Det är viss komik i att Göteborgs Postens ledare i en mening lyckas kritisera Lundby-Wedin för något de själva säger ingen kan ha någon välgrundad åsikt om.
Svenska folkets uppfattning om jobbskatteavdraget är dock klar som rapport inslaget nedan visar. Gud vad pinsamt kunde även gälla för något som den moderat ledda alliansen kallat kärnan i sin politik.
Exakt hur lönsamt och hur många fler är omöjligt att veta. Men att jobbskatteavdraget skulle vara verkningslöst är ett i motsvarande mån orimligt påstående.
Citat som det ovanstående skulle varit än mer komiska om det inte handlade om ett jobbskatteavdrag där socialförsäkringarna plundras för att alliansens ska kunna genomför skattesänkningar medan sjuka och arbetslösa slängs ut att leva under existensminimum.
Notera förövrigt att borgerlig arbetsmarknadspolitik handlar om lägre löner och sänkta skatter. Inget annat.
Jobbskatteavdraget är verkningslöst, skrev LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin i Aftonbladet den fjärde februari. Omdömet gällde jobbskatteavdragets effekt på arbetslösheten, vilket LO:s ordförande lika lite som någon annan kan ha någon välgrundad bestämd uppfattning om.
Det är ett rimligt antagande att fler arbetar om det blir lönsammare att arbeta. På samma sätt är det ett rimligt antagande att fler får arbete om det blir billigare att anställa. Exakt hur lönsamt och hur många fler är omöjligt att veta. Men att jobbskatteavdraget skulle vara verkningslöst är ett i motsvarande mån orimligt påstående.
Däremot kan Wanja Lundby-Wedin vara alldeles tvärsäker på att jobbskatteavdraget i hög grad gynnar hennes medlemmar – på samma sätt som löneökningar gör det. Mer pengar i plånboken. Detta faktum väljer LO:s ordförande dock att förtiga.
Men hon behöver inte sväva i ovisshet. På webbsajten www.jobbskatteavdrag.se är det enkelt att räkna ut hur mycket den egna lönen har ökat sedan alliansregeringen tog över från Socialdemokraterna i september 2006.
- Sjuksköterskan, gymnasieläraren och metallarbetaren har nu uppemot 1 500 kronor mer kvar efter skatt varje månad än före valet 2006. Vårdbiträdet har i det närmaste en hel extra månadslön efter skatt kvar varje år. Det är ett bra resultat – långt utom räckhåll för de flesta löneförhandlare. GP
Observera att det är den sjuka, arbetslösa, föräldralediga och pensionären som betalat för de lite mer än 1000kr som de med 19000 i månadsinkomst fått i skattrabatt av alliansen.
Sedan, när blev skatterabatter för vissa grupper en löneförhöjning vilket GP verkar anse?
Göteborgsposten med flera tidningar undviker sedan noga att tala om vad den totala effekten av alliansens alla skattesänkningar blev. Eller effekten för de med arbetsinkomster under 19000 i månaden.
De finns faktiskt de som tjänar 12-14000 liksom de som har betydligt högre inkomster än läkarens 50000.
48 245kr blev det i sänkt skatt till Fredrik Reinfeldt, 44 460kr till Per Schlingmann, 221 546kr till Carl Bildt, 2 191 071 kr till Per Westerberg är vad några av toppmoderaterna fått i sänkt skatt för att ta aktuella exempel.
Det räknar få in effekterna av alla skattesänkningarna.
Finansdepartementets senast egna siffror nedan inkluderande utvidgningen eller det som kallas det tredje steget i jobb skatteavdraget. Det inkluderar förstås då inte effekterna av borttagen förmögenhets och arvskatt, den nya kommunala fastighetsavgiften eller andra avgiftshöjningar som den för a-kassan.
Storleken på jobbskatteavdraget beror bland annat på vad man tjänar. Avdraget är konstruerat så att låg- och medelinkomsttagare får en större skattelättnad i förhållande till sin lön. För en person som har skatteinkomster över 100 000 kronor per år och betalar genomsnittlig kommunalskatt minskar skatten med knappt 8 000 till drygt 18 000 kronor per år. Beräkningarna gäller för dem som bara har arbetsinkomster.
