med hänvisning till att Sverige har starkare statsfinanser än många andra länder och en nettoförmögenhet på 13 procent av BNP. Och utgiftstaket, den övre gräns för statens utgifter som satts i statsbudgeten, får inte bli ett hinder.

- Undantag måste vara möjliga i exceptionella krissituationer, argumenterade Calmfors.

Men Borg vill hålla i plånboken eftersom konjunkturläget är osäkert och ännu värre problem kan vänta "runt hörnet", till exempel inom banksektorn.

Borg håller hårt i plånboken – DN.se

Ja, det är nattsvart. En utveckling som stått klar för de flesta bedömare sedan 2008. Var fjortonde jobb kommer om prognoserna slår in ha försvunnit mellan 2008-11. Ändå har den moderatledda alliansregeringen inte gjort ett dugg för att stärka möjligheten till arbete för alla de i de allt längre köerna till arbetsförmedlingen. Tvärtom, de fortsätter att envist hävda att det behövs ingen arbetsmarknadspolitik. Bara starka statsfinanser och ‘incitament till arbete’ d.v.s skattesänkningar för hög och övre medelinkomsttagare.

Jag köper heller inte argumentet att ingen kunde veta att den största ekonomiska bubblans sedan 2 världskriget skulle spricka hösten 2008. Tvärtom, både visste och begrep alliansregeringen och dess finansminister vad som skulle komma. Det är och var ett medvetet val att inte göra något. Det handlar förstås om politisk pragmatism och att vinna valet 2010.

Kalkylen är enkel. Massarbetslöshet 2010/11 kommer i stor utsträckning inte påverka alliansens väljargrupper. Alliansen van valet 2006 med lite mer än 100000 röster. Kan man splittra oppositionen och använda de starka statsfinanserna till att gynna de egna grupperna maximerar de sina egna chanser.

Enkelt uttryck alliansen vinner inget på aktiva åtgärder för de arbetslösa förrän krisen biter djupt in i den svenska medelklassen och de egna väljargrupperna.

Om inte annat ser man detta på vad har alliansen gjort. Eller inte gjort. Politiken kan beskrivas med en mening. Skattesänkningar främst riktade till de egna väljargrupperna  Några satsningar har gjorts. Mestadels för att reparera skadan från vad som var den egna politiken 2006. Som neddragning av det statliga stödet till den kommunala vuxenskolan som kostade 20000 försvunna utbildningsplatser. Nu ska alliansen bygga upp ett nytt yrkesvux som ersättning.


Eller ta arbetsförmedlingen. Det var alliansregeringen som drog ner budgeten för arbetsförmedlingen med en halv miljard. Trots ett extra tillskott på 300 miljoner får arbetsförmedlingen idag mindre resurser än vad AF hade 2006. Det satsas istället 3 miljarder på nya coacher. Pengar som går till privata företag som ska lära de arbetslösa skriva CV och intensifiera jobbsökandet. Vilket förstås inte gör personer mer anställningsbara om de saknar relevanta kunskaper eller erfarenheter. Det är meningslös kvotarbetsmarknadspolitik där antalet sökta jobb är den enda kriteriet. Är det värt att kallas en arbetslinje?

Att verka för att de arbetslösa har relevanta kunskaper och erfarenheter beskrevs som AMS-trams av borgerliga politiker. Varför slösa skattepengar på att ge människor kvalifikationer till nya arbeten och omställning. Allt som behövs är ju att den arbetslöse ligger i och söker arbete. De pengarna som finns för arbetsmarknadsprogram går nu till den växande skaran av helt utförsäkrade från a-kassan. Som enligt IAF 2008 var 45% av de inskrivna på arbetsförmedlingen. En siffra som lär öka med en kommande massarbetslöshetn.

Har den delen av svenska folket som lever i den alternativa alliansverkligheten fattat att det för 100000-tals inskrivna på arbetsförmedlingen handlar om att leva under det som brukar kallas skälig levnadsnivå eller existensminimum? 7040kr före skatt är grundersättningen för de som kvalificera för den. I övrigt är handlar det om socialbidrag. För det var ju alliansen som skärpte kraven för att komma med i a-akassan. Samma a-kassa om genererade nästan 30-miljarder i överskott till statskassan förra året.

Frågan är om det är värt kostnaden i mänskliga och ekonomiska termer att 100000-tals svenskar kommer att gå arbetslösa för att de inte får den hjälp de behöver. Regeringens instruktioner till arbetsförmedlingen är klar. De ska bara hjälpa företagen att  matcha arbetslösa mot företag som vill anställa. Det är till denna nya avskalade arbetsförmedling alliansregeringen anställde en före detta tandläkare som ansvarig chef.

Det är en passiv arbetslinjen alliansen tillämpar där ansvaret helt läggs på den enskilda arbetslöse oavsett förutsättningar att själv fixa sitt eget arbete. Precis som TCO sade i en rapport verkar alliansen och dessa partiet helt sakna kunskaper om hur den moderna svenska arbetsmarknaden fungerar och vilka krav som ställs. Vilket kanske inte är så konstigt i en regering som till största delen styrs av ekonomer.

Glöm för den delen heller inte de 60000+ i jobb och utvecklings eller de 10-tusentals som ska gå över från sjukpenning till arbete. Visste finns det stor efterfrågan på arbetssökande med begränsad arbetskapacitet just nu… Det var ju någon försäkringskassa som tyckte en nybliven utförsäkrad kunde arbeta liggande om han inte klarade av att stå/sitta.

Ja, vi kommer att ha massarbetslöshet troligen inom ett år. Och 10-tusentals om inte 100000-tals arbeten som aldrig kommer tillbaka i den nya industridödens sverige. Och vi kommer att ha deflation i med fallande priser. Återigen har den alltid så kompetenta riksbanken lyckats med att ha fel. Om nu någon kommer ihåg räntehöjningen i höstas för att motverka inflationstrycket. Sverige kommer troligen att ha så nära nollränta man kan komma inom kort utan att det kommer att göra något år fallet i ekonomin.

Frågan är om folk äntligen kommer reagera eller ännu hellre i det som brukar kallas svensk arbetarrörelse. Ingen gjorde det 2006 när nedmonteringen av försäkringssystemen inleddes med den a-kassa höjning som fick 500000 att lämna a-kassan. LO orkade med några manifestationer vintern 2006 sen hände inget på ett antal år förrän fackföreningarna upptäckte att de i en lågkonjunkur hade valet att acceptera lönesänkningar eller arbetslöshet till i bästa fall hälften av den ursprungliga inkomsten.

Likadant det som brukar kallas vänsteroppositionen som inte lyckats presentera en kraftfull oppositionspolitik på tre år. Även om det arbetas fram utmärkta förslag på olika håll verkar det ha gått slentrian i det politiska arbetet. Det räcker inte att lämna in motioner, debattera i riksdagen och skriva debattartiklar på DN-debatt för att vinna slaget om verkligheten. Det är fortfarande alliansens verklighet som dominerar mediabilden i Sverige.

