Det är egentligen inget nytt det det SvD skriver om hur allt fler svenskar får ställa sig i kön till socialkontoren för att de slängts ut eller aldrig kommit in i det socialförsäkringssystem som majoriteten tar för givet.

Jag ser dagligen i det arbete jag har med just arbetslösa socialbidragstagare hur det kommet allt fler i alla åldrar från ungdomar till 60 åringar som alla har de gemensamt att de är arbetslösa och står utanför alla försäkrings och trygghetssystem.

Socialkontoren i kommunerna har blivit den nya avstjälpningsplatsen för alliansens misslyckade jobbpolitik. Det handlar om allt fler som hamnar i långtidsarbetslöshet och permanent utanförskap tack varar en jobbpolitik som stänger ute människor från arbete från alliansen.

Det går att se lågkonjunkturen i de här siffrorna. Arbetslösheten är fortsatt hög. Man kan förvänta sig att utbetalningarna av ekonomiskt bistånd blir högre i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet, säger Josefine Blomkvist, statistiker på Socialstyrelsen.

Samtidigt har utbetalningarna av introduktionsersättning till flyktingar ökat med fem procent under 2009 till 2,3 miljarder kronor.

95 procent av kommunerna, 275 stycken, har ökat sina utbetalningar av ekonomiskt bistånd. I 105 av dessa kommuner har utbetalningarna ökat med över 30 procent. I endast tolv kommuner har utbetalningarna minskat.

I Osby ökade kostnaderna för socialbidrag med 86 procent, vilket var mer än dubbelt så mycket som kommunen hade budgeterat förra året, enligt Gunilla Kaij Bevheden, verksamhetschef på Socialförvaltningen där. De började märka en ökning i början av förra året.

- Vi härledde det till att vi hade personer i Osby som stod precis på gränsen till att få in en fot på arbetsmarknaden. När då arbetslösheten ökade var det en hel del människor som inte var med i någon a-kassa eller ersättningssystem som kom till oss.

Ökad arbetslöshet och lågkonjunktur, i kombination med att människor med psykiska och fysiska problem har svårt att komma in på arbetsmarknaden, ser hon alltså som huvudorsakerna till ökningen i Osby

Badlands Hyena, John Johansson(s) bl…, Ann-Sofie Wågström´s…, Nattis 2.0, Eva Hillén Ahlström, In Your Face, Thoralf Alfsson, Roger Jönsson, Martin Mobergs blogg, Emil Broberg och Mitt i steget, Johan…

Läs vad det står i citatet från E24 nederst och fundera en gång. Färre personer som tjänar in pensionsrätt. Om något är väl det ett tecken på hur djupt alliansens misslyckande är med deras arbetslinje.

Det betyder som det också skrivs nedanför att allt färre svenskar inte har någon som helst arbetsrelaterad inkomst.

Eller med andra ord. De är ställda i det ultimata utanförskapet.

Som arbetarrörelsen tankesmedja skriver i sin rapport Det måste finnas arbeten! var det 2008  385 000 personer som varken hade tillgångar eller andra alternativ än kommunernas socialbidrag för sin försörjning.

Bloggat:
Martin Mobergs blogg, Peter Andersson – me…, Veronica Palm, Gunnar Axén – om soc… och Röda Malmö

I media:
Pensionerna spås minska tre år i rad;

Under 2008 var det 385 000 personer i 215 000 hushåll som fick ekonomiskt bistånd någon gång under året, d.v.s. ca 6 procent av samtliga hushåll.
En mycket stor del, av allt att döma mer än hälften av ersättningsfallen, beror huvudsakligen på uteblivna inkomster till följd av arbetslöshet. Biståndet betalades ut till nästan en femtedel av barnhushållen i en del kommuner, bl.a. Malmö.

Skillnaderna var mycket stora – i exempelvis Danderyd ochVellinge handlade det bara om1 procent av hushåll med barn som fick biståndet. Detta speglar i hög grad hur arbetslösheten är fördelad mellan kommunerna.
Biståndet kostade kommunerna totalt sett 9,5 miljarder kr 2008. Hittills under 2009 har det
ekonomiska biståndet ökat med ca en femtedel i omfattning till följd av att arbetsmarknadsläget försämrats och av att nedrustningen av sjukförsäkringen
och arbetslöshetsförsäkringen fått genomslag.

Drygt en tredjedel av de ca 385 000 biståndsmottagarna 2008 fick biståndet i mer än tio sammanhängande månader. Vidgas granskningen till ”beroendeperioder”, där även korta avbrott medräknas, är andelen långvariga bidragstagare betydligt
större.

Det långvariga bidragsstagandet har ökat väsentligt sedan sysselsättningskrisen i
början av 1990-talet. Socialbidragen har i allt större utsträckning kommit att bli en långvarig försörjningskälla i brist på försörjning genom förvärvsarbete.

I år beräknas den statliga pensionen minska med 3 procent, året därpå med 2,8 procent och 2012 väntas minskingen bli 1,5 procent. Först år 2013 börjar pensionerna öka igen.

Men prognosen är "mycket osäker", påpekar myndigheten.

- Jag tycker vi ska poängtera att den är osäker. Det är så många faktorer som kan påverka, till exempel antalet personer med pensionsgrundande inkomst, säger Katrin Westling Palm, generaldirektör för den nya myndigheten.

Pensionsprognosen gäller ungefär 85 procent av de totala statliga ersättningarna till pensionärer. Garantipension, premiepension och bostadstillägg för pensionärer (BTP) är inte inräknade.

- Att det minskar på det här sättet beror framför allt på att det är färre svenskar som tjänar in pensionsrätt, säger Ole Settergre, chef på Pensionsmyndighetens pensionsutvecklingsavdelning. Det betyder i praktiken att fler människor går från arbete eller a-kassa till studier eller socialbidrag.

Sänkningarna av pensionerna i år mildras genom skattesänkningar. Ungefär 80 procent av landets pensionärer kommer att få ut en lägre pension efter skatt i år jämfört med förra året.