Effekter för några olika yrkesgrupper
Yrke
Månadslön i kr
Jobbskatteavdrag kr/mån
Sänkt skatt %-andel av lön
Vårdbiträde
19 000
1 102
5,8
Metallarbetare
24 000
1 362
5,7
Sjuksköterska
27 000
1 477
5,5
Gymnasielärare
29 000
1 511
5,2
Läkare
50 000
1 511
3,0
Det ska löna sig att arbeta. Därför ska de bestraffas som ‘väljer’ att vara arbetslösa med i många fall halverad inkomst och en högre skatt!
För pensionärernas del innebär de nu föreslagna skattesänkningarna att en ålderspensionär får runt 100kr mer i månaden. Generöst.
Samtidigt slår vårt underbara pensionssystem till med bromsen. De pengar som de statliga AP-fonderna investerade i riskkapitalbolag gick ju upp i rök vilket gav ett underskott som pensionärerna nu får betala.
De statliga AP-fonderna har investerat närmare 20 miljarder kronor i riskkapitalfonder och har lovat att skjuta till ytterligare 20 miljarder, visar SvD Näringslivs granskning. Krisen gör att värdet nu sjunker och fonderna tvingas redovisa rejäla förluster i boksluten.
I längden tjänar alla på att det lönar sig mer att arbeta och att arbeta mer än att inte arbeta – även pensionärerna. Men skillnaden mellan skatt på lön och skatt på pension får inte bli för stor. Det tog väl lång tid innan regeringen insåg detta. Men på kort tid har nu även pensionärernas skatter sänkts i flera steg. Vid förra årsskiftet höjdes grundavdraget för pensionärer motsvarande en skattesänkning med 2 300 – 3 500 kronor per år. Bostadstilläggen har förbättrats. Garantipensionen har höjts. Och i går lovade Reinfeldt ytterligare 3,5 miljarder kronor i sänkt skatt för pensionärerna från årsskiftet. Om det är tillräckligt kan diskuteras. Reinfeldts löfte handlar om en eller ett par hundralappar i månaden – allt annat lika. Men allt annat är inte lika. Den internationella krisen har slagit hårt mot tillväxten i svensk ekonomi och därmed mot pensionerna – som styrs av den ekonomiska utvecklingen. För några pensionärer kan det därför bli minus i plånboken trots skattesänkningarna. Detta på grund av den så kallade "bromsen" i pensionssystemet som skall garantera att pengarna räcker.
Riksdagens utredningstjänst visar att de 20 procent med högst inkomster har fått närmare hälften av inkomstförstärkningarna. Den tiondelen av befolkningen som tjänar bäst har fått mer än vad 60 procent av befolkningen fått tillsammans.
Precis som moderaterna vill socialdemokraterna fördela skattebördan. Till skillnad från moderaterna vill dock socialdemokraterna fördela detta rättvist. Att de som tjänar mest hittills fått mest av moderaterna i form av skatterabatter och borttagna förmögenhetsskatter är orättvist.
Detta tycker dock inte GP i sin ledare 10/9 –09 som menar att en omfördelad skattebörda så att de med en miljon eller mer i inkomst får betala lite mer kommer att drabba ‘alla’ svenskar hårt.
Struntprat.
Det är dessa personer likt statsministerFredrik Reinfeldt med sin 50000kr skattesänkning som fått mest av allianspolitiken. Tillskillnad från de likt jobbskatteavdragets 18-19000 kr i månaden som nästan fått en hel tusenlapp. Kombinerat med andra höjda skatter och avgifter.
Att sedan jobbskatteavdraget som expressen skriver i sin artikel här främst drivits fram för att sänka de svenska lägsta lönerna är något som GP noga undviker att säga.
Trots att regeringen säger sig inte vilja sänka lönerna, så använder de alltså lönesänkningar som ett argument för sin politik på sina egna möten.
Nationalekonomen Stefan de Vylder förklarar begreppet ”reservationslönen”:
- Det är den lägsta lön som någon är villig att jobba för. Om man sänker reservationslönen, innebär det att man pressar ned lönerna?
- Ja, det kan man säga. Många skulle säga att man då bäddar för det här med ”working poor”, som är ett begrepp i USA. De som jobbar mycket men ändå har dåliga löner.