Jag tror det är dags att alla de som vill se en annan regering 2010 vaknar upp och skärper till sig. Det handlar om att med alla lagliga medel om finns kämpa varje dag för att driva tillbaka alliansen.
Där är jag tveksam om den vilja och ilskan finns ännu. Det ser ut som det kan bli 4 skitår till med alliansen efter 2010.

Mer i media:
Reinfeldt säger nej till kraftiga stimulanspaket, Företagen är de enda jobbmaskinerna vi har, FRÅNÅKTA, Skrämmande siffror, 250 000 jobb bort på två år, Oväntat hög arbetslöshet i eurozonen
Regeringen spår massarbetslöshet, Hermansson: Inte bottenläge än, Oppositionen vill satsa, Aftonbladets Lena Mellin: Regeringen måste hosta upp mer pengar till AMS,

Bloggat:

Anders Borg spår massarbetslöshet | Nyheter | Aftonbladet

Anders Borg spår massarbetslöshet

En arbetslöshet på nära 12 procent.

Ett tillväxtras på över 4 procent.

Finansminister Anders Borgs prognos för de kommande åren är nattsvart.

– Det dröjer länge innan vi ser några vårtecken, sa Borg vid en pressträff i dag.

Och budskapet till kommunerna, landstingen, de arbetslösa och alla andra som väntar på mer pengar från regeringen var tydligt:

– Utrymmet för permanenta ofinansierade reformer är mycket begränsat, sa Borg och upprepade med betoning på varje ord:

– Utrymmet är mycket begränsat.
Vet inte när botten nås

För sedan augusti förra året har de offentliga finanserna försvagats med 150 miljarder. Arbetslösheten har stigit med två procent och det blir bara värre.

Om två år, 2011, räknar regeringen med en arbetslöshet på nära 12 procent. 12 procent. I år väntas tillväxten rasa med 4,2 procent.

Vi vet inte om botten är nådd.

– Det är mycket osäkert när en vändning kommer. Den gamla bondepraktikan säger att det kommer sju besvikelser innan våren är här, sa Borg.
Gav inga löften

Att Sverige drabbas så hårt beror på att vi är ett litet, exportberoende land. När hushållen i USA och övriga Europa håller i plånböckerna och slutar köpa bilar, kylskåp och frysar – då slår det direkt mot lilla Sverige med alla våra fina industrier.

– Vi drabbas bland de hårdaste för att vi har mycket att vara stolta över, sa Borg.

Som en tillfällighet startade Aftonbladet en blogg om hur den nya verkligheten ser ut i alliansens bidragssverige samtidigt som det var en partiledardebatt hos KGB. Som vanligt lyckades SVT snuttifera bort debatten även om man noterade att det var kris i Sverige. Tillsammans med frågor om rätt låt vann melodifestivalen.

I den andra verkligheten utanför den trygga TV-studions medelklassvärld är 1300000 svenskar står utanför alla former av ekonomisk trygghet vid arbetslöshet annat än socialbidrag. I ett som Anders Borg kallade det, nationellt ekonomiskt nödläge. Helt enkelt den värsta ekonomiska krisen sedan depressionen. 

160000 av dessa svenskar är inskrivna som arbetslösa vid arbetsförmedlingen, en siffra som lär öka stadigt sedan TCO kom med sin rapport nedan. Dessa arbetslösa svenskar lever på existensminimum.

Frågan som inte ställdes till Fredrik Reinfelt är om moderaterna tycker det är bra att 160000 arbetslösa hos arbetsförmedlingen lever på existensminimum?

Cirka en fjärdedel, 160 000 personer, av de inskrivna vid arbetsförmedlingen är oförsäkrade och de flesta är under 25 år. För sin försörjning är de hänvisade till grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen som utbetalas också till dem som inte är med i a-kassan.

Villkoret är dock att man har haft ett arbete. Grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen ger 7 040 kronor per månad före skatt. Viktigt att känna till är också att för den första arbetslösa månaden går sju dagar bort i karens, vilket gör att det endast är femton ersättningsdagar den första månaden.

Tabellen nedan visar hur en arbetssökande person som får grundbeloppet står sig i jämförelse med dem som lever på försörjningsstöd, det som tidigare kallades för socialbidrag. Står det ett minus framför siffran i tabellen så betyder det att inkomsten från grundbeloppet är lägre än riksnormen för försörjningsstöd´(socialbidragsnormen). Försörjningsstödet anger nivån på det som uppskattats till existensminimum i vårt samhälle.

Från TCO-rapporten 8 Myter om A-Kassan

 

Värt att notera är att riksnormen för försörjningsstöd 2009 är längre som jag tolkar nedanstående siffror från SKL och verkar skilja sig mellan olika kommuner. 

Riksnormen för försörjningsstöd 2009

Regeringen har nu beslutat om ändrad riksnorm för år 2009 för försörjningsstödet genom beslut om ändring av socialtjänstförordningen (2001:937).

Beloppen är följande:

Personliga kostnader i kronor per barn och ungdom

ej lunch 5 dagar/vecka
under 1 år	1–2 år	3 år	4–6 år
1 520	1 710	1 370	1 640

med lunch
under 1 år	1–2 år	3 år	4–6 år	7–10 år	11-14 år		15–18 år	19–20 år
1 650	1 880	1 540	1 880	2 100	2 410		2 710	2 740

Personliga kostnader i kronor – vuxna

Ensamstående	Sambor
2 800	5 060

Gemensamma hushållskostnader i kronor – medlemmar i hushållet

1 pers.	2 pers.	3 pers.	4 pers.	5 pers.	6 pers.	7 pers.
880	990	1 240	1 420	1 620	1 850

För mig står det ganska klart att Sverige är idag ett land med två olika verkligheter. Det förvånar mig dock hur lite den svenska nyfattigdomen debatteras och tas upp av de partiet som traditionellt säger sig så för andra värden än moderaterna.

2/3 dels Sverige utnyttjas också mycket skickligt av de nya moderaterna i sin retorik där man ställer olika sociala och ekonomiska grupper emot varandra. En taktik redan Ronald Reagan använde sig av när han angrep det som i USA kallades The Great Society. Det var också Ronald Reagan som myntade uttrycket wellfare queen vars retorik ekar även 30 år senare i den svenska politiska debatten.

Och det lönade sig. alliansen vann valet 2006 med något 100-tusental röster bland annat just på att angripa ‘bidragsfuskande’ sjuka och arbetslösa, samtidigt som man utlovade skattesänkningar till de ‘goda’ som följde arbetslinjen. En mycket skicklig taktik att ställa olika grupper emot varandra.

