S-bloggare från nätverket netroots ser var de hamnar i den svenska bloggosfären.
Tage Erlander och netroots bloggare i en något symbolisk bild på sätt och vis 
Det är ju bra att vi får veta av Per Schlingman att nu ska Sverige återhämta sig efter den värsta ekonomiska krisen sedan 90-talet. Tillåt mig tvivla på att nu kommer en stark global återhämtning med 100-tusentals nya arbeten i den svenska ekonomin.
För det är det verkligheten handlar om istället för moderaternas alternativa verklighet för den ekonomiska överklassen i Danderyd, Täby och Stockholms innerstad.
I den verkligheten som moderaterna tydligen inte ser är Sverige ekonomiskt och socialt delad som aldrig för. Fattigdom är en realitet för 100-tusentals svenskar samtidigt som de som redan har de bäst nu fått ännu mer med moderaterna.
Finns det något innehåll i den moderata arbetslinjen förutom skattesänkningar för 100 miljarder. Ja, förutom en privatisering av hela arbetsmarknaden med miljardvinster för de privata aktörer som tar över statens roll handlar det om en nya statligt subventionerad bidragsjobb där tusentals svenskar ska utföra ‘praktik’ på existensminimum nivåer. Vad hände med moderaternas tal om riktig arbeten??
Nu är det förstås skillnad på ‘bidrag’ till arbetslösa och bidrag till företag för att de ska ta emot gratisarbetskraft i Per Schlingmans lyckorike.
Regeringen har i dag fattat beslut om möjlighet till ekonomiskt stöd för dem som anordnar platser inom insatsen lyft.
Förändringen innebär att Arbetsförmedlingen nu ges möjlighet att ge de olika anordnarna av lyftplatser ersättning för handledarstöd i samband med lyft. Därmed underlättar regeringen genom en förordningsändring för fler platser inom insatsen lyft.
I rådande konjunkturläge krävs insatser som förhindrar att människor står utan arbete under en lång tid. Vi måste motverka att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. Därför gör vi denna förstärkning av insatsen lyft.
Lyft är en ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet som regeringen införde i år för att ytterligare förstärka arbetsmarknadspolitiken. Även ideella föreningar; stiftelser med mera kan anordna lyftplatser inom miljö, skogsvård, kulturarv, omsorg och skola. Insatsen syftar till att personer som saknar arbete aktiveras och samtidigt upprätthåller kontakt med arbetsmarknaden.
Inom Regeringskansliet pågår ett intensivt arbete för att myndigheterna ska kunna ta emot deltagare i lyft, säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.
Ett deltagande i lyft ska som längst vara tre månader för korttidsarbetslösa vuxna och för ungdomar, och högst sex månader för långtidsarbetslösa. Under deltagandet ska 25 procent av tiden avsättas för att deltagarna ska söka arbete. Deltagare i lyft får aktivitetsstöd.
Regeringen underlättar för fler platser inom insatsen lyft « Moderatnytt
Per Schlingman bygger moderata potemkin kulliser när han talar om att allt är bra i kungariket Sverige och nu ska alliansen ha tack för att ha sparat sig genom en kris över ryggarna på främst arbetslösa, sjuka vars förpassning till i bästa fall en tillvaro på existensminimum beskrivs som en framgång!
Detta berör förstås inte de övre medelinkomsttagare och höginkomsttagare som kan fira sina skattesänkningar för 100 miljarder genom att öka sin konsumtion.
Bloggat:
Val vinns inte på (s)vartmålningar, Ring & rösta på din favorit!, Hög kostnad för M:s misslyckande
När vi nu inleder återhämtningen efter finanskrisen är det helt avgörande att vi förmår föra en politik baserad på arbetslinjen för att arbetslösheten inte ska växa sig fast. Behovet av en konsekvent jobbpolitik är tydligare än någonsin. Utmaningarna är omfattande. Våra förutsättningarn är dock bättre än många andra länder, eftersom vi hör till dem i Europa som klarar sig bäst ur finanskrisen. Men trots att den svenska ekonomin utvecklas starkare än väntat och bättre än omvärlden fortsätter Socialdemokraterna med sin ekonomiske talesman Thomas Östros i spetsen att svartmåla utvecklingen.
I går presenterade Anders Borg nya siffror för utvecklingen av de offentliga finanserna. Finansdepartementet reviderar upp sin prognos då utvecklingen i Sverige fortsatt visat sig vara starkare än väntat.
Med finanskrisens svåraste skede bakom oss klarnar även bilden över hur länderna runtom i Europa klarar sig ur krisen. I jämförelse med de flesta andra länder står Sverige som ett tydligt positivt exempel. Trots vårt handelsberoende och att den svenska arbetsmarknaden drabbats hårt i krisens spår med varsel och ökande arbetslöshet kan vi se en positiv utveckling på flera områden och tecken på återhämtning.
Genom alliansregeringens fokus på arbetslinjen, stimulansåtgärder och starka offentliga finanser har framtidsutsikterna förbättrats bland både hushållen och företagen. Även utsikterna för tillväxt och läget på arbetsmarknaden blir allt bättre. Finansdepartementets nya prognos, som konstaterar en fortsatt förstärkning av de offentliga finanserna, innebär också att det nu finns ett visst utrymme att ytterliggare förstärka krispolitiken.
När det gäller statsfinanserna i internationella jämförelser har vi redan tidigare kunnat se att Sverige placerar sig i toppskiktet med en betydligt bättre situation än stora ekonomier som Tyskland, Frankrike och Storbritannien.
Men trots de allt fler positiva prognoserna över den svenska ekonomin fortsätter socialdemokraternas ekonomiske talesman Thomas Östros att konsekvent svartmåla landets utveckling. I intervjuer, tidningsartiklar och i andra medier målar Östros gärna upp dystra framtidsbilder, den ena mörkare än den andra. Beskyllningar för passivitet från alliansregeringen blandas med beskrivningar av en skenande massarbetslöshet och ökande utanförskap. En röd tråd i Östros argumentation är att Sverige lyckats sämre med att tackla krisens effekter än andra EU-länder, trots att det inte stämmer.
