Claeskrantz.se

Jag undrar hur många som inser att en flashmob också är en form av socialmedia aktivitet där modern teknik används för att samordna och hålla kontakten.

Och det är kul för de som gillar att leka.

Mina tanker går dock till politiken där de politiska partierna har svårt att samla människor till aktiviteter. Speciellt svårt verkar det vara att få nya människor att komma med.

Om en person via Facebook kan få några hundra personer att komma och leka i Ikeas lokaler en lördag och de politiska partierna inte kan få 10 att komma och delta i en diskussion om sin egen stadsdel var finns problemen.

De politiska organisationerna är i stort idag uppbyggda efter en 100år gammal industriell organisationsform. Och de aktiva är organisationens fångar.

Jag tror att det finns mycket att lära om engagemang från social medier liksom sättet att arbeta i nätverksorganisationer för de politiska partierna.

Men det krävs också att de politiska företrädarna kommer ut från mötesrummen och att politik innebär något mer än gott sittfläsk och förmåga att konsumera kaffe. Och att den politiska diskussionen inom partierna öppnas för väljarna mer än på valdagen.

Några tjejer kom i tomteluvor, en kille hade piratmössa och en annan röda kaninöron. Annars kom de flesta med helt vanliga mössor eller kepsar. Alla med det gemensamma målet: att leka kurragömma på möbelvaruhuset i Bäckebol. Huvudbonad var kännetecknet för att skilja deltagarna i leken från de vanliga lördagsshopparna.

- Det här ska bli kul, men man vet aldrig hur många som kommer, säger Jens Hendar lite nervöst en trekvart innan leken ska dra igång och det fortfarande inte har dykt upp några deltagare.

Det är första flashmob som han arrangerar, men har tidigare varit med på både kuddkrig och vattenkrig, stått staty i Nordstan och sprungit i slow motion på Centralen. Han gillar att leka och ser flahmob som ett sätt att bryta vardagen.

Inbjudan har han skickat ut via Facebook och i går förmiddag hade över 3 000 personer svarat att de skulle komma. Jens hoppas på 700, men 300–400 personer är nog en mer rimlig uppskattning av det hav av förväntansfulla och leksugna människor som en halvtimme senare småhuttrande lyssnar när Jens drar reglerna.

- Ikea tycker det är kul att vi är här, men vi får bara vara på andra våningen och inte förstöra något. Vi är tio som letar och ni får en kvart på er att gömma er. Ta det lugnt där inne och ha kul, säger han och så är leken igång.

Ungdomarna väller in i varuhuset och trots att personalen ropar ut i högtalarna vad som pågår undrar många kunder vad de har hamnat i. En och annan blir irriterad, andra tycker att det är rätt kul.

Kurragömma på Ikea – Göteborg – www.gp.se

Den moderatledda alliansen under Fredrik Reinfeldt har misslyckats med vad de sade var sin viktigaste uppgift. Få människor i arbete. Att bryta ett sociala och ekonomiska utanförskapet för 100-tusentals svenskar.

Fler människor är idag arbetslösa än när den moderatledda regeringen tog över. Men inte nog med det. Alliansen har monterat ner de sociala försäkringssystemen. A-kassan slaktades för att skapa utrymme för skattesänkningar finansierade med a-kassan avgifter.  Med konsekvensen att ytterligare 500000 nu står utanför något som helst skydd vid arbetslöshet.

Försäkringskassan ska under de närmast året skicka ut 55000 med sjukpenning att arbeta eller leva på socialbidrag. I den ständigt växande jobb och utvecklings garantin finns idag 68000 svenskar utan varken jobb eller utveckling.

I kommuner flödar socialkontoren över av både 18-åringar och universitetsstudenter som inte kan kvalificera sig till den a-kassa alliansregeringen under Fredrik Reinfeldft gjorde det svårare att komma in i.

För moderaterna skulle ju inte driva arbetsmarknadspolitik. Arkitekterna bakom visste ju att detta inte behövdes. Det hade de lärt från sin ekonomutbildning. 2006 skulle dessa kunskaper omsättas i verkligheten.

Vad alliansledaren sade i sin första regeringsförklaring.

Alliansledaren lovade att skapa förutsättningar för fler jobb och bryta utanförskapet. Men han ville inte veta av några s-märkta metoder.
– Arbetsmarknads- politikens omfattning måste reduceras. Antalet personer i åtgärder kommer att reduceras, systemet med friår avvecklas och plusjobben fasas ut, slog Fredrik Reinfeldt fast i sin första regeringsförklaring.

Annorlunda budskap

Han lovade också att värna om de offentliga finanserna.
– Utrymmet för ekonomiska reformer under den kommande mandatperioden kommer bland annat att vara beroende av hur många som kommer tillbaka i arbete. Det kan visa sig nödvändigt att skjuta på reformer eller att tillföra ytterligare finansiering, sa Fredrik Reinfeldt i oktober 2006.
Både 2007 och 2008 ägnade han ganska utförliga avsnitt av sina annars kortfattade regeringsförklaringar åt att beskriva Alliansregeringens framgångar i kampen mot utanförskapet.
När han i dag lägger fram sin fjärde förklaring, blir budskapet sannolikt lite annorlunda.
Under det senaste året har arbetslösheten rusat i höjden.

Utlovat miljardregn

I augusti i år var 261 000 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen, vilket är 113 000 fler än i augusti förra året. På ett år har antalet arbetslösa män ökat med 71 000, och antalet arbetslösa kvinnor ökat med 41 000. Och arbetslösheten ökar kraftigt både bland unga och bland äldre.
I budgeten i nästa vecka kommer regeringen att satsa 3,9 miljarder på – just det, olika arbetsmarknadsåtgärder.

Här är fraserna Reinfeldt måste stryka – Nyheter – Senaste nytt | Expressen – Nyheter Sport Ekonomi Nöje

Det Fredrik Reinfeldt har lyckats med är att sänka skatterna. Moderaternas historiska misson. Moderaterna har lyckats med en politik som gett mer till de som redan har mest. 

Eller för att låna från en annan politiker. Aldrig har så många gett till så få i form av skattesänkningar. 

Och den politiken lovar Fredrik Reinfeldt att fortsätta med. För sänkta skatter ska ju fixa jobben. Välkommen tillbaka Bo Lundgren moderaterna.

AB1, AB2, AB3, DN, DN2, SVD, Expressen, Expressen2

Strax efter klockan 14 läser statsminister Fredrik Reinfeldt upp regeringsförklaringen. Förra året målade han en ljus bild av Sverige, trots att ”de mörka molnen över världsekonomin hade tätnat under sommaren”.

Arbetslösheten stiger

Antalet arbetslösa hade minskat sedan regeringen tog makten och statsskulden betalades av i snabb takt, sa Reinfeldt.

I dag, ett år senare, är läget ett annat. Tiotusentals människor har varslats, sagts upp och arbetslösheten är uppe i åtta procent, enligt SCB. Nästa år spås siffran ligga på över elva procent. Statsskulden ökar i stället för minskar och beräknas, enligt Ekonomistyrningsverket, uppgå till 39 procent av BNP nästa år.

Pengar till kommunerna

Men Fredrik Reinfeldt kommer också att ha glädjande besked med sig upp i riksdagens talarstol.

Jämför man med våren har läget för svensk ekonomi ljusnat något och han kan berätta om en höstbudget som ger tio miljarder extra till landets kommuner och landsting, över åtta miljarder till de arbetslösa och 3,5 miljarder i sänkt skatt för landets fattigaste pensionärer.

I dag öppnar riksdagen | Nyheter | Aftonbladet

Jag hade modifierat det Ann-Sofie Hermansson skriver nedan i sin GP krönika något efter ett antagande.

Det finns två olika Sverige. Det finns det välmående välfärds Sverige där alla har jobb, alla är friska. Alla har bostäder man oftast äger i form av bostadsrätt eller villa o.s.v. Miljö, kultur och fritid är självklara delar av välfärden i denna verklighet.

Sen finns den andra verkligheten. Moderaterna kallade det 2006 utanförskaps Sverige till många socialdemokraters stora förtret. ‘Inte kunde det finnas utanförskap i vårt fina välfärdsbygge.’