Tillsist handlar moderaternas politik bara om en sak. Motstånd mot skatter och alla former av offentliga utgifter. Det är ett mycket kallt sverige som Bo Lundgrens skattesänkar moderater moderater från

Mer i media:
Reinfeldt tvekar om krispengarna, Sahlin säger nej till ändrad abortlag,
Följ debatten minut för minut, Ombytta roller i partiledarduell, Reinfeldt och Sahlin i het debatt, "En klargörande debatt", "Jag känner mig stark", Ris och ros bland bloggarna,

Bloggat:

Svensk Myndighetskon…, Alliansupproret, Leif Gripestam Täby, Gunnar Axén – om soc…, Högbergs tankar, Annie Johansson, Peter Andersson – me…, Den hälsosamme ekono…, , Grafström och Anna Vikström, Att K-G Bergström slutar är illavarslande (Ledarredaktionens blogg), En fadd eftersmak – partiledardebatt hos KG Bergström (Erik Laakso | På Uppstuds), Debatt Mona Sahlin, Fredrik Reinfeldt (Anna Vikström), Mona vann debatten! (Eva-Britt Dahlström), Reinfeldt – Sahlin tänder valkampsglöden? (Peter Andersson – med rätt att tycka….),  Fattigbloggen- Går det att leva på socialbidrag?, Fler väntas bli socialbidragstagare, aldrig någonsin har …, Socialbidrag på blogg, Absoluta slutsatser – efter två veckor, Fattigbloggen, Vilket välfärdsproblem‘´, Lyckan är en klöveräng, Sjuka riskerar att drabbas extra hårt av lågkonjukturen och regeringens politik

Följ Jessicas blogg på Aftonbladet.

Redovisar varje krona

Jag får min fattigdom på ett socialkontor i Stockholm fredagen den 13 mars klockan 13.

2 910 kronor.
Det är vad jag ska leva på i en månad när hyra och räkningar är betalda.

Jag har med mig närmare hundra papper och kontoutdrag till mitt första soc-möte. Varje månad måste jag redovisa varje krona för att få pengar.

– Dina inkomster de sista tre månaderna räknas som normöverskott, det är pengar som du borde ha sparat men man kan göra en överprövning, säger handläggare Gabriela Lopez.

Stugan måste säljas

Nu är det här på låtsas. Men även om jag hade fått sparken, haft noll kronor på kontot och stått utan a-kassa hade jag inte fått hjälp på flera månader.

Skulder bryr sig inte socialkontoret om. Så CSN får vänta. Precis som alla andra lån och skulder. Sommarstugan måste säljas inom månader. Och jag får inte lämna Stockholms län.

Plötsligt hörs en smäll. Mannen i rummet bredvid skapar sådant tumult att en Securitasvakt måste ingripa. Det händer flera gånger varje vecka. Människor som får nej vid den sista utposten.

Jessica Ritzén ska testa att leva på socialbidrag, ska leva på 97 kr – per dag | Nyheter | Aftonbladet

Socialbidrag

I dag lever 368 000 svenskar på socialbidrag. Det är 4,1 procent av befolkningen.

Inom de närmsta tre åren väntas andelen öka med 50 procent.

Totala konstnaden för socialbidrag förra året var 9,5 miljarder.

Bidraget – 260 kr till hälsa och hygien

Riksnormen – lika för alla

Livsmedel: 1 620 kr

Kläder och skor: 520 kr

Lek och fritid: 400 kr

Förbrukning: 110 kr

Hälsa och hygien: 260 kr

Tv, tele, tidning: 770 kr

Totalt: 3 680 kr

Kvar i plånboken när tv, telefon och tidning är betalt: 2 910 kr

Övrigt stöd – utbetalas mot räkningar

Hyra: 2 989 kr

A-kassa: 205 kr

Lokaltrafikkort: 690 kr

El: 240 kr

Hemförsäkring: 150 kr

Fackavgift: 327 kr

Totalt: 4 601 kr

Ja, om inte annat gav dagens utfrågning av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt ett besked. Kommunerna  får klara sig själva i den ekonomiska krisen och ‘ta ansvar för sin ekonomi’ .

I klartext betyder det, välj vad ni vill skära ner på i den kommunala ekonomin eller höj skatten. Kommunerna får ingen hjälp att klara den ekonomiska krisen och den kostnadschock för arbetslösheten som håller på slå in över kommunerna.

Det kan vara värt att komma ihåg när lärare, dagis, äldreboende, bostäder, gatubolag eller något annat som ingår i den kommunala servicen börjar försvinna. För inte kan Sveriges kommuner och Landsting mena allvar när de talar om 15000 försvunna arbeten inom deras område.

Som i Göteborg där den moderatledda alliansen brist på stöd, i som Anders Borg kallade det ett nationella ekonomiska nödläget, ser ut att tvinga kommunen att både höja skatten och göra neddragningar för att följa statens krav på balans i ekonomin.

Regeringens vårproposition avgör om kommunen tvingas skära ned redan i år.

Sedan drygt tio år tillbaka beslutar Göteborgs kommunfullmäktige i mitten av juni om budgeten för det kommande året.
Så här mitt inne i budgetarbetet för nästa år har förutsättningarna för nästa års ekonomi sällan varit mer osäkra.
- Vi får nya prognoser nästan vecka för vecka, ofta med tillägget att det är osäkert om förutsättningarna för den senaste prognosen fortfarande gäller. I det här läget måste vi vara mentalt förberedda för det värsta, säger kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén.
Det kan alltså bli skattehöjning för att säkra nivån på den kommunala servicen?
- Ja, med det viktiga tillägget att vi får bestämma oss för vad som är viktigast, att säkra servicen eller att göteborgarna får behålla köpkraften, säger Hulthén.
Kan kommunen tvingas till neddragningar i år för att klara statens krav på balans i ekonomin?
- Ja, vad regeringen säger i sin vårproposition i april blir av stor betydelse för oss. En liten tröst är att vi är långt ifrån ensamma bland kommunerna i detta läge.
Göteborg har väl egentligen ett bättre utgångsläge än flertalet svenska kommuner?
- Ja, vår ekonomi är otroligt välskött. Men om vi får till exempel en mer dramatisk utveckling av socialbidragen än vi ser i dag så måste vi fundera över hur vi ska hantera det, säger Anneli Hulthén.

Hulthén utesluter inte skattehöjning – Göteborg – Göteborgs-Posten

Klicka på bilden för att se debatten här.

Mer i Media:
Partiledarna i duell, Analys, Statsminister Fredrik Reinfeldt vill inte lova mer pengar för att rädda jobben i kommuner och la, Erik Laakso följer debatten i kväll, Dick Erixson följer debatten i kväll,

Bloggat:

- Det kommunala självstyret gäller även i dåliga tider, sade han i en tv-debatt med socialdemokraternas ledare Mona Sahlin.

- Vi har givit 9 miljarder kronor innevarande budgetår, vilket växer ut till 12 miljarder nästa år. Jag vill också säga att det kommunala självbestämmandet, som ofta hyllas, också ska gälla i dåliga tider. Det är viktigt att kommuner och landsting gör egna ansträngningar för att satsa på kärnan i välfärden, sade Reinfeldt.

- Jag tror att man ska vara försiktig med tanke på hur djupt denna kris går och hur förgrenad den är över världen, sade han.

Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har varnat för att 15 000 jobb står på spel. Men Reinfeldt kallade SKL för en intresseorganisation och framhöll kommunernas eget ansvar.

Oppositionsledaren Mona Sahlin sade att socialdemokraterna är beredda att skjuta till ungefär det som SKL begärt, det vill säga minst 10 miljarder extra. Efter debatten var hon förvånad över Reinfeldts uttalande.