Östros svartmålar Sverige | Politik | Debattämnen | Debatt | Aftonbladet
Svenskt näringsliv är Sveriges starkaste lobbyorganisation för Sveriges mäktigaste. Det är en organisation som i stort talar för vad man kunde kalla familjerna. D.v.s de familjer som faktiskt styr stora delar av Svenskt näringsliv via sina maktbolag. Något som Svenska Dagbladet faktiskt skrev om intressant för några dagar sedan.
…på Stockholmsbörsen är det monarkistiska styret mer livskraftigt än någonsin.
Arvingar fyller upp topposterna en efter en; Cristina Stenbeck håller i samma ordförandeklubba som sin far Jan och Karl-Johan Persson har precis som farfar och pappa slagit sig ned i vd-stolen på Hennes & Mauritz.
Men det är inte bara ägande och blodsband som fungerar som en biljett till de fina jobben och pengarna. Om några månader sker en kröning i det kejsardöme som i börskretsar kallas för Handelsbanksfären. Den före detta vd:n och numera styrelseordförande för skogsbolaget SCA Sverker Martin-Löf väljs då till ny ordförande i Industrivärden.
Detta halvsömniga investmentbolag må vara okänt för den breda allmänheten men desto mer bekanta är företagen det kontrollerar; Ericsson, Handelsbanken, Skanska, Sandvik, Volvo och SCA är några. Att Sverker Martin-Löf tar över har varit ”klart” i flera år. Till skillnad från de flesta andra storföretag har det funnits en långt i förväg utstakad successionsordning, även om ingen av de inblandade skulle erkänna det öppet.
Kungadömen dominerar börsen | Näringslivsnyheter | SvD
Att det sedan är samma Svenskt Näringsliv som i stort finansierar både moderaterna och den flora av tankesmedjor som vuxit upp krig urmodern Timbro gör inte det hela bättre.
Det är ju Svenskt Näringsliv som i stort stått för det ide politiska innehållet i svensk politik de senaste 30 åren. Detta med de kollektivanslutna företagens pengar som
Här kan man fråga säg vad LO och den övriga arbetarrörelsen tagit vägen. Tankevacumet är ganska stort jämfört med det superproffsiga Timbros sätt att påverka opinionen.
Vem är Svenskt Näringsliv egentligen? Vem talar de för och vem representerar de? Och vad ger dem sådant utrymme i debatten?
Varenda arbetsgivare med kollektivavtal är kollektivansluten till Svenskt Näringsliv, deras organisation för samhällspåverkan, och genom dem yttrar de sig gärna med basröst å hela Företagarsveriges vägnar. Men vem är det som talar?
Min bild är att det är ett litet antal anställda börsbolagschefer som bestämmer, ibland kompletterad med någon framgångsrik familjeföretagare. Det är sällan det är bolagens ägare, varken de många små aktieägarna eller stora dominerande som Ford, Renault, Lundberg, Kamprad eller Persson som kommer till tals. Och de som leder börsbolag är ju som alla vet nästan bara män. Och de har ju ofta en mycket ovanlig syn på sådant som rättvisa, fördelningspolitik och bonusar.
Ofta hör man dem uttrycka att den enskilde skall få mer ansvar för sina egna beslut och sina egna pengar, att marknadskrafterna skall få större svängrum och bidragen mindre. Men deras otroligt dyra verksamhet finansieras just med andras pengar, och deras utredningar och annonser och affischer och subventionerade böcker betalas inte av några engagerade privatpersoner utan av aktiebolag som disponerar andras pengar. Det är de som subventionerar Timbro och allt vad de heter. Lär som jag lär, inte som jag lever, tycks vara mottot. Och det är otroligt mycket pengar, faktiskt mycket mer än alla de politiska partiernaspenderar, tillsammans!
Leif Pagrotsky: Stor och rik men för vem? – Ledare – www.gp.se
Det som hade oroat mig mest om jag hade varit alliansstrateg är under 30 stödet på 23% för alliansen. Speciellt med tanke på det rekordstora antalet förstagångsväljare.
Det ger också en jätteöppning om de rödgröna kan nå fram till fler pensionärer. Annars är det slående hur alliansens alla reformer på snart 4 år inget givit något i utdelning i form av väljarstöd. Valsegern 2006 skulle ju vara ett mandat för reformerna.
Sen hävdar jag fortfarande att det är mobilisering och kamp om procentandelar som gäller hela vägen fram till valdagen i september.
Det finns för många osäkerhetsmoment för att någondera sida ska kunna ta ut en säker seger.
Mer i olika bloggar:
Vem lockas av systemskiften och återställare?, Bara citat, Där avgörs valet, inte här, Om alla dessa undersökningar och hemliga
Stockholm. Oppositionen fortsätter att leda stort över den regerande alliansen i den senaste Sifomätningen. De rödgröna får 51,8 procent mot de borgerligas 41,5.
Regeringspartierna har minskat gapet med 1,1 procentenhet sedan i december. Förändringarna sedan den mätningen är genomgående små och ligger alla inom felmarginalen. Kristdemokraterna har ökat 0,3 procentenheter och balanserar nu på fyra procent.
Möjligheterna för regeringspartierna att minska övertaget ökar ju närmare valdagen kommer, enligt Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Bland annat därför att oppositionen måste precisera sig och konkretisera sitt alternativ, säger han till Dagens Nyheter.
Fortfarande är skillnaderna stora mellan hur unga och äldre röstar. Av väljare som är 65 år och äldre stöder 51,6 procent alliansen, i gruppen under 30 år är regeringsstödet bara 22,8 procent.
Rödgrön ledning med drygt 10 procent | Inrikes | TT | Senaste nytt | Aftonbladet
Visst lever vi i den ett land där främlingsfientlighet och diskriminering finns som en del i vardagen precis som Martin Ezpeleta skriver nedan.
Den s.k integrationspolitiken är ett grovt misslyckad. Mycket på grund av den ekonomiska depressionen under 90-talet i Sverige. Det skapades ett utanförskap där många gick in i permanent arbetslöshet. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att stora grupper invandrare har sedan länge etablerat sig som en del av den svenska majoriteten. Detta var ofta de som sedan tidigare hade en etablerade grupp i Sverige eller de som kom med utbildning och resurser.
Samtidigt har stora grupper från den svenska ‘majoriteten’ fallit ut eller håller på att falla ut från det Sverige som majoriteten tar för givet gäller för alla.
Det är i dessa vatten som Sverigedemokraterna bygger sin väg mot riksdagen. Precis som liknande partier runt om i Europa. Ett samhälle i upplösning är den perfekta grogrunden för missnöjespartiet på högerkanten som 1920-30 talets Europa visade.