Individuella besked om utbetalningar börjar skickas ut till landets pensionärer med start måndag 11 januari.

Pensionerna minskar även nästa år – Pension – E24

Återigen hur urusla är de svenska journalister som verkar ha en total oförmåga att kolla fakta. Var finns underlaget till den moderata alliansregeringens påstående om att bara 1-2 tusen av de 50000+ som ska utförsäkras inte är berättigade till a-kassa ?

Eller till den rubrik som säger att ‘alla utförsäkrade ska få högre ersättningen’ troget upprepat av media?

Det stämmer ju inte. Hur sjutton kan alliansregeringen veta att alla dessa som nu börjar utförsäkras verkligen är berättigade till en sjukpenninggrundade inkomst? 

Pressmeddelande
21 december 2009
Arbetsmarknadsdepartementet
Socialdepartementet
Pressinbjudan: Pressfika med Littorin och Husmark Pehrsson i dag
I dag, måndagen den 21 december, inbjuder arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson till pressfika angående omförsäkringen.
Medtag presslegitimation.
Välkomna!
Tid och plats:
Tid: 11.00-12.00
Kaffe, te och lussebullar serveras från klockan 10.50
Plats: Centralposthuset, Mäster Samuelsgatan 70, Stockholm
Lokal: Tidvattnet

Pressfikat med Littorin och Husmark Pehrsson var en ren politisk spin-manöver. PR helt enkelt som troget noterades av alla svenska riksmedia för vidarebefordran till allmänheten.

Var det julstämning och lussebullar som fick journalisterna att låta bli att ställa besvärliga frågor?

En av dessa ‘enbart’ 1-2000 som inte är berättigad till a-kassa hittar man i Expressen idag.  Det var Ulla 52 nedan som alliansväljarna 2006 röstade för att skicka till socialen. Detta i och med den arbetslinjen som jag antar alla alliansväljare är förespråkare för.

Regeringen Reinfeldt gör nu exakt vad den utlovade 2006.

Min ena njure opererades bort, och efter det blev jag sämre och sämre, med livshotande högt blodtryck, berättar Ulla.
- Jag tyckte om att jobba, jag var familjepedagog och jobbade extra på socialjouren. Jag var väldigt aktiv – det har tagit tid för mig att acceptera att jag är sjuk.

Fick ny sjukdom

- Jag har försökt att arbetsträna i år, självklart skulle jag vilja jobba. Men stressen gjorde mig sjukare. Förmodligen har jag fått menieres sjukdom, en inneröressjukdom som ger tinnitus, yrsel och illamående.
Sen 2004 har Ulla mestadels varit sjukskriven.

Inte rätt till a-kassa

Nu har försäkringskassan varnat Ulla om att hon förmodligen mister sin sjukpeng.
- Lagom till jul, säger Ulla och börjar gråta. Jag har inte rätt till någon a-kassa. Gå nåt program på arbetsförmedlingen orkar jag inte. Så då får jag vända mig till socialen. Det känns fruktansvärt men jag ser ingen annan väg. Min man miste jobbet för ett år sen, på grund av arbetsbrist.
- Om jag blir en av de många som tvingas söka hjälp på socialen, för första gången – då tänker jag inte skämmas för det.

Ulla, 52: Nu måste jag gå till socialen – Jobb & Ekonomi – Expressen.se

Jag undrar hur många som nu utförsäkras som faktiskt finns kvar som medlemmar i  a-kassan efter 5 eller 10 års förtidspension/sjukpenning och har ordning på sina papper så att de kan visa på en tidigare sjukpenning inkomst?

Jag tror det är många fler som inte är berättigade än vad som sägs från regeringen. 

Sedan är det intressant i utdraget från rapport ovan pratar Cristina Husmark Pehrsson om de socialbidragstagare som redan finns i jobb och utvecklingsgarantin och med andra ord lever på  mellan 4 till 7000kr i månaden. 

Hur många finns det egentligen som lever på existensminimum i alliansens bidrags Sverige?

De allra flesta som utförsäkras kommer att få en högre ersättning efter årsskiftet än de har i dag. Den som i dag får omkring 73 procent av sin tidigare lön i sjukpenning eller 64 procent av sin lön i sjukersättning får efter årsskiftet 80 procent av sin lön i aktivitetsersättning, förutsatt att personen är med i a-kassan.

Förlorarna är de som saknar sjukpenninggrundande inkomst, en grupp som enligt Försäkringskassan utgörs av omkring 1.000—2.000 personer. De får endast 223 kronor per dag efter årsskiftet.

Även personer med en månadslön över a-kassans tak, alltså över 18.700 kronor, kan få lägre ersättning efter årsskiftet än de fått i sjukersättning eller sjukpenning.

Utförsäkrade får höjd ersättning – DN.se

Ministerlöftet: alla får pengar; Utförsäkrade får höjd ersättning 

Bloggat:

Veronica Palm, Kent Persson (m) blo…, In Your Face, Martin Mobergs blogg, Ett hjärta RÖTT och Edvin Ala(m) 3.0, Eva-Lenas blogg, In Your Face, Fredrik Pettersson och Alliansfritt Sverige

Låt oss ta det igen. Moderaterna gjorde det svårare att vara med i a-kassan för stora grupper svenskar. De sänkte ersättningarna och började på allvar utförsäkra arbetslösa till jobb och utvecklingsgarantin.  En utvecklingsgarati som i stort består av lär dig skriva CV kurser hos någon extern coach där deltagarna kan vara glada om de slipper hypnotiseras eller utsättas för beröringsterapi.  Eller med andra ord förvaring av arbetslösa där de ska söka arbeten som inte finns.

Moderaterna höjde a-kassa avgifterna så att en halv miljon svenskar under ett antal månader lämnade a-kassan för att aldrig komma tillbaka. Man kan också tala om de halverade komvux platserna, de försvårade möjligherna till universitetsstudier och  inte minst slakten på allt som var AMS utbildningar för arbetslösa. Det var ju det sista borgerliga politiker 2006 döpte till ams-trams.