- Det lät nästan som om det inte ska komma några extra resurser till kommunerna i vår. Det är en stor skandal och ett stort hyckleri. Jag hoppas att jag tolkade honom fel, annars ökar regeringen medvetet krisen i välfärden, sade Sahlin.

Efteråt uttryckte Reinfeldt oro över att nedgången i ekonomin fördjupas, vilket bland annat kommer att synas i de kommande siffrorna över de offentliga finanserna, sade han.

Andra besked i debatten var att det blir fortsatt höjd bensinskatt, oavsett regering men att oppositionen tycker att regeringens förslag om höjd dieselskatt är ett för hårt slag mot jordbruket.

Reinfeldt tvekar om kommunerna | Politik | SvD

Och på tal om en regering som inget gör. Finanskrisen blir bara värre och värre. Vore det kanske inte en tanke att möta den med åtgärder som motverkar en fortsatt nedgång?

Sverige är ju det enda landet i västvärlden som inte gör något för att stimulera den inhemska ekonomin.

Finanskrisen – SvD Näringsliv bloggar om finanskrisen. | SvD

Och det finns bara en riktning för tillfället – allt blir sämre. Den senaste prognosen är hela tiden värst. Det gäller Swedbank och andra prognosmakare.
Nu tror Swedbank att den globala ekonomin minskar med 0,4 procent 2009. Nästa år blir tillväxten 2 procent.
För svensk del tror Swedbank att ekonomin krymper med 2,3 procent i år. Under 2010 ökar BNP-tillväxten med beskedliga 0,6 procent.
Svensk exportindustri påverkas starkt av den lägre internationella efterfrågan. Export och investeringar sjunker kraftigt och Riksbankens styrränta sänks till 0,5 procent i april och först i slutet av 2010 börjar räntan åter höjas, förutspår Swedbank.
Inte bara prognoserna blir allt värre. Även faktisk statistik ser ofta – men inte alltid – riktigt mörk ut.

Är det inte dags att den moderatledda alliansregeringen satsar på en expansiv finanspolitik som når de utan arbete. Inte bara sänkta skatter för de medel och höginkomsttagare som har kvar sina arbeten. Och sänkta ersättningar för de utan arbete.

Hittills har den moderatledda regeringen troget följt den linje de inledde sin regeringsperiod med. När ska alliansen komma med en verklighetsanpassad politik och inte följa en alternativ verklighet där det råder evig högkonjunktur.

Hittills har alliansen fortsatt den arbetslinje de inledde 2006 med att vräka ut arbetskraft på en snabbt krypande arbetsmarknad. Oavsett kompetens och förutsättningar ska alla arbeten. Alla från pensionärer till sjuka med begränsad arbetsförmåga ska ut och söka jobb. Detta trots att i det flesta fall ingen efterfrågar deras arbetskraft.

Jag undrar även om SE-bankens prognos är ett ‘worst case’ scenario? En arbetslöshet på i snitt 10% innebär misstänker jag att den verkliga siffran kommer att vara högre.

di.se – SEB: Värsta raset sedan 1945

Det är i SEB:s färska prognos som bankens prognosmakare beskriver det ekonomiska läget. Och det är ingen rolig läsning för den som är trött på krisrapporter.

Enligt SEB kommer BNP i Sverige i år minska med 2,4 procent. Och även 2010 blir ett bistert år med en tillväxt kring nollan och en arbetslöshet som bedöms öka till i snitt 10 procent. 2010 blir därmed även det ett ”utpräglat lågkonjunkturår”.

SEB räknar inte med någon räddning från vare sig USA eller de så kallade tillväxtekonomierna. Trots en extremt expansiv finanspolitik i USA tror SEB på de djupaste recessionen i landet under efterkrigstiden och den kraftigaste uppgången i arbetslöshet i modern tid.

En expansiv finanspolitik från många staters håll kommer visserligen att mildra nedgången, men å andra sidan driva upp de offentliga underskotten till höga nivåer.

Den svenska statsskulden beräknas exempelvis att öka för första gången sedan i mitten på 1990-talet.

BNP-tillväxten för länderna utanför OECD-området landar i år på 1 procent. Under 2007, som visserligen var ett rekordår, låg siffran på dryga 8 procent.

SEB:s ränteprognos är ett tecken på hur dystert det kan bli:

”Med inflationsrisker på nedsidan och en mycket svag konjunktur kan Riksbanken fortsätta att stötta ekonomin med räntesänkningar. Redan till våren ligger reporäntan på noll procent”, skriver SEB som spår att Riksbanken tvingas ha nollränta ända in i december 2010.

- Att få ett jobb ligger på ditt ansvar, säger hon

En av många myter om arbetsförmedlingen är att man går dit för att få arbete. Så har arbetsförmedlingen inte fungerat sedan före år 2000 innan socialdemokraterna lade om hur arbetsförmedlingen ska arbete. Då ändrats fokus till den som kallas sökandeintensifiering hos den arbetslöse och billigare snabbare arbetsmarknadsåtgärder. Något som den moderatledda alliansen ytterligare spädde på med att ta bort de mesta av det som fanns kvar av AMS-utbildningar eller som det kallades AMS-trams.

Eller med andra ord arbetsförmedlingen lade över en stor del av sitt eget arbete på den arbetslöse. Ungefär som bankerna tillämpar AF självservice via dataterminaler. Det AF gör via sin matchningsservice för arbetsgivare är när det kommer in förfrågningar

Men så förmedlas också om jag minns rätt bara 30% av alla lediga arbeten via AF.

Sen råkar jag känna folk som jobbar på den arbetsförmedlingen som visas i GP-artikeln. Där jobbar ett 30-tal personer med runt 3500 arbetslösa i en Göteborgs stads del. För de 500 som finns inskrivna inom jobb och utvecklingsgarantin finns ett arbetslag med 4 pers! För det är ju inte så att personal fördelas efter behovet av resurser inom AF. Det säger sig självt att den tid  enskilda handlägare har för varje ‘kund’ är minimal och möjligheterna till coachning inte kan ske där. Det är något som sker via inhyrda extra resurser i den nya jättemarknad som öppnats av alliansen för AMS-åtgärder via kommersiella aktörer.

Är du heller inte datavan som arbetslös har du extra problem. Hela AFs arbetsmetod bygger idag på att du själv kan söka arbeten via dataterminaler eller egen dator. Har du sen svårt med det svenska språket är dina chanser ännu sämre. Det finns heller inte möjliget till hjälp med sådant som att kunna ta ett fotot av den arbetslösa, något som numera även ibland krävs till städarbete. Ett nödvändigt krav på de arbetslösa är  också idag att de har en epost adress även om nu epost tjänster som hotmail och gmail är spärrade i AFs terminaler.

Notera förövrigt att meningen med normans 45 minuters väntan på AF med kölapp var att en handläggare skulle kunna notera i AFs datasystem vilka jobb han sökt. Något som förstås även kan skötas via AFs kundtjänst på telefon. Där du även kan få personlig coachning via e-post eller telefon.

En andra konsekvens av alliansregeringens arbetsmarknadspolitik att man inte ska leva på bidrag syns också i kravet på flyttning- Och visst ska väl inte arbetslösa slippa krav på sig att flytta?.

