Claeskrantz.se

Jag vet inte hur de brukar gå till vid partiinterna omröstningar men är det vanligt att några kandidater bygger/kontrollerar röstnings system?

Enligt Rick Falkvinge stämmer det att han kontrollerade resultatet.

- Det beror på att jag byggde röstningssystemet själv. Det bidrog till att jag och en till kandidat i förväg fick veta hur vi låg till, och alltså fick mer information än de andra. I efterhand har jag talat med funktionärer och andra och förstått att det inte var bra och att det borde ha gått till på ett annat sätt, säger Falkvinge.

De skriver också att du bjöd de kandidater som låg bäst till till Stockholm för fotografering?

- Jag kontaktade ett antal medlemmar för fotografering eftersom vi behövde pressbilder. Eftersom det skedde nära primärvalet tolkades det som att det var de som låg bra till, och några hörde också till den gruppen. Men jag avslöjade inte hur de låg till, säger Rick Falkvinge.

Rick Falkvinge har i helgen skickat ut brev till funktionärerna där han förklarar vad som hänt och erkänner att det var fel hanterat av honom. Partiet har också hållit ett styrelsemöte där man konstaterade att det var fel att en av kandidaterna hade kontroll över primärvalet, men att det inträffade inte påverkat valresultatet.

Interna strider i Piratpartiet | Inrikes | SvD

Jag hade sagt att Andreas Ekström har både fel och rätt i sin text nedan om Piratpartiet. Piratpartiet eller piratismen är inte teknokratisk utan elitistisk och i mycket företrädare för en ny global teknologisk elit.  En elit frikopplad från nationella band och i stort utan varken sociala eller ekonomsiska kopplingar bakåt i historien eller samhällsutvecklingen.

Samma teknologi baserad PP värderingar kan du hitta i teknik cluster jorden runt. Jag hade kallat det teknologi libertarianism. En värld frikopplad från både stat och kapital i dess traditionella bemärkelse. Om det sedan är vänster eller höger varianten får var och en avgöra själv.

Likheten är stor med andra utopiska rörelser där eliten skulle gå före när folket och den breda massan inte förstod. Rörelser som kommit från både höger och vänster. Det var tron på den egna sanningen och verklighetsbilden som var vägledande.

Att sedan Andreas Ekström direkt bemöts med påståendet att han inte förstår från piratpartiets två ledande chefsideologer gör det hela en aningen komiskt. 

Andreas Ekström från Expressen.

Var och en av oss som brukar tjata om Internets möjligheter, glädje och kraft måste ta ett nytt ansvar: Det att se vår egen makt.

Annars blir vi snart en del av ett nytt frälse, en röststark men rätt liten grupp av intensivt nätaktiva, som gärna talar vackert om demokratisering genom internet – men samtidigt glömmer att livet vi lever online levs av långtifrån alla.
Det finns en fara i det, och den heter teknokrati.
Teknokrati är idén om att de i teknisk mening lämpade är de enda som räknas. Idén om att bara den som har rätt tekniska färdigheter ska ha makt. Teknokratin bygger på förekomsten av absoluta sanningar. Plus eller minus. Rött eller gult. Aldrig minsta skiftning i orange.
Sverige har kommit att präglas mycket av teknokrater.

(…)

De finns hos Socialdemokraterna, som aldrig har visat människan samma förtroende som myndigheten.
De finns hos Moderaterna, som inte tror på det som inte går att räkna.
De finns hos Piratpartiet, som avvisar oliktänkande på den sakliga grunden att den som inte håller med – inte har förstått.

Andreas Ekström: Vi får inte utesluta de som lever sitt liv offline – Sommarkrönikörer – Expressen.se

Tillskillnad från deepedition nedan är jag dock inte alls förvånad om PP skulle vissa sig vara toppstyrt. Elitpartiet är sällan folkrörelsedemokrater. Gammelpartierna som de brukar kallas har haft 100-år på sig att utveckla arbetsformer som balanserar intressen mellan olika partigrupper och intressen på ett någorlunda demokratiskt sätt.

Skulle PP hitta nya arbetsformer som inte använts av gammelpartierna skulle det vara jätteintressant. Men först måste PP hitta några arbetsformer överhuvudtaget som kan hantera hundra om inte tusentals frågor internt inom ett parti..

Jag förstår självklart att Piratpartiet måste undvika samma problematik som andra småpartier haft när det gäller företrädesvis kommunalval men samtidigt rimmar det i mina öron illa med den öppenhet, den kollektivism och den unga och nya känsla som PP velat visa på. Det här är gammelpolitik-tänk i stora mått, det är att gå in i den rådande strukturen och genom sina uttalanden anar jag en toppstyrning som inte ens finns i de traditionella partierna. Det är en extrem elitism som anas och som onekligen skrämmer mig en del. Var är den öppna källkoden i själva politikersammanhanget?

Varför tar inte Rick chansen att förklara hur deras uttagning kommer ske: vem är domare, vem är det som i slutänden väljer vilken nivå av meritokrati och vilket innehåll av den som ska rendera en plats på en lokal lista?

Deepedition » Piratpartiets vindkantring mot gammelpolitiken

När PP kommer in i kommunpolitiken måste de även hitta former för hur de ska hantera  kommunala vardagsbeslut. Kommer PP säga ja eller nej till pengar för t ex viss en skola beroende på om den använder öppenkällkod om man ska tillämpa logiken från EU-valet?

Oscar Swartz ger annars en utmärkt sammanfattning av vad PPs Falkvinge försöker säga i sin DN debatt artikel citerad nederst. Vad som saknas och utgångspunkten är dock pinsamt uppenbart. Det är det teknologiska elitperspektivet som båda framför sett från en ensidigt förenklad synvinkel.

Inom Piratismen är man faktiskt medveten om – och villig att diskutera och ta politika konsekvenser av – de sociala, affärsmässiga, kulturella, idémässiga, demokratiska, beteendemässiga, livsstilsmässiga, kommunikativa … förändringar som faktiskt kan bli effekten av teknologiskiftet. Men det är något helt annat än att vara "teknokrat". Piratisterna försöker övertyga. Jag skulle hävda att vi Pirater är de verkliga humanisterna här. Som ser människan i detta nya tekniska landskap.

Kommunikationsfrihet är grunden inom Piratismen. Fri kommunikation utan generell övervakning från maktens sida. Varje intervention i den fria kommunikationen måste motiveras och utredas väldigt noga.

Informationssamhället är här. Vad striden handlar om är makten över informationen. Vem ska få styra över både individuell eller gemensam samhällsinformationen. Informationssamhället är så mycket mer än fri musik eller om svenska staten samlar terrabyte högar med värdelös information om svenskarna. 

Piratpartiet har idag hade jag sagt hakat upp sig på symbolfrågor utan att gå på djupet av betydelsen av informationsrevolutionen. Det är lätt att ha information wants to be free som slagordet men hur konkretiseras det i poltik som rör svensk vardag. Detta har inte PP svarat på ännu.

Richard Stallman tankar som PP hämtat mycket ifrån är jag minst sagt tveksam till som samhällsmodell för ett helt land.

Richard Stallman restated the concept but without the anthropomorphization:

I believe that all generally useful information should be free. By ‘free’ I am not referring to price, but rather to the freedom to copy the information and to adapt it to one’s own uses… When information is generally useful, redistributing it makes humanity wealthier no matter who is distributing and no matter who is receiving.^[2]

Varje dag du rör dig i dagens Sverige lämnar du ifrån dig information. Äger jag rättigheten att vägra detta? Hur stor är den personliga informations integritets sfären för en individ.

Likadant har jag som t ex en skapare av content rätt att styra över det jag skapar och fritt ge rätten till vilka som ska få använda den till vilka han vill? Och ska staten gå in som garant för detta skydd?

Ska jag om jag var fotograf om jag vill behålla kontrollen över mina bilder vägra att visa dem på internet för att de omedelbart kopieras och används av andra.

Det finns ett annat utryck som teknik och sciencefiction entusiaster borde känna igen. TANSTAAFL. Även Libre betalas av någon.

Det är lätt för akademiska tänkare baserade i den amerikanska universitetsvärlden att fritt distribuera sina tankar. Det är deras val. Grundat i en akademisk värld i stort subventionerad av stat och företag.

Frågan är om denna idepolitiska tradition är lämpad för att styra över skolor, daghem eller  äldrevården i svenska kommuner?