Detta och mycket mer gjordes som en del i den moderata arbetslinje Fredrik Reinfeldt och Anders Borg drog upp inför valet 2006.  De arbetslösa var latta och slappa!  Det visst ju alla bland villahäckarna i Danderyd, Täby eller varför inte Göran Hägglunds Bankeryd där planerna för den moderata ekonomiska politiken drogs upp.

Att sedan försämringarna i socialförsäkringssystemen skulle göra det möjligt att sänka skatten för främst för de övre medelklassinkomsttagare och höginkomsttagare gör det hela bra ‘än bättre’.  Och visst var4för ska medelklassens och höginkomsttagare behöva betala för till ett socialförsäkringssystem de aldrig tänkte använda.  För inte blir man arbetslös eller sjuk som höginkosttagare. Förövrigt säger ju de moderata ideologin att man då sak stå för sitt eget försäkringsskydd villket jag är säker på att alla klarar ekonomiskt…..

Nu kan man i alla fall se resultatet. Moderaterna skapar utanförskap med sin politik. Stora grupper av svenskar har helt enkelt ställts utanför alla möjligheter att komma in i det etablerade
samhället. De i det redan existernade utanförskapet står ännu längre bort i  en kön som hela tiden fylls på med fler svenskar. Detta var väl inte avsikten 2006 när moderaterna talade om arbetslinjen. Eller?

I Göteborg är idag socialkontoren överfulla av allt från 18 åring  till 55 åringar. Alla har de gemensamt att de är utkastade eller aldrig kommit in i det socialförsäkringssystem som moderaterna valde att börja montera ner. De är arbetslösa. Som det skrivs i artikeln nedan har den moderat ledda regeringen och Arbetsförmedlingen förvånats över de låga a-kasseutbetalningarna. Jag är det inte eftersom jag nästan dagligen ser resultatet av förändringarna moderaterna gjorde där jag råkar jobba nu. D.v.s arbetslösa socialbidragstagare.

Det moderata utanförskapet kommer att leda till drastiska förändringar i den kommunala ekonomin och troligen organisation för många kommuner. En stor del av kommunernas intäckter kommer att behövas för att ta hand om arbetslösa de närmaste åren tror jag.

Bloggat:
I Vimmerby ökar budgeten utanförskapet igen…, Kraftig ökning av socialbidrag, Om pajer och pragmatism, Män(s)klig eller o(m)änsklig politik?,  Politiskt självmord?, Utmaningar lokalt, nationellt och globalt, Välfärdssystemet blir mer bidragstungt, Kostymnissarna kan bli samhällets olycksbarn, Lunchnotis: om bidrag som tyvärr ökar i Sverige

Nedanstående värt att notera i den borgerliga arbetslinjens Sverige med alltfler socialbidragstagare som faller ur de reguljära försäkringssystemen.

Oktober 21, 2009 – Sänkt reservationslön – nu bullar och frukt

NOTIS. Dagens Industri rapporterar om allvarliga överträdelser i Landskrona kommun där socialbidragstagare använts som gratis arbetskraft för kommunala tjänstemän:

"Sy ett lapptäcke åt chefen och få bullar till tack. Så har villkoren kunnat se ut för socialbidragstagare i Landskrona. "

Betalningen ska enligt Dagens Industri, som hänvisar till en utredning, ha varit "kaffebröd, frukt eller liknande". Det ska röra sig om en kultur som pågått i flera år.

Alliansfritt Sverige

Är det det verkligen det Sverige vi vill ha där kyrkans matkassar blir alternativet för sjuka, arbetslösa och många andra i moderaternas nya fattig Sverige. 

Det är den moderata arbetslinjen vi ser i praktiken nu i och med att hela socialförsäkringssystemet görs om till ett grundtrygghetssystem. Det var ju moraliskt fel att arbetslösa, sjuka och så vidare skulle leva på ‘bidrag’ istället för att arbeta. Så hette det i  valrörelsen 2006. Därför skulle lägre eller indragna ersättningar uppmuntra viljan att arbeta,

Så stod det ju skrivet i de ekonomiska teoriböcker och rapporter Anders Borg och Fredrik Reinfeldt baserade sin poltik på.

Utanförskapet skulle besegras genom morot och piska där jobbskatteavdraget för arbetsinkomster var moroten.

Nu blev det inte så. Istället växer köerna hos socialkontor och kyrkor med de nya Reinfeldt fattiga. De som slängts ut från de sociala trygghetssystemen eller vars ersättning minskats drastiskt.

I dagens Sverige borde definitionen för fattigdom vara riksnormen för socialbidrag där man kommit fram till att en ensam mamma bara behöver äta för 53 kronor om dagen.

Vi befinner oss i Södra innerstaden i Malmö, en av Sveriges fattigaste stadsdelar. Här lever hälften av barnen i fattigdom. Många mammor har socialbidrag och får klara sig på riksnormen. Då kan man inte äta för mer än 53 kronor om dagen.

Klockan är nio på morgonen och det är fullsatt i församlingshemmet. I år räknar Mariakyrkan med att dela ut närmare tusen matpaket.

Kyrkans mat – Leilas räddning | Wendela | Aftonbladet

Är det inte det ultimata utanförskapet att som allt fler tvingas till i takt med att neddragningarna och den ökade arbetslösheten att leva på välgörenhet? 

Det är människor som blivit arbetslösa, hamnat i tragedier och inte kunnat ta sig upp eller blivit urknuffade ur försäkringskassan. Det är sköra människor, säger Karin Österby.

Församlingen hjälper till med mat, kläder och stöd.

– Det jag tycker är mest beklämmande är att det är många ensamstående mammor som söker hjälp. De är redan så utsatta, säger Karin Österby.