Utanförskaps Sverige skulle även kunna kallas det nyfattiga Sverige eller 2/3 dels Sverige. Många hade även kallat det de nya klassamhällets Sverige. Här hittar man de arbetande fattiga vars lön inte räcker månaden ut. Här finns de arbetslösa, invandrade svenskar, sjuka och inte minst många pensionärer.

Där är förövrigt dessa människor som oftast inte har råd med den kultur och fritid som så många kommunpolitiker så ivrigt försvarat.

Bara i Göteborg är det 11000 hushåll som lever helt eller delvis på socialbidrag. Vad vill socialdemokraterna göra för dessa personer likväl som för egenföretagaren borde bara frågan.

Kan socialdemokraterna inte knyta ihop dessa två verkligheter 2010 i en gemensam vision med konkret politik kommer valet förloras till moderaternas PR-maskineri

Det gäller både att ha en vision och konkret politik. Och att finnas med på alla platser i samhället.

Mer om valet 2010:
 GP1, GP2, DN

Inom arbetarrörelsen är det en självrannsakande tid. Socialdemokraterna fick sparken av väljarna i förra riksdagsvalet och i den diskussion som följt är det många som satt ord på partiets tillkortakommanden på olika områden. Kritiken har handlat om en felaktig sakpolitik, brister i våra metoder att organisera oss med tråkiga mötesformer samt partiets oförmåga att nå ut med vårt politiska budskap.
Min egen analys är att vi saknar en gemensam vision för framtiden. Jag har svårt att se vad socialdemokratin sammantaget vill med samhället 2009. Då hjälper inga aldrig så proffsiga marknadsföringsmetoder eller nya pigga möten via Facebook eller Twitter.
Nu är det å andra sidan partikongress i höst. Då ska arbetet med rådslagen landa i politiska ställningstaganden är det tänkt. Jag menar att detta kommer bli avgörande för socialdemokratins framtid.

S-krönikan 12/8: S behöver en framtidsvision – Ledare – Göteborgs-Posten

Att vänsterpartiet nu tydligen ‘mobbas’ sörjer jag inte direkt över. Mer intressant är hur de nyliberala reformer som genomfördes under Feldt, Åsbrink, Persson o.s.v tydligen är skrivna i sten.

Jag förutsätter att i dessa verktyg ingår även riksbankens inflationsmål och verktyget att höja räntan. Vilket ju förstås skapar lägre ekonomisk tillväxt och högre arbetslöshet.

Jag undrar om svenska folket är medvetna om att för att ha en låg ränta måste vi ha en arbetslöshet på 3-4%. Eller är NAIRU inte längre en del av dessa ekonomiska verktyg som nu även socialdemokraterna följer?

– Ska man göra stora gemensamma insatser inom ekonomisk politik är den självklara utgångspunkten att man till 100 procent ställer upp på de verktyg vi har skapat i den ekonomiska politiken, som överskottsmål, utgiftstak, och en oberoende Riksbank, sade Thomas Östros.

Frysta relationer mellan v och mp | SvD

– Det är roligt att kunna göra det här tillsammans med miljöpartiet. Vi har en stark samsyn kring utbildningens roll i sysselsättningspolitiken, förklarade Thomas Östros (s), ekonomiskpolitisk talesperson.

Vänsterpartiet har inte deltagit i diskussionerna. Det har sin naturliga förklaring, sade duon.

– Ska man göra stora gemensamma insatser inom ekonomisk politik är den självklara utgångspunkten att man till 100 procent ställer upp på de verktyg vi har skapat i den ekonomiska politiken, som överskottsmål, utgiftstak, och en oberoende Riksbank, sade Thomas Östros.

– Där är inte vänsterpartiet i dag, konstaterade Mikaela Valtersson (mp), ekonomiskpolitisk talesperson.

Den dag v accepterar dessa ramverk är de ”hjärtligt välkomna” till förhandlingsbordet, poängterade Thomas Östros:

– Vi samarbetar gärna med fler, men utgångspunkten är då att man ställer upp på ordning och reda i de offentliga finanserna.

Rossana Dinamarca (v), utbildningspolitisk talesperson, säger att hon fick kännedom om uppgörelsen sent på onsdagskvällen, när socialdemokraterna och miljöpartiet skickade ut sin pressinbjudan.

– De har inte vidtalat oss, fast de vet att det här är ett område där det inte finns några kontroverser. Det är märkligt.

Via politikerbloggen

Det är inga nyheter som politikerbloggen presenterar nedan men det kan vara värt att trycka på att den moderatledda alliansregeringen inte har något forskningsstöd alls för sin arbetsmarknadspolitik.

Politikerbloggen » “Ingen av regeringens reformer har svagare forskningsstöd”

DEBATT. Flera a-kassor riskerar att gå under när regeringen vill knyta a-kasseavgiften till hur hög arbetslösheten är i kassan. Att företagen efter förändringarna ska börja anställa och arbetslösheten sjunka säger regeringen sig grunda på “evidensbaserad forskning”.

Men ingen av regeringens reformer har svagare forskningsstöd, skriver TCO-utredarna Roger Mörtvik och Mats Essemyr i en debattartikel på Politikerbloggen i dag. De försämrade a-kasseavgifterna är istället osakliga och kontraproduktiva.

Politikerbloggen » “De försämrade a-kasseavgifterna är osakliga och kontraproduktiva”

Regeringen har lagt stor möda vid att införa och försvara att medlemmar i a-kassor ska ha olika avgifter beroende på hur hög arbetslösheten är i kassan.

Arkitekterna bakom förändringen hade en föreställning om att de arbetslösa därmed skulle acceptera jobb med lägre lön och att de fackliga organisationerna i branscher med hög arbetslöshet skulle hålla igen på lönekraven. Företagen skulle då börja anställa och arbetslösheten sjunka. Så såg teorin ut. Regeringen sa sig grunda försämringarna på forskning och “evidensbaserad” kunskap.

Verkligheten visade sig vara annorlunda än teorin. Istället för fler jobb och lägre arbetslöshet blev effekten att mer än en halv miljon löntagare på kort tid lämnade försäkringen och att flera a-kassor håller på att slås ut i priskonkurrensen.

När vi frågar statliga konjunkturinstitutet om hur många jobb förändringen har lett till blir de svaret skyldiga. Regeringens finanspolitiska råd sågar åtgärden. Riksrevisionen anmärker att det är svårt att bedöma effekten av politiken. Nu är det förmodligen bara Anders Borg, Sven-Otto Littorin och några av deras medarbetare som fortfarande hävdar att denna differentiering och avgiftshöjning är nödvändig.

Antingen är detta en fråga om okunskap eller, vilket vore värre, en medveten strävan att slå sönder ett fungerande a-kassesystem. Vi utgår ifrån att det inte är det senare.

Varför blev det då så fel? En anledning är att arkitekterna bakom förslaget inte visste tillräckligt om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, varken när det gäller hur avtalen på arbetsmarknaden ser ut eller hur a-kassorna fungerar. Man förstod t.ex. aldrig att en a-kassa kunde ha massor av avtalsområden och att medlemmar i olika a-kassor kan omfattas av samma avtal.

Ett exempel: En socialsekreterare som är medlem i sacoförbundet SSR och akademikerkassan AEA fick med åtgärden en betydligt lägre a-kasseavgift än en socialsekreterare som sitter i rummet bredvid men är medlem i TCO-förbundet SKTF och den a-kassa som finns i anslutning till det förbundet. Trots att de två har samma risk för arbetslöshet och i princip samma avtal. Liknande situationer drabbar ett flertal yrkesgrupper.

Man har heller inte tagit hänsyn till att förhandlingarna om löner inom många områden är väldigt decentraliserade. Det är varken troligt eller rimligt att anta att den enskilda löntagaren som förhandlar on sin nya lön med chefen säger att det är okey att hålla nere löneökningen för att det finns andra personer i samhället som är arbetslösa.