”Piratpartiet behövs även i den lokala politiken”

Piratpartiet har visat en del av vad informationspolitik och medborgarrätt innebär genom debatterna kring FRA, Ipred och The Pirate Bay. Men informationspolitik påverkar allas vardag mer påtagligt än så. Nyligen började SJ registrera namn på alla resenärer. Kollektivtrafik har börjat installera tekniska system som kartlägger hur vi rör oss i vår vardag, år efter år. Bibliotek kräver id-handlingar för att medborgare ska få söka information. Kommunala nätverk är förhandscensurerade mot politiskt olämpliga åsikter och debattsidor. Detta är bara några exempel på avsaknad av informationspolitisk förståelse och systematisk kränkning av medborgarrätt.

Därför har Piratpartiets styrelse nu beslutat att ställa upp i kommun- och landstingsvalet nästa år, utöver riksdagsvalet.

Piratpartiet har som mål att förändra lagstiftningen på en global skala för att gynna framväxten av informationssamhället, ett samhälle som präglas av mångfald och öppenhet.

För detta krävs en informationspolitisk förståelse och helhetssyn på alla politiska nivåer. I dag finns stora brister i den förståelsen, och jag ska illustrera med några exempel.

Dagens förvaltning, rakt över alla myndigheter, verk och styrelser, kan utan förvarning stängas ner av ett utländskt företag under främmande makts kontroll. Frågan om så kallad öppen källkod och fri programvara i förvaltning och skolor framhålls ofta som en ekonomisk fråga. Långt viktigare är att vi i dag låter svarta lådor som är levererade av företag i främmande makt kontrollera svensk förvaltning, och det utan någon möjlighet till insyn från vare sig förvaltning eller medborgare. Det är inte primärt en ekonomisk fråga, utan en nationell säkerhetsfråga och en transparensfråga.

Alla datorprogram inom skola och förvaltning skall alltså bytas ut mot öppen källkod och fri programvara, så fort det är praktiskt möjligt. Att det dessutom sparar hundratals miljoner av skattemedel får ses som en bonus av att förstå informationspolitik.

Det är också i dag ett problem att medborgare inte har praktisk tillgång till offentliga handlingar på det sätt som numera anses självklart, nämligen över nätet, dygnet runt och året runt. Man förväntas ta någon form av personlig kontakt för att få handlingar levererade, utskrivna på papper. Offentlighetsprincipen har, om ordvitsen tillåts, reducerats till att vara en papperskonstruktion. Men allt offentligt ska tillhandahållas, tillgängligt för alla. Det är offentlighetsprincipens kärna. Här finns mycket att göra.

Sådana offentliga handlingar bör dessutom alltid finnas tillgängliga i maskinläsbara format, så att medborgare själva kan korsreferera information mellan myndigheter, kommuner, landsting och förvaltningar på sätt som dessa inte har tänkt på eller förutsett. Det är sådant som gör det möjligt att bygga kunskapssamhället: att vem som helst när som helst kan förädla information på oförutsedda sätt och återpublicera den så att ännu fler kan göra samma sak.

http://www.dn.se/opinion/debatt/piratpartiet-behovs-aven-i-den-lokala-politiken-1.929769

Media:
Piratpartiet vill in i kommuner och landsting;, Statsvetare: "Piratpartiet har större chanser i kommunalvalen";

Bloggat:

opassande, annarkia, arkelsten, | Signerat Kjellberg…, Christian Valtersson, Stenskott, Ulf Bjereld, Kent Persson (m) blo…, Stefan Tornberg och Varför inte?, Peter Andersson – med rätt att tycka…., SCHLAUG.SE, Henrik-Alexandersson…, Henrik-Alexandersson…, annarkia, opassande, annarkia, arkelsten, | Signerat Kjellberg…, Thoralf Alfsson, Bloggtidningen och free and thinking, Fascister i riksdagen och ytterligare ett borgerligt parti i vissa kommuner

Jag undrar hur många svenskar som vet eller begriper att Google redan idag troligen har mer information om enskilda svenskar än vad FRA med verksamheten igång någonsin skulle ha?

Som jag skrev redan för snart ett år sedan är Google ett globalt privat FRA. Speciellt med Googles troliga intåg i telekombranschen på allvar.  En av grunderna i signalspaning och underättelseanalys är just att knyta punkt a till b eller med andra ord vem talar med vem.

Google har unika möjligheter att göra detta på grund av sin storlek och tack vara den infrastruktur de byggt upp.

Vilka av tjänsterna nedan använder du?

Handbook Revolutionary

So what exactly do Google and their friends know about their users?
If you use Gmail, Google knows who you contact, what you say to those people, how often you speak to them, which products/services you use that send you emails, which marketing/mailing lists you are on, and what your interests are. Examples like this are your Facebook account, what people write on your wall, etc.

If you use Google Calendar, or receive information about events through your email, Google knows what locations/events you frequent and with whom you do so as well as the locations of those events. This can easily be used to find out where you are at any given time.

If you use Google Search, Google knows what you look for online, what your interests are, what sites you visit, and what kind of research you do.

If you use any site that has Google ads on it or uses Google’s webmaster tools service, Google knows you have been to that site, how long you have been at that site, how frequently you visit that site, what pages on that site you visit, and therefore your account name on that site.

If you use Google Checkout, Google knows what products/services you buy, your credit card numbers, your mailing address, your telephone number, your real name, and your credit history.

If you use Google Desktop, Google knows every single file on your computer, what programs you have installed, what documents you have and what is inside of them, and when you are physically at your computer.

If you use Google Maps/Directions, Google knows where you go and when you go there.
If you use Google/Picasa, Google knows all of your pictures, when they were taken, which camera they were taken with, and who has looked at those pictures.

If you use Google Talk, Google knows who you talk with and what you say to them including your interests, plans to meet with that individual, and all of your other IM accounts that you have configured Google Talk to use.

If you use Google Web Accelerator/Google Toolbar, Google knows which sites you visit, how long you visit them, and which pages you visit. They also have access to all of your web traffic.

If you use Blogger, Google knows every single blog post you made and what you put in it as well as information on all of the peope who read your blog.

If you use Google Docs, Google knows your documents, who created them, who has looked at them (if that information is stored in the metadata), etc.

If you visit any sites that use Feedburner, Google knows you visited that site, how long you visited that site, what pages you viewed and how long you viewed them for.

If you use Feedburner/Google Reader, Google knows that you visit those sites and how much time you put into reading information on them.

If you use Orkut, Google knows all the information you provide to it such as who your friends are, who you associate with and what you say to those people, what your interests are, etc.

If you use Google Pages, Google knows all the content on your website, who looks at it, for how long, and where they look.

If you use YouTube/Google Video, Google knows which videos you watch, which channels you subscribe to, how long you watch each video, which videos you have uploaded, who your friends are on those services, etc.

If you use Google Code, Google knows who has downloaded your software and how often they update it.

If you use Google Book Search, Google knows which books you read and therfore your interests, etc.

If you use Google Finance, Google knows which companies you are interested in, and possibly which ones you invest in.

If you use Google Groups or any of the groups that they aggregate, Google knows all the emails you have posted to those groups, who you associate with on those groups, your interests, etc.

If you use GOOG-411, Google knows what businesses you lookup and your phone number

Every time you access one of Google’s services, they know where you accessed it from, how long you accessed it, and why you accessed it, making it possible to track your every move. Their databases know what your interests are, who you associate with, what you do in your spare time, where you go and how long you stay there, what your phone number is, what your credit card number is, what products/services you buy, what things you publish on the web, and everything anybody could ever want to know about you. It’s incredibly scary, and I’ve been getting off the Google train for some time now. If you must use Google’s services, use them behind a proxy such as Tor, delete your cookies regularly, and get a Firefox extension such as Adblock Plus so they can’t track you on “affiliate” sites. It might prove useful to have multiple identities on Google so that it’s less difficult for them to figure out who you are but the minute they have one piece of information that connects them all such as your IP address or credit card number, you’ll have to start over again.

Lägg sedan till Yahoo, Microsoft, Facebook, Twitter med flera så går det att skapa ganska kompletta profiler för en stor del av befolkningen i världen.

Och den mesta informationen ha vi helt friviligt lämnat ifrån oss.

Kan det möjligen vara så att de största hoten kring privat integritet i framtiden kommer från privata företag och inte stater.  Samt förstås alla de vardagliga situationer i stort och smått där vi identifieras

Om piratpartiet ska bli vuxet är det dags att de tar denna diskussionen nu. Liksom övriga de övriga partierna. Hur ser situationen ut bland svenska företag och myndigheter. Vilken information förs över gränserna.

Var finns socialdemokraterna när det gäller integritets hot från privata företag. Eller moderaterna?