Sverige och den svenska verkligheten är ekonomiskt, socialt, politiskt och inte minst kulturellt delad. Men det syns inte om man inte lever i den verkligheten. Det är majoritetens Sverigebild av den svenska medelklassen som är den officiella bilden av hur vi lever i Sverige.
För att detta ska ändras måste det till en politik som ser hela Sverige. Från förorterna, till norrland till medelklassens villaområden.
Svensson majoriteten i radhus.
När får vi se serien om familjen Mohamed i något av de svenska förorts gettona?
Sverigedemokraterna är på väg att marschera in i riksdagen. Etablissemanget fruktar att det kommer att göra rasismen och diskrimineringen rumsren och accepterad.
Men snälla ni, det är ju nu den är rumsren och accepterad! Så rumsren att de flesta inte ens ser den.
När sex somaliska flickor och en mamma dog i en brand i Rinkeby i somras skickade regeringen integrationsministern Nyamko Sabuni till begravningen.
För regeringen är sju döda, svarta kvinnor i Rinkeby en integrationsfråga. Tror ni att regeringen hade skickat Nyamko om de döda varit helsvenskar?
Journalisterna som var där och bevakade begravningen trampade på gravar, pratade i mobil under gudstjänsten, rökte och skrattade medan imamen pratade och fotograferna hade inget problem att stoppa begravningståget för att få bra bilder.
Tror ni att de hade gjort det om det varit blonda, "svenska" barn som låg i kistorna?
– Jag har aldrig sett något liknande, jag skämdes för att vara journalist, berättade en kollega som var där.
En röntgenbild av dagens Sverige.
Diskriminerande makthavare som beter sig vilsna som en napp i röven, en hycklande mediekår som ömsom smeker, ömsom slår. Och en minoritet, som fortfarande accepterar förödmjukelsen passivt.
Tyvärr saknas självkritiken, självinsikten. Diskriminerande är alltid de andra.
Vi lever redan i ett sverigedemokratiskt land | Martin Ezpeleta | Krönikörer | Debatt | Aftonbladet
Det är väl om något ett bevis på den svenska politiska journalistiken död när allt inledningen på en valrörelse börjar med en väska och klocka debatt. Eller möjligen Aftonbladets död som en seriös tidning av döma av en del kommentarer där ifrån. Kommentarer som tydligen inte ens tidningens läsare håller med om.
Även om Mona Sahlin eller övriga partiledare klätt sig i säck och askan hade förstås debatten handlat om detta. Det är Oprahfieringen av svensk media där ytlighet, händelse och känsla debatter är framstående.
Det kunde lika gärna handlat om vad ett gäng före detta stjärnor på ett slott sade till varandra eller vem som gjorde bort sig bland ett gäng designade skeppsbrutna på en ö. Politisk journalistik har blivit kändisjournalistik.
Om media bevakningen av valet 2010 förvandlas till en kamp mellan bussiga Fredrik och käcka Mona och vem som har rätt kläder är det medias ansvar. Då har journalister gjort valrörelsen till en dokusåpa på högstadienivå.
Det är förstås ingen tillfällighet att amerikanska politiker använder klädkonsulter för exakt styla sina framträdande så att de ger rätt mediabild. Där har också armen av politiska konsulter kring politikerna blivit experter på att manipulera media.
Men vill vi ha en politisk värld i Sverige där allt att stylat för att manipulera media?
Årets hittills mest idiotiska debattinlägg kom annars från Göran Greider som för alltid borde bli ihågkommen för den insiktsfulla analysen att Mona Sahlins väska hotar socialdemokratin!
Jag tror de flesta väljare struntar fullständigt i elitkommentatorernas åsikter och är mer intresserad av vad partiledarna kommer att göra för att förbättra deras vardag.
Fattigdom och inte skilja ut sig från mängden är knappast något grundläggande socialdemokratisk värdering vad än Göran Greider säger. Däremot kamp för en rättvis och solidarisk värld. För alla.
När partiet glömmer detta senare uppstår nog det största hotet mot socialdemokratin.
Bloggat:
apg29, metrobloggen.se, Fritt ur hjärtat, Alltid rött alltid r…, As Good as it gets, Stockholm enligt Ank…, Madonnan, Kent Persson (m) blo…, Sett ur en västgötsk…, Tradition & Fason och Christian Valtersson
Aftonbladets politiska kommentator, Lena Mellin , skriver i fredagens Aftonbladet att partiledarens val av väska inte är särskilt smart. Hon tycker inte att en märkesväska för runt 6 000 kronor harmoniserar med Sahlins huvudfråga under debatten; problemet med ökade klyftor i samhället.
Tidningens ledarskribent Katrine Kielos däremot anser att Mona Sahlin har rätt att själv bestämma vad hon vill lägga pengarna på. Kielos menar vidare att det inte är någon slump att just Sahlins väska dragit till sig uppmärksamheten.
”Det är tradition att skuldbelägga kvinnors konsumtion. Manliga politiker kan köpa dyra kostymer och jaktgevär – men kvinnor måste akta sig för väskväktarrådet” skriver hon.
Bloggaren Haus of Hannah håller med Katrine Kielos och tycker att debatten är befängd: "Ska inte Mona Sahlin, som alla vi andra, få visa upp den här väskan som hon fått i present?"
Mona Sahlins pressekreterare Camila Buzaglo berättar att den omdiskuterade handväskan i själva verket är en gåva.
– Hon fick den i 50-årspresent av en väninna, säger hon till SvD.se.
Men vem som har köpt väskan har mindre betydelse för andra.
Författaren och vänsterdebattören Göran Greider tycker att Sahlins handväska, som beräknats kosta runt 6 000 kronor, sänder ut fel budskap till väljarna:
"För en socialdemokratisk partiordförande borde kampen mot social ojämlikhet vara det centrala. Så uppfattar de flesta väljare det. Hennes dyra handväska ger precis motsatt meddelande" skriver han i ett inlägg på Newsmill.
– Socialdemokraternas förslag om ett riskkapitalavdrag är bra, även om det kunde vara större, och Miljöpartiet har flera bra idéer.