I Malmö märker Mariakyrkan också av att allt fler människor har det dåligt ställt. Bara i år räknar kyrkan med att dela ut runt tusen matpaket till behövande och allt fler ensamma mammor vänder sig även till kyrkan.

Delar ut mat

Två gånger i veckan delar Frälsningsarmén vid Hornstull i Stockholm ut matkassar med matvaror som bröd, makaroner, korv, vita bönor och pasta.

Sedan förra månaden har utdelningen av matkassarna nästan fördubblats.

– Det är allt fler som söker hjälp hos oss, det har varit fullt här flera gånger. Förutom hemlösa är det även ”vanliga medborgare” som kommer för att få hjälp. Det är äldre människor och ensamstående föräldrar, säger Ingela Hedberg.

Kan inte betala hyran

– Folk har det svårt att gå runt i dag. Pensionärer kommer hit för de har inte råd att handla frukost själva, säger hon.

Till Stockholms stadsmission är det allt fler oroliga människor som hör av sig: många befinner sig i riskzonen för att bli hemlösa.

– Dels drabbas de som redan är hemlösa hårt av tiderna och de besparingar som görs i samhället. Jag får ta emot samtal från folk som haft boende länge och nu börjat få problem med hyran, säger Mija Bergman vid Stockholms stadsmission.

Kyrkans mat – Leilas räddning

Allt fler ber om hjälp – för att få mat på bordet | Nyheter | Aftonbladet

Ytterligare en i mängden av artiklar om hur socialkontoren har blivit den uppsamlande organisationen för resultatet av alliansens politik.

Om det var meningen att man i alliansens Sverige skall gå från sjukförsäkring till socialbidrag, något man bara kan få om man att totalt utblottade, har de borgerliga partierna lyckats.

Vällkommen till alliansens nya fattigsverige.

– Här ökar försörjningsstödkostnaderna, säger Gunnel Gyllander, socialchef Mora. Hon är en av många socialchefer som inte får budgeten att gå ihop.
Vad beror det på?
– Till största del beror det på Försäkringskassans förändrade bedömningar. Det är många som inte får sin sjukersättning längre utan kommer och söker försörjningsstöd istället.

175 socialchefer runt om i Sverige har svarat på fackförbundet SKTF:s enkät. Den ska spegla läget inför socialchefsstämman i Västerås som börjar på onsdag.

Nio av tio har någon gång sagt som Gunnel Gyllander i Mora, att budgeten inte går ihop.
– Nej, det gör den inte, säger hon.

Gunnel Gyllander har varit socialchef i nio år och hon tycker att det är svårare att få pengarna att räcka till idag jämfört med senast för två år sedan.
– Då gick vår verksamhet ihop.
Men det är något som har hänt nu då?
– Ja, det ser vi ju. Både försörjningsstödkostnaderna ökar och även placeringskostnaderna hos oss.

Nio av tio socialchefer ser brister i den egna verksamheten. De tycker att politikerna är för otydliga, det saknas prioriteringar när inte pengarna räcker till allt.

Nio av tio socialchefer klagar på brister – sr.se

Att leva på socialbidrag är oerhört knapert, barnen som lever i socialbidragsfamiljer under lång tid har ingen möjlighet att leva som andra barn. Socialbidraget ska ge en skälig levnadsnivå och så går det att ha det under kortare tid, men inte i längden. Det är inte hållbart, särskilt inte för barnen.

De nollklassade är en grupp som står nästan så långt utanför de svenska samhället man kan. Att de utgör en grupp på så många som 60000 svenskar tror jag de flesta svenskar inte hade en aning om.

Som jag tidigare sagt är fattigdom något som sällan syns i dagens Sverige.

Något som förvånat både politiker och svenskar än mer är hur många barn som lever med en eller flera ‘nollklassade’ föräldrar. Det passar inte in i bilden av socialbidragstagare som utslagna alkoholister och missbrukare.

Till det kommer den moderatledda regeringens arbetslinje. Just nu väller det in arbetslösa till de socialkontor som redan nu är överhopade med det nya fattigsverige.

Det är just förändringarna i a-kassan och nya riktlinjer hos försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som är den direkta orsaken eller med andra ord exakt den politik alliansen van valet med 2006 med lite mer än 100000 röster. Den moderatledda alliansens arbetslinje.

– Vi har en stor grupp arbetslösa som inte får någon a-kassa utan tvingas leva på försörjningsstöd, men vi vet inte om det beror på att de gått ur a-kassan eller att de inte kvalificerat sig. För oss är det oerhört viktigt att Arbetsförmedlingen hjälper de arbetslösa med försörjningsstöd på samma sätt som de med a-kassa. Vi har inte ekonomisk möjlighet att göra det, vi har till och med tvingats varsla 40 anställda om uppsägning, säger kommunalrådet Marie Olsson (S).

I Haparanda har socialbidragen ökat med 81 procent under 2008.
– Det finns en klar koppling till försämringen av a-kassan och sjukförsäkringen, säger kommunalrådet Sven-Erik Bucht (S).

Till och med i småföretagarkommunen Gnosjö har utgifterna för socialbidrag skjutit i höjden. Det beror till stor del på att den öppna arbetslösheten sexdubblats när industriföretagen varslat sina anställda om uppsägning.

– Det är framför allt ungdomar och invandrare som nu tvingas leva på försörjningsstöd. De är inte anslutna till a-kassan. Invandrarna har kanske inte den traditionen och många unga här har valt att ställa sig vid sidan om när avgifterna höjdes och arbetslösheten här varit så låg, säger Gnosjös kommunalråd Lars-Åke Magnusson (KD).

http://claeskrantz.se/arkivet/3955

Till det kommer alla de arbetslösa inskrivna hos arbetsförmedlingen som i bästa fall får grundbeloppet under förutsättning att de haft arbete. Som TCO skriver nedan handlar det om 7040kr före skatt.

För som väl alla vet betalar  även de utförsäkrade från a-kassan skatt som ligger högre än vad den arbetande svensken betalar. De jobbar ju inte….