- Jag blir behandlad som en i mängden. De ser inte min situation, säger han. De begär att jag ska söka jobb på andra orter. Men grejen är att jag inte kan betala hyra på två ställen och ingen vill köpa min lägenhet eller betala full hyra i andrahand.

Men AFs Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist, den för detta tandläkaren, sade visst nyligen att AF står väl rustade för att möta arbetslöheten.

Arbetslös ser ingen ljusning – Ekonomi & Politik – Göteborgs-Posten

Norman Yalda tar en nummerlapp. Sjutton nummer före. Han sätter sig med en suck.
- Det är alltid mycket folk i kö här, det får man räkna med när man kommer hit, säger han.
Klockan är kvart över elva på förmiddagen och Norman ska gå på avstämningsmöte hos arbetsförmedlingen. Det är hans fjärde möte sedan han blev arbetslös.
- Jag fattar inte ens varför jag måste komma hit, säger han. Det händer ändå ingenting.

På väggen framför Norman hänger en poster med texten ”Vill du ha ett bra jobb inom industrin?”.
- Ett skämt, säger han. Det där ser jag som skitsnack och reklam.
Efter 45 minuter är det äntligen hans tur.

I våras blev Norman varslad från Lear Corporation i Torslanda och har nu varit arbetslös i tre månader. Hans pengar från a-kassan kom först för tre veckor sedan. Och det är tufft att få vardagen att fungera.
- Ekonomiskt är det panik. Jag har försökt sälja lägenhet och bil men ingen vill köpa, säger han. Jag klarar inte av att bara sitta och vänta på att det vänder, jag vill ha ett jobb. Och jag har försökt med allt.
När Norman blev arbetslös skrev han in sig på arbetsförmedlingen. Men han fick även hjälp av Arbetslivsresurs tack vare omställningsavtalet. Arbetslivsresurs är ett företag som kompletterar arbetsförmedlingen med att hitta lediga jobb.

Norman är en i statistiken över alla dem som mist en anställning inom industrin. Troligtvis får han se sig om efter jobb i helt andra branscher, eftersom det är osäkert hur snabbt industrijobben kan återskapas.
Dagens möte hålls av Petra Kalling, arbetsförmedlare. Hon säger att det är bra att Norman har fått svar på ansökningarna även om svaren var nej.

- Företagen håller andan och väntar, kanske är de intresserade när allt lossnar, säger hon. Sedan dokumenterar hon vad Norman gjort för att få ett jobb sedan sist.
Norman vill veta om han har några chanser till ett jobb, en utbildning eller en praktikplats via arbetsförmedlingen. Men just de tre punkterna är svåra saker att svara på bara sådär, menar Petra Kalling.

- Att få ett jobb ligger på ditt ansvar, säger hon. En utbildning eller praktik via oss kräver att en specifik arbetsgivare kan tänka sig att anställa dig om du skaffar dig en viss kompetens som du inte har idag.

Norman är förvirrad.

- Jag fattar inte, säger han. En utbildning kan jag få om jag först får ett jobb som sedan kräver utbildning? Vart skulle det jobbet komma ifrån?

- Jobben söker du själv, men vi kan hjälpa dig hitta passande jobb, säger Petra Kalling. Men om du ska bli beviljad några insatser måste du kunna visa upp att du söker jobb över hela Sverige, det är viktigt att komma ihåg.

Chansen att Norman får något av de tre sysselsättningsalternativen är små. Och det är inte för att få sysselsättning Norman går på mötena.
- Jag är här för att jag måste, säger han. Annars förlorar jag min a-kassa.

Petra Kalling menar att rapporteringen till a-kassan om att Norman varit närvarande bara är en liten del.
- Vi arbetsförmedlare har en viktig uppgift i att stötta och coacha dem som kommer till oss, säger hon. Att ge dem hopp om att de kan om de vill. Vi kan visa nya vägar och matcha dem med rätt jobb.

Petra Kalling säger att Normans jobbchanser beror på hur aktiv han är och hur mycket han är beredd att kämpa. Men hon tror inte att ett företag inom fordonsindustrin är hans nästa arbetsgivare.

Norman tycker att reglerna är fyrkantiga.

- Jag blir behandlad som en i mängden. De ser inte min situation, säger han. De begär att jag ska söka jobb på andra orter. Men grejen är att jag inte kan betala hyra på två ställen och ingen vill köpa min lägenhet eller betala full hyra i andrahand.

Men han gör som de vill och söker de jobben ändå. Han går på de möten han ska. Och han visar att han vill, så han inte ska råka ännu mer illa ut.
- Jag längtar till den dagen när jag vaknar utan ett tryck över bröstet och har ett jobb, säger han.

Den enkla sanningen är väl att alliansledarna vet inte vad de ska göra. Hade allt gått enligt planerna skulle Sverige nu gasat fram i en högkonjunktur där arbetslösheten var glömd. I alla fall av den svenska medelklass som betyder något i kampen om rösterna. Där medelklassen hade gått om budgetgodis att se fram emot insamlade i ladorna av Anders Borg från besparingar på sjuka och arbetslösa, ni vet de där arbetsskygga parasiterna som hellre lever på biodrag än att arbeta. Det är ju arbetslinjen i korthet.

Problemet för alliansens intellektuella arkitekt Anders Borg är att han bara lärt sig ekonomi från läroböckerna och från vad som de senaste 30-åren varit trendigt bland ekonomer. Klart är att alliansen inte har någon politik för 100-130000 fler arbetslösa fram till 2010. Eller vad de kommer att innebära för statsfinanserna. 20 extra arbetsförmedlare att dela med andra städer för Göteborg slår inte långt.

Vad den moderatledda alliansen nu ser ut att ha och hantera är den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet och i vissa delar en marknadskollaps.

Problemet för Sverige med att gå in i Volvo är om det finns förutsättningar att rädda en svensk fordonsindustri. Men troligen är det bara staten som kan göra det och har resurser för att övervintra den svenska industriella basen i några år framåt.

Fordonsindustrin är den ekonomiska och industriella motorn i Sveriges export. Något man inte verkar inse riktigt i Stockholm ännu. Några bilföretag kommer troligen att försvinna från den globala marknaden. för Sveriges skulle hoppas jag det inte blir Volvo och Saab.

Det är bara alliansen och oppositionens politiker som kan rädda fordonsindustrin kvar i Sverige. Om de vill eller klara att agera.

Mer i media:
Tryckt stämning på morgonskiftet, GM: ”Vi ska försöka sälja Saab”, ”Olofsson kan få begrava Volvo”, General Motors vill ha miljardlån – behåller inte Saab,

Bloggat:

Vadå kris? | Ekonomi | Ledare | Aftonbladet

Ford har redan annonserat ut Volvo. I Aktuellt får näringsminister Maud Olofsson frågan om staten kan tänka sig att gå in som ägare. Hon svarar att om bilföretag som GM och Ford inte får sina affärer att gå ihop, skulle staten inte vara bättre som bilproducent och försäljare.