Och nej, jag tror inte på ‘dont be evil’ varken från privata eller offentliga aktörer. Man jag är väl medveten om att Google eller systemadministratören där jag jobbar eller hos den internetleverantör jag har kan kika över axeln när jag skickar e-post.

Bloggat:
Vad är din anonymitet värd-, Är Google en langolier, Frivillighet som inte alls finns

– Min första reaktion var ilska: Hur vågar någon komma och fotografera mitt hem utan att be om tillstånd! Vi har redan haft tre inbrott här de senaste sex veckorna. Om våra hus finns på bild över hela Google är det som en inbjudan till tjuvar, berättar Paul Jacobs för tidningen Time.

Han samlade ihop grannarna, de bildade en mänsklig kedja runt kvarteret, och den svarta Opel Astran tvingades till en u-sväng. Byborna hade jagat Google på flykt.

Det är lätt att fnissa åt totalkrocken mellan sökjätten och den sömniga småstaden. Men det är fler än Broughton-borna som ställer frågan om Google håller på att bli för ambitiösa i sin uttalade ambition att samla in all världens information och göra den tillgänglig för alla. Vissa oroas över att ett enda företag tar kontroll över en för stor del av vår vardag på internet: från sökmotor, mejl och bloggar till videoklipp, karttjänster och webbläsare.

I Expressen skrev kulturjournalisten Andreas Ekström att den som känner demokratiskt ansvar för integritetsfrågor gör större skillnad genom att minimera sitt Google-användande än att bekymra sig för FRA. Pär Ström, FRA-debattör och integritetsombudsman på tankesmedjan Den nya välfärden, vill inte dra sin oro för Google riktigt så långt.

– Men Google skickar in tentakler på fler och fler områden och det är klart obehagligt. Det är väldigt mycket information som de har möjlighet att samla in om hur människor lever sina liv: om vilka sajter vi besöker, vilka sökord vi använder, vad vi skriver i våra mejl. En risk är att information läcker, att regler och lagstiftning ändras med tiden, att det som är otänkbart att göra i dag görs lagligt om ett antal år.

Google anklagas för intregritetskränkningar och för stor kontroll över människors nätvardag | SvD

Några intressant reflektioner från Dagens Arenas redaktionsblogg nedan.

Dagens Arena | Redaktionsbloggen | Enfrågepartiet PP

Enfrågepartiet PP

Publicerad under det senaste dygnet 18:35

Om välfärdssystemen justeras upp eller ner några procent är inte så intressant jämfört med integritetsfrågorna. Det förklarade Piratpartiets Rick Falkvinge i går på tidskriften Fokus seminarium i Almedalen i Visby. Uttalandet visar att det är en gammal MUF:are som talar. Tänk på din dator och skit i andra, låter det som.

Dagens Arena | Redaktionsbloggen | Kan man lita på Synovate?

Kan man lita på Synovate?

Publicerad under det senaste dygnet 18:36

”S, V och MP har ingen politik.” Det förklarade Synovates så kallade opinionsanalytiker Nicklas Källebring på ett seminarium i Almedalen i går. Kan vi lita på hans siffror i fortsättningen sedan han så tydligt offentligt tagit ställning för den ena sidans läsart?

Det är ganska intressant att läsa vad SvDs konservativa Roland Poirier Martinsson har att säga om Piratpartiet eftersom jag delvis håller med om vad han säger. Någon gång ska det hända.

Mest intressant är vad Roland Poirier Martinsson kallar en kollektiv masspsykos. De är staten i kombination med monopolföretagen som ska ta ifrån medborgarna deras fri och rättigheter. En våg som PP och den legio bloggar som följer dem ridit i några år nu. Nu tror jag inte det är någon masspsykos utan en djup rotad misstro mot ‘etablissemanget’ i form av både stat och företag. Att majoriteten av svenska folket inte har något större begrepp om ord som IPRED eller FRA annat än att de låter farligt är uppenbart. Att svenska staten alltid övervakar och kontrollerat medborgare även före några FRA tjänstemänn kom på den genialiska ideen att göra verksamheten laglig tycks inte många ha förståt.

Det är heller knappast förvånande att organisationer som den libertarianska frihetsfrontens medlemmar känner sig hemma med PP liksom de från de från autonoma vänstergruppen. Båda är ju i grunden anarkister och etablissemangs kritiker. Vilket ju gör svängen in i det etablerade politiska etablissemanget än mer förvånande.

Att PP är ett enfrågeparti tycker jag är uppenbart oavsett om man kallar det existensiellt elller något annat. Allt faller in under den större frågan och passar det inte in där är det oviktigt.

Vilket ju  i säg inte behöver vara något fel om PP kan ta till sig andra frågor och förstå att andra är engagerade i frågor som inte finns i PPs sfär. Precis som MP en gång i tiden var tvungen att göra.

En postmodern masspsykos | Ledarsidan | SvD
…bortsett från politikens innehåll finns det en annan fråga att ställa när piraterna nu siktar på att upprepa succén från valet till Europaparlamentet. Är partiet värdigt riksdagen?

För ett tag sedan höll jag ett föredrag för en grupp nyliberaler och red (som ett tankeexperiment) min käpphäst att en moralisk stat kan yttra sig genom att förbjuda hårdporr i tv innan midnatt. Efteråt kom en av piratrörelsens mest framträdande profiler fram för att protestera: ”Det finns ingen skillnad mellan det och att helt förbjuda yttrandefriheten.”

Parallellen är bara möjlig för en politisk idiot. På samma nivå profilerar sig nu ett knippe högljudda debattörer i ett tonläge som påminner om barn som för kittlingens skull försöker övertyga varandra om att det finns ett spöke i garderoben. EU och svenska staten driver igenom lagar som leder till internets undergång! De vill stänga av dig från internet! Demokratin dödas! Kreativiteten kvävs! Livet mäts, vägs och snart kommer de efter dig!

Varsågoda, en postmodern masspsykos iscensatt genom sociala medier.

Problemet består i att PP är ett enfrågeparti, inte i teknisk bemärkelse, utan enligt en existentiell tolkning av begreppet. Allt som sker förstås utifrån den enda frågans perspektiv. Allt som inte kan förstås utifrån den enda frågan är oviktigt (utvecklingen i Iran är en aspekt av Twitter). Man uppvisar ett oreflekterat gängbeteende som genererar enkla lösningar på varje tänkbart problem, oavsett komplexitet.

Om PP placerar dessa skrämselmånglare i riksdagen skulle Ny demokratis laguppställning verka blytung.

Jag ser att Falkvinge hamnat i visst mediablåsväder redan efter PP’s eu-val seger vilket väl är något av ett rekord. Frågan är väl vem som ljuger kommer med felaktig information. Aftonbladet eller Falkvinge. Men om Aftonbladets reporter ljuger om  vad Falkvinge sagt tycker jag PP/Falkvinge ska stämma reportar. Bortförklaringar som nedanstående kommer inte att fungera i längden.

Det är sant att jag har hoppats på att en del av dem ska kunna räcka till att avlöna mig, så att jag inte behöver oroa mig för mat och hyra, och inte längre behöver leva på donationer. Men det viktigaste är att Christian Engström får de assistenter han behöver i Bryssel. Att skriva som Aftonbladet gör idag, och påstå att jag skulle kunna anställa mig själv för hela beloppet, saknar helt enkelt all form av sanningshalt. Jag förstår inte varför de påstår en sådan sak.

http://rickfalkvinge.se/2009/06/26/nej-jag-far-inte-188000manad/

Jag gissar att det inte är sista gången PP kommer att råka ut för mediablåsväder. Det är ett gäng politiska amatörer som uppenbarligen inte fattat att medias uppgift inte är att vara snäll mot någon. Eller att PP nu som ett etablerat parti kommer
att utsättas för en stenhård gransking av varje mening dess företrädare yttrar. Det är alltid roligare att vara den politiska uppstickaren än de som måste ansvara för allt de säger och gör.

Bloggat:

Han anställer sig själv | Nyheter | Aftonbladet

– Vi tror det är den grupp som är bäst på att föra ut vår politik. Gruppen ligger nära mitten i EU-parlamentet. Att utgå från mitten är optimalt för att bygga breda allianser, säger Falkvinge.

En parlamentsledamot har 17 000 euro i månaden (188 000 kronor) att anställa assistenter för, både i Strasbourg och i hemlandet. Piratpartiet har i förhandlingarna med den gröna gruppen dessutom fått en heltidstjänst på gruppkansliets bekostnad.