Är det bara jag som ser något ologiskt i att svenskt näringsliv i en mening klagar på generella ‘bidrag’ som går till vanliga människor inte ger ‘incitament’ till arbete för att i nästa mening ge beröm till förslag om ‘bidrag’ till företag.
Eller så är det helt logiskt med tanke på att det kommer från Sveriges största särintresse och lobby organisation. Arkitekten bakom alliansens slakt på socialförsäkringssystemen och talet om bidragslinjen.
Det är svenskt näringsliv som t ex står bakom politiken att 50000 svenskar ska utförsäkras från sjukförsäkring. De 50000 människor som är ‘för sjuka för att jobba och för friska för att vara sjuka’. Strategin är ju enkel. På så sätt öppnar alliansen för ytterligare skattesänkningar.
Det klagomål SN hade i övrigt var ju att sådant som förmögenhetsskatten återinförande och några hundralappar mer i månaden för de som har mest i skattehöjningar hotade företagens vilja att investera och nyanställa.
Det förstås en annan möjlighet. Varför inte dra in de miljarder som direkt eller indirekt går som stöd till svenska storföretag.
Om de svenska skattebetalarna slapp stå för det subventionerade svenska näringslivet kanske det skulle finnas en eller annan krona över i stöd till de som behöver mest hjälp bland vanliga svenskar. Och så slapp man bidragsmentaliteten bland de svenska storföretagen…
Självklart står de svenskt näringsliv och dess medlemmar fritt att fullständigt strunta i hur det går för det övriga Sverige bara dess egna medlemmar kan bygga på sina egna förmögenheter. Men i längden tror jag von anka mentaliteten svensk näringsliv uppvisar kommer att spränga Sverige socialt, ekonomiskt och politiskt.
Borde inte alliansens och svenskt näringslivs valspråk vara mer till de som redan har mest?
Bloggat:
Bottenbetyg för S, V och Mp!, Inte så förvånande, Svenskt Näringsliv gynnar företagare, inte företagen, Börsveckan 48 (Saab, Dubai, risk för topp) och analyser inför vecka 49, Skillnaden mellan näringslivet och SN,
– Det finns bra förslag hos alla oppositionspartierna, men generellt har de röd-gröna fortfarande ett bidragstänk i företagarfrågor. De vill gå in med riktade stöd till utvalda branscher eller i särskilda situationer i stället för att göra det enklare för alla att driva företag, säger Signhild Arnegård Hansen.
Hon efterlyser en större frihet både för företagare och löntagare. Det måste vara lättare att tjäna pengar på sitt företagande och det måste vara lönsamt för människor jobba och utbilda sig.
– Det är fortfarande bidragslinjen som gäller för oppositionen och inte arbetslinjen.
Svenskt Näringslivs analys visar att de röd-grönas politik innebär skattehöjningar som kommer att göra det mindre lönsamt för företagen att investera och nyanställa. Socialdemokraterna vill höja skatterna med 20 miljarder kronor under det första året bland annat genom en återinförd förmögenhetsskatt. Miljöpartiet planerar att höja skatterna med 17 miljarder och Vänsterpartiet vill höja mest, med 47 miljarder första året.
Dessutom vill oppositionen minska skillnaderna mellan att arbeta och att inte arbeta genom att höja ersättningsprocenten i a-kassan och sjukersättningen och höja taken i ersättningarna.
– Om man gör det mindre lönsamt för människor att arbeta blir det också svårare för företagen att rekrytera, säger Signhild Arnegård Hansen.
Lågt betyg för de röd-grönas företagarpoliti – Svenskt Näringsliv
En fjärdedel av ett beräknat 50000 utförsäkrade ‘för friska för att vara sjuka och för sjuka för att arbeta´svenskar som det så vackert beskrivs av de moderatledda alliansen kommer nu också tvingas delta alliansens i aktivitetsåtgärder på arbetsförmedlingen och söka jobb. De arbete de redan har ska de söka tjänstledigt enligt Försäkringskassans nationella samordnare.
Trots att de redan har ett arbete de är sjukskrivna från!
Det är alliansens inhuman arbetslinje och syn på människor som återigen kommer fram i slentrianmässig hanteringen av människor som faktiskt är sjuka.
Alliansväljaren Ullareds Morgans attityd till slarviga och slappa människor som inte vill arbeta exemplifierad i konkret allianspolitik hade jag sagt.
För som väl alla förstått handlar försäkringskassans agerande om de politiska instruktioner de fått från den regerande moderata alliansen?
Den som inte deltar i arbetsförmedlingens introduktionsprogram riskerar att bli utan ersättning. Sådana är reglerna, säger Försäkringskassans nationella samordnare Cecilia Udin till Ekot.
Enligt Försäkringskassan är en fjärdedel av dem som utförsäkras nästa år sjukskrivna på deltid. För att få aktivitetsstöd krävs att den deltidssjukskrivne skriver in sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen trots att han eller hon har ett jobb. Personen måste dessutom begära tjänstledigt på deltid från arbetsgivaren.
Deltidssjukskrivningen övergår med andra ord i en deltidsarbetslöshet.
- Det visar att regelsystemet är fullständigt galet, säger Dan Holke, chefsjurist vid LO:s rättsskydd till Ekot.
Arbetsgivaren är inte heller skyldig att bevilja någon tjänstledighet på grund av att personen är sjuk.
Enligt Försäkringskassan är en fjärdedel av dem som utförsäkras nästa år sjukskrivna på deltid. För att få aktivitetsstöd krävs att den deltidssjukskrivne skriver in sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen trots att han eller hon har ett jobb. Personen måste dessutom begära tjänstledigt på deltid från arbetsgivaren. Deltidssjukskrivningen övergår med andra ord i en deltidsarbetslöshet.
- Det visar att regelsystemet är fullständigt galet, säger Dan Holke, chefsjurist vid LO:s rättsskydd till Ekot.
Arbetsgivaren är inte heller skyldig att bevilja någon tjänstledighet på grund av att personen är sjuk.
Deltidssjuka tvingas söka jobb | Inrikes | SvD
Bloggat:
Görs rätt prövningar?, Vettlösa Sverige tvingar sjukskrivna begära tjänstledigt, Ännu en vettlös sjukskrivningsregel
De rödgröna partiledarna presenterade idag en nystart på det klimatinvesteringsprogram som fanns som stöd för lokala miljösatsningar under den förra mandatperioden. Ett program som den borgerliga regeringen lade ner när de tillträde. Se mer här på den rödgröna samarbetsbloggen eller följ presskonferensen ovan.