”Vi pratar om dina och mina pengar, och alla andras pengar, och dem ska inte vi slarva med”, säger Olofsson.

I Ekot upprepar hon budskapet:

”Vi ska vara väldigt försiktiga med skattebetalarnas pengar.”
Stärker inte företagens position

Att staten skulle köpa bilföretag för att behålla dem är orealistiskt. Att staten under en orolig övergångsperiod går in som tillfällig ägare, för att mildra krisen, är mer rimligt. Att näringsministern tar alla tillfällen att tala om vilken dålig affär det vore, stärker knappast Saabs eller Volvos position på marknaden.

Vad ska potentiella köpare tänka, när Olofsson beskriver investeringar i Saab och Volvo som pengaslarv?

Alliansregeringen lider akut brist på krismedvetenhet. Den globala ekonomiska krisen saknar motstycke. Regeringar världen över använder sin politiska makt till att mildra den, rädda jobb och välfärd. EU håller toppmöten. Barack Obama lovar ett enormt stimulanspaket för ekonomin när han tillträder den 20 januari.

Samtidigt som oppositionen och socialdemokratin slås inbördes och den moderatledda alliansen bygger Potemkin kulisser och kallat det arbetsmarknadspolitik fortsätter den ekonomiska krisen välla in över Sverige.

Jag undrar när kris insikten och förståelse att det inte är en vanlig lågkonjunktur som kommer ska nå fram till hela det politiska etablissemanget.

Jag håller med Astudillo om att alliansen saknar arbetsmarknadspolitik men hos socialdemokraterna saknas kris insikten hos alltförmånga. De jobb paket och åtgärder som föreslagit från s kommer inte att räcka till.

Luciano Astudillo – Expressen.se
Det är häpnadsväckande att regeringen är så passiv vad gäller Jobbkrisen (alltså lågkonjunkturen). Jo, förresten, nu är jag lite orättvis vi får fler varselsamordnare. Aftonbladets ledare skriver så här om dem:

Maud Olofsson löser lågkonjunkturen genom att be landshövdingarna i sex län vara just landshövdingar och statens företrädare i regionerna. Hur hon ser på de övriga länen är oklart. På nationell nivå ska en grupp statssekreterare samarbeta kring krisen. Tänk att det krävs en presskonferens för att statssekreterarna för arbetsmarknad, social, finans, näring och utbildning ska börja samarbeta.

Min prognos är fortfarande att borgligheten kommer att tvinas riva upp det så kallade ”superpaketet” (alltså budgeten) eftersom det bygger på en felaktig analys. Återigen kommer det att bevisa att vi inte har en regering som är dålig på att regera. Tillväxt och jobb kräver nämligen rättvisa!

Det är egentligen ganska logiskt. Minskad, främst amerikansk, efterfrågan på konsumtionsvaror och tillverkade varor från Kina. Nästa steg borde vara att Kina efterfrågar mindre exportvaror från länder som Sverige. Det är en global lågkonjunktur som väntar.

Krisen bromsar Kinas tillväxt | Utrikes | SvD

Omräknat till årsbasis ger det en ökning av BNP på 9,9 procent – att jämföra med en ökning på 10,4 procent under årets första hälft, 11,9 under fjolåret som helhet och 12,2 procent under de tre första kvartalen 2007.

Det är första gången sedan i slutet av 2005 som kvartalstillväxten av Kinas BNP (bruttonationalprodukten, summan av all ekonomisk verksamhet i ett land) varit lägre än tvåsiffrig. Det är det hittills tydligaste tecknet på att landet inte är immunt mot de ekonomiska problemen i omvärlden.

– Världsekonomins tillväxt har saktat in märkbart. Det finns fler ovissa och labila faktorer i det internationella ekonomiska klimatet, sade statistikbyråns talesman Li Xiaochao.

– Alla dessa faktorer har börjat visa sin negativa verkan på Kinas ekonomi.

Ren Xianfang, ekonom på konsultföretaget Global Insight i Peking, såg siffrorna som oroande:

– I Kina är varje tillväxt som understiger 10 procent en signal om att ekonomin börjar gå trögt och att framtiden inte ser så ljus ut.

Det är kanske inte så konstigt att Swedbank behöver en nyemission med 16% av sin totala utlåning eller 190 miljarder i lån till de baltiska staterna. Och sin kreditvärdighet nedgraderad. Det är ju de svenska bankerna som finansierat den baltiska ekonomiska ‘miraklet’. Det är väl också den baltiska utlåningen som den nya svenska bankgarantin ska användas till. Resultatet av en skarp nedgång i konjukturen för de Baltiska länderna är uppenbar i stora kreditförluster. Frågan är dom ekonomin vänder på ens några år sikt.

I USA lär en stor del av julsäsongen gå med vikande försäljning med alla företag som finansierat tilverkningen av sina konsumtionsvaror med kortfristiga krediter något de inte kunnat få. Kombinerat med sjukande efterfrågan från konsumenter både med och utan arbete. Och den vikande efterfrågan från företag som drar ner personal. Vilket i sin tur slår mot underleverantörer och tillverkare i öst-europa och asien.

19,683 Tech Layoffs And Counting

This
has been a brutal month or so for tech layoffs. According to our Layoff
Tracker, there have been 19,683 job eliminations at tech companies
announced since mid-September, and we’re not even counting the 24,600
people at Hewlett-Packard who are being eliminated as a result of its
merger with EDS.

But only five big companies make up more than
90 percent of the layoffs: Xerox (3,000), Dell (8,900), Yahoo (1,500),
eBay (1,500), and German chipmaker Qimonda (3,000). The other 33
companies are mostly startups, and collectively account for 1,683
layoffs. Although three more companies (Sony Ericsson, Nvidia, and
TicketMaster) account for an additional 1,110 job losses.

Bara i den amerikanska tekniksektorn är det enligt webbplatsen techcrunch totalt 40000 jobbneddragningar som annonserats på en och en halv månad. Till det kommer finanssektorn, byggsektorn och förstås den tillverkningssektorn med företag som General Motors och Ford. Och mediasektorn som rapporterar sjunkande annonsförsäljing för de traditionella mediaföretagen likt Nytimes.

Frågan som borde ställas är inte om det kommer en lågkonjuktur men hur djup den blir. Min gissning är att det blir en återgång till tidigt 80-tal, sent 70-tal för den globala ekonomin med tusentals miljarder dollar i utraderade värden. Dow Jones stod innan Ronald Reagan avreglerade de amerikanska
kreditmarknaderna kring 5-6000. Troligen är det väl där Dow kommer att landa tillslut. Med andra ord om amerikaner slutar konsumera på kredit utan besparingar kommer det att få återverkningar för hela den globala ekonomin. Vilket är vad jag tror kommer att hända för både företag och privatpersoner.

Det kan också vara värt att komma ihåg att den globala finansiella kollapsen gäller inte bara väst-Europa. I länder som syd-korea har regeringar gått in med räddningspaket medan Pakistan står på gränsen till ett s.k kredit default på sin utlandsskuld.

Någon som tror konjunkturen hämtar sig på ett år med samma lån och konsumtionsmönster som tidigare? Och om det finns det politisk och ekonomisk beredskap för m det skulle komma massiva nedskärningar i den svenska ekonomin.