För dessa hade det i praktiken varit mer fördelaktigt att gå över till att leva på socialbidrag från kommunerna om det inte hade varit så att de hade varit tvungna att vara utblottade på tillgångar.

..Cirka en fjärdedel, 160 000 personer, av de
inskrivna vid arbetsförmedlingen är oförsäkrade
och de flesta är under 25 år. För sin försörjning
är de hänvisade till grundbeloppet i
arbetslöshetsförsäkringen som utbetalas
också till dem som inte är med i a-kassan.
Villkoret är dock att man har haft ett arbete.
Grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen
ger 7 040 kronor per månad före skatt.
Viktigt att känna till är också att för den
första arbetslösa månaden går sju dagar bort
i karens, vilket gör att det endast är femton
ersättningsdagar den första månaden.
Tabellen nedan visar hur en arbetssökande
person som får grundbeloppet står sig i jämförelse
med dem som lever på försörjningsstöd,
det som tidigare kallades för socialbidrag.
Står det ett minus framför siffran i tabellen så
betyder det att inkomsten från grundbeloppet
är lägre än riksnormen för försörjningsstöd
(socialbidragsnormen). Försörjningsstödet
anger nivån på det som uppskattats till existensminimum
i vårt samhälle.

Diskussionen om vad som är skällig levnadsnivå i Sverige måste tas upp. Hur fattig får man vara. Vad accepterar Sverige som samhälle?

Är det ett värdigt slut för svenska pensionärer att leta tomflaskor för sin försörjning eller för ungdomar att inleda sitt arbetsliv på socialkontoren?

Somliga går med trasiga skor….

Jag vet inte vilken tur i ordningen som jag såg den gamla dam som jag brukar se numera letandes efter burkar och flaskor ute på stan idag på morgonkvisten, sorgligt nog är hon inte ensam ty allt fler människor som slagits ut från de sociala trygghetssystemen tvingas att göra som hon leta efter de burkar och flaskor som ger lite pengar i den anorektiska plånboken.

Martin Mobergs blogg: Somliga går med trasiga skor….

Förövrigt någon som kommer ihåg vad den moderatledda alliansregeringen sade om utanförskapet 2006?

Jag undrar hur många allianspolitiker som mött det verkliga utanförskapet långt bort från alliansväljarnas trygga villaområden och tankesmedjornas teoretiska seminarier om den svenska verkligheten.  Den alternativa verklighet som dessa svenskar sällan ser.

2/3 dels Sverige är här. Nu är frågan vilka politiker vill göra något?

Om inte annat vore det inte dags att de svenskar som vill ha något annat reagerade med att protestera.

Och varför klarar inte den svenska arbetarrörelsen, pensionärer, fack, LO, vänstern med flera av att göra vad de svenska villaägarna gjorde under den förra regeringen?

D.v.s åkta till Stockholm och protestera. Protestera lokalt och protestera så att det syns och hörs. ´Har man helt tappat förmågan där? Är man så passiviserade och orkeslösa?

Eller är det möjligen så att vi fått den regering vi förtjänar?

Något omöjligt i Sverige?
 

Bloggat:
Ja tack, höja socialbidraget låter bra, Ska socialbidragen höjas?, Parasiterna finns inte det har man redan konstaterat //Mr G, Detta är ta mig FAN inte klokt?.., Nu höjs röster för alliansens offer, Socialen påstod att vi var rika!, Cementerat utanförskap, Folkhemmet raserat på 4år., -Arbete åt alla, Avslöjade!

De är fattiga och får ingen ersättning från Försäkringskassan eller a-kassan. De har socialbidraget som enda möjlighet till försörjning under oöverskådlig tid.

De kallas nollklassade på fackspråk och de blir allt fler.

Nu kräver socialarbetare i Nyköping att riksdag och regering agerar.

Hur många människor i Sverige som är nollklassade och tvingas leva på socialbidrag år ut och år in vet ingen med säkerhet. I Nyköpings kommun har gruppen ökat med nära 26 procent från 2006 till 2008. Det innebär att totalt 294 personer är nollklassade. Överfört på hela riket kan det röra sig om uppemot 60 000 personer.

Att vara nollklassad är att inte ha någon inkomst registrerad hos Försäkringskassan och många har inte heller rätt till a-kassa. Många nollklassade är för sjuka för att stå till arbetsmarknadens förfogande. De saknar ofta rehabiliteringsinsatser och de är, eller riskerar att bli, långvarigt beroende av socialbidrag. Det visar vår undersökning Vuxna utanför välfärdssystemet. Enligt undersökningen är det tre grupper som dominerar:

27 procent har en psykisk sjukdom

20 procent lider av annan sjukdom eller fysiska besvär

17 procent har missbruksproblem

Gruppen började växa i början av 2000-talet och har sedan vår undersökning startades 2006 ökat för varje år. De nollklassade finns för det mesta inte med i den offentliga statistiken från Försäkringskassa och arbetsförmedling. I socialtjänstens löpande statistik särredovisas de vanligtvis inte heller.

Nu kräver vi i egenskap av social­arbetare att politikerna fattar beslut som gör att de nollklassade kan ta plats inom välfärdssystemet igen. Vi i har fått nog.

Dessa personer behöver hjälp med rehabilitering från sjukvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. För att nå resultat måste samtliga inblandade myndigheter samverka, men tyvärr fungerar inte den samverkan idag. Det beror på att de nollklassade är en oerhört lågt prioriterad grupp.

Gruppen nollklassade ökade väsentligt under de goda åren med full fart på arbetsmarknaden. Vad resultatet av årets kartläggning blir vågar vi knappast tänka på. Ännu fler sjuka som inte har rätt till sjukpenning, ännu fler arbetslösa som anses ha för komplicerade funktionshinder för att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Ännu fler barn som får växa upp i familjer där socialbidraget är försörjningen under mycket lång tid. Vad är det som händer i vårt samhälle? Oron bland personalen inom socialtjänsten i Nyköping är stor.