Gå istället in på rättvisskatt.nu och stöd kampen för ett skattesystem där alla betalar efter bärkraft. Inte ett system där de som har mest ska få mer.
En viktig utgångspunkt för den budgetmotion som vi socialdemokrater presenterar i höst är att bördorna ska delas rättvist. Fler kommer att få bidra, och skatten ska fördelas efter bärkraft. För att få en tydlig fördelningspolitisk profil kommer skatten att höjas på årsinkomster runt en miljon kronor och uppåt. Vi inför också en ny förmögenhetsskatt och skatten på exklusiva fastigheter med ett marknadsvärde på mer än sex miljoner kronor höjs. En fortsatt sänkning av skatten på förvärvsinkomster avvisas.
I klartext. Avsikten med regeringens jobbskatteavdrag och den arbetslinje där det ingår är att sänka de svenska lönerna. De arbetslösa ska pressas så hårt att de inte har råd att tacka ner till lägre löner och därmed också sänka sin standard.
Alltså. Att en stor grupp av svenskar ska bli fattigare var syften med hela den politik som alliansen drivit sedan 2006. Om nu någon inte förstått detta redan?
Sänkta löner för en grupp av befolkningen kommer förstås innebära att efterfrågan sjunker från dessa människor och därmed skapar lägre priser på bostäder, mat, dagligvaror o.s.v
Ekonomernas dröm. Inflationsbekämpning via lönesänkningar.
Dessa nyfattiga svenskar kommer ju inte att ha råd att konsumera vad den övriga 2/3 delen av vad det svenska folket kommer att ha råd med.
Välkommen till den moderatledda alliansens nya Sverige.
Vi vill inte ha lönesänkningar, sa Anders Borg i SVT:s Rapport 19 maj. Tvärtom hävdar han att de vill pressa upp lönerna. - Vår ambition är att pressa upp lönenivån genom en politik som leder till varaktigt högre produktivitet, sa finansministern i en öppen utfrågning med Finanspolitiska Rådet. Men internt låter det annorlunda. I ett chefsmöte på UD 27 augusti presenterade Anders Borgs statssekreterare Per Jansson det ekonomiska läget inför höstbudgeten. Expressen har läst Powerpoint-presentationen som Per Jansson använde sig av. Där listar han fördelarna med regeringens jobbskatteavdrag.
Föklarar begreppet
Ett av argumenten lyder: "Förbättrar lönebildningen: förstärker outsider och sänker reservationslönen". Trots att regeringen säger sig inte vilja sänka lönerna, så använder de alltså lönesänkningar som ett argument för sin politik på sina egna möten. Nationalekonomen Stefan de Vylder förklarar begreppet "reservationslönen": - Det är den lägsta lön som någon är villig att jobba för. Om man sänker reservationslönen, innebär det att man pressar ned lönerna? - Ja, det kan man säga. Många skulle säga att man då bäddar för det här med "working poor", som är ett begrepp i USA. De som jobbar mycket men ändå har dåliga löner.
Jag tror det måste till både mål och medel om socialdemokratin ska medverka till att ta över regeringsmakten 2010. Det går inte att undvika diskussionen om inriktningen på politiken eller att ta jämförelse med vad moderaterna vill.
Socialdemokratin måste ta kampen och vinna argumenteringen med moderaterna om vad som är rätta vägen. Det var vad moderaterna gjorde 2006.
Ett uppenbart argument är ju rättviseargumentet. Är det rättvist att en person med miljoninkomster ska betala mindre i skatt på arbetsinkomster än den arbetslösa eller sjuka?
Tvinga folk att ta ställning i en offensiv debatt.
Om folk är korkade nog att jubla över några hundra kronor i skatterabatt med jämfört med höginkomsttagares som Fredrik Reinfeldts nästa 50000 kommer socialdemokratin och de rödgröna ändå inte vinna valet.
Eller om folk skiter i välfärden så länge de själva inte behöver den.
Sen är det en annan sak om det socialdemokratiska partiet som organisation inte klarar av att driva en politisk argumentation med moderaterna.
Det är upp till det svenska folket. Vill de ha moderaternas eller socialdemokratins framtidssamhälle.
Vill de ha mer frihet och själva få betala för den är detta upp till svenska folket.