Falkvinge, som på sistone levt på bidrag från Piratpartiets sympatisörer, räknar nu med att arbeta som assistent i Sverige åt Christian Engström:

– Det är ett sätt att lösa min personliga försörjning. Rent formellt skulle det heta att jag är assistent, men det jag skulle göra är att leda partiet.

Rick Falkvinge (PP) » Aftonbladets rubriksättare ljuger som hästar travar

Dessa pengar är sammanlagt någonstans omkring 188000 kronor per månad.

Det är sant att jag har hoppats på att en del av dem ska kunna räcka till att avlöna mig, så att jag inte behöver oroa mig för mat och hyra, och inte längre behöver leva på donationer. Men det viktigaste är att Christian Engström får de assistenter han behöver i Bryssel. Att skriva som Aftonbladet gör idag, och påstå att jag skulle kunna anställa mig själv för hela beloppet, saknar helt enkelt all form av sanningshalt. Jag förstår inte varför de påstår en sådan sak.

Rick Falkvinge (PP) » Aftonbladets rubriksättare ljuger som hästar travar

Dessa pengar är sammanlagt någonstans omkring 188000 kronor per månad.

Det är sant att jag har hoppats på att en del av dem ska kunna räcka till att avlöna mig, så att jag inte behöver oroa mig för mat och hyra, och inte längre behöver leva på donationer. Men det viktigaste är att Christian Engström får de assistenter han behöver i Bryssel. Att skriva som Aftonbladet gör idag, och påstå att jag skulle kunna anställa mig själv för hela beloppet, saknar helt enkelt all form av sanningshalt. Jag förstår inte varför de påstår en sådan sak.

Via Jardenberg ett nog så intressant svar på höger-vänster frågan och PP.

Eftersom jag är kritisk hade jag sagt att om man tror höger-vänster handlar om var man satt i ett franska parlamentet under revolutionen eller planekonomi mot kapitalism har man missat betydelsen av rättvisefrågor.

Det var den övre borgerligheten som kämpade för yttrandefrihet mot kungligt envälde och censur. Där ingick dock inte bra arbetsvilkor, en sjyst lön, hygglig arbetstidm, möjlighet att utbilda sig o.s.v.

En del kanske menar att sådana frågor inte längre är aktuellt. Jag säger tvärtom. Ett socialt-ekonomiskt rättvise perspektiv är mer nödvändigt och aktuellt än någonsin.

För att vara rakt på sak medborgerliga friheter väger ganska lätt för den som varje dag kämpar för att försörja sig. Och vars del i den globala informationsekonomin är att i bästa fall sätta ihop datorerna och servera kaffe till den frihetliga informationsarbetaren på närmaste starbucks.

Ett PP med ett socialt rättvise perspektiv hade varit så mycket mer intressantare.  

Om höger och vänster (vad Falkvinge borde ha svarat) — jardenberg unedited
Under valvakans slutskede fick Rick Falkvinge en fråga från K-G: ”Är ni höger eller vänster”. Han svar var inte lysande, men det finns andra som har bra svar på tal. Vännen Sverre Schriwer skrev ett inlägg på en lista där vi diskuterade saken, och jag har fått tillstånd att publicera det här. Enjoy!

Några goda retoriker är dom ju inte, men dom fick ju min och många andras röster ändå, så det spelar antagligen mindre roll i sammanhanget.

Själv hade jag nog föredragit:

“Höger – vänster? Aha! Ursäkta, nu förstår jag. Du frågar på vilken sida av franska deputeradekammaren vi skulle suttit i slutet av 1700-talet, eller i till 1900-talet överförd bemärkelse om vi skulle förespråkat planekonomi eller marknadsekonomi när den debatten fortfarande var aktuell?

Tyvärr kan jag egentligen inte besvara frågan, eftersom perspektivet är historiskt. Vi är ett parti i nutiden, 2009. Med nutida ideologiska kärnfrågor i fokus. Integritet, rättssäkerhet och verklighetsförankring…”

Vill man bre på lite (och varför inte?):

“…Våra väljare kommer från såväl yttersta vänstern som högern enligt statstelevisionens måttstock. Det de har gemensamt är att de i de dagsaktuella frågorna tar ställning för de grundläggande fri- och rättigheter som utgör en förutsättning för demokratin. Frågor som sopas under mattan av partier som märkligt nog för en identisk, repressiv politik medan de låtsas debattera ideologiska frågor som ligger ett århundrade tillbaka i tiden…”

Det kan vara värt att läsa vad PPs grundare skriver längst nedan. Det ger en ganska bra bild av vad PP står för. Och vad uppenbarligen många piratpartister faktiskt tror. OK, en valseger ger rätt till en del retoriska överdrifter men jag tror inte det är det i det här fallet.

Det är piratpartiet som ‘kämpar för friheten mot en ond värld av korrumperade politiker och företag som vill ta ifrån medborgarna deras frihet’.

När ska media och andra partier fatta att piratpartiet är det första libertarianska partiet i Sverige. Ett parti som står närmare den gamla frihetsfronten och dess åsikter av ultraliberalism. Ett parti där både stat och kapital är lika stora fiender och i stort inte behövs. Istället är det fria medborgare som ska mötas på internet.

I USA var det Ron Paul som blev libertarianernas favorit innan Obama kopplade greppet på Silicon Valley och tog den nya ‘tekniker klassen’ på allvar som en väljare grupp som måste mötas.

Fokus » Hjärnan bakom piraterna
Från högerhåll beskylls piratpartiet för att vara vänster, från vänsterhåll
kallas de höger. Falkvinge hymlar inte med sin bakgrund i Moderata
ungdomsförbundet, även om han säger att det berodde mer på festerna än
på politiken. Själv stod han längre höger ut på skalan.

–
Moderaterna är inte så renodlat kapitalistiskt som jag tycker om. De är
någon slags halvmjäkiga socialliberaler, säger Falkvinge.

– Jag kallar mig ultrakapitalist och det var så jag kom in på de här frågorna.

Men
piratpartiet är på intet sätt ett högerparti, menar Falkvinge. På sätt
och vis kan han till och med tala om att piratpartiet slåss för en form
av digital kommunism, där alla får bidra efter förmåga och där
resultatet fördelas efter behov.

Grundtanken är emellertid att
höger-vänsterskala blivit förlegad. Striden står nu om medborgarnas
rättigheter – den absolut viktigaste frågan, enligt piratpartiet.

– Viktigare än vård, skola, omsorg, kärnkraft, försvarspolitik och skit som de har pratat om i 40 år, säger Falkvinge.

Det handlar inte bara om unga manliga tekniknördar utan en grupp människor där höger eller vänster inte spelar någon roll. Det är också en grupp som är ganska historielösa. Mer än 150års kamp för demokrati, mänskliga rättigheter, sociala, ekonomiska eller politiska rättigheter har spelat ut sin roll. Nu är det de fria internet där fria individer möts och samlas som ska utgöra grunden för det framtida samhället. Det är medborgarrätten inte det demokratiska samhället som utgör grunden.

Och som PP så väl också gjort klart det är riksdagen som är målet för för det parti vars partiledare kallar vård skola omsorg skitprat.

Bloggat om EU-valet:

Media:
Piratpartiet och miljöpartiet är valets stora vinnare, Piratpartiet EU-valets stora segrare, Piratpartisterna tar plats i EU, Piratpartiet mot Bryssel, Piraterna in i EU-parlamentet, Här är Sveriges nya EU-parlamentariker – EU-valet 2009, Jubel i valvakan – EU-valet 2009,
”Författare som röstar på Piratpartiet är fårskallen som röstar på vargen”, Ett bakslag för de stora taktikerna (PJ Anders Linder om politik & samhälle)

Rick Falkvinge (PP) » Epic winnage
Vänner, bröder och systrar i hela den belägrade fria världen:

Idag, så har vi vunnit vårt första viktiga slag för medborgarrätternas framtid. Rätten att vara en fri medborgare. Rätten till privatliv som ett koncept. Ja, faktiskt rätten att prata om sina åsikter över huvud taget.

Det här är rättigheter som våra mödrar och fäder kämpade, blödde och dog för. Och vi är de stolta sönerna och döttrarna till de kvinnorna och männen. Än en gång, så har vi klivit upp på barrikaderna och stått stolt, skuldra vid skuldra. Än en gång, har vi förstått att vi måste kämpa för våra rättigheter.

Idag så skakade vi gammelpolitikerna i deras fundament i den striden. Vi har tagit 7,1% i allmänna val på idéerna om medborgarrätt, och bara idéerna om medborgarrätt, och vann representation i Europaparlamentet.