Lite bilder:
Mer bilder hittar du här:
Arbetsmarknadsministern välkomnar att Arbetsförmedlingen avslutar avtalen med dem som inte klarar kraven. Enligt honom ligger ansvaret för misstag som gjorts i första hand hos förmedlingen.
Han hävdar samtidigt att det är nästintill omöjligt att undvika fel när så stora insatser ska genomföras snabbt.
Läs meningarna ovan igen. Och en gång till. Och sedan nedanstående från AF:s generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist.
…Ett skäl till att det har varit problem är, enligt henne, att AF fick ett uppdrag att på mycket kort tid handla upp coachtjänster som skulle ge prägla mångfald och vara spridda över landet. Det var inget orimligt uppdrag, anser Bermudez-Svankvist.
Vilka försöker Sven-Otto Littorin lura? Eller Bermudez-Svankvist Det är den nuvarande regeringens regleringsbrev och instruktioner som styr arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingens statliga tjänstemän kan inte lyfta en penna utan att det finns instruktioner för hur detta ska göras från regeringen. Det är knappast gubben i månen som talar om för arbetsförmedling att de ska genomföra ett program som det redan kommit klara varningar för hur det skötts.
‘Kvalitetsproblem’ som det så vackert kallas varnade IAF för i rapporten nedan redan i början av 2009.
Arbetssökandes rättssäkerhet beaktades inte tillräckligt i försök med privata coacher
Arbetsförmedlingen har inte tillräckligt väl beaktat frågorna om myndighetsutövning och de arbetssökandes rättssäkerhet i de avtal som slöts under 2007 i försöksverksamheten med kompletterande aktörer. Det finns inte heller lagstöd för att överlämna delar av Arbetsförmedlingens uppdrag att kontrollera att arbetssökande uppfyller villkoren i arbetslöshetsförsäkringen till privata aktörer.
En granskning från IAF visar bland annat att bestämmelser om jäv, sekretess och insyn samt dokumentation saknades i avtalen. Om dokumentationen av den arbetssökandes jobb söka aktiviteter inte fungerar får det konsekvenser för rättssäkerheten för den enskilde och för Arbetsförmedlingens myndighetsutövning i kontrollen av arbetslöshetsförsäkringen.
Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, fick 2007 i uppdrag av regeringen att mer aktivt använda kompletterande arbetsförmedlingsaktörer för att förbättra matchningen av arbetssökande till arbete och motverka utanförskap. Som ett led i uppdraget startades en försöksverksamhet med privata kompletterande aktörer för arbetslösa arbetssökande i Norrköping, Malmö och Sundsvall/Timrå/Härnösand som var berättigade till arbetslöshetsersättning. IAF har funnit det angeläget att granska denna verksam¬het.
Ladda ner hela rapporten, pdf-fil 280 kb
Arbetssökandes rättssäkerhet beaktades inte tillräckligt i försök med privata coacher IAF
Det är den svenska regeringen som har ansvaret för och lägger villkoren hur de svenska myndigheterna arbetar. Inklusive arbetsförmedlingen och försäkringskassan.
Sen är det förstås viss svart komik i hur Littorin skyller på arbetsförmedlingen och arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist indirekt skyller på den moderatledda alliansregeringen.
De som får sitta i mellan är förstås alla de 100-tusentals arbetslösa för en politik som varken skapar arbete, förutsättningar till arbete.
Nu ska allt göras om med nya coacher, nya företag medan långtidsarbetslösheten och utanförskapet växer explosivt i Sverige.
Moderata politiker och andra borgerliga politiker med någon verklighetsförankring vet att den moderata retoriken och poltiken från 2006 års val är ett misslyckande om man talar med dem privat.
Det går inte att coacha människor till arbeten de inte har kvalifikationer eller erfarenheter för hur mycket den moderatledda regeringen säger något annat. Det är kvalificerat struntprat att säga något annat. Som Anders Borg med sin stora erfarenhet av arbetslöshet och hans budskap till de arbetslösa svenskarna.
– Vi måste se till att de som är arbetslösa fortsätter att söka jobb, sa finansministern.
– Tyvärr tenderar de arbetslösa att inte söka lika många jobb när antalet lediga platser går ner. Det måste vi hindra genom att motivera människor att vidga sin sökkrets.
För även om det går 3 000 sökande på 300 lediga jobb är erfarenheten entydig, menade Borg: Det lönar sig att fortsätta kämpa och det lönar sig att skriva ytterligare en ansökan. Är man dessutom beredd att resa lite längre till arbetet ökar möjligheterna ytterligare. Han varnade för att hamna i arbetslöshetens ekorrhjul.
– Det gäller att gå upp på morgonen och inte vända på dygnet, sa finansministern.
Borgs budskap: Sök många jobb och vänd inte på dygnet | Nyheter | Aftonbladet
Finanspolitisk rådets beskrivning av Anders Borgs motivationsprogram vad dock något annorlunda.
Omfattningen av det som idag rubriceras som
arbetsmarknadspolitiska program kommer enligt regeringens
bedömning att öka dramatiskt under de närmaste åren. Runt fem
procent av arbetskraften väntas delta i olika program 2010-2011.
Detta har presenterats som en unikt kraftfull arbetsmarknadspolitisk
satsning. Vi ställer oss mycket frågande till detta: den ökade
omfattningen av programdeltagandet är till största delen en rent
matematisk konsekvens av att långtidsarbetslösheten ökar och fler
arbetslösa därför måste erbjudas plats i den s k jobb- och
utvecklingsgarantin för att inte stå utan försörjning.
Det handlar om en fundamental okunskap om hur svensk arbetsmarknad fungerar och en arbetsmarknadspolitik avsedd för en alternativ verklighet.
Jag undrar vad Anders Borgs budskap hade varit till alla de som inte inte får arbete för att de är för tjocka eller fula i enlighet med arbetsgivarnas kvalifikationskrav?
Men det gick att vinna valet 2006 på alliansens retorik. Vilket väl bevisar att allt kan säljas med mördande reklam om mottagarna är tillräckligt korkade.
Är det möjligen dags att nu avskaffa coachen och meningslös CV-exercis för den gamla hederliga arbetsförmedlaren?