Det är upp till socialdemokratin att argumentera för alternativet.
Och är det i rollen som ekonomerna i tv:s ”Lyxfällan” Mona Sahlin och Thomas Östros vinner regeringsmakten? Jag är inte övertygad om det.
Vi börjar med väljarnas reaktioner. Och låt oss för en gångs skull strunta i de politiska bloggarna och lyssna på några allmänbloggare. Där är reaktionerna blandade:
”S vill höja skatterna. Första tanken är ju är dom dumma i huvudet eller??Men när man läser så ändras det där lite, ok OM skattehöjningarna går till skola, vård och att klara jobben.”
”Samma gamla sossar. De har genom alla år haft som ambition att familjen Svensson skall ha så lite som möjligt i plånboken efter att staten varit där med sina flottiga fingrar i lönekuvertet”
Det verkar å ena sidan finnas en djupt rotad känsla för att var och en ska bidra efter förmåga och att kvaliteten i välfärden måste få gå före stora skattesänkningar. Å andra sidan finns alldeles uppenbart en syn på socialdemokratin som Staten Som Snor Slantar från Svensson.
Och här nånstans tror jag problemet ligger. Socialdemokratin började som en frihetsrörelse, men sågs i takt med den ökade friheten och välståndet mer som bror Duktig:
Enkelt uttryckt. Varför ska den arbetslösa, sjuka, barnledig, pensionären os.v betala mer i skatt på sin inkomst än den svenskar som tjänar mest.
Det är den grundläggande orättvisan i moderaternas politik. Istället bordet det vara rättvisa skatter där alla ska betala samma skatt på samma inkomst.
Fredrik Reinfeldts vallöfte var att en vanlig arbetare skulle få en tusenlapp i sänkt skatt. Det ska jämföras med det 40–50-faldiga utfall som M-toppen får, minst.
Statsminister Fredrik Reinfeldt har fått sänkt skatt med 48 245 kronor om året. Mest ibland M-statsråden har Carl Bildt tjänat på sin egen skattepolitik, hela 221 000 kronor, en årslön för en låginkomsttagare.
Vi har även tittat på den mest förmögne M-riksdagsledamoten, talman Per Westerberg. Han har fått en arbetarårslön, 276 478 kronor, enbart i sänkt fastighetsskatt. Räknar man in effekten av den slopade förmögenhetskatten så har Westerberg fått över två miljoner i sänkt skatt.
Finansminister Anders Borg, en av dem som ihärdigast lyfter fram att hans skattesänkningar riktar sig till låg- och medelinkomsttagare, har fått sänkt skatt med 39 312 kronor.
Att sedan de knappa tusen kronorna som jobbskatteavdraget givit en med 18-19000 i månads inkomst gett Fredrik Reinfeldt 48000 i skattesänkning och Carl Bildt 221 000 belyser bara det orättvisa i moderaternas skattepolitik.
Något som de flesta svenskar inte tycks känna till är att det är de 23% med de högsta inkomsterna som fått mest av moderaternas orättvisa skattepolitik. Något som de rödgröna bland annat tar upp på sin blogg idag.
Skattesänkningar för höginkomsttagarna stimulerar inte ekonomin
En vanlig missuppfattning är att hela jobbkrisen kommer utifrån, d v s att det är den svaga internationella konjunkturen som gjort att arbetslösheten växer lavinartat. Det är visserligen sant att exportindustrin drabbats hårt av konjunkturen. Men därutöver har också hemmamarknaden kollapsat.
Tanken med skattesänkningarna var att konsumtionen skulle öka. Men den politiken har slagit helt fel. Istället tyder det mesta på att den del av svenska folket som verkligen fått pengar över, valt att i stor utsträckning stoppa pengarna i madrassen. Sparkvoten har stigit med 3,8 procentenheter till rekordhöga 11,9 procent 2008.
Sannolikt är det försämringarna i trygghetssystemen som fått folk att av rädsla för framtiden öka sitt sparande. Konjunkturinstitutet bedömer att sparandet kommer att öka ytterligare under innevarande år, och att sparandet planar ut på denna höga nivå under 2010. Återhämtningen av den svenska ekonomin väntas således bli fördröjd av att svenska hushåll anser sig tvungna att spara för att kompensera för trygghetsbortfallet. http://www.rodgron.se/nyheter/granskningsrapporten-tre-ar-av-missade-chanser/
Några exempel på hur jobbskatteavdraget slår orättvist.