Aftonbladet bekräftar återigen sitt rykte för politisk kvalitetsjournalistik. I det här fallet genom Lena Mellin tycks mena att väljarna är oinformerade eller inte förstått vad PP handlar om. PP sade redan 2006 vad de säger idag. De kommer att driva sina frågor och sedan försöka få ut maximalt kapital i politisk kohandel med andra partier. Oavsett vilken politik de övriga för. Utom möjligen den yttersta högern och de främlingsfientliga i Europaparlamentet.

Om det nu är så att 6-7 procent kommer att rösta på PP inklusive en stor del ungdomar ligger väl felet hos de politiska journalister som varken tagit PP på allvar eller genomfört någon seriös granskning av PP som parti eller dess företrädare. Om det är ett fel. Det är journalisterna som ska göra samhällsgranskningen men där har de i flera år okritiskt förtvidare mycket av vad PP sagt. Och många gånger låtit sig manipuleras likt EU-förslaget om bloggregistrering som visade sig vara vad en enskild europaparlamentariker tyckte.

Som de flesta vet tycker jag PP är ett enfrågeparti inom ett området som för mig inte är det absolut viktigaste. Men samtidigt är PP det svenska parti som kommit närmast att genomför vad övriga partier i stort pratat om. En nätverksbaserad valrörelse efter Obama modell.

Men jag gissar att oavsett utgången av EU-valet kommer nu mediagranskningen av PP explodera. Det ska bli intressant att se hur det går.

Annars är den klart genomgående trenden hur irelevant nej till EU är idag. Av döma av var Junilistan och Vänsterpartiet ligger i opinionsmättningarna.

Annars skriver Johanna Graf bra om varför det behövs mer kvinnor i EU-parlamentet.

Mer bloggar om EU-valet:

Hatten av för pr-genierna | EU-valet | Nyheter | Aftonbladet

Valrörelsens hittills största överraskning, Piratpartiet, är ett enfrågeparti som gjort en dygd av att begränsa sig. Enligt partiledaren Rickard Falkvinge är skillnaderna mellan de andra, mer etablerade, partierna ytterst små. Det område där piraterna tycker de kan göra skillnad handlar om fildelning och integritet på nätet. Därför sysslar partiet med det och struntar i allt annat.

Så långt är det lätt att hänga med. Piratpartiet fokuserar på det område där de tycker att de har något att komma med.
Det är svårförklarligt

Men detta parti stöds just nu av 6,7 procent av väljarkåren, enligt Novus Opinion. De är större än exempelvis de båda regeringspartierna Centern och Kristdemokraterna.

Det är svårförklarligt, närmast obegripligt.

Piratpartiet säger att de tänker rösta som den partigrupp där de så småningom hamnar – i alla frågor utom de som handlar om fildelning, upphovsrätt och integritet i cyberrymden. Där kommer Piratpartiet ha en egen uppfattning och driva den. I alla andra frågor lämnar de walk over.

Varför rösta på ett parti som gör väldigt lite? Och som inte ens när de gör något har en verklig chans att göra skillnad?

Hatten av för Piratpartiets pr-genier. De har lyckats förmedla engagemang, till och med passion. Utan att väljarna tycks ha förstått hur begränsat partiet anser att deras uppdrag är.

Är den någon som tror på fullt allvar att en privat företagsstyrka av poliser skulle kunna komma och arrestera eller på annat sätt utöva rättsskipning inom t ex fildelnings mål och folk inte skulle reagera på det?

Att misstänkta fildelare skulle släpas bort i handbojor eller bötfällas på miljonbelopp utan inblandning av domstolar eller polis som tydligen många inom PP verkar tro.

Det vore en kollaps av rättsstaten som jag inte tror på.

Det är också kvalificerad skrämselpropaganda mot folk som inte vet bättre.

Varför istället inte diskutera seriöst de negativa effekterna av de senaste årens skärpta digitala rättighetslagar. Utan att för den skulle ta ifrån folk rättigheterna att styra hur verk de skapat hanteras.

Det är ett lagbrott att t ex ladda ner från Pirate Bay. Värdet av det som förlorat kan diskuteras men det är ett lagbrott. Likaså kopiering av en bok. Det är värt att notera att alla de drakoniska åtgärder som lagts på förslag av mediaindustrin bara berör de som kan antas han ägnat sig åt olaglig distribuering av material man inte har rätt till.

En diskussion som hade behövts är den om någon form av digital allemansrätt eller något liknande det engelska begreppet ‘fair use’, för privata, icke kommersiella syften.  Och att detta hade drivits seriöst. Det är en milsvidskillnad mellan t ex amerikanska EFF och det svenska  piratpartiet. Eller mellan personer som Lawrence Lessig och företrädare för PP.

Likadant är tanken att det ska finnas en privat sfär som ingen har tillträde till är totalt orealistiskt i ett digitaliserat samhälle. Alla delar av en människas liv kommer att finnas registrerat hos privata företag eller stater. Mycket kommer du helt friviligt ge ifrån dig och gör redan nu. Din mail kommer att vara öppen för läsning oavsett om det är en uttråkad system operatör på leverantören av ditt internet eller någon statlig myndighet som läser dem.

Likaså alla andra former av digitala spår som lämnas. Hur har PP tänkt att något så simpelt som uppgifter om vad du handlar på ICA ska skyddas från missbruk.

Att vi har rätt till skydd för vårt privatliv och vår korrespondens, även om den sker elektroniskt. Att var och en har frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning. Att alla som anklagas för brott har rätt till en rättvis rättegång. Att ingen ska få stängas av från internet.

Även när det gäller fritt spridande av information på internet kan man undra hur PP  tänkt sig detta. Vem eller vilka ska reglera att detta följs? Jag förutsätter att PP inte förespråkar spridandet av t ex hatpropaganda eller barnpornografi men var finns gränserna?  Vid förtal, uppmaning till våldsbrott, spridande  av företagshemligheter?? Det finns otaliga gränsdragningar som nu kommer upp mellan stater och internationellt.

Jag kan inte se annat än att om internet ska vara den fria mötesplats PP vill ha måste det regleras hårdare av stater som garanterar de spelregler som gäller. I det här fallet är det alltså EU den arenan.

Mer bloggar om EU:
Därför röstar jag (S) , dagens EU-val bloggtips, Juni 2, 2209 – Hökmark i köket, Vem ska sitta i förarsätet-

På ytan verkar det kanske som en ointressant detalj. Men i EU-sammanhang ligger djävulen alltid i detaljerna. Telekompaketet är ett sådant exempel. Genom att lägga till ordet ”lagligt” framför ”innehåll”, öppnas dörren för helt nya tolkningar av direktivet.

Om operatörerna bara är skyldiga att hantera lagligt innehåll, då kan tydligen ”olagligt” innehåll hanteras på ett annat sätt. Vem avgör i så fall vad som är lagligt respektive olagligt, en domstol eller privata företag? Domstolar har ju en vana att ta flera år på sig för att komma med ett avgörande, så de är tyvärr inte till någon större hjälp när de privata internetoperatörerna ska fatta beslut i konkreta fall.

Därmed har upphovsrättslobbyn krattat manegen för att i prak- tiken överlåta rättsskipningen på privata företag och deras intresseorganisationer.

Och den processen har redan inletts. Att striden om telekom- paketet är så het beror bland annat på att Frankrike antagit en lag som går under namnet ”Hadopi”. Den säger att den som har blivit anklagad för fildelning tre gånger ska stängas av från internet, utan någon inblandning av domstol.

President Sarkozy slåss med näbbar och klor för den här lagen. Därför vill han förhindra att telekompaketet får tillägg som förbjuder den typen av lagstiftning. Det är därför striden om tillägg 138 och 166 är så intensiv. Det här är ett bakvänt och ovärdigt sätt att diskutera viktiga politiska framtdsfrågor.

Sverige som ordförandeland kan ta initiativet till att hantera frågan på ett bättre sätt. Margot Wallström har under tio år tid letat efter ett sätt göra EU begripligt och relevant för medborgarna. Nu har Sverige och statsministern chansen.

Rensa bort de försåtliga formuleringarna ur telekompaketet, och återför det till att bara handla om konsumentfrågor. Lyft upp frågan om de medborgerliga rättigheterna på internet till ett eget direktiv, och låt oss diskutera det.

Det behöver inte vara något långt direktiv som tar åratal att få fram. De viktiga punkterna kan uttryckas i några meningar.

Att vi har rätt till skydd för vårt privatliv och vår korrespondens, även om den sker elektroniskt. Att var och en har frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning. Att alla som anklagas för brott har rätt till en rättvis rättegång. Att ingen ska få stängas av från internet.