A-kassorna har i hög grad överlappande branschområden. Eftersom villkoren i försäkringen är lika för alla så kommer priset – avgiften – att bestämma vilken kassa som löntagaren väljer. Kassor med låga avgifter riskerar att konkurrera ut kassor med högre avgifter. Processen har inget med arbetslöshetsrisk att göra, utan uppkommer uteslutande som en priseffekt. Det förstod aldrig regeringen.

De försämrade a-kasseavgifterna är osakliga och kontraproduktiva. Effekten av regeringens ignorans riskerar att bli att flera a-kassor går under, att kopplingen mellan a-kassorna och branschen helt försvinner och att skadorna på försäkringen inte längre går att reparera.

Det är intressant hur två akademiker lyckas prata förbi varandra. Den springande punkten är väl de svaga regleringar av en marknad som inte kan agera rationellt. Och att marknadsavregleringarna var något som genomfördes både i USA och Sverige.

Har alla glömt skattereform, valuta avreglering, bank avreglering o.s.v som ironiskt nog genomfördes av socialdemokraterna med stöd från de borgerliga. Och hur de svenska bankerna gick i taket med sin utlåning till alla som ville ha. Precis som de amerikanska där de till och med gav fastighetslån till döda personer. Någon som fortfarande kommer ihåg laffer kurvor eller dynamiska effekter där sänkta skatter skulle ge mer intäkter för staten? De svenska uppumpade fastighetspriserna. 80-talets köpfest i Sverige var i mycket baserat på att bankerna pumpade ut pengar i ekonomin.

Det borde väl vara klart nu att en oreglerad marknad utan övervakning inte fungera.

Svensk kris trots generös välfärdspolitik | SvD

Rothstein tycks dock mena att finanskrisen bör få ekonomerna att ifrågasätta hela den amerikanska formen av marknadsekonomi ”med låga skatter, svaga regleringar och en minimal välfärdspolitik”.

Han går till och med så långt som att hävda att en liknande kris inte skulle ha kunnat inträffa om USA hade haft en välfärdspolitik av svensk modell.

Men har Bo Rothstein glömt bort att Sverige drabbades av en mycket likartad finansiell kris i början av 1990-talet? Har han inte noterat att man både i Sverige och USA drar paralleller mellan de båda ländernas kriser och att man i USA sneglar på hur Sverige lyckades lösa krisen utan ett långsiktigt förstatligande av banker och andra krisdrabbade företag?

Den svenska krisen inträffade trots att Sverige då hade en i vissa stycken ännu mer generös välfärdspolitik än idag.

Det orsakssamband mellan avsaknaden av ett generellt välfärdssystem och den globala finanskrisen som Rothstein försöker leda i bevis saknar således all grund.

Däremot är det möjligt att just regleringar, genomförda under president Clinton och avsedda att underlätta för låginkomsthushåll att låna till en bostad, har bidragit till krisen.

Klart är att med så lite insikt om problemens orsaker borde Rothstein ha valt en mer lågmäld ton.

Jag undrar hur många svenskar vet att svensk ekonomi styrs av ett gäng medelålders män på riksbanken sedan nu Irma Rosenberg hoppat av från riksbanken. Eller att svenska politiska förtroendevalda inte ens får uttrycka en åsikt offentligt om den politik riksbanken för. Även om dessa personer i riksbanken har makt över varje svensks liv.

Att sedan den svenska riksbanken är känd för en sak, att alltid ha fel, gör inte saken bättre.

VA.se » Därför fick Irma Rosenberg sparken

Irma Rosenberg meddelar att hon slutar i riksbanksdirektionen. Kanske inte en så stor sak för alla men enligt mig den största brandskattningen av såväl manligt som kvinnligt intellekt som har skett på Riksbanken under de senaste 100 åren eller så. Ändå förstår jag henne. Samtidigt som jag faktiskt beklagar alla nu boende i Sverige.

Efter att ha jobbat med Irma på Konjunkturinstitutet under den svenska finanskrisens dagar i början av 1990-talet och därefter tidvis kritiserat henne hårt sedan hon blev vice riksbankschef så har hon trots allt varit den ledande stjärnan i Riksbanksdirektionen under de senaste åren. Att hon inte blev Riksbankschef efter Lars Heikensten tror jag dessutom mest berodde på hennes egen ödmjukhet inför uppgiften.

Men jag vill ändå lyfta fram det mest sannolika skälet till att hon inte blir omvald. Riksbanken styrs numera enbart av män. Först och främst givetvis Stefan Ingves, Svante Öberg och Lars E O Svensson som i takt med att den globala finansiella krisen accentuerats mer och mer framstår som centralbanksvärldens svar på Jönsson-ligan. Alltid med en fantastisk plan med sällan med särskilt stor insikt om vad som egentligen gäller för att få ”kuppen” att gå iland. Att sedan Irma dessutom har att kämpa med en makroekonomisk klåpare som Anders Vredin som gång efter annan har trampat henne på fötterna när det gäller synen på konjunkturen räcker egentligen för att förklara hennes avhopp.

Dessutom misstänker jag att framför allt Svante Öberg men även i viss mån Stefan Ingves tidvis försökte pressa henne att, som prognoschef för det oberoende Konjunkturinstitutet, skönmåla bilden av svensk ekonomi under finanskrisens dagar. Något som inte lär ha gjort hennes beslut att hoppa av svårare när hon i en splittrad direktion möter dem som motståndare igen.

Visst, det kan synas lite futtigt och malplacerat att lyfta fram dessa frågor när den globala konjunkturen är i gungning men jag måste ändå få föra fram min skepsis mot den nuvarande Riksbanksdirektionen. De lever på gamla, på köpet fruktansvärts kostsamma meriter för det svenska folket när de förra gången lät bankerna sanera sina finanser med hjälp av skyhöga räntemarginaler. Om det är deras ”fantastiska” plan även den här gången så hoppas jag att någon kickar dem och gör förnyad plats för Irma Rosenberg. Det är hon värd.

Var finns vår näringsminister, arbetsmarknadsminister eller för den delen statsminister? Medan en ekonomisk orkan är på väg att svepa in över Sverige sitter regeringen tyst. Vad kommer alliansen göra för Göteborg och andra orter

Man kan undra om alliansen struntar i svensk industri precis som oppositionen säger nedan. Eller är det bara de anställda?

Socialdemokraterna kritiserar regeringen.

- Nu får Maud Olofsson vakna. Jag blir allt mer förtvivlad över att regeringen inte verkar inse vad som håller på att ske inom svensk industri, säger Tomas Eneroth, s-talesman i näringspolitiska frågor och vice ordförande i näringsutskottet.

- Regeringen står med armarna i kors och vare sig ger besked om strategiska forskningsprogram för industrin, arbetsmarknadsinsatser eller andra insatser som behöver göras för att stärka svensk industri.

- Det är förvånansvärt att det är så tyst från regeringen i ett läge där pressen på inte minst fordonsindustrin är hårdare än någonsin. Dessutom finns det mycket stor risk att vi bara har sett början på den våg av varsel som kan komma i underleverantörsledet, säger Eneroth.

 - – - –

Det är motorn i den svenska exportindustrin som nu tvärnitar. Något som de flesta ekonomiska bedömare som inte hade huvudet i sanden såg risken för redan 2007. Alliansregeringen kunde förberett med åtgärder för en högre arbetslöshet. Istället valde man att komma med glädje kalkyler där man pratade om 3-4% tillväxt. Detta samtidigt som man slaktade AMS och privatiserade allt som fanns kvar av arbetsmarknadsåtgärder.

Marknaden, 1000kr i skatterabatt för den med 30000 i månaden och hårdare ekonomiska villkor för arbetslösa och sjuka var den arbetsmarknadspolitik som behövdes.

Precis som SVD säger nedan handlar det heller inte bara om volvo.

“Krisen har nått den svenska exportindustrins ryggrad | SvD

…handlar det om att snabbt anpassa produktionen till den snabbt vikande lastbilsmarknaden. Från att har arbetat mot en orderbok som tidvis för Volvos del motsvarade ett och ett halvt års produktion och för Renaults del innebar att man helt sonika stängde böckerna, har det gått ett halvår.