. En ny fördelningspolitisk analys från Riksdagens utredningstjänst visar att de 20 procent med högst inkomster har fått närmare hälften av inkomstförstärkningarna. Den tiondelen av befolkningen som tjänar bäst har fått mer än vad 60 procent av befolkningen fått tillsammans. En tydlig orättvisa är att den vanliga pensionären sammanlagt under mandatperioden har fått 68 kronor i sänkt skatt medan miljonärer har fått tiotusentals kronor i sänkt skatt.
Trots stora underskott och snabbt ökande arbetslöshet vill Moderaterna under nästa år gå vidare och låna tio miljarder kronor för att sänka inkomstskatterna. Risken är stor att det inte stannar vid dessa tio miljarder kronor då de mindre partierna i den borgerliga regeringen alla har sina önskelistor på ofinansierade skattesänkningar.
Vi menar att man måste vara ärlig och våga säga att under de kommande åren finns inget utrymme att sänka det samlade skatteuttaget i Sverige. Däremot är behovet stort av förändringar av skatternas utformning för ökad tillväxt och rättvisa. För oss är det en självklarhet att den som har goda inkomster ska bidra mer. Inom ramen för inkomstbeskattningen kommer vi att lägga förslag i vår budgetmotion för att minska klyftan mellan den skatt löntagare och pensionärer betalar. Pension är uppskjuten lön och ska inte beskattas hårdare än lön.
I regeringens vårbudgetproposition står att läsa att en av tre som förlorar jobbet blir permanent utslagen från arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet gör samma bedömning. Med en arbetslöshet på en halv miljon människor är det mycket stora grupper som riskerar att aldrig komma tillbaka till arbetsmarknaden. Bidragsberoende och utanförskap växer nu i snabb takt.
De borgerliga partierna gick till val 2006 på att skapa fler jobb. Medlet för att nå detta mål påstods vara skattesänkningar. Detta har visat sig vara mycket ineffektivt för att skapa jobb. Hade resurserna använts för effektiva insatser för fler jobb hade sysselsättningen varit högre och arbetslösheten lägre. Målet för skattesänkningarna är i stället något annat: att göra Sverige till ett europeiskt genomsnittsland.
Det är dags tycker jag att socialdemokratin börjar kampen för ett rättvistskattesystem. Ett system där alla betalar skatte efter bärkraft. Ett system där man betalar efter förmåga till ett solidariskt Sverige med en välfärd som finns till för alla svenskar.
Det är inte rättvist att en sjuk eller arbetslösa ska betala mer i skatt som ett led i en en morot och piska politik. Istället för att bestraffa svaghet borde alla få en plats.
Ta kampen mot moderaternas orättvis skattepolitik nu!
I GP:s Krönikan på ledarsidan av Fredrik Tenfält den 15/5 skrivs om ”En politik för välfärd” I olika sammanhang framförs liknande uppfattningar i borgerliga medier. Det inlägg jag skrev i maj till krönikan i GP togs inte in men är lika aktuell i augusti som det var maj.
Jobbavdraget sägs det är ett avdrag som den får göra som förvärvsarbetar. Det är det inte alls. Det är en skattetabell arbetsgivare skall använda för skatt på lönearbete. Ingen anställd arbetstagare behöver själva göra dessa avdrag. Därutöver har skattetabeller upprättats för Pensionärer, sjuka med flera och Skatteverket har 6 olika tabeller för skatt på inkomster och det är en konstruktion för att kunna beskatta inkomster olika Det är säger Alliansregeringen och krönikören för att skapa incitament till arbete
För det första vill jag poängtera när det gäller pensionärer att vi anser att pensionen är i allt väsentligt intjänad lön. Den är dessutom betydligt lägre än den slutlön som vi hade när vi arbetade och vi skall förhoppningsvis klara oss på det. Några skäl tycker vi inte finns att den inkomst vi då får skall beskattas annorlunda än om vi hade motsvarande inkomst av arbete – så som nu sker.
Loading ...