Till sist vad jag skrev i maj 2009 om okunskapen hos dagens borgerliga regering om hur svenska arbetsmarknad fungerar. Det gäller fortfarande.
/ck
Den svenska långtidsarbetslösheten hade kunnat lösas genom en massiv satsning på utbildning/ombildning, praktik och inte minst stöd till nyföretagande även bland arbetslösa. Istället valde alliansen sänkt lön, hårdare krav och trodde städ och gräsklippnings arbeten skulle fixa problemet med lågutbildade långtidsarbetslösa.
Kan den okunskapen hos de borgerliga politikerna bero på att de aldrig sökt arbete eller varit arbetslösa? Att den enda kontakten med de ‘lägre’ klasserna är den svarta arbetskraft de anställer för att städa och passa deras barn. Jag vet inte men många svenskar verkar ha en något naiv inställning att alla blir anställda bara de söker tillräckligt många arbete. Eller med andra ord. Är folk arbetslösa så är det för att de inte vill jobba.
Något som alla som jobbar med arbetslösa vet inte är sant. Likt den kvinna jag träffade idag som talar 4 språk, behärskar office paket och är expert på word, excel och bokföring. Hon hade blivit en perfekt administrativ assistent. Men hon är också 56 år och passar inte som skyltfönster för en chef. Det senast rekommenderade arbetet för henne var ett städjobb eller möjligen diskning. Något hon heller inte har den erfarenhet för som ofta krävs. Eller det körkort städfirmorna kräver. Hon är också en av de många som utförsäkrats från a-kassa och idag finns inom jobb och utvecklingsgaranti. Som beskrivs av det finanspolitiska rådet så här.
Omfattningen av det som idag rubriceras som
arbetsmarknadspolitiska program kommer enligt regeringens
bedömning att öka dramatiskt under de närmaste åren. Runt fem
procent av arbetskraften väntas delta i olika program 2010-2011.
Detta har presenterats som en unikt kraftfull arbetsmarknadspolitisk
satsning. Vi ställer oss mycket frågande till detta: den ökade
omfattningen av programdeltagandet är till största delen en rent
matematisk konsekvens av att långtidsarbetslösheten ökar och fler
arbetslösa därför måste erbjudas plats i den s k jobb- och
utvecklingsgarantin för att inte stå utan försörjning.Ett av många exempel. Ett annat är iraniern som på eget hand byggde upp ett företag i Iran med affärer över hela Persiska Viken. En person som talar persiska, arabiska, engelska och franska. Idag söker han städ och diskjobb utan framgång i Göteborg.
Eller den superkreativa 20-åringen utan a-kassa som på egen hand lärt sig Photoshop och 3D-studio max. Eller de 4 nätverksteknikerna. Eller skogs och trädgårdsarbetaren som också han behöver ett formellt körkort efter att ha jobbat entreprenadmaskiner i 20-år-
Alla tillbringar sin tid med att skriva cv enligt teorin om att söker man tillräckligt många arbeten ska man bli anställd.
Mer i media:
Östros- Konstruktiv kritik, Hård kritik mot regeringens krispolitik, Eric Erfors- Papegojan Borg, Höjd a-kassa föreslås som krismedicin,Bloggat:
Alliansupproret, Johanna Graf, viktor…, BODSTRÖMSAMHÄLLET, Flute-tankar, Röda Berget, Kultur från insidan, Organisk Intellektue…, unt.se – Ledarloggen, Alliansfritt Sverige och Carls konsumentblogg, Regeringens experter dömer ut regeringen- Ni gör inte tillräckligt mot arbetslösheten (Peter And, Stimulanspolitik viftas bort av Borg (Skattepolitik och samhällsfilosofi), Hellre ordning och reda än offentliga finanser i fritt fall (Kent Persson (m) blogg), Allt fler fastnar i ett verkligt utanförskap (Utredarna)Debattinlägg:
Calmfors mfl- Höj a-kassan i lågkonjunkturer, Svenska a-kassan är i internationell strykklass, A-kassan motverkar sina syftenDen oerhört låga efterfråga på arbetskraft gör det svårt att tänka sig att arbetslösas ekonomiska "kräsenhet" torde påverka varken arbetslöshetstiden eller kvaliteten på de jobb de får i någon större utsträckning. Istället blir frågan om man kan försörja sig och leva ett någorlunda drägligt liv som arbetslös fullkomligt central.
Forskning på området visar med all tydlighet hur psykologiskt nedbrytande och passiviserande ekonomisk fattigdom kan vara, och att detta är en av de huvudsakliga förklaringarna till arbetslöshetens negativa effekter på individer och familjer. En effekt som förvärras med arbetslöshetstiden. Detta är naturligtvis en viktig fråga ur de arbetslösas perspektiv, men det är också en viktig samhällsekonomisk fråga, då vi riskerar att skapa ett permanent utanförskap som långsiktigt minskar den samhällsekonomiska potentialen. Konjunkturellt arbetslösa riskerar att genom ekonomisk fattigdom hamna utanför samhället och bli oanställningsbara till den dag konjunkturen och arbetsmarknaden väl vänder. De konjunkturellt arbetslösa har då blivit strukturellt arbetslösa.
Att höja A-kassan och kraftigt minska arbetsvillkoren skulle innebära att vi accepterar att den i dagens konjunkturläge inte längre enbart har funktionen av en ren omställningsförsäkring. Detta är dock ett mindre problem som för närvarande inte lär påverka de arbetslösas jobbchanser nämnvärt, och som kan återställas om så önskas när uppgången väl kommer. De både kort och långsiktigt positiva samhällsekonomiska effekterna bör här överväga.
Regeringens politik minskar aktivt chanserna att få arbete | Newsmill
Arbetsmarknadsministern välkomnar att Arbetsförmedlingen avslutar avtalen med dem som inte klarar kraven. Enligt honom ligger ansvaret för misstag som gjorts i första hand hos förmedlingen.
Han hävdar samtidigt att det är nästintill omöjligt att undvika fel när så stora insatser ska genomföras snabbt.
Luciano Astudillo, socialdemokrat och ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott, anser att regeringen har satsat huvudlöst mycket pengar på jobbcoacher, pengar som borde ha gått till arbetsmarknadsutbildningar.
- Det är häpnadsväckande att Littorin inte vill ta sitt ansvar, säger Astudillo.