Den 24 oktober kommer Leif Johansson att berätta om resultatt för det tredje kvartalet och något om hur resten av året artar sig. Risken att det blir en ganska dyster tillställning är överhängande. Om kvartalsrapporten föregås av en regelrätt vinstvarning beror på hur aktiemarknaden utvecklas framöver. Man ska hålla i minnet att Volvos B-aktie hittills i år tappat 45 procent. Man kan tolka detta som att vinstvarningen redan är diskonterad av marknaden.

Även om varslen, inte minst de som hittills berört Volvo Personvagnar, har varit utlöpare av den galopperande finanskrisen är det allvarligare när Volvo Lastvagnar varslar. Det innebär att krisen nått ända in i den svenska exportindustrin ryggrad. Kunderna tvekar om att förnya sina lastbilsflottor eftersom de inte vet om de har något att köra på dem om ett halvår och bankerna vill inte hjälpa till att finansiera bilarna för att inte riskera att råka ut för kreditförluster.

Det värsta är att Volvo inte är ensamma ute i snålblåsten. Den kommande rapportsäsongen kan bli riktigt tråkig för aktieägarna. Att Investor, som inleder rapportperioden för det tredje kvartalet med sin rapport den 14 oktober, kommer med en negativ rapport är inte någon överraskning. De närmaste månaderna kan vi räkna med rader av nya varsel och nedskrivna prognoser.

Mer i media:
SVD1, DN1, DN2, VA,
HD

Återigen:

• Över en miljon utanför a-kassan varav 500000 det två åren.
• 60000 placerade i en jobb och utvecklingsgaranti där de inte räknas so arbetslösa men vars period går ut 2009-10
• Minst 20000 som ska gå över till arbete från sjukförsäkring 2009-10

Den moderata arbetslinjen fungerar inte för den är tom på åtgärder mot arbetslöshet. Vilket bara fungerar om marknaden fixar arbete i en stark högkonjunktur. För de som är efterfrågade i den högkonjunkuren.

“Det känns tungt” | SvD

Volvo Lastvagnar drar ner personalstyrkan med 1400 personer vid fabrikerna i Göteborg och Umeå samt i belgiska Gent. Det omfattar upp till 610 anställda vid fabriken i Tuve, där kvällsskiftet ska reduceras, och cirka 370 anställda i Umeå.

I Göteborg har IF Metalls Volvo-klubb totalt 10 000 medlemmar fördelade på Volvos olika bolag.

Den senaste tiden har klubben lagt mycket tid på varslen och neddragningarna på Volvo personvagnar. Varlset på lastvagnar kom därför som en chock.

– För mig var det en överaskning. Vi har fått indikationer på att orderingångarna gått ner, men det här trodde jag inte, säger Mikael Sällström, IF Metalls förhandlare på Volvo.

Enligt IF Metall inleds förhandlingar omedelbart.

Det är ett ekonomiskt korthus byggt på billiga lån som nu verkar falla ihop. Billiga krediter med en framtida värdestegring på pappret för aktier, fastigheter har styrt mycket det ekonomiska välståendet som utvecklades under de senaste årtionden. 

Det kan återigen vara värt att påminna om vad George Soros skrev i Financial times i januari i år.

The worst market crisis in 60 years | GeorgeSoros.com

The worst market crisis in 60 years

By George Soros

Originally published on FT.com January 23 2008 02:00

The current financial crisis was precipitated by a bubble in the US housing market. In some ways it resembles other crises that have occurred since the end of the second world war at intervals ranging from four to 10 years.

However, there is a profound difference: the current crisis marks the end of an era of credit expansion based on the dollar as the international reserve currency. The periodic crises were part of a larger boom-bust process. The current crisis is the culmination of a super-boom that has lasted for more than 60 years.

Boom-bust processes usually revolve around credit and always involve a bias or misconception. This is usually a failure to recognise a reflexive, circular connection between the willingness to lend and the value of the collateral. Ease of credit generates demand that pushes up the value of property, which in turn increases the amount of credit available. A bubble starts when people buy houses in the expectation that they can refinance their mortgages at a profit. The recent US housing boom is a case in point. The 60-year super-boom is a more complicated case.

Every time the credit expansion ran into trouble the financial authorities intervened, injecting liquidity and finding other ways to stimulate the economy. That created a system of asymmetric incentives also known as moral hazard, which encouraged ever greater credit expansion. The system was so successful that people came to believe in what former US president Ronald Reagan called the magic of the marketplace and I call market fundamentalism. Fundamentalists believe that markets tend towards equilibrium and the common interest is best served by allowing participants to pursue their self-interest. It is an obvious misconception, because it was the intervention of the authorities that prevented financial markets from breaking down, not the markets themselves. Nevertheless, market fundamentalism emerged as the dominant ideology in the 1980s, when financial markets started to become globalised and the US started to run a current account deficit.

Globalisation allowed the US to suck up the savings of the rest of the world and consume more than it produced. The US current account deficit reached 6.2 per cent of gross national product in 2006. The financial markets encouraged consumers to borrow by introducing ever more sophisticated instruments and more generous terms. The authorities aided and abetted the process by intervening whenever the global financial system was at risk. Since 1980, regulations have been progressively relaxed until they have practically disappeared.

The super-boom got out of hand when the new products became so complicated that the authorities could no longer calculate the risks and started relying on the risk management methods of the banks themselves. Similarly, the rating agencies relied on the information provided by the originators of synthetic products. It was a shocking abdication of responsibility.

Everything that could go wrong did. What started with subprime mortgages spread to all collateralised debt obligations, endangered municipal and mortgage insurance and reinsurance companies and threatened to unravel the multi-trillion-dollar credit default swap market. Investment banks’ commitments to leveraged buyouts became liabilities. Market-neutral hedge funds turned out not to be market-neutral and had to be unwound. The asset-backed commercial paper market came to a standstill and the special investment vehicles set up by banks to get mortgages off their balance sheets could no longer get outside financing. The final blow came when interbank lending, which is at the heart of the financial system, was disrupted because banks had to husband their resources and could not trust their counterparties. The central banks had to inject an unprecedented amount of money and extend credit on an unprecedented range of securities to a broader range of institutions than ever before. That made the crisis more severe than any since the second world war.

Credit expansion must now be followed by a period of contraction, because some of the new credit instruments and practices are unsound and unsustainable. The ability of the financial authorities to stimulate the economy is constrained by the unwillingness of the rest of the world to accumulate additional dollar reserves. Until recently, investors were hoping that the US Federal Reserve would do whatever it takes to avoid a recession, because that is what it did on previous occasions. Now they will have to realise that the Fed may no longer be in a position to do so. With oil, food and other commodities firm, and the renminbi appreciating somewhat faster, the Fed also has to worry about inflation. If federal funds were lowered beyond a certain point, the dollar would come under renewed pressure and long-term bonds would actually go up in yield. Where that point is, is impossible to determine. When it is reached, the ability of the Fed to stimulate the economy comes to an end.

Although a recession in the developed world is now more or less inevitable, China, India and some of the oil-producing countries are in a very strong countertrend. So, the current financial crisis is less likely to cause a global recession than a radical realignment of the global economy, with a relative decline of the US and the rise of China and other countries in the developing world.

Förövrigt
är den någon som kommer ihåg den s.k chockterapin som diverse ekonomer
rekommenderade för omisstänksamma ekonomier i öst-europa efter murens
fall. Något som tydligen inte gäller för mer ‘utvecklade’ ekonomier i väst. Värdelösa holdings ska hållas uppe med statsinterventioner.

Någon gissning hur lågt den Svenska börsen faller imorgon? Och vad är det egentliga värdet på svenska företag och bankers fastighet och pappers innehav om efterfrågan stryps i en kreditkris? Hur många sitter med luft i sina balansräkningar?

Mer i Media:
”Ännu mer turbulens efter nej i USA”. , Analys., Riksbanken i ny aktion.,


Krispaketet röstades ned. 228 av 435 ledamöter röstade nej och 205 röstade ja.,
ANALYS | Mats Hallgren
EU inte redo att hantera bankkris
,

Ännu mer oro. Svenska bedömare tror att ett nej till krispaketet får svåra följder.