Om det är regeringens och riksdagens mening att vissa medborgare ska leva sina liv som socialbidragstagare, då kräver vi att socialtjänstlagen skrivs om så att det klart framgår att socialbidrag kan vara en stadigvarande försörjningsform och inte bara en tillfällig hjälp som man enligt lagen har rätt till.

Vi kräver höjda bidragsnivåer så att barn som växer upp i dessa familjer kan leva ett så vanligt liv som möjligt.

I Nyköping finns 266 barn som har en förälder som är nollklassad. Dessa barn har rätt att växa upp under anständiga ekonomiska förhållanden. Det ger inte det socialbidrag som enligt lagen är tänkt som ett tillfälligt stöd under en kortare tid.

Att leva på socialbidrag är oerhört knapert, barnen som lever i socialbidragsfamiljer under lång tid har ingen möjlighet att leva som andra barn. Socialbidraget ska ge en skälig levnadsnivå och så går det att ha det under kortare tid, men inte i längden. Det är inte hållbart, särskilt inte för barnen.

För de nollklassade som på grund av sjukdom eller andra funktionshinder inte får plats på arbetsmarknaden behövs nya insatser. Vi kräver att regering och riksdag tar ansvaret och ger alla inblandade myndigheter i uppdrag att arbeta med rehabilitering och stöd för den grupp medborgare som i dag står utanför vårt gemensamma välfärdssystem.

Socialbidraget måste höjas nu | Samhälle | Debattämnen | Debatt | Aftonbladet

Nu fortsätter vi arbetet med att möjliggöra för dem som varit sjukfrånvarande att få ett friskare liv och komma tillbaka till arbetsmarknaden. Nu kan vi redogöra för regeringens insatser för att skapa broar mellan sjukförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken.

Lögnen nummer ett från alliansregeringen är att det finns aktiva insatser. Det finns inga aktiva insatser inom den alliansdrivna arbetsmarknadspolitiken från statens sida.

Allt handlar om en enda sak. Oavsett förutsättningar ska den arbetslösa/sjuka ut och söka arbete eller sysselsättas i oändliga praktikjobb. Eller med andra ord. Aktiviteten ska den arbetslösa själv stå för.

Sen är det lite väl magstarkt att beskriva åtgärden att skicka 50000 svenskar till kommunernas socialkontor som ett friskare liv för personer som är för sjuka för att arbeta och för friska för att vara sjuka!!

Frisk i det här sammanhanget är förstås att kan du röra på en kroppsdel och stå på benen vilket ska indikera arbetskapacitet. Det är förstås humant av alliansregeringen att inse att de tidigare långtidssjukskriva som vårdas på sjukhus har vissa svårigheter att delta i verksamheter på arbetsförmedlingen och därför borde få förlängd sjukpenning.

Vår bedömning är att det i ett fåtal fall inte är möjligt för en tidigare långtidssjukskriven att delta i verksamhet vid Arbets-förmedlingen. Detta kan exempelvis gälla om personen vårdas på sjukhus eller på annat sätt får omfattande vård i hemmet eller via sjukvården. Regeringen anser att förlängd sjukpenning i sådana fall ska kunna betalas ut utöver de tidsramar som nu gäller. Detta kommer även att gälla för den som inte kan få ytterligare tid med tidsbegränsad sjukersättning.

Sen kanske det kommer som en chock för den alliansregering som lever i sin alternativa verklighet att arbetsgivare vill inte ha anställda med mindre än 100% arbetskapacitet. Helst 115%.

Det finns ingen efterfrågan på arbetshandikappade och sjuka på den reguljära svenska svenska arbetsmarknaden. Eller intresse från arbetsgivare att ta in och rehabilitera människor på den arbetsplats där de blev sjuka från början.

Cyniker hade undra om det verkligen är för de sjuka friska människorna den moderatledda alliansen driver sin arbetslinje. Eller är det för att möjliggöra skattesänkningar?

Oavsett undrar jag över livskvalitet för arbetsprogram inom kommunerna eller samhall där de flesta av de 50000 nu frisk/sjukförklarade lär hamna. Och att varje dag sitta med sin sjukdom samtidigt som de förväntas utföra något på en arbetsplats.

Också, inser människor som röstade på alliansen att det var exakt denna politik Fredrik Reinfeldt talade om när han beskriv den moderata arbetslinjen.

För det är moderaternas arbetslinje det handlar om. Inget annat. Precis som hos arbetsförmedlingen är den regeringen som bestämmer.

Så skjut inte budbäraren dvs. Försäkringskassan för vad som är alliansens politik.

Mer i media:

Arbetsprogram ersätter sjukpenning, Läsarstorm mot Försäkringskassans nya hårda regler,

Reglerna är inte för hårda”, Sjukförsäkringen är inte till för att man ska fastna

Bloggat:

Resursbloggen, Kent Persson (m) blo…, Peter Andersson – me…, Roger Jönsson och Gunnar Axén – om soc…, Vi bryter utanförskapet för de långtidssjukskrivna,

50000 människor att lämna sjukförsäkringen då deras dagar med sjukpenning eller tillfällig sjukersättning tar slut. Vi förstår att det finns en oro hos många hur deras framtid kommer gestalta sig. För den som har ett arbete att gå tillbaka till faller ansvaret på arbetsgivaren att se till att arbetsmiljön och arbetsuppgifterna anpassas så att även den som varit sjuk länge känner sig behövd.

För den som inte har ett arbete har Arbetsförmedlingen en viktig uppgift att fylla. Däremot ska den som på grund av sjukdom uppenbarligen varken kan gå tillbaka till sin anställning eller delta i några aktiviteter vid Arbetsförmedlingen kunna få fortsatt ersättning från sjukförsäkringen på samma nivå som tidigare, tills dess att personen tillfrisknat.

Det är viktigt med ett personligt mottagande och ett bra stöd hos Arbetsförmedlingen. Regeringen inför från årsskiftet ett nytt arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram, som syftar till att fånga upp den långtids sjukfrånvarandes förutsättningar och behov av stöd.