Skydda nätintegriteten i EU-lag | Brännpunkt | SvD

Nu misstänker jag att piratpartiet  ‘Det här är vår tids FNL-rörelse är ett citat som är något lösryckt ur sitt sammanhang. Men det visar om inte annat både på en viss historielöshet och samtidigt vilken syn PP har på verkligheten.

Det är onda krafter i form av en sammanslutning av stat och monopol företag som kommer att ta ifrån folk alla deras friheter och spionera på dem när de samlas på internet. 

Sen kan man undra hur kommersiella mediaföretags lobbyverksamhet i Bryssel för att skydda sin ställning blivit något som ska ta ifrån människor möjligheten skapa och mötas på internet.

Om inte annat är ett enkelt sätt att inte påverkas av diverse lagförslag att bojkotta alla artister och media från de kommersiella medieföretagen. Gynna artisterna direkt istället. Och om man måste ladda ner den senast Hollywood filmer får man väl ta risken att bötfällas, åka i fängelse eller åka i fängelse.

Varför inte införa en fri kultur märkning på media varor om nu inte detta redan inte finns? Då vet man i alla fall vilka man ska gynna.

Jag misstänker att PPs ursprungsfråga kommer att malas ner och försvinna i EU-parlamentet ganska fort. Vilket i säg är synd.

Piratpartiet kapar åt sig två platser i Europaparlamentet, enligt Expressens och Demoskops nya EU-valsmätning.
Bland unga väljare är piraterna nästan lika stora som Socialdemokraterna och Moderaterna.
- Det här är vår tids FNL-rörelse, säger Amelia Andersdotter, Piratpartiets andranamn.

För närvarande pluggar Amelia Andersdotter, 21, ekonomi i Lund. Om resultatet i Demoskops nya EU-valsmätning står sig på valdagen får hon packa väskorna till Bryssel och Strasbourg.
- Bra. Jag tror att det behövs en yngre röst i parlamentet, säger Amelia Andersdotter.
Över en femtedel av de unga väljarna uppger att de tänker rösta på piraterna. Partiet får 21,8 procent bland de tillfrågade i åldersgruppen 18-29 år. Det är bara snäppet efter Socialdemokraterna och Moderaterna, som får 27,6 respektive 24,9 procent bland unga väljare.
- Människor i min ålder har vuxit upp med datorer och med möjligheterna att skapa och delta på internet. Och när man försöker lagstifta bort den möjligheten så blir det konstigt för oss, säger Amelia Andersdotter.

Amelia, 21, är på väg till Bryssel – EU-valet 2009 – Expressen.se

Det som slår en när man läser centerpartisten Marie Wikbergs inlägg är inte om en röst på piratpartiet är bortkostad utan hur lite kunskaper om hur själva parlamentet fungerar PPs huvudkandidat verkar ha.

Av detta förstår man att Piratpartiets olika kandidater har så vitt skilda uppfattningar i övriga politiska frågor att de som rörelse inte kan enas om någon gemensam ståndpunkt. Det är knappast särskilt betryggande att vem man kryssar på Piratpartiets lista blir helt avgörande för vilken politik partiet kommer att stå för om de skulle få ett mandat i Europaparlamentet. Och eftersom de bara talar om ett fåtal frågor är det nästintill omöjligt att få besked om vem som kommer att stå för vilken typ av politik innan valet.

Piratpartiets vice ordförande Christian Engström har sagt att partiet kommer att rösta som den partigrupp i Europaparlamentet som de hamnar i, vilket enligt densamme skulle vara antingen den liberala gruppen ALDE eller miljöpartiets grupp GREENS. Om detta är fallet, är det till och med ännu mer oroväckande än om kandidaten helt själv bestämmer sin politik. Det är nämligen så att i merparten av de centrala frågor som passerar Europaparlamentet står dessa två politiska grupper för helt olika saker. Ta exempelvis voteringarna om tjänstedirektivet och patientrörlighet inom unionen. Där röstade ALDE för att människor ska få fatta egna beslut och röra sig obehindrat över gränserna. GREENS å andra sidan röstade tvärs emot och – som brukligt är – i linje med vänsterfalangen. Påstår Christan Engström att det verkligen inte är någon skillnad på de här två grupperna? Eller menar han helt enkelt att Piratpartiet inte bryr sig om skillnaden?

Politikerbloggen » DEBATT: “Kasta inte bort din röst på Piratpartiet i EU-valet”

Ulf Bjereld och Henrik Oscarsson inlägg på DN-debatt är intressant inte för DN rubriken om fildelningsointresset bland majoriteten av svenska folket. Utan för att de ställer frågan om Piratpartiet har potentialen att utvecklas till något mer än ett enfrågeparti.

Där är jag tveksam. Precis som partiet redan sagt kommer de inte ha några åsikter utanför det individuella frihetsperspektivet. Och om man bara ser individer utan ett socialt sammanhang blir det svårt att bli något mer tror jag. Skulle man göra det dyker höger-vänster frågor fram. Som frågan om universell tillgång till information. Och de verktyg som möjliggör tillgång d.v.s utbildning och inte minst de ekonomiska möjligheterna. När piratpartiet börjar prata om dessa frågor blir de mer intressanta i mina ögon.

Sen kan man undra varför dessa statsvetare inte ser Sveriges första ‘libertarian’ parti. Ett parti som värnar om individens frihet både från stat och företagskarteller.  Än så länge är det detta piratpartiet är. Det är också en ideologisk inriktning som ligger helt utanför den svenska höger-vänster skalan. Och närmare den liberala frihetsfronten vars förgrundsfigurer hittas både hos Pirate bay och naturligtvis inom det liberala nätverk med företrädare i olika partier drivit FRA-frågan så skickligt.

Integritet på nätet har blivit ett ‘buzzword’ som amerikanarna kallar det. Och något som jag har svårt att se hur man ska uppnå med en personlig privat sfär. Lika lätt som det är att flytta en film över nationella gränser kan personlig privat information flyttas, registrera och förstås kontrolleras av både stater och företag. ‘Privacy is dead’ sade en gång en amerikansk företagsledare. Jag tror han hade rätt. Vilket förstås blir en chock för en del mindre nätbevandrade människor. Allt från shopping vanor till e-post är öppna för företag och stater att gå igenom och profilera. Jag undrar hur många svenskar som funderat över den information som företag likt microsoft, google eller yahoo har om alla svenskar. Det kanske inte är så konstigt om svenska staten ville plocka i det flödet. Lagligt, då man enligt de flesta rapporter redan gjort det utan att fråga om lov sedan 2-världskriget….

Ironin är att den informations rörelsefrihet som PP vill ha inom kultur/media området vill man motverka inom personlig integritetsinformation området. 

Båda misstänker jag är lika utsiktslöst.  Lösningen heter förstås kryptering och anonymisering men då måste det byggas in i alla system som hittills varit öppna. Sen vet man fortfarande inte hur informationen hanteras på den andra sidan. Hur många gånger har det hänt att både företags anställda och statsanställda vandrat iväg med laptops fyllda med oskyddad personlig information.

Oavsett är piratpartiets kärnfråga en elitfråga. Utanför teknik och medievärlden är det få som har tid och kunskap att förstås frågorna tror jag. Sen har de etablerade partierna helt missat att fånga upp frågan. Liksom den kärntrupp av teknik ‘frälsta’ individer som ligger långt fram och utgör en teknologisk förtrupp för ett nätverkssamhälle där internet utgör grunden. Där Sverige som vanligt ligger 5-10 år efter USA.

Det är ett misstag som Obama inte gjorde. Tvärtom. Han var tidigt ute och försökte få med dessa grupper i sin valrörelse. Sillicon Valley och dess motsvarigheter blev en stark del av Obamas kampanj. Mycket utav det som en ‘Obamaniserad’ valrörelse innebär är just användandet av de sociala medier som är grunden i det nya nätverkssamhälle där fildelning blivit en del. Självklart skickar du kompisen låten över messenger eller facebook. Eller hämtar ner TV-Serien från USA som det vanligtvis tar ett halvår innan den når Sverige. Precis som nyheter kan spridas via twitter på någon minut till 100-tusentals personer kan all annan digital information delas lika lätt från filmer till böcker.

Här kommer ju också problemet med traditionell upphovsrätt där byggs på distributionsmonopol. Det fungerar inte i ett socialt nätverkssamhälle. Samtidigt som det ironiskt nog finns en stark tradition att man ger credit till skaparen av det verk man ‘lånar’ en kopia. 

Sverige har sett lite av kraften i detta sociala nätverkssamhälle genom de s.k bloggbävningarna. Tiotusenfaldiga detta och du har en Obamavalrörelse.

Typiskt nog gör de svenska partierna som ligger ljusår från sina amerikanska motsvarigheter tvärtom. Och börjar bygga uppifrån och ner en svensk Obama klonad valorganisation. Eller uttryckt på ett annat sätt. En amerikansk valrörelse som saknar de amerikanska väljarna och inte minst de amerikanska valarbetarna.

Bloggat:
Sensationella uppgifter om Piratpartiet, Nätmedborgare – det ordet gillar jag!, Integritet på nätet, Om FRA, Jag har då inte glömt FRA-frågan, Rubriksättningsproblem och politik, Avstå från rätten att klaga, Hur många minns årsgamla lagförslag-, Nästan varannan svensk – missvisande rubrik, Just because you´re paranoid, bortom klasspolitiken – ett nytt politiskt landskap tornar upp sig, Piraternas vara eller icke vara, Generation 140 tkn, EU – Vad är det, SVT-, 57 % av svenskarna tillhör eliten, Hur många tycker vaddå-,  Den gamla konsten att slira med siffrorna, Intressant om Piratpartiet i rapport från SOM-institutet, Regnig Måndagsrapport & Reflektion…, SOM-institutet, FRA och Piratpartiet, Bara 23% positiva till FRA-lagen, Om FRA-opinionen och Piratpartiets möjligheter att komma in i Europaparlamentet, Nästan varannan svensk – missvisande rubrik, Problem eller mysterium, det är frågan

När territoriella gränser förlorar i betydelse och när identiteter och gemenskaper mångfaldigas så förändras också politikens förutsättningar. Frågor om fri kommunikation och om personlig integritet uppvisar ännu så länge endast mycket svag samvariation med den vänster-högerdimension som så starkt strukturerar det politiska livet i Sverige.
Debatten om FRA-lagen kan ur det perspektivet tolkas som ett uttryck för en växande motsättning mellan nationalstatens traditionella säkerhetsintresse och de transnationella nätverkens krav på gräns-överskridande och fri kommunikation.

Protesterna handlar om nationalstatens försök att i efterhand återta förlorad kontroll över det globala nätverksamhällets främsta råvara, maktmedel och drivkraft: informationen.
På samma sätt möjliggör modern kommunikationsteknologi fildelning på ett sätt som ogiltigförklarar eller åtminstone utmanar de gällande ägarrättsliga förhållandena. Regelverket måste förändras, men partierna famlar.

Det är efter dessa nya, spirande skiljelinjer som Piratpartiet mobiliserar inför EU-valet den 7 juni. Piratpartiet har en potential att utvecklas till något annat än ett enfrågeparti. Partiets program vilar på liberal grund och framför allt värnar partiet individens frihet. Värnandet av individens frihet tar sig uttryck i krav på stärkande av den personliga integriteten, att kulturen skall släppas fri samt motarbetandet av patent och privata monopol.

Piratpartiet protesterar mot tendenser till minskad personlig integritet och ökad kontroll och övervakning från stater och företag som den nya informationsteknologin möjliggör. Piratpartiet betonar medborgerliga fri- och rättigheter och föreslår tydligare reglering och efterlevnad av samhällskontraktet mellan stat och medborgare. En informationssamhällets medborgarrättsrörelse, om man så vill.

Våra analyser bekräftar att det finns en påfallande stark åsiktssammanhållning i sakfrågor som rör övervakning och integritet – en åsiktssammanhållning som anstår en ny politisk konfliktdimension. Piratpartiet är kanske inte mer av ett enfrågeparti än vad våra etablerade partier uppfattades vara när de en gång bildades.

I vår individualiserade tid har Piratpartiet därför en potential att successivt utveckla sin politiska agenda och möta väljarna med ett bredare program än vad som i dag är fallet.

Piratpartiet har medgång i opinionen och med agendan. Piratpartiets möjlighet att komma in i EU-parlamentet avgörs av dess förmåga att mobilisera sina medlemmar och sympatisörer till att verkligen gå och rösta. Piratpartiet har sitt överlägset starkaste stöd i de yngre väljargrupperna. Mer än åtta av tio piratpartister är män.

Piratpartiet har gynnats av att de etablerade partierna har sovit och inte förstått sprängkraften i de nya politiska sakfrågor om integritet och rätten till kunskap/information som följer i den kommunikationsteknologiska utvecklingens spår. Det är en anmärkningsvärd kollektiv brist på lyhördhet från partiorganisationer som har till huvuduppgift att artikulera och kanalisera medborgarnas önskningar och behov. Fredrik Reinfeldt undslapp en regeringskris med bara förskräckelsen.

”Nästan varannan svensk struntar i FRA-frågan” – DN.se

Den centrala frågan för de som funderar att rösta piratpartiet i EU-parlamentsvalet är vad de kommer att göra i parlamentet.  Svaret finns nedan i citatet från piratpartiets kandidat.

Som de redan gjorde klart i riksdagsvalet 2006 är de ett parti utan åsikter i frågor annat än integritets och individuella rättighetsfrågor. Något som jag misstänker en majoritet av svenska folket inte har en aning om.

Det är förstås en ideologi i säg att bara kämpa för individens fri-och rättigheter. Jag hade kallat  piratpartiet anarko-liberaler eller libertarianer. Det är staten oavsett om den är till vänster eller höger som tar ifrån individen dess rättigheter.  Och som därför ska bekämpas.

Med andra ord blir en röst på piratpartiet en röst på några som i fyra år kommer att sitta i bryssel och inte göra något åt…

• Ekonomi.
• Säkerhetspolitik.
• Arbetsrättsfrågor.
• Miljö.
• Social frågor.
• o.s.v

Det handlar inte bara om höger eller vänster utan att ta ställning i några av den viktigaste frågorna som berör alla i Europa. Här kommer piratpartiet om jag förstått saken rätt inte ha någon åsikt?

Personligen föredrag jag en kandidat som oavsett färg är redo arbeta för att åstadkomma konkreta resultat för alla svenskar inom EU i mer än integritetsfrågor. Integritet har liten betydelse om du inte kan andras luften där du bor, saknar arbete o.s.v

Handen på hjärtat: Står Piratpartiet till höger eller till vänster i svensk politik?

- Varkendera. Begreppen höger och vänster står för olika åsikter i fördelningspolitik, skatter, bidrag etc. Vi har ingen agenda i sådana frågor. Vi driver bara principiella frågor, rättighetsfrågor som inte splittrar väljarna enligt gamla politiska skiljelinjer, kontrar Engström.

- Och det tänker vi också göra när, eller om, vi kommer in i EU-parlamentet. Vi tänker fokusera på våra egna frågor – fildelning, ett fritt Internet, ett skyddat privatliv etc. Vi varken vill eller klarar att delta i tusentals omröstningar om alla möjliga frågor som de andra partierna gör. Och det vet våra väljare, för vi har gått ut och varit tydliga med den saken. I EU-parlamentet handlar det framför allt om att bygga allianser kring de frågor som verkligen berör oss, inte slött trycka på röstknappar jämt och ständigt.

Piratpartiets EU-kandidat har segervittring – DN.se

Gå och läs vad Falkvinge har att säga. Uppenbarligen är det socialdemokraterna som vill införa massavlyssning av svenska folket och ett nytt stasisamhälle.  Det är förstås socialdemokraterna som driver lagen i riksdagen i hemlighet genom att vara emot den och låta den stackars borgerliga regeringen fatta beslutet. Lage Rahm som Falkvinge citerar nedan ger den bästa kommentaren till de konspirationstankarna.

Lage Rahm (mp), som jag respekterar högt, skriver på sin blogg till försvar för mp:

Jag tycker det är sorgligt att någonting som bådar så väldigt gott för framtiden (att s verkar bli tydliga med att signalspaningen inte kan få gå till såsom borgarna beslutat) utmålas som att Miljöpartiet sviker (vilket det gjort på vissa bloggar). Det är väl inget svek om vi faktiskt rent praktiskt river upp lagen nästa mandatperiod? Skulle vi låta bli att riva upp lagen eller? Vad är det för konstigheter? Klart lagen ska rivas upp!!

Att sedan en utredning tillsätts är väl bara bra så får vi gå igenom alla frågor en gång för alla. Miljöpartiets uppfattning är klar och känd, vi är emot en massavlysning. Hur mycket tydligare kan det bli?

Låt det vara helt klart. Det är Falkvinge och PP’s allierade inom vänsterpartiet samt liberalerna i frihetsfronten som gjort partipolitik av FRA-frågan bland de som var emot FRA-lagen.  Att PP inte skulle ha något att vinna på FRA-bråket är rent nys. Självklart vill även PP komma in i riksdagen. Det heter ju piratpartiet.