Bloggat:
Finanskrisen – Dödskyss till Nyliberalismen?, Bundet allemanssparande förhindrar bankkollapser, Finanspaket rostades ned i USA., PANIK PÅ BÖRSEN, Subventionspaket för inkompetenta bankirer röstades ner,

VA.se » Nej till krispaketet, USA-börserna rasar.

Det här är vad vi absolut inte önskar oss just nu. Den amerikanska regeringens räddningspaket till de krisande bankerna har varit den senaste veckans stora knäckfråga och det som styrt utvecklingen på världens börser. Frågan har varit om när den skulle kunna röstas igenom, med förhoppningen om snarast möjligt. Möjligen har farhågorna också börjat kretsa kring om 700 miljarder dollar skulle vara tillräckligt. Men att det överhuvudtaget inte skulle bli något paket var helt klart ett chockbesked för hela finansbranschen.

Vad som nu ska stoppa de fortsatt kraftiga kursfallen på världens börser är ytterst oklart. Politikerna har nu dragit undan sin utsträckta hand. Nu får marknaden fixa det här själva. Det är i alla fall de amerikanska politikernas besked till banker, aktieägare – och inte minst de väljare som de ska möta under de närmaste sex veckorna fram till valet.

Det blev som sagt en dramatisk omröstning om krispaketet på 700 miljarder dollar till finansindustrin i USA:s representanthus i kväll. När det under den öppna omröstningen stod klart att nejsidan hade vunnit rasade Dow Jones index med drygt 6 procent.

”Ärligt talat är jag chockad” | Nyheter | Aftonbladet

Enligt Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, är krispaketet unikt.

– Det är enormt stort och något som gör stora ingrepp i den finansiella sektorn. Det kan även få konsekvenser för skattebetalarna.

Bergkvist menar att man därför ska ha stor respekt för den politiska processen och ge ledamöterna tid att diskutera och tänka efter. Men samtidigt är paketet en nödvändighet för att komma ur krisen.

– Jag är förvånad att man röstade ner paketet eftersom det är så pass viktigt att man får igenom detta. Ärligt talat så är jag chockad.

Varför tror du att man röstade ned förslaget?

– I ena vågskålen ligger 700 miljarder dollar, vilket är konkret och stor siffra. I den andra vågskålen ligger förlorad ekonomisk tillväxt, stigande arbetslöshet och aktiekurser samt fallande huspriser.

– Det är svårt att mäta hur mycket de sistnämnda faktorerna kommer att kosta om man röstar nej. Ledamöterna har vägt skålarna och sedan fattat beslutet. Men jag tror att vågskål nummer två skulle kosta mer än 700 miljarder dollar.

Robert Bergqvist hoppas att dörren inte är helt stängd för räddningsplanen. Han säger sig vara positiv – trots beskedet.

– Det är en nödvändighet att det sjösätts – samtidigt som jag har stor respekt för den politiska processen. Men förhandlingen måste ske skyndsamt.

Jag antar alla alla svenskar är medvetna om att det var alliansregeringen med finansminister som gav försäkringskassan order att spara pengar genom dra in tjänster?

Varför klara inte tidningar eller politiska reportar som Lena Mellin av att skriva detta?

Försäkringskassan
fick i höstas ett stort extra sparbeting av regeringen på grund av en
minskning av budgeten. Eftersom en mycket stor del av de rena
verksamhetskostnaderna på nära 8 miljarder är personalkostnader slår
det omedelbart mot antalet anställda. Budgetminskningen motsvarade
1.400 av totalt 16.000 tjänster i landet.

Försäkringskassan var det tänkt skulle
precis som bankerna satsa på självservice via Internet med den för
ekonomer logiska slutsatsen att det då inte behövdes lika många
handläggare. Är det inte bra att vi har en så kompetent regering. Men
om inte annat kunde ju ett antal miljarder sparas in för
skattesänkningar.

Från DN 2007

F-kassan stänger fyra av fem kontor
Bara mellan 60 och 70 lokala bemannade försäkringskontor blir kvar i den nya
organisation som Försäkringskassan presenterar i dag, fredag, erfar DN.

Den nya Försäkringskassan ska med hjälp av modern teknik ge “kunderna”
möjlighet att sköta många av sina ärenden på internet. Tanken är att
det ska bli lättare att få besked och enkla beslut ska kunna ges direkt
i telefon.

Omorganisationen medför på sikt ytterligare
personalminskningar, utöver dem som blev aktuella i vintras när
budgetanslagen minskades. Men i första skedet presenteras inte några
personalminskningar. Däremot räknar Försäkringskassan med att alla
anställda ute på dagens 330 bemannade kontor inte följer med till de
kvarvarande kontoren när den handläggande verksamheten koncentreras
till betydligt färre orter.

De lokala kontoren som blir kvar ska ha hand om ärenden där det
krävs särskild närhet till allmänheten, till exempel sådant som rör,
sjuk- och aktivitetsersättning,
assistansersätttningar, rehabilitering och liknande.

Mindre kontaktkrävande ärenden ska skötas av 18 nyinrättade nationella
kundtjänstcenter. De ska sköta sådana ärenden som inte kräver nära
geografisk kontakt till de försäkrade. Det kan till exempel handla om
utbetalningar av sjukpenning, ålderspensioner, underhållsstöd,
tandvårdsersättning och föräldrapenning till exempel.

Försäkringskassan inrättar också fyra nya telefonkundtjänstcentraler i Stockholm,
Lidköping, Västerås och Gävle. Där ska enklare ärenden kunna hanteras

direkt per telefon. Generaldirektören Curt Malmborg skrev på DN
Debatt den 19 mars att Försäkringskassan ska inrätta kontor även i de
kommuner som i dag saknar lokala försäkringskassekontor.

Men dessa kontor blir snarare lokala mötesplatser utan egen handläggande
personal, ibland lokaliserade hos andra myndigheter till exempel
arbetsförmedlingen.

Försäkringskassan hoppas att den nya
organisationen ska göra det enklare för allmänheten att själv hantera
sina ärenden och att personalen ska slippa de obokade kundbesök som
många gånger handlat om att få hjälp att fylla i krångliga blanketter.

Kaos på Försäkringskassan – Terese Larsson tvingas låna för att betala räkningarna | Nyheter | Aftonbladet
En omorganisation – mitt i semestern – har satt tiotusentals svenskar i ekonomisk knipa.

Varken de fattigaste pensionärerna eller föräldralediga får ut sina pengar från Försäkringskassan.

Väntar på 12 000 kronor

Terese Larsson, 34, i Flen är en av dem.

Hon skulle ha fått över 12 000 kronor före skatt i slutet av juli. Nu vet hon inte när pengarna kommer.

– Jag fick gå till banken och ta ett lån för jag insåg att jag inte
skulle klara mig. Men det är inte alla som kan göra så, säger hon.
Långa telefonköer

De som försöker ringa kommer inte fram:

”Vi har för närvarande kö. Förväntad kötid är 19 minuter. Du har
plats 305 i kön”, lät det när Aftonbladet i går ringde kundtjänsten.

Försäkringskassan förklarar strulet med omorganisation:

20 nya ”nationella försäkringscenter” ska ta över utbetalningarna
från de lokala kontoren, samtidigt som 35 kundtjänster ersatts med ett
enda kundcenter.

Ovanpå det har det varit personalbrist under semestern.

Hårt slag för pensionärer

Värst drabbade är de 10 000 fattigpensionärer som inte har fått ut sina bostadstillägg sedan slutet av maj.

Nu lovar Försäkringskassan att de ska ha sina pengar senast den 22 augusti.

– Då ska det inte vara någon som väntar på något längre, säger försäkringsdirektör Kristin Ritter.

Lena Mellin om de försenade pengarna: Försäkringskassan följer inte lagen – varför händer ingenting? | Lena Mellin | Analys | Nyheter | Aftonbladet

istan av människor som hamnat i kläm av Försäkringskassans långa väntetider är, tyvärr, oändlig.