Tillslut varför inte läsa om vad Charles R Morris säger nedan och fundera hur likt USA Sverige är. I alla fall om man hör till den konsumerande medel och överklassen. Hur mycket av 2006-7 års ekonomi i sverige var en konsumtionsbubbla baserad på låg ränta och stigande huspriser?

VA.se » ”Vi behöver en lågkonjunktur”

Så
finansminister Paulson, centralbankschefen Bernanke och de andra har
fått något om bakfoten? Vilket är det verkliga problemet?
”Mellan
2000 och 2007 spenderade amerikanerna närmare fem biljoner dollar mer
än de producerade. De lånade upp pengar på sina hem. De kunde köpa
större bilar och fler platteveapparater. Men det var möjligt bara så
länge huspriserna steg – med ungefär 14 procent om året. Helt galet.
Den här överkonsumtionen harställt till det rejält. Och som lök på
laxen var krediten skriven på finansinstrument som inte fungerar.

Så vad gör man nu?
”Man måste skära ordentligt i konsumtionen. Att försöka hålla priserna uppe
genom att vräka pengar över marknaden är faktiskt exakt fel sak att
göra. Finansminister Paulson vill med sin plan köpa de dåliga huslånen
från bankerna och på så sätt ge dem ett värde. Men de har ju inget
värde.
Vi måste kliva in i en lågkonjunktur och inte vara rädda för den.”

Mer I media:
DN:s Dan Lucas:, Tolv miljarder kronor, enligt SVT., SVD,  Nyemission i Swedbank,

Bloggat:
Bantarbritta, Vill Du ha ett Sexpa…, Ute och Inne, Vill Du ha ett Sexpa…, Världen enligt Jah H…, annarkia, Kulturbloggen, Aktieskolan, Fröken P:s leverne, Kristina af Knusselbo och I huvudet på Håkan F…

Eastern Europe adrift | Who’s next? | The Economist

[...]

At first sight it is these economies that seem in the riskiest position. A sharp slowdown had started even before the global financial crash. Estonia and Latvia in particular had enjoyed remarkable property booms, generously financed by bank lending. That was one factor in their colossal current-account deficits. The bubbles have popped; growth, running in double digits in 2006, has come to a halt.

This has been a hard but so far orderly landing. Whether it now turns catastrophic is an open question. The debts must still be repaid. Fitch, a rating agency, which downgraded all three Baltic countries this month, reckons their gross external financing requirements next year (the money they need for foreign debt repayments and their current-account deficits) are 400% of likely year-end foreign-exchange reserves in Latvia, 350% in Estonia and 250% in Lithuania. These are the highest ratios in emerging Europe.

In theory, the external imbalances should unwind of their own accord. The slowdown at home is already shrinking current-account deficits. If the local banks run out of money because of bad loans, their foreign owners will send them more cash; the sums involved are big by Baltic standards, but small by the standards of rich-country banks. Swedbank, for example, has 16% of its loans in the Baltic states, (190 billion Swedish kronor, equivalent to $32 billion or €20 billion). Only 1.2% of the total look bad so far, the bank says. Sweden’s regulators say the biggest banks can write off as much as 10% of Baltic lending without eroding their own capital. Sweden launched a $200 billion bail-out plan this week to bolster confidence.

Furthermore, despite the ballooning foreign borrowings of firms and households, none of the Baltic states has much public debt to worry about (Estonia even has net assets). Public finances are solid. The governments still have investment-grade credit ratings.

Nyemission på tolv miljarder | Ekonomi | Aftonbladet

Nyemissionen kommer att tillkännages på måndagsmorgonen. Orsaken till beslutet är finanskrisen och börsutvecklingen.

I torsdags bekräftade Swedbanks vd Jan Lidén att bankens ägare för diskussioner om en nyemission.

– Vi får titta på vad man ska göra. En nyemission kan vara ett sätt att tillföra nytt kapital, sade han vid en presskonferens.

Han ville då inte lämna fler detaljer eller en tidpunkt för en eventuell nyemission.

TT har sökt Swedbanks pressjour och bankens pressjour för en kommentar angående uppgifterna om en nyemission, men inte lyckats nå någon.

Syftet med en nyemission är att få in nya pengar i företaget. Placerare erbjuds att satsa kapital i företaget genom nyteckning av aktier.

Hur var det nu igen med den stabilitet hos de svenska bankerna som diverse politiker pratat om. Och visst hade bankerna lärt läxan sedan tidigare?

Om staten i praktiken ska fungera som överrock för hela banksystemet vore det inte bättre att reformera bankernas sätt att arbeta. Eller för att gå ännu längre. Om staten ska ta det övergripande ansvaret varför inte nationalisera banksystemet.

Är detta verkligen en sund incitatmentsstruktur som den moderatledda alliansregeringen presenterar. Eller har jag missat de reformer som ställer krav på en hårdare och bättre kreditbedömning. Eller en finansinspektion med tänder som  på allvar kan granska bankernas verksamhet och i tid stoppa osund utlåning och varna för kreditbubblor. Det förutsätter förstås att även staten tar sitt ansvar som ägare till bolåne institut.

Det stöd som lämnas ska förenas med villkor i syfte att säkerställa att en sund incitamentsstruktur upprätthålls i vilken kreditinstitutets eget ansvar bevaras, att statens långsiktiga kostnader för stödet minimeras, att det i första hand är institutet och dess ägare som får stå för eventuella förluster samt att staten som regel erhåller ersättning eller annan kompensation för sitt risktagande

Om det behövs en permanent stöd myndigheten för bankerna handlar det om mer än otur med dåliga lån. Då är det systemfel i hela det finansiella systemet. Sedan kan man undra om bankerna nu kommer att börja låna ut till varandra och svenska företag. Jag tror inte det. Inte om man tittar på konjunktur prognoserna och den globala ekonomi. Det är bara USA som kan agera drag lok och något som landet gjort sedan 80-talet med billiga krediter till hushållen. Avgörande även för den svenska ekonomin blir USA valet och den politik som förs där efter den 4 november.

Det är förövrigt ironiskt att Almega nedan efterlyser kvalificerad arbetskraft med tanke på att den moderatledda alliansen lade ner allt som fanns av kvalificerade arbetskrafts utbildningar för arbetslösa. Det var ju ams-trams som hindrade dessa från att ta arbete. Och likadant halverad antalet platser på vuxengymnasier. Den omvändelse under galgen som skett kommer försent för att påverka utvecklingen de närmast åren. Istället lär det bli en paradox av starkt stigande arbetslöshet kombinerat med arbetskraftsbrist inom vissa exportindustri sektort. Och en fortsatt trend mot att produktion placeras där det kostat minst. Alliansregeringens eget globaliseringsråd har också gjort klart hur de ser på framtiden. Min kommentar blir väl att även ‘persontjänster’ förutsätter att den som ska konsumera dem har en överskottsinomst för detta. Och kunskapstjänster kan lika gärna utföras in bangalore som i kista. Till en mindre kostnad förstås om det är bangalore.