Denna möjlighet erbjuds personer som antingen saknar ett arbete eller behöver stöd för att kunna återgå till sitt tidigare arbete.

Alla Arbetsförmedlingens insatser står till buds. Det kommer exempelvis vara möjligt att direkt efter avslutad introduktion få en plats i arbetslivsinriktad rehabilitering, kortare arbetspraktik, eller deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingen kan även erbjuda jobb med lönebidrag, jobb hos Samhall, nystartsjobb och jobb med särskilt anställningsstöd.

Under tiden som en person deltar i introduktionsprogrammet och andra arbetsmarknadspolitiska program utbetalas aktivitetsstöd på vanligt sätt.

Det kommer även att gälla den som får tjänstledigt från sin anställning för att delta i ett program. Regeringen föreslår också en snabbare väg tillbaka till en arbetslöshetskassa för den som under sin sjukdom lämnat arbetslöshetskassan.

För den som varit långvarigt sjukfrånvarande och avslutat sitt medlemskap under perioden 2007 fram till i år blir det nu möjligt att återinträda i a-kassan redan från den 1 oktober och att upparbeta ett medlemsvillkor på endast tre månader i stället för tolv månader.

Det är viktigt att regelverket utformas så att den som varit sjuk länge erbjuds en möjlighet att få inkomstrelaterad ersättning. Vi föreslår därför också att den överhoppningsbara tiden förlängs från fem till tio år vid styrkt sjukdom.

Stöd för återgång till arbetslivet | Brännpunkt | SvD

Vad det handlar om är ganska enkelt. Och något som jag tänker fortsätt tjata om tills folk fattar.

Bristen på arbeten och ett reellt utanförskap från arbetsmarknaden är orsaken till att allt fler svenskar helt eller delvis nu får leva på socialbidrag. Det handlar både om ett socialdemokratiskt misslyckande före 2006 och alliansens katastrofala arbetslinje som i praktiken innebar en slakt på alla former av omställningsåtgärder för den arbetslösa. Det som alliansföreträdare döpte till AMS-trams.

Socialdemokraterna inledde ‘light’ versionen arbetsmarknadspolitiken 2000 med nerdragningar av kvalificerad åtgärder för att spara pengar. Istället skulle det sökintensifieras på arbetsförmedlingen tillsammans med datoriserad arbetsstationer där den arbetslösa själv gjorde en stor del av jobbet.  Inte helt olikt den modell bankerna började tillämpa när man inte ville ha kunder.

Det enda som behövdes var att man sökte oftare och var bered att ta vilket jobb som helst, var som helst, under vilka förhållanden som helst. Utbildningar eller andra åtgärder låste in de arbetslösa och hindrade dem från att ta de jobb som fanns blev också alliansen argument under valrörelsen 2006.

Det är förstås en åsikt som bygger på en total okunskap om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Det krävs kvalifikationer och relevant erfarenhet för att få ett arbete i Sverige. Den låglönemarknad som alliansens ekonomer satte sitt hopp till finns inte i Sverige. Bland annat därför att det är väldigt svårt att sänka sin standard och leva billigt i Sverige jämfört med t ex. USA. Det är väldigt få svenskar som bort och jobbar från sin bil.

Alla
grupper på arbetsmarknaden drabbas av högre arbetslöshet under 2009 och
2010. Störst ökning sker bland ungdomar och utomeuropeiskt födda. Dessa
grupper består av många personer som för första gången träder ut på
arbetsmarknaden och situationen påverkas dessutom av en ovanligt stor
ökning av antalet i befolkningen i dessa grupper. Andra grupper som
drabbas hårt är funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga samt äldre
55-64 år. En gemensam nämnare för dem som blir arbetslösa är ofta kort
skolutbildning.

Alla dessa grupper riskerar att hamna långt bak i kön när de då ska
konkurrera med ett kraftigt stigande antal arbetslösa med god
utbildning och arbetslivserfarenhet.

- Vi på Arbetsförmedlingen gör vårt yttersta för att hjälpa dessa
grupper in på arbetsmarknaden. Men vi alla måste ta ett samhällsansvar
och göra vårt yttersta. Bland annat måste de arbetsgivare som har
möjlighet bereda plats till alla arbetssökande som är i behov av
arbetspraktik. Dessutom är det viktigt att vi får en kraftfull
utbildningssatsning i det reguljära utbildningssystemet, säger
generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist.

Prognosen bygger bland annat på intervjuer som Arbetsförmedlingen
har gjort med närmare 13000 arbetsgivare. Majoriteten av företagen
uppger att de har stor överkapacitet på personal. Det förutses leda
till fortsatt stora neddragningar av personal. Sysselsättningsnedgången
bedöms till 125000 under 2009 och till 135000 år 2010, vilket
tillsammans motsvarar en minskning med 5,8 procent. Det betyder att
hela sysselsättningsökningen under den senaste högkonjunkturen åren
2005 till 2008 raderas ut. Man får gå tillbaka till början av
1990-talet för att hitta en större jobbförlust.
http://www.arbetsformedlingen.se/Go.aspx?a=85287

Vad som framgår mellan raderna i arbetsförmedlingens rapport ovan förutom att Sverige kommer att ha arbetslösa nästa år är AFs totala brist på åtgärder. Och en desperat vädjan om utbildning eller kompetenshöjande åtgärder till alla dessa arbetslösa svenskar.

En vädjan som AFs föregående GD framförde och väl fick sparken för av alliansregeringen. 

Att rapporten sedan förutsätter att arbetsmarknaden stabiliseras på en lägre nivå 2010 får mig att undra hur hög arbetslösheten kan bli vid en fortsatt än djupare långkonjunktur? Och hur många svenskar som kommer att leva på socialbidrag och i  utanförskap. 