Man kan begripa att det är besvärligt att organisera om en jättelik myndighet som Försäkringskassan. Men man kan inte acceptera att kunderna betalar priset. Det är otillständigt att människor som har rätt till ersättning får vänta flera månader på sina pengar.
JO kritiserar kassan

Tänk själv, vad skulle hända om ett företag satte i system att betala ut lönerna flera månader i efterhand? De fackliga organisationerna skulle protestera högljutt. Företaget skulle hamna i vanrykte och få svårt att rekrytera folk.

Men med Försäkringskassan händer ingenting. Utom att justitieombudsmannan, JO, i en lång rad ärenden kritiserar kassan för bristande rutiner och långsam handläggning.

Enligt förvaltningslagen är myndigheter skyldiga att hjälpa människor. Frågor ska besvaras ”så snart som möjligt”. Dessutom ska ”varje ärende där någon enskild är part handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt”.
Löften om bättring

Försäkringskassan lever för närvande inte upp till lagens krav. Trebarnspappan Peter, 32, fick vänta nio veckor på sin sjukpeng och tvingades gå till socialen för att kunna köpa mat och kläder till sig och sina barn. Enligt lagen får det inte gå till så – men i verkligheten är det så det ser ut.

Försäkringskassan är dessutom pinsamt snål mot sina kunder. På hemsidan finns ingen vägledning om vart man vänder sig om man är missnöjd.

Däremot ges löften om en bättre framtid.

I slutet av året ska kunderna kunna ringa till kassan – och få ett svar. Hipp, hipp, hurra!

Samtidigt ska kunden på hemsidan kunna få information om vilka beslut som är fattade om honom eller henne – och när pengarna betalas ut. Yippee!

Om 103 dagar är året slut.

NATO är en militär allians. NATO är ingen utrikespolitisk sammanslutning eller ett mini FN. Nato är också en delad organisation där medlemmarna utrikespolitiska intressen styr.

Det finns mycket som är förvånade i Veronika Wand-Danielsson beskrivning i SvD av NATO. Menar hon på fullt allvar att den kroatiska rösten väger lika tungt som den amerikanska i NATO? Sedan är det väl en tolkningsfråga om starka amerikanska allierade som Albanien ska defineras som marrionetter. Att det är just amerikanska allierade som drivit den politik USA önskat inom NATO är väl uppenbart för alla. Länder som Polen och Tjekien kan förväntas sig miljarder i amerikansk stöd för sitt ‘positiva’ agerande inför USAs önskningar.

Den springande punkten när det gäller NATO’s förhållande till USA med sin amerikansk ’supreme commander’ är om organisationen kan agera utan amerikanskt stöd i form av militär infrastruktur, logistik eller underättelsetjänst. Knappast. Att USA ensam inte kan diktera vilkoren i alla frågor säger inget om beroendet av av USA.

Sedan är väl utvidningspolitiken eller den öppna dörren ytterst stängd mot Ryssland? Är det så klokt att driva en politik av militärinringning av Ryssland från central-asien till baltikum.
 
Det helt rätt att Ryssland inte har någon veto rätt över vilka som är NATO medlemmar. Lika lite som USA har veto rätt över vilka Ryssland allierar sig med eller förser med vapen.

Har USA rätt till en maktsfär. Har Monroe doktrinen upphört. Visst kommer NATO stoppa ensidiga amerikanska interventioner i andra länder med militär makt. Nej, visst. NATO länderna stödde den amerikansk invasionen av Irak. I Georgien gjorde USA/NATO och Israel allt utom att köra de georgiska trupperna fram till frontlinjen inför sitt anfall mot syd-ossetsien. Är det klok politik? Tydligen anser förespråkarna det.

Ska verkligen allt från energipolitik till internationell brottslighet militariseras och skötas av NATO. Kriget i Afghanistan-Pakistan är en katastrof som NATO håller på att förlora. Och destabilisera hela regionen.

NATO förespråkarnas ambition är att ersätta FN med NATO som en global militär aktör. Med andra ord den i framtiden globaliserade alliansen kommer att militarisera den transatlantiska axelns förhållanden till resten av världen. Vilket länder som Ryssland

Förövrigt var två förslag inför mötet i Bukarest att NATO skulle införa kvalificerad majoritet för sina beslut där de som inte deltog i militära expeditioner sköts till ett B-lag och att NATO skulle införa en doktrin om användadet av kärnvapen offensivt. Det var en del i ett reformpaket ett stort antal länder med USA i spetsen drev. Vilket kanske förklarar den ryska reaktionen på att bli militärt inringad.

Detta sker förstås med Sverige som aktiv icke medlem. Och uppenbarligen ännu aktivare i underättelsesammanhang.

Den nyfikna eller cynikern kanske undrar hur stor NATO/USA Israels roll var i det Georgiska anfallet mot vad som var Ryska trupper.

Vad det Georgiska försvars ministeriet hade att säga

U.S. European Command Delegation Visits Geogia Jan. 10, 2008
The U.S. European Command 30- Person delegation visited Georgia. The purpose of the visit is to work out action planes concerning the wide-ranging military exercises.
American militaries visited and observed Vaziani Base infrastructure.
In the framework of the visit delegation members are going to attend Poti Navy base.
International military exercises (IMMEDIATE RESPONSE 2008) starts in July current year. In exercises together with Georgian and American military servants will take part Armenian, Azeri, Ukrainian and Turkish servicemen as well.
During two months militaries will be trained how to engage in combat operations in populated regions. The exercise will proceed in Krtsanisi, Vaziani and Poti military bases.
The American side will take part in humanitarian actions in parallel with exercises as well. Under the initiative of Americans is planned to carry out repairs the house for homeless children in Summer.

Rysslands intressesfär är inte given | SvD

Kritiken mot Natos ”öppna-­dörren-politik” har efter krisen i Georgien på nytt aktualiserats i press och medier.

De många debattinläggen visar att det dessvärre finns fortsatt behov av att sprida kunskap om dagens Nato och om den viktiga förändringsprocess och utveckling som Nato genomgått och fortfarande genomgår.

Nato beskrivs ofta som ett verktyg för amerikanska säkerhetspolitiska ambitioner.

Men alliansen består av ytterligare 25 mycket aktiva medlemsstater och efter toppmötet i Bukarest kommer snart ytterligare två nya medlemmar – Albanien och Kroatien – att ges plats vid Natos bord.

Alla dessa länder har mycket klara uppfattningar om vad de vill med Nato och inte något av dessa länder vill beskrivas som marionetter till USA. Ingen skall heller tro att dessa länder sitter tysta vid alliansens förhandlingsbord.

Jag följer Natos arbete dagligen och de ofta tuffa och friska meningsutbyten som äger rum i NAC, Natos högsta politiska beslutsfattande organ. Jag kan därför försäkra att Natos utvidgningspolitik är en fråga som aktivt drivs av flertalet allierade.

För närvarande är det i första hand de öst- och centraleuropeiska länderna, liksom balterna som starkast har argumenterat för Natos ”öppna-dörren politik”.

Utvidgningen av Nato är därmed inte endast en fråga för Washington, utan USA har många nära vänner i alliansen som delar utvidgningsambitionerna.

Toppmötet i Bukarest i april visade att USA inte ensamt kan bestämma över Natos dagordning.

USA, med aktivt stöd av ett stort antal allierade, hade hoppats kunna erbjuda Georgien och Ukraina MAP-status, det vill säga status som kandidatland.

Tyskland, med förbundskansler Merkel i spetsen och med stöd av Frankrike, ansåg emellertid MAP-status vara prematurt i detta skede och höll istället själv i pennan vid utformningen av toppmötets slutsatser om medlemskapsperspektivet för Georgien och Ukraina.

Och det var bl a Grekland som, trots Washingtons starka stöd i frågan, valde att blockera Makedoniens medlemskap i Nato på grund av den kontroversiella namnfrågan.

Bukaresttoppmötet är således ett tydligt exempel på det ”nya Nato” och bekräftar att viktiga säkerhetspolitiska frågor måste avgöras i konsensus inom ­alliansen och att även mindre medlemmar kan sätta stopp också för amerikanska ambitioner.