Verkstadsjobben på väg till låglöneländer
http://www.regeringen.se/sb/d/8951/a/113290
Författarna hävdar att Sverige kommer att bli vinnare på globaliseringen med en potentiell ökning av BNP på 25 procent. Bakgrunden är att globaliseringen stimulerar både sparande, investeringar och en övergång till mer kunskapsintensiv produktion. Samtidigt står landet inför ett antal utmaningar. På sikt kommer en stor del av jobben inom verkstadsindustrin att flytta till låglöneländer. Något som förväntas ge ett ökat tryck på både arbetsmarknad och välfärdssystem, men även på landets ekonomiska geografi. Traditionell verkstadsindustri är ofta förlagd ute i landet medan den kunskapsintensiva industrin koncentreras till storstadsområden, något som kan leda till ytterligare centralisering.

- Sverige måste möta detta genom att bygga upp en betydande omställningskapacitet där människor slussas till näringar och branscher som växer. Många av dessa kommer att återfinnas inom tjänstesektorerna, säger Pontus Braunerhjelm, huvudsekreterare i Globaliseringsrådet.

Svensk ekonomi ner i källaren 2009 | Världen | SvD

Förklaringen är den globala finanskrisen. Den eldar på lågkonjunkturen och drar med sig Sverige, som är ett mycket exportberoende land, rätt ner i källaren.

Exporten stiger med 3 procent i år, men minskar med 0,7 procent nästa år.

Hela tillväxten i den svenska ekonomin stiger med 1,2 procent i år för att nästa år hamna strax under nollstrecket. Och arbetslösheten ökar till hela 9 procent fram till 2010.

Svensk ekonomi står därför troligtvis inför den värsta lågkonjunkturen sedan 1990-talet enligt Danske Banks konjunkturprognos.

Inflationen faller från 1,9 procent i år till 1,3 procent nästa år. Det innebär att Riksbanken kommer ha sänkt räntan med 1,50 procentenheter till 2,75 procent fram till slutet av nästa år.

”Utöver redan beslutade 32 miljarder kronor förväntar vi oss ytterligare stimulansåtgärder på 20 miljarder kronor inför valet 2 010”, skriver Danske Banks ekonomer.

Almega: Nära nolltillväxt 2009 i Sverige

Mer i Media:
Ett ideologiskt jordskred | Näringslivsnyheter | SvD, Bankerna ropar återigen på hjälp | Krönikörer | SvD,
Bankers budskap ändrar karaktär, Storbankerna positiva.
Regeringen presenterar sin stabilitetsplan.

Bloggat:
Det är vi som får betala – igen,Stabilitetsplan och lite lögner,
Regeringen satsar 1.500 miljarder mot finanskrisen, trots Ericssons börslyft,

VA.se » Bye, bye, 100 miljoner

Finansminster Anders Borg räknar med att mer än hundra finansiella institutioner ska ansluta sig till den bankakut som staten nu planerar att inrätta.
1500 miljarder ställs till förfogande för att lösa likviditeten mellan bankerna. En garanti som också omfattar lån i de krisdrabbade baltiska marknaderna. En stabilitetsfond på 15 miljarder ska inrättas för att hantera framtida solvensproblem i bankerna, som ett komplement till dagens insättningsgarantifond.

Men kraven är stenhårda: bankerna får själva betala fonden via en ny avgift. Krävs det kapitaltillskott kommer det att ske via emission av röststarka preferensaktier till staten.
Staten får också möjlighet att tvångsinlösa aktier i finansbolag på obestånd.
Och så den paragraf som annonserts i förväg: Inga bonusar överhuvudtaget till vd och ledningsgrupp i bolag som skriver under avtalet med Riksgälden.
”Inga bonusar kommer att utbetalas under den här perioden. Det kommer att vara villkor om man vill ha den här typen av garantier”, säger Mats Odell.

Via vänsterekonomi.

Paul Krugman med flera pekar på vad som direkt skulle kunna motverka den lågkonjunktur som väntar. Investera i människor via offentliga utgifter som går till de med minst ekonomiska marginaler och förstås de klassiska infrastruktur investeringar. Det är ju den så avskydda keynsianska ekonomiska politiken.

Istället går det nu tusentals miljarder att rädda de med pengar lagda på hög i bankerna. Och bankerna själva vars agerande utlöste krisen.

Att investera i människor borde vara något för den svenska vänster oppositionen som letar efter mer konkreta politiska visioner.

Ekonomikommentarer: Ekonomipristagarens recept: brassa på med a-kassa

Flera tunga USA-ekonomer förordar nu ett gammalt åsidosatt men beprövat recept för att mildra lågkonjunkturen: öka de offentliga utgifterna.

En av dem är den nyligen utsedde ekonomipristagaren 2008, Princeton-professorn Paul Krugman (min fetstil dock):

”Å andra sidan finns det en massa saker som den federala regeringen kan göra för ekonomin.

Den kan utöka ersättningen för de arbetslösa, vilket både kommer att hjälpa trängda familjer att klara sig, och sätta pengar i handen på de människor som är benägna att spendera dem.

Den kan ge nödhjälp till delstats- och lokalregeringar så att de inte tvingas till drastiska nedskärningar av utgifter vilket både skulle försämra offentlig service och förstöra jobb.

Den kan köpa upp bostadslån (men inte för beloppet på prislappen som John McCain har föreslagit) och göra om lånevillkoren för att hjälpa familjer att bo kvar i sina hem.

Detta är även ett bra tillfälle att lägga ut ord
entliga utgifter på infrastruktur, vilket landet hur som helst verkligen behöver.

Förstatligande av banker är lösningen på kreditkrisen. Och en ny internationell global reglering av finanssystemen så att spekulationsbubblor likt den nuvarande inte kan uppstå igen.

Vad det handlar om är att ta kontrollen över den kreditmarknad som växtfram efter 80-talets avregleringar.

Ska alla skattebetalera stå som garanter för insatta pengar och finanssystemens stabilitet ska de också ha en röst i hur de hanteras.

Brown vill förstatliga Europas banker

Tidningen Sunday Mirror upplåter ett uppslag till Labourbossens argumentation, om att köpa aktier i krisdrabbade pjäser på den ekonomiska spelplanen.

”För Europa, kunde riskerna inte vara större och det här är sanningens ögonblick”, skriver Brown.

På andra sidan Atlanten genljuder budskapet, från landets avgående republikanske president. Bägge politikerna tycker att samarbete i en tid av global oro är enda sättet att komma tillrätta med problemen.

”Inget land – inte ens det allra största – kan klara det här på egen hand”, skriver Brown.

Meningen med hans förslag är att förmå regeringar att gå in som bankägare, för att på så vis garantera stora säkerheter för inbördes utlåning. Brown hävdar att penningflödet riskerar att stanna av, om nationerna sluter sig från omvärlden och inte vågar genomföra stora transaktioner.

Till att börja med ska britten träffa Frankrikes Nicolas Sarkozy, EU-presidenten Jose Manuel Barroso och Jean-Claude Trichet, chef för europeiska centralbanken. Sedan väntar ett anförande inför resten av de församlade regeringscheferna.