Regeringens flermiljardsatsning på jobbcoacher som ska hjälpa arbetssökande att få arbete har hamnat i blåsväder efter en genomgång i Aftonbladet. Den visade att ett antal jobbcoacher som anlitats av AF använder sig av tvivelaktiga metoder.
Någon har nyttjat hypnos på de arbetssökande, andra beröringsterapi och många andra har försökt med en metod som kallas neurolingvistisk programmering.
Arbetsförmedlingen säger sig också själva ha hittat brister som gör att minst 50 av de 958 företag som förmedlingen skrivit avtal med kan få sina avtal avslutade i förtid. Det kan bli fler, många återstår att granska. AF har ingen aning om hur många av de 958 som faktiskt fått uppdrag.
Inför det att de gällande avtalen går ut till sommaren ska hela upphandlingen göras om, med tydligare avtal.
- Det ska inte ska råda några som helst tvivel om vad det är vi vill ha, säger AF:s generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist, som så sent som för tre veckor sedan också anställde en kvalitetschef.
Ett skäl till att det har varit problem är, enligt henne, att AF fick ett uppdrag att på mycket kort tid handla upp coachtjänster som skulle ge prägla mångfald och vara spridda över landet. Det var inget orimligt uppdrag, anser Bermudez-Svankvist.
Bloggat:
Jobb, utanförskap och coachråd som bryter regelverk?, Oseriösa jobbcoacher förstör för alla bra jobbcoacher, Det räcker nu, ”Heala mig, så får jag jobb”, Tips från coachen, Scientologiska jobbcoacher, Vilket jävla trams!, Tandläkare är ett bra jobb, Men…?, Jobb, utanförskap och coachråd som bryter regelverk?, Gillar du roffarmentalitet?, Snabbt och fel. Alliansen i ett nötskal., Littorin: Jobbcoacher inget fiasko, November 10, 2009 – Vedervärdiga Vellinge, Martin Mobergs blogg
Mer i media:
Arbetsförmedlingens generaldirektör om jobbcoachningsfiaskot:, Kontrakten måste rivas”, AB, Undersökning: Kraven på anställdas utseende högre i Sverige, Terri tycker att servicebranschen har större problem än att personalen är ful, SvD, SvD2, SvD3,
Det enda som fattas är möjligheten att ringa in och för 20kr i minuten rösta på vem man tycker är den bästa politikern i veckans omgång av politiker idol – också kallad opinionsinstitutens förtroendemätningar.
Som precis som idol följs upp av tidningarna med stora rubriker om vem som är uppe eller nere bland partiledarna
Möjligen skulle den politiker som bäst kan framföra en mimad låt i riksdagen också vinna lagförslagen?
Låt en dansande eller sjungande Reinfeldt eller Sahlin avgöra nästa års val.
Vem behöver den där tråkiga omröstningen som sker var 4 år i Sverige om man kunde telefonrösta fram sina politiker efter hur bra de framför over the rainbow….?
Bloggat:
Synovate och Wetterstrand, Slaget kommer att stå emellan glada moderater och sura sossar, Moderaterna får 54% eller?, Peter Andersson – me…, In Your Face, Peter Karlberg, Ensam mamma söker in…, Kent Persson (m) blo…, Jinges Web och Fotob…, Rickard Wendel, Pophöger, Marknadsliberalen, jj.n och Din ledamot i riksda…
Media:
Förtroendet ökar stort för MP-topp; Ökat förtroende för Wetterstrand;
Väljarnas förtroende för statsminister Fredrik Reinfeldt (M) når en ny toppnotering.
Nu är hans främsta konkurrent Miljöpartiets Maria Wetterstrand som passerat S-ledaren Mona Sahlin, framgår av DN/Synovates mätning.
Väljarnas förtroende är även större för Maud Olofsson (C) än för Sahlin. Minst förtroende åtnjuter vänsterledaren Lars Ohly.
Drygt hälften, eller 54 procent, uppger att de har stort förtroende för Reinfeldt, vilket är det högsta stöd han fått sedan han blev partiledare.
Nio av tio borgerliga väljare säger sig ha stort eller mycket stort förtroende för honom, vilket också en tredjedel av oppositionens väljare säger sig ha.
Därmed är förtroendet större för Reinfeldt än vad det var för KD-ledaren Alf Svensson på hans tid.
Hon tar en 19-åring inom hotell- och restaurangbranschen som exempel. En vanlig ingångslön ligger på knappt 15 000 kronor. Ett avstampsjobb skulle ge knappt 10 000 före skatt.
Ungdomsarbetslösheten handlar väl knappast bara om 19-åringar. Upp till 29-år är väl det senaste måttet på vad som räknas som ungdom i dagens Sverige?
Är det möjligen så att en arbetslös 26-åring med familjeförsörjare ansvar också förväntas ta en lön på 10000 före skatt? Eller med andra ord arbeta på en andra klassens arbetsmarknad för en ersättning knappt över vad som räknas som existensminimum i dagens Sverige.
Nu är det väl ingen som missat allianspartierna med svenska arbetsgivare organisationer gör sitt bästa att driva ner lönenivåerna i Sverige? Och göra en stor del av den svenska arbetskraften till just-in-time arbetskraft som kan användas och slängas efter företagens behov. Det handlar om ett frontalangrepp mot de som har minst. Likt den arbetsmarknadspolitik där sänkta försäkringsnivåer och hårdare krav skulle öka ‘incitamenten’ för arbetslösa att till sänkta ingångslöner.
Med resultatet att vi nu har ytterligare 114000 fler arbetslösa och ytterligare 70000 i det utanförskap alliansen själv definierade. Trots ivriga försök från Reinfeldt, Borg, Littorin, Maude med flera sätta läppstift och makeup på en gris är det fortfarande en gris till arbetsmarknadspolitik alliansregeringen för.
Det ska bli intressant att se hur länge alliansen kommer att klara bygga Potemkin dessa kulliser och kalla det arbetsmarknadspolitik.
När det egentligen handlar om enkelt uttryckt att en stor grupp svenskar måste bli fattigare för att resten ska få det bättre. Så ser 2/3 alliansens politik ut.
Frågan man kan ställa säg, även om jag misstänker de 2/3 delarna som har fast anställning skiter i hur det går för övriga svenskar, är om Sverige tjänar i längden på en starkt ökad fattigdom?