I kritiken mot Natos utvidgningspolitik tycks argumenten också ofta utgå från vad som anses vara berättigade ryska krav och synpunkter på alliansens framtida medlemskrets.

I debatten hänvisas till att Moskva känner sig trängt genom att Nato ”flyttar fram sina positioner”; att Ryssland med rätta känner sig lurat eftersom den militära kontrollen över närområdet minskade i samband med Sovjets sammanbrott och att Warszawapaktländers försvar inlemmades i det USA-dominerade Nato.

Sådana argument för tankarna till det kalla krigets blocktänkande och utgår ifrån att Ryssland har rätt till en säkerhets­politisk intressesfär, oavsett berörda länders nationella säkerhetspolitiska ambitioner och egna ställningstaganden .

Det skulle innebära att Ryssland, med det auktoritära system som den ryska ledningen idag företräder, skulle tillåtas bestämma över demokratiska grannländers egna säkerhetspolitiska val.

Med argumentet ”inte-reta-ryssen” skulle Nato således behöva utestänga kandidater från ett potentiellt medlemskap.

Dagens transatlantiska säkerhetspolitiska samarbete måste istället utgå ifrån de nya globala säkerhetspolitiska utmaningar som världen står inför idag.

Nato är, i likhet med EU, en organisation i ständig förändring. Alliansen har sedan kalla kriget genomgått en total omvandling.

Med stöd i snart 28 aktiva medlemsländer förblir Nato fortsatt garanten för den euroatlantiska säkerheten. Gentemot de forna öst- och sovjetrepublikerna har Nato utvecklat en omfattande såväl stabiliserande som säkerhetsfrämjande verksamhet.

Internationell krishantering är idag Natos främsta huvuduppgift med insatsen i Afghanistan som den för närvarande största utmaningen.

Samtidigt är organisationen i färd med att vidareutveckla sin nuvarande roll för att kunna möta också morgondagens hot och utmaningar, till exempel energi- och it-säkerhet.

I takt med att Natos uppgifter vidgas har också behovet av kontakter med en större krets av samarbetspartner ökat. Nya samarbetsmekanismer för dialog och samarbete har upprättats med Medelhavsländerna, Gulfstaterna, men också med enskilda partners som Japan, Australien, Nya Zeeland samt med organisationer som EU, OSSE och AU.

Betydelsen av FN som den centrala globala aktören, och som Natos främsta samarbetspartner i Afghanistan, bekräftades på nytt vid toppmötet i Bukarest.

Krisen i Georgien utgör en ny stor utmaning för alliansen. Den innebär inte endast en omprövning av alliansens övergripande samarbete med Ryssland, utan har på nytt aktualiserat frågan om försvarsalliansens ursprungliga uppgift, Natos ömsesidiga försvarsgaranti enligt art 5 i Washingtonfördraget.

Inte minst för de baltiska länderna är det av avgörande betydelse att känna trygghet och tillförsikt i Natomedlemskapets grundläggande försvarsgaranti.

Utgångspunkten i Natosamarbetet är att varje nation skall ha rätt att göra sina egna säkerhetspolitiska val. I det ingår valet om medlemskap i en militärallians liksom i det övergripande säkerhetspolitiska samarbetet som Natomedlemskapet erbjuder.

Det står således varje europeiskt land, som delar Natos grund­läggande värderingar, fritt att ansöka om medlemskap i alliansen för att därmed aktivt kunna medverka och bidra till den fortsatta utformningen av det euroatlantiska samarbetet.

Huruvida ett kandidatland kommer att antas eller inte kan, i likhet med villkoren för medlemskap i andra organisationer, endast alliansens egna medlemmar bestämma, på grundval av de kriterier som ett Natomedlemskap påbjuder.

Avgörandet får inte överlåtas på vare sig Ryssland eller någon annan tredje part. Det är utgångspunkten inför december 2008 då Natos utrikesministrar möts för fortsatt debatt, också i frågan om Georgiens och Ukrainas status som kandidatländer.

Anders Nilsson om grunderna för socialdemokratisk politik. SSU pratade en gång i tiden om egenmakt och den lilla människans möjlighet att påverka sin egen vardag. Alla individers möjlighet att påverka sin egen framtid i ett socialt hållbart samhälle är för mig grunden som politiken borde utgå från.

Felet som jag ser det är att socialdemokraterna talar alltför lite om värderingar i vardagsperspektiv och lägger alltför mycket fokus på att ‘administrera strukturerna’.

Bra sagt nedan:

Vem öppnade dammluckorna! Har vi sossar någon ideologi?

Det som slår mig i alla dessa inlägg är avsaknaden av det ideologiska fundamentet.

För att formulera en socialdemokratisk politik i vår tid, måste vi värdera denna tid utifrån våra tre ideologiska grundstenar, Frihet, jämlikhet och solidaritet. Det socialdemokratiska samhället ska genomsyras av dessa grundvärderingar. Tillsamman med det ramverk som en social marknadsekonomi, med fungerande gemensam sektor, och parlamentarisk demokrati ger för samhällets funktioner, har vi en gedigen grund att stå på.

Friheten borde vara varje människas rätt att själv forma sitt liv. Jämlikhet är när det ”..görs ingen skillnad på liten eller stor, svart eller vi, fattig eller rik.” och solidariteten är när vi alla gemensamt tar ansvaret för våra medmänniskors väl och ve, ”åt alla lycka bär.”.

Detta är de glasögon vi borde syna varje politisk förslag genom: ökar det eller minskar det människans rätt att själv forma sitt liv? Ökar eller minskar det skillnaden mellan folk? Räcker förslaget ut en hjälpande hand till den som behöver det? Ökar det eller minskar det människors lycka?

Många fastnar, innan man lyckas ställa dessa frågor, i ett försök att definiera ett förslag i ”höger” eller ”vänster”. Som om allt bara handlar om ett politiskt spel. Ställer du i stället människan i centrum, som politikens samtidiga objekt och subjekt, så formuleras helt andra kategorier, ”ökar” eller ”minskar”.

Politiken kommer då att handla om människans okränkbarhet, människans värdighet.

Det ser ut som försvarsindustrin vinner kriget om upprustningen. Och de militära lobbyister som drömmer sig tillbaka till fornstora dagar.

Vore det inte mer relevant att först göra en ordentlig säkerhetspolitisk analys? Eller är politikerna inkapabla till det. Att först rusta ner och sen rusta upp är både kapitalförstörelse och säkerhetspolitiskt korkat. Det är att sätta vagnen framför hästen att först minska och sen öka material inköp och träning utan en relevant säkerhetspolitisk doktrin. Vilket Sverige knappast har idag.

Sen är debattörer som Bo Pellnäs en part i målet. Som driver en ganska tydlig opinionsbildning. Vilken utveckling i Ryssland talas det om nedan? Innebär ett militärt starkare Ryssland med automatik att Sverige kommer att anfallas. En sådan analys är korkad. Sen, om det är något som kommer att göra Sverige till en måltavla i framtiden så är det väl ett NATO medlemskap?

Det är  kaoset i den svenska säkerhetspoltiken som är problemet. Inte antalet soldater och stridsvagnar. Och den strutsmentalitet som gällt sedan sovjets kollaps. Ingen verkar ha insett betydelsen av NATO’s expansion. Eller läst de Pentagon papper där en global amerikansk militär dominans beskrivs. Eller sett reaktionerna från Kina och Kyssland. Som båda expanderar militärt. Någon i Sverige som känner till SOCO. Liksom europeiska länder som Frankrike som även de vill ha en global militär räckvid.

Det handlar varken om en evig fred eller ett nytt kallt krig. Istället är det stormaktskonkurrens om tillgång till marknader, råvaror och intressesfärer som gäller. Med andra ord som världen såg ut före 1914.

Mer i Media:
DN, SVD, SVD2, SVD3

Sverige tvingas att rusta upp | Nyheter | Aftonbladet

Se upp, ryska soldater.

Nu laddar Sverige om.