Att sedan majoriteten av den politiska bloggarna enligt knuff.se är helt fokuserade på en sak. PP i bryssel och ‘integritetsfrågor’ säger väl att en s.k progressiv bloggsfär inte existerar i Sverige?

Mer i media:
Antalet arbetslösa stiger nästa år,

Bloggat:
Sluta larva er!, tisdag, Prognoser är prognoser, Det är dags att gå vidare,

Andra bloggar:
En socialdemokrat kvar i Stockholm? Hur?, Pizzaeffekten och rörelsen, Fem skäl för att rösta. Juni 7, 2009 – Fjellner och rasregistereringen, Tuve Skånberg & Per Landgren, Moderaterna på dekis, Permalink

Fler behöver ekonomiskt bidrag – sr.se

Till Socialstyrelsens pressmeddelande

Läs hela rapporten från Socialstyrelsen (pdf)

I går kom Socialstyrelsens årsrapport, som visade allt fler svenskar får socialbidrag för att klara sin ekonomi.

Men rapporten visade bara en del av den bistra verkligheten för många, en svag ökning av antalet socialbidragstagare under året.

Förra året behövde 215 200 hushåll i Sverige ekonomiskt bistånd någon gång, det är 5,6 procent av alla hushåll.

I dag är de fler som behöver bistånd, exakt hur många vet ingen, men under årets första tre månader ökade kommunernas utbetalningar av socialbidrag och introduktionsersättning med 13 procent jämfört med samma period förra året.

Den höga arbetslösheten är den stora orsaken, enligt Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Växjö universitet.

–  Vi såg ju att socialbidragsökningen fortsatte långt efter den ekonomiska nedgången på 1990-talet. Den nådde sin kulmen först 1997, medan den ekonomiska krisen kulminerade kanske 1994-1995, så det finns ju fördröjningseffekter, säger Tapio Salonen.

Enligt Tapio Salonen är det de yngre och de nyanlända invandrarna som har det allra svårast att sig ur ett bidragsberoende, eftersom man saknar etablering på arbetsmarknaden.

Det som alla kritiker av alliansens arbetslinje sagt skulle hända är nu på väg att ske. Istället arbete och egen försörjning är nu allt fler svenskar på väg in i ett långvarigt socialbidragsberoende.

Var meningen med alliansens arbetslinje att fler svenskar skulle gå på socialbidrag och leva på existensminimum efter 4 år med alliansen samtidigt som andra svenskar, de med medelhöga och höga inkomster alldrig haft det bättre? Om de har arbete.

Det är just förändringarna i a-kassan och nya riktlinjer hos försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som är den direkta orsaken eller med andra ord exakt den politik alliansen van valet med 2006 med lite mer än 100000 röster. Den moderatledda alliansens arbetslinje.

– Vi har en stor grupp arbetslösa som inte får någon a-kassa utan tvingas leva på försörjningsstöd, men vi vet inte om det beror på att de gått ur a-kassan eller att de inte kvalificerat sig. För oss är det oerhört viktigt att Arbetsförmedlingen hjälper de arbetslösa med försörjningsstöd på samma sätt som de med a-kassa. Vi har inte ekonomisk möjlighet att göra det, vi har till och med tvingats varsla 40 anställda om uppsägning, säger kommunalrådet Marie Olsson (S).

I Haparanda har socialbidragen ökat med 81 procent under 2008.
– Det finns en klar koppling till försämringen av a-kassan och sjukförsäkringen, säger kommunalrådet Sven-Erik Bucht (S).

Till och med i småföretagarkommunen Gnosjö har utgifterna för socialbidrag skjutit i höjden. Det beror till stor del på att den öppna arbetslösheten sexdubblats när industriföretagen varslat sina anställda om uppsägning.

– Det är framför allt ungdomar och invandrare som nu tvingas leva på försörjningsstöd. De är inte anslutna till a-kassan. Invandrarna har kanske inte den traditionen och många unga här har valt att ställa sig vid sidan om när avgifterna höjdes och arbetslösheten här varit så låg, säger Gnosjös kommunalråd Lars-Åke Magnusson (KD).

Att kommunerna, eller särintresset som Fredrik Reinfeldt kallade dem, varslar om uppsägning eller drar ner på verksamheter för att klara en budget som får ta kostnaderna för den moderata arbetslinjen tycks inte många förstått bland vanliga svenskar.

– Regeringen har ensidigt inriktat sig på att ställa krav på dem som stått utanför arbetsmarknaden. Det är som om det vore deras personliga egenskaper som är problemet. Tapio Salonen pekar på att bara 55 procent av de arbetslösa uppfyller kraven i arbetslöshetsförsäkringen. År 2004 var det 70 procent.

– Allt fler står utanför det försäkringssystem som vi vant oss vid. Och när jobben då försvinner får vi en väldigt alarmerande situation.

Växjöprofessorn anser att de arbetslösa nu håller på att skiktas i två grupper, där de utan försäkringsskydd skjuts allt längre bort i periferin.

Också docent Eva Mörk på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering talar om en uppdelning av de arbetslösa. De som lever på socialbidrag hänvisas ofta till aktiviteter arrangerade av kommunerna medan de arbetslösa som får arbetslöshetsersättning erbjuds åtgärder i Arbetsförmedlingens regi. Den lilla forskning som gjorts tyder på att det senare håller bättre kvalitet.

Hon säger att kraven på socialbidragstagarna tenderar att öka ju tuffare tider det är – trots att det är mycket svårare att ta sig ut ur bidragsberoende och skaffa arbete när det är krisår.

– Det är tvärtom mot vad man skulle kunna tro, man kan tycka att man skulle ställa hårdare krav när det faktiskt går att få arbete

Sen för att återigen upprepa ett gammalt argument som jag tjatat om de senaste två åren. Hos den arbetsförmedling som idag har 3000 mindre i personal sedan 2006 hamnar de som AF inte har myndighetsansvar för längst ner i prioriteringsordningen. Minst resurser går till de som har socialbidrag och är arbetslösa. Det är istället kommunerna som får ta det ansvaