Claeskrantz.se

Visst är det en fantastisk utveckling i Sverige. Det är den amerikanska välgörenhetskulturens intåg i den svenska samhället.  Mot en bakgrund av en social och ekonomisk härdsmälta i ett sverige med allt mer skilda levnadsförhållanden.

Till kulturen hör det till för de mer lyckligt lottade att hjälpa de ‘less fortunate’ .  Där företag måna om sin image låter sina anställda ‘friviliigt’  hjälpa till i soppkök eller delta sociala aktiviteter. Sponsrade socialbyråer nästa eller finns det redan?

Att det är samma näringsliv och mer välbärgade svenskar som skriker högt över skattetryck och våndan av att betala skatt till det offentliga sägs det förstås inget om.  Möjligen hade det offentliga haft resurser till mer utan 80-miljarder i skattesänkningar hittils och en arbetslöshet som äter sig in i den kommunala kärnverksamheten.

– Min erfarenhet är att det offentliga inte hinner med. Om någon behöver stöd och uppmuntran så kommer det ofta för sent. Vi vill gå in tidigt, ge unga styrkan att stå emot våld och droger, ge dem inspiration, säger Karin Jordås, generalsekreterare på Mentor.

Och intresset växer. I dag har stiftelsen 350 mentorer i gång och ytterligare 100 skulle behövas, för så väl skolor som privatpersoner börjar få upp ögonen för verksamheten. Stiftelsen ordnar också föräldrakurser.

– När barnen är små är det så naturligt att föräldrarna träffas och diskuterar problem och glädjeämnen. Men när de blir större är det plötsligt svårare. Nedskärningarna inom skola, skolhälsovård och fritid märks – var är alla hyggliga vuxna? Vi vill öka vuxnas närvaro i barnens liv för att skapa positiva förebilder och framtidstro, säger Karin Jordås.

Hon träffar chefer på stora företag som säger att de vill ”ge någonting tillbaka till samhället”. Det gör även Maria Arneng på Stiftelsen Läxhjälpen och Amelie Silfverstolpe på Volontärbyrån – båda ideellt drivna verksamheter som tar sikte på socialt engagemang. Internationellt har det länge varit en trend att näringslivet engagerat sig, i Sverige börjar det komma mer och mer.

När en stor läskedryckstillverkare skulle ha kick off för ett par månader sedan vände man sig till exempel till Volontärbyrån som såg till att 600 medarbetare under en dag utförde ideella uppdrag för Myrorna. Jobbet de utförde motsvarade ett samhällsvärde på 7,5 miljoner kronor och vd:n var överlycklig.

– Affärsnyttan är given. Varumärket stärks, personalen blir engagerad, och man gör nytta i närsamhället, säger Amelie Silfverstolpe, som förmedlade 3.500 volontäruppdrag förra året och allt fler av dem till olika företag.

En annan variant är att företaget går in och ekonomiskt stöttar olika sociala verksamheter, som till exempel Stiftelsen Läxhjälpen. Den avlönar studenter från bland annat Handels och Stockholms universitet för att de ska hjälpa ungdomar i Rinkeby, Hjulsta, Husby, Rågsved, Skärholmen och Haninge med läxorna. Kvalitet är ledordet, därför vill man betala läxhjälparna.

Näringslivet stöttar läxhjälp och mentorskap för unga – DN.se

Ett intressant perspektiv på den bloggare som fick sparken är hur makten balansen förskjutits mellan den anställde och företaget. Med bloggosfären får den anställda ett verktyg att berätta om sin situation. Som det skrivs i internetworld är också många företag rädda för de s.k social medierna.

Plötsligt är allt som händer på en arbetsplats potentiellt öppet för granskning av omvärlden. Och det är den bloggande anställda vars version sprids genom Internet. Hur anställda behandlas och arbetsmiljön ser ut kan alla anställda nu publicera på internet.

För företagen likt compro media ger det en stor risk för pontentiellt badwill. Speciellt om företagsledningen agerar efter att allt som görs kommer att stanna inom väggarna på företaget. Allt som behövs är att en anställd vågar, kan, orkar vill skriva om situationen.

jag undrar om företagsledningen är medveten om att alla framtida anställda som googlar på företaget liksom kunder kommer att hitta vad som skrivs om det. Beskrivningen av interna agerande kommer att för alltid finnas kvar på nätet. Senast jag kollade var det 37 olika bloggar enbart på knuff.se som skrivit om händelse. Och ett antal personer som varit ute och sökt på nätet och hitta t e min blogg via google.

gina eklund blogg	12
gina eklund	10
blogg gina eklund	4
gena eklund blogg

Det finns heller inga möjligheter för företagen att stoppa bloggandet, eller andra former av social media där information om vad som händer inom företaget kan spridas. Så länge det inte är uppenbara lögner eller felaktigheter gäller väl yttrandefriheten? Och der krävs inte stor sofistikering att registrerar en ny blogg. Det går på 5 minuter.

Bloggat:
Veckans knaschef, Olösta konflikter i Aftonbladet, Självklart är bloggandet inte den ENDA orsaken!, Ajabaja blogga på jobbet,
Hjärnans neuroner , Angående bloggare som får sparken på grund av bloggande, Sunt förnuft, Att blogga eller inte blogga?, Sunt bloggförnuft, Blogga inte på jobbet!, Men hur tänker folk egentligen?, Mysiga chefer på Compro Media,
Om att ta sin kafferast vid en dator, Puts väck

Läsarna: Blogga på jobbet är helt okej | Nyheter | Aftonbladet

Aftonbladet berättar i dag om Gina Eklund, 51, som bloggade på jobbet – och fick sparken.

Vid 16-tiden på måndagseftermiddagen hade 43 965 av Aftonbladets läsare röstat om huruvida det är okej att blogga på arbetstid eller ej.

26,3 procent tycker att bloggning är acceptablet så länge det inte går ut över jobbet.

– Klart hon inte ska fått sparken! Det var det mest efterblivna jag hört idag. Som hon själv säger; hon varken röker eller tar kaffepauser. Och under samma tid som hennes kollegor antingen röker eller tar kaffe, kan hon lika gärna skriva på sin blogg, skriver Stubborn, 24 år, i en artikelkommentar.
”Blogga på lunchen”

De flesta, över 45 procent av läsarna, tycker att bloggning är tillåtet under lediga stunder – som exempelvis lunchpausen.

Jag undrar om det är 10000 nya arbeten direkt på grund av de sänkta bolagsskatterna Maud Olofsson pratar om?

Med tanke på att de flesta arbeten kommer inom småföretagen undrar jag om den sänkta bolagsskatten och en sänkning med 1% av de sociala avgifterna gör så mycket skillnad i en lågkonjunktur? Eller sänkningen av arbetsgivaravgifter för ‘ungdomar’ upp till 29 år.

Sen kan man undra hur nedanstående ska ge fler företagare. Vore det inte bättre att satsa på sådant som riskkapital, utökat stöd till ny företagande och varför inte en skatterabatt de två första åren för ett nytt företag? Eller som det föreslogs här en progressiv företagsskatt?

För att fler än i dag ska vilja starta företag är det angeläget att ytterligare förbättra för företagen och skapa bättre förutsättningar att anställa och driva företag. Regeringen satsar nu cirka 16 miljarder kronor på att förbättra för företagande. Bland annat sänks socialavgifterna (arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna) och bolagsskatten. Dessutom satsas 60 miljoner kronor per år de kommande tre åren på förbättrad konkurrens.

Mer i DN och SVD

VA.se » 10 000 nya jobb

Regeringen satsar 16 miljarder kronor för att förbättra företagandet. Bland åtgärderna finns att bolagsskatten sänks från 28 procent till 26,3 procent från nästa år, vilket kostar 6,8 miljarder kronor år 2009. Dessutom sänks socialavgifterna med 1 procentenhet, en satsning på 7,5 miljarder kronor år 2009.

Det uppgav partiledarna vid en pressträff på måndagen. Regeringen satsar dessutom pengar på att förbättra konkurrensen.

Finansieringen sker i huvudsak genom att flera typer av skatteplanering stoppas, till exempel handelsbolagsupplägg och ”räntesnurror”. Statsminister Fredrik Reinfeldt sade att de förändrade reglerna för räntesnurror är viktiga för att upprätthålla bolagsskatten som skattebas.

Ingemar Hansson, statssekreterare på finansdepartementet, sade att företag som skatteplanerat mycket kan komma att få betala mer i skatt. Det gäller särskilt stora företag.

Han sade också att totalt belastar företagspaketet reformutrymmet med 3 miljarder kronor.

Näringsminister Maud Olofsson sade att regeringens företagspaket ”kommer att ge framtidstro och investeringsvilja till landets företagare”. Hon tillade att regeringen räknar med att företagsåtgärderna kommer att ge 10.000 nya arbeten till år 2010.

Det är ganska roligt att Företagarförbundet i Aftonbladet säger att regeringen stimulerat utbudet av arbetskraft och att nu är det dags att stimulera efterfrågan. Om det är något regeringen gjort så är det att stimulera efterfrågan med riktade skattesänkningar mot främst övre medel inkomsttagare.

Regeringens ‘arbetslinje’ har väl fungerat för att den inhemska ekonomin fått draghjälp av just skattesänkningar och lånefinansierad konsumtion via bostadssektorn.

Sen håller jag faktiskt med om vad Företagarförbundet säger om det stämmer. Frågan är förstås när den utlovade politiken från alliansen kommer? Och när ska det bli bättre villkor för nyföretagande och alla de som driver enmansföretag?

Gör det lättare att starta och driva ekonomisk verksamhet i olika former för vanliga människor. Gör det lättare att gå mellan anställning och egen företagande. Eller ska folk behöva vänta till 2010?

Förövrigt, Camilla Littorin, ingen släkting?

Håll era löften till småföretagarna! | Debatt | Aftonbladet
I valtider vill alla politiska partier bjuda upp småföretagarna till dans. Betydligt svårare är det uppenbarligen att leva upp till de löften som ges i dansens virvlar. Frågan är om finansdepartementet ens förstår vad landets småföretagare behöver för att kunna fortsätta att växa och skapa de arbetstillfällen som Sverige så väl behöver.

Snart slår riksdagen upp sina portar och budgetarbete och förhandlingar stundar.

Från Företagarförbundets sida befarar vi att småföretagarna går en mörk höst till mötes. Ökad inflation, höjda räntekostnader, sviktande konjunktur och skenande priser på el, bensin och diesel håller på att slå undan fötterna på landets 880 000 småföretag. Ska småföretagen fortsätta att växa och skapa jobb under en konjunktursvacka krävs en klok politik.

Hittills har regeringens arbetslinje fungerat eftersom småföretagen under högkonjunkturen har anställt i en imponerande takt. Nu när de goda åren går mot sitt slut är det viktigt att finansdepartementet, som de facto sitter på makten över regeringens budget, ändrar fokus från att stimulera utbudet av arbetskraft till att främja efterfrågan.

Förutsättningarna är goda. Regeringen har utlovat en översyn av skattepolitiken och företagarnas socialförsäkringar. Därtill pågår en översyn av de så kallade 3:12-reglerna. I dag betalar en företagare som själv är aktiv i sitt företag mer skatt på sin vinst än den som sätter pengarna på börsen.

Företagarförbundet anser att företagarna själva ska få besluta hur de ska hantera sin vinst och därmed jämställas med andra aktieägare. Den särbeskattning som drabbar ägaren genom fåmansbolagsbeskattningen måste tas bort för att fler ska vilja, och kunna, investera i sitt företag.

Någonting annat som Företagarförbundet har argumenterat för länge är en generell sänkning av arbetsgivaravgiften, i stället för de riktade sänkningar som Regeringen nu ägnar sig åt. En sådan reform skulle ge positiva effekter på arbetslösheten, minska de dolda löneskatterna och ge egenföretagandet en skjuts.

Nivån på arbetsgivaravgiften ses i dag som det största hindret för att driva och utveckla företag. Det framgår av samtliga undersökningar som Företagarförbundet genomfört bland landets småföretagare. I en undersökning uppgav 82 procent av småföretagarna att de upplever arbetsgivaravgiften som det enskilt största hindret.

Sänkta arbetsgivaravgifter skapar ett ekonomiskt utrymme att anställa fler eller satsa på produkt- och marknadsutveckling. Det är viktigt att även i små företag skapa ett handlingsutrymme för framtiden.

Företagarförbundet vill också rikta skarp kritik mot det system som
låter småföretagare vara bank till staten och storföretagen.
Företagaren bör ha fått sin betalning innan staten kräver sitt.

Samordna inbetalningen av moms, källskatt och arbetsgivaravgift och
senarelägg inbetalningen 18 dagar. Detta är en anpassning till
småföretagens kassaflöde och ger bättre likviditet.

Nämnda åtgärder skulle göra det lättare för de små företagen att
klara en lågkonjunktur utan att behöva avskeda personal eller lägga ner
verksamheten. Alliansen har hittills stimulerat arbetsutbudet. Nu är
det dags att stimulera efterfrågan. Det måste bli enklare att starta,
äga, driva och utveckla företag. Det behöver Sverige, och det behöver
småföretagarna.

Sony Ericscson gör nu vad man en gång i tiden kallade skalka luckorna. D.v.s förbereda fartyget på storm och förhindra att vatten tränger in som kan sänka företaget.

Skalka luckorna
(batten down the hatches, av nederl. schalken); metod på ej helt
moderna fartyg att hindra vatten från att tränga in i
lastrummet. …

Låt mig gissa att det här inte var det sista varslet från företag beroende av den globala marknaden. Sen brukar de lokala följa efter. En rejäl efterfrågeminskning i USA kommer att slå globalt. På konsumtionsvaror som mobiltelefoner blivit. Precis som inom bilindustrin kommer svagare tilverkare slås ut.

Återigen är Sverige och våra politiker redo för detta? Senast jag kollade var det fortfarande 500000+ utanför a-kassan och över en miljon vuxna svenskar utan arbete i det alliansen definerar som utanförskap. Regeringens budgetöverskott består till mycket av inflationsluft och förväntade intäkter från försäljningar av statliga företag. Den svenska inhemska ekonomin är till stora delar driven av konsumtionen och en del svenskars överskottsinkomst. Samt förstås den bostadslånefinansierade konsumtionen

Frågan är vilket är nästa större exportföretag kommer med neddragningar?  Utanför tekniksektorn går det inte heller så bra som sandviks resultat visade i raden av dåliga resultat.

Dagens rapport sällar sig till raden av rapportbesvikelser som Sandvik levererat på senare tid.

Orderingången ökade i pris och volym med 2 procent och landade på 24 688 miljoenr kronor, jämfört med väntade 25 385 miljoner kronor.

Justerat för arbetsdagar, metallpriseffekter och större order av projektkaraktär ökade orderingången med cirka 9 procent skriver Sandvik i rapporten.

Rörelseresultatet minskade med 8 procent och uppgick till 3 783 miljarder och påverkades negativt av effekter av ändrade valutakurser och sjunkade metallpriser, förklarar Sandviks VD och koncernchef Lars Pettersson.

Resultat före skatt landade på 3 302 miljoner kronor för det andra kvartalet, jämfört med 3 795 miljoner för motsvarande kvartal förra året. Analytikernas förväntningar låg på 3 456 miljoner kronor enligt SME Direkt.

2.000 får gå från Sony Ericsson
- Sony Ericsson ska minska sina kostnader med 300 miljoner euro årligen. Det motsvarar nästan 3 miljarder svenska kronor, säger DN:s telekomreporter Yvonne Edenholm.

[..]

- Det innebär det att anställda får lämna Sony Ericsson. Vid en presskonferens meddelade vd Dick Komiyama att personalstyrkan ska minskas med 2.000 personer.

Berör det svenska anställda?

- Det vet vi ännu inte. Det som sades på presskonferensen är att det gäller globalt och att det inkluderar kontraktsanställda personer. Men bolaget ska dra ner på alla områden, även på forskning och utveckling.

Var rapporten sämre än förväntat?

- Den visar i stort sett vad bolaget redan berättat. För en månad sedan varnade ju Sony Ericsson för att det skulle bli ett nollresultat. Ändå hade analytikerna förväntat sig en något bättre vinst. Den blev 8 miljoner euro före skatt i stället för 11 miljoner euro som analytikerna hade räknat med.

Hur ser det ut framåt för Sony Ericsson?

- Det kommande kvartalet ser inte ut att bli så bra som man trott och hela det kommande året blir en utmaning för bolaget. Man ska inte ha för stora förhoppningar nu.

Vad ligger bakom den minskade vinsten?

- Sony Ericsson har varit utsatt för en hård prispress när det gäller de dyrare mobilerna. Så ser det ut för hela branschen. Intäkterna för varje såld mobil har helt enkelt minskat….

DN