Kriget i Georgien tvingar regeringen att rusta försvaret.

Svenska intressen försvaras bäst i Afghanistan. Så har det låtit från regeringen fram till i somras. Då rullade ryska stridsvagnar in i Georgien.

Försvarsminister Sten Tolgfors (m) tonade först ner aggressionen:

– Det finns ingen ökat militärt hot mot Sverige, sa ministern, som fått öknamnet ”Tomhylsan” efter nedskärningarna i militären.

I går var tonen en annan. Beslutet om försvarets framtid skjuts upp i sex månader. Och kriget i Georgien är skälet.

– Det här innebär att Afghanistan-doktrinen är död, säger överste Bo Pellnäs.
Övergivna regementen

Sverige har de senaste femton åren gått från ett försvar som ska klara invasioner – till ett inriktat på insatser hemma och utomlands.

Gotland har övergetts. Liksom luftförsvaret över Stockholm. Och ett stort antal regementen från norra Lappland till Skåne.

Bo Pellnäs kallar beslutet i går en omvändelse under galgen.

– Vi har varnat för utvecklingen i Ryssland i många år, säger han.

I Finland har man valt att behålla sin värnpliktsarmé. Trots att försvaret där bara kostar hälften så mycket som det svenska kan man mobilisera uppemot 35 gånger så många soldater.

– Många här i Finland har sett med oro på den svenska politiken och kallat neddragningarna idiotiska. Nu hoppas man att svenskarna bygger upp sitt försvar igen, säger Stefan Forss, docent på Försvarshögskolan i Helsingfors.
Höjda anslag

Enligt SVT:s Rapport kommer försvarets anslag nu höjas med 1,6 miljarder kronor.

Men Sten Tolgfors vill inte lova fler soldater:

– Det var inga stora styrkor i Georgien. Men läget trappades upp oerhört snabbt. Vi måste anpassa oss till det.

Tydligen ska Pär Nuder börja blogga från USA valet. Jag undrar om elit skribenter från samma Stockholm etablissemang som skriver i gammal media kommer att locka folk?

Man kan ju undra om Newsmill ska bli en ny s-media avdelning då även Mona Sahlin bloggar från lagercrantz och nilssons blogg?

Politikerbloggen » Nuder börjar blogga

De avhoppade Expressen-redaktörerna Lagercrantz och Nilsson var i går ute tillsammans med Pär Nuder och socialdemokraternas tidigare presschef Manuel Ferrer. På Teatergrillen gjordes de sista detaljerna upp, erfar Hemligstämplat.

Den nya debattsajten Newsmill öppnar på måndag och redan från dag ett finns förre finansministern Pär Nuder bland medarbetarna.
- Det stämmer. Han ska varje dag skriva om USA-valet utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Han får vara hur smal han vill när han skriver hos oss, konstaterar Leo Lagercrantz.

Enligt vad Hemligstämplat erfar har Newsmill värvat fler skribenter som ska rapportera om USA-valet från och med måndag. En av dem är just Manuel Ferrer — tidigare en av Marita Ulvskogs närmaste medarbetare, i dag pr-konsult på Progress PR. Ferrer ska blogga om kampanjmetoder.

Om det inte framgått tidigare handlar den nya moderata arbetslinjen om en sak. Skattesänkningar. För hög och övre medel inkomsttagare.

De som skulle arbeta mer jobbar inte mer. Jobb skatteavdraget som motiverades med att de med olika former av försäkringsinkomster skulle arbeta mer fungerar inte.

Om nu någon trodde att det går att skapa arbete med en politik som enbart gick ut på att öka folks vilja att arbeta. Med sänkta levnadsvillkor för de som inte arbetar och belöningar för de som arbetar mer. För visst är alla som är arbetslösa det frivilligt?

Är du förövrigt inte glad som städare med 18900 i månadslön att du fått hela 240kr mer efter skatt med alliansens jobb skatteavdrag.

Varför skriker inte socialdemokraterna, den övriga oppositionen och LO inte högt om detta. Sätt in annonser i tidningarna, reklam inslag eller demonstrera utanför Rosenbad med visselpipor. Istället för att artigt debattera arbetslinjen med moderaterna i riksdagen som om inte hela den moderata arbetslinjen var en illusion. Och en rökridå för skattesänkningar för de som redan har mer.

Det som borde göras är att banka in medvetandet på folk är att den moderata arbetslinjen inte fungerat. Detta borde finnas med i varje debatt, varje insändare och inte minst i diskussionerna mellan folk fram till 2010.

LO-Tidningen / Tummen ner för jobbskatteavdraget

Regeringens jobbskatteavdrag kostar statskassan 50 miljarder kronor. Syftet är att fler ska jobba när skatten sänks.

Flera tidigare utvärderingar har visat att effekterna är väldigt små. De med högre inkomster till och med minskar sin arbetstid när de får lägre skatt, konstaterade Studieförbundet Näringsliv och samhälle i en utvärdering i våras.

LO-ekonomerna Åsa-Pia Järliden Bergström och Lars Ernsäter går ett steg vidare och studerar vilka som trots allt jobbar mer.

Lite effekt
De redan sysselsatta påverkas knappt alls, de ökar sin arbetstid med bara 0,1 procent, trots att det är denna grupp som tjänar mest på avdraget.

I gruppen ”utanför arbetsmarknaden” händer mest. 1,7 procent ökar arbetet i denna grupp.

Men inom denna grupp är skillnaderna mycket stora, konstaterar LO-ekonomerna. Studenter som pluggar påverkas inte mycket.

– Och bland sjuka och förtidspensionerade är orsaken till att de inte jobbar en helt annan än att ”det inte lönar sig att arbeta”, säger Åsa Pia Järliden Bergström.

Frivilligt ”lediga” börjar jobba
Enligt studien är det i stället en liten brokig skara av hemarbetande och frivilligt ”lediga” som låter sig påverkas och som börjar jobba på grund av jobbskatteavdraget.

– Men dessa har varken inkomster från arbete eller från socialförsäkringar tidigare, säger LO-ekonomen Lars Ernsäter.

De sjuka och förtidspensionerade, som inte påverkas, är däremot helt beroende av socialförsäkringar.

98,9 procent av de förtidspensionerade och 97,7 procent av de arbetslösa ökar inte sitt arbete genom jobbskatteavdraget.

Samma sak gäller för över 90 procent av de långtidssjuka.

– Det är de som blir kvar, och vad händer med dem? Det enda som sker är att deras disponibla inkomst minskar med 6 till 7 procent, säger Lars Ernsäter.

Piska i stället för morot
Huvudkritiken är att jobbskatteavdraget är alldeles för brett för att ge någon bra effekt. Riktade satsningar på utbildning och åtgärder är i stället en bättre väg.

Dessutom förkastar studien regeringens planer på att sänka jobbskatten ytterligare. De få ”frivilligt” lediga som kan tänkas reagera på sänkt skatt har ju redan gjort det.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin säger:

– Man har givit 50 miljarder kronor till dem som ändå inte kommer att jobba mer. Men det här är ingen morot. Det är en piska på ryggen mot dem som inte kan eller får jobba mer.

Förtäckt skattesänkning
Hon ser jobbskatteavdraget som en förtäckt skattesänkning.

– ”De nya moderaterna” skulle inte längre gå till val på att bara lova stora skattesänkningar, men det är rätt uppenbart att jobbskatteavdraget är mycket mer en politisk fråga än ett sätt att minska utanförskapet.

Bör då jobbskatteavdraget avskaffas?

– Ja, men därmed inte sagt att vi ska återgå till det som var tidigare. Men vi ska ha en gemensam välfärd som finansieras solidariskt av alla och inte som nu med olika skattesatser.

Fakta: Tredje steget 1 januari 2009

• Ett första jobbskatteavdrag infördes den 1 januari 2007. Totalt sänktes skatterna med runt 40 miljarder kronor.
• Den 1 januari 2008 sänktes inkomstskatten med ytterligare 10,7 miljarder kronor.
• Det tredje steget i jobbskatteavdraget planeras till den 1 januari 2009. Allianspartierna diskuterar fortfarande storleken.