Man vad som gör mig förbannade är det underförstådda att socialdemokrater är the ‘the blackhats’. Uppenbarligen känner inte Falkvinge till att det finns ett lika stort motstånd mot FRA-lagen inom S som övriga partier. Socialdemokratiska väljare  vill inte ha lagen lika lite som de borgerliga väljarna. Men tydligen har S yttrandeförbud i frågan för att inte störa de känsliga borgerliga riksdagsledamöterna som kan få för sig att FRA-lagen  är en höger-vänster fråga. Vilket alliansregeringen jobbat hårt på att göra det till. Liksom att splittra motståndet. Jag undrar om PP kommer att få någon tack för hjälpen efter de senaste Falkvinge bloggandet?  Vad  S sagt säga villja ha är signalspaning vilket inte är det samma som massavlyssning av hela svenska folket. Vet Falkvinge om skillnaden. Den är ganska stor.  

Kan möjligen ilskan från PP ha något att göra med att de tänkt sig en allians PP, V och MP i riksdagen 2010?

Oavsett, det är de borgerliga ledamöterna som måste rösta emot lagen för att den inte ska gå igenom. S-V och MP kan gör taktikutspel eller rösta hur de vill. Det har ingen betydelse. Det är de borgerliga som har makten. Väljarna röstade in dem 2006 om någon inte visste.

Falkvinges senaste: 

Lage Rahm (mp), som jag respekterar högt, skriver på sin blogg till försvar för mp:

Jag tycker det är sorgligt att någonting som bådar så väldigt gott för framtiden (att s verkar bli tydliga med att signalspaningen inte kan få gå till såsom borgarna beslutat) utmålas som att Miljöpartiet sviker (vilket det gjort på vissa bloggar). Det är väl inget svek om vi faktiskt rent praktiskt river upp lagen nästa mandatperiod? Skulle vi låta bli att riva upp lagen eller? Vad är det för konstigheter? Klart lagen ska rivas upp!!

Att sedan en utredning tillsätts är väl bara bra så får vi gå igenom alla frågor en gång för alla. Miljöpartiets uppfattning är klar och känd, vi är emot en massavlysning. Hur mycket tydligare kan det bli?

Kalle Larsson (v) skriver i en kärnfull kommentar på den här bloggen:

Vad skall ni med utredningen till om ni inte vill ha någon FRA-lag?

Anders Andersson (pp) kommenterar uppgörelsen ännu mer sakligt och utförligt, med sedvanlig precision:

Det är inte “partipolitik” av (pp) och (v) att fördöma uppgörelsen mellan (mp) och (s). Partipolitik är när man sätter partiet framför politiken, alltså att det blir viktigare vilket parti som får bestämma än vad de bestämmer. I detta läge är det (mp) och (s) som står för partipolitik och splittring av oppositionen, inte (pp) och (v).

Framför allt (pp) har inget att vinna för egen del på att lagen rivs upp redan i höst, förutom möjligen en klapp på axeln från tacksamma liberaler för att vi drivit frågan. Fildelningsfrågan räckte inte för att (pp) skulle komma in i riksdagen 2006, och gör det kanske inte heller 2010. FRA-frågan har givit (pp) ny vind i seglen om man tittar på medlemstillströmningen (över tusen nya medlemmar sedan början av juni, och nu hundra nya i veckan). Kanske kan vi tack vare FRA klättra över fyra procent i valet 2010, och stödja den regering som då river upp lagen. Det är vi inte intresserade av. Inte om vi kan riva upp lagen redan i höst.

Skulle FRA-frågan lösas i höst, så upphör det massiva motståndet mot den egna regeringen inom de borgerliga väljarleden, och betydligt färre av dem får anledning att rösta på (pp) i protest 2010, särskilt om de är ointresserade av upphovsrätt. Kanske kan de borgerliga rentav behålla regeringsmakten. Det kan vi acceptera; vi kan inte göra alla väljare glada med vår snäva politik. Vad vi inte kan acceptera är att kablarna kopplas in och massavlyssningen börjar bara för chansen att komma in i riksdagen och få lägga motioner om fildelning. Så viktig är inte den frågan, inte viktigare än att vi stoppar massavlyssningen nu.

Vad gäller hur (v) resonerar, så har de förstås större chanser att sitta kvar i riksdagen 2010 än vad (pp) har att komma in, men i övrigt gäller samma förutsättningar för dem; (v) har väsentligen inga partipolitiska fördelar i kommande val att vinna på att Alice Åström m.fl. kör FRA-lagen i papperskvarnen redan i höst. Få folkpartister torde kunna tänka sig att rösta på Lars Ohly och mot en borgerlig regering enbart av tacksamhet för en två år gammal motion när lagen redan är historia. I dagsläget är ett sådant partibyte faktiskt tänkbart, men det är inte riksdagsval 2008.

Vad gäller (mp) däremot, så har de partipolitiskt allt att vinna på att låta frågan infektera debatten i två år till, för att sedan locka unga väljare att rösta på dem mot löfte om avskaffad eller utredd massavlyssning, fri nedladdning men inte uppladdning, miljö och något mer, bara för att helgardera. Huruvida de kommer att få igenom alla sina krav 2010 återstår att se. Kanske får nedladdningen stryka på foten, kanske blir det en kompromiss i avlyssningsfrågan. Avstå från miljön? Never! 2010 står samtliga frågor på dagordningen. 2008 är det enbart FRA.

Sannolikt kommer inte (s) eller (mp) att rösta mot Alice Åströms motionsyrkande i höst; det vågar de inte. Skulle yrkandet vinna riksdagens bifall, så får de se sig om efter en annan fråga att göra upp med (s) om; det är ändå hela två år kvar till nästa val. Därför är det extra besynnerligt att man kommer med ett vallöfte redan nu; kunde de inte åtminstone ha avvaktat till efter höstens FRA-debatt för att se om utspelet kommer att vara aktuellt 2010? Det hade ingen hängt dem för. Hur som helst, jag tror att de kommer att stödja ett yrkande om att riva upp lagen innan den träder i kraft nästa år.

Men räcker det? Vi behöver stöd av minst fyra borgerliga ledamöter också. Kommer de att inse att deras “illojala” avvikelse från partilinjen krävs nu för att befria Sverige från massavlyssningen, eller föredrar de att sitta still i båten, förlora regeringsmakten 2010, och lita på att (s)+(mp)+(v) sedan gör vad de själva inte vågade göra? Enligt somliga bedömare är deras egna politiska karriärer redan slut; den lär i så fall inte ta mer slut beroende på hur de röstar i höst. 2014 står de själva inte ens på valsedlarna längre, men de borgerliga partierna kommer att ha kvar FRA-lagen som en black om foten vare sig den då är avskaffad eller ej.

Därför är detta ren och skär partipolitik från miljöpartiets och socialdemokraternas sida, och fullkomligt idiotiskt ur ett långsiktigt perspektiv. Massavlyssning av telenätet är ingenting som man inför och sedan avskaffar hipp som happ, ungefär som biltullar eller bokmoms. De kunde lika gärna låta regeringen införa regelmässig husrannsakan av slumpmässigt utvalda medborgare, för att lova att både avskaffa och utreda fortsättningen av densamma efter nästa val. Det är en oansvarig lek med medborgarnas, och väljarnas, grundläggande rättigheter. De har inte förstått vad de gör.

Richie får avsluta:

Nu gjorde Miljöpartiet precis som Fredrick Federley och Annie Johansson: De valde att alliera sig med en betydligt starkare kraft i hopp om att kunna påverka dem lite grann i rätt riktning, i stället för att stå fast och kräva okompromissbar medborgarrätt. Miljöpartiuppropet, var är ni?

Så i summering — miljöpartiet vet mycket väl om att socialdemokraterna vill ha den här lagen. Det har både Bodström och Sahlin gjort helt och fullständigt solklart — de vill bara ha ett par kosmetiska justeringar, som att ändra en kvalificerare i en bisats i portalparagrafen. Då är s en konstig samarbetspartner för mp om man säger sig vara medborgarrättskämpar, speciellt när man går in i en uppgörelse som kräver att kablarna faktiskt kopplas in (och det är just i den kärnan som min huvudsakliga kritik ligger).

Miljöpartiet borde vara allierade med pp i den här frågan i stället, så som Grön Ungdom länge varit (tillsammans med nästan alla andra politiska ungdomsförbund). För exakt en vecka sedan stod Maria Wetterstrand och jag på samma barrikader på Mynttorget.