Andra bloggar om detta:
November 4, 2009 – Hade Johansson accepterat en lägre riksdagslön?, Sänkta ingångslöner ett sätt att bekämpa ungdomsarbetslöshet, SVT imorgon bitti, Maud Olofsson försöker dölja den ökade arbetslösheten, Haninge Posten – Blo…, [ s-buzz ], Peter Andersson – me…, Badlands Hyena, Alliansfritt Sverige, ETR Blogg, Mitt i steget, Johan…, Röda Berget, Monica Green(s) blogg, Magnus Andersson och Kaj Raving – Nybro
Förslag: Gör samma jobb – för två tredjedelar av lönen
Jobba för två tredjedelar av lönen.
Så vill Centerpartiet kapa ungdomsarbetslösheten.
– Alternativet är att inte få något jobb alls, säger Annie Johansson (C).
Men studenterna på Stockholms universitet är kluvna.
Sverige tillhör Europas bottenliga när det gäller ungdomsarbetslösheten. Nu vill Centerpartiet komma åt problemet genom en helt ny typ av anställning: avstampsjobb.
Avstampsjobbet är en ettårig anställning för den som gått ut en gymnasie- eller högskoleutbildning – men med bara två tredjedelar av lönen.
Annie Johansson.
– Det finns i dag en väldigt stor grupp ungdomar som står utanför arbetsmarknaden, som kommer sist när en arbetsgivare ska välja mellan en med erfarenhet och en som saknar erfarenhet. Nu vill vi ge dem en chans att få en fot in på arbetsmarknaden, säger Annie Johansson, ungdomspolitisk talesperson (C).
Hon tar en 19-åring inom hotell- och restaurangbranschen som exempel. En vanlig ingångslön ligger på knappt 15 000 kronor. Ett avstampsjobb skulle ge knappt 10 000 före skatt.
Alla inte övertygade
– Det är ju högre än studiemedel och det är betydligt mer än inget alls, säger Annie Johansson.
Borde inte rubriken i aftonbladet med flera tidningar varit oppositionen i fortsatt ledning över den regerande alliansen?
Att en regerande koalition av politiska partier efter 3 år i stort sett fått noll i utdelning på sin politik är knappast ett strålande betyg.
Många känner nog att det finns lite optimism kring ekonomin. Det gynnar säkert regeringen, säger Carl Melin, opinionschef på United Minds.
De fyra borgerliga partierna har ökat till 44,1 procent, men S, MP och V leder fortfarande med 46,6 procent.
Sen undrar jag vem som gjort Carl Melin till uttolkar av vad svenska folket tycker och tänker? Jag undrar hur optimistiska personerna i de allt längre arbetslöshetsköerna är över ekonomin.
Sverige har i praktiken fått en blå och en röd-grön koalition som befinner sig i ett i stort är i ett jämt läge där valet 2010 kommer att bli en kamp om procent andelar. De som kan mobilisera sina grupper bäst och vinna över marginal grupper kommer att stå som segrare.
Kanske .
Det finns också tre jokrar i form av KD, SD och PP som kan välta alla kalkyler. ‘
Det visar Aftonbladet/United Minds väljarbarometer.
– Många känner nog att det finns lite optimism kring ekonomin. Det gynnar säkert regeringen, säger Carl Melin, opinionschef på United Minds.
De fyra borgerliga partierna har ökat till 44,1 procent, men S, MP och V leder fortfarande med 46,6 procent.
Det innebär att gapet mellan de båda blocken stadigt har minskat sedan i juni, då de rödgröna var hela 7,3 procentenheter större.
Bättre tider bidrar
En anledning till alliansens framgång kan enligt Melin vara att svenskarna upplever det som att de nu går mot bättre tider, och att regeringen nyligen i statsbudgeten har presenterat en rad satsningar under 2010.
– Det är säkert något som har bidragit till att deras stöd har ökat, säger Melin.
– Ändå ska man komma ihåg att de borgerliga har problem. Jobbfrågan har varit en plusfråga för alliansen under högkonjunkturen. Men när ungdomsarbetslösheten sticker upp straffas den sittande regeringen.
United Minds väljarbarometrar illustrerar också hur snabbt opinionen ändras.
Visste inte att det fanns en totalitär vänsterregim man kan kan ansluta sig till? Eller sker det den kollektiva vägen?
Det är tydligen inte lätt att vara grön och företagsam moderat.
Har du också blogginlägg som aldrig visas i rullorna? Bloggar som avaktiveras utan motivering? Statistik som inte överensstämmer med verkligheten?
Du är inte ensam! Du är bara drabbad av bloggosfärens vänsterregim!
Jag anklagar Bloggportalen, Bloggtoppen, Bloggar.se, Knuff och Intressant.se för att vara skyldiga till partiskhet, brott mot yttrandefriheten och partipolitisk censur!
Företagsam Grön Moderat: Den totalitära vänsterregimen Bloggosfären!
Gunnar Bergdahl, kulturchef på , Helsingborgs Dagblad presenterar tillsammans med medverkande riksdagspolitiker boken kultur. En bok som började som ett tidningsprojekt där man skickade ut en enkät fråga om riksdagsledamöternas kulturella erfarenheter. Medverkande Leif Pagrotsky, Siv Holma och Hans Wallmark
Bloggat: Kulturbloggen
Samtidigt som kulturproppen presenteras får jag i min hand Folkvald kultur (red. Gunnar Bergdahl, Carlssons förlag). Där får alla riksdagsledamöter, de som nu ska driva igenom kulturproppen, redovisa sitt ”kulturella livsbagage”. Bästa filmen: Såsom i himmelen. Bästa scenupplevelsen: Kristina från Duvemåla.
24 ledamöter uppger Stieg Larssons Millennumtriologi som den största läsupplevelsen nånsin. Jag missunnar ingen den bladvändaren, men en rik kulturnation erbjuder mer än bara det som säljer av egen kraft. Är man ”elitist” för att man vill att Sverige ska ha råd med ett kulturliv som är både högt, lågt, brett och smalt? Fine, då är jag det gärna.
I det perspektivet blir Hägglunds prat om att ”kultureliten” har avsvurit sig ”kvalitetsbegreppet” obegripligt. Konstnärslön får ju den vars skapande anses stå för ”hög kvalitet”. Frågan är inte om kvalitet finns, utan vem som har makten att definiera den.
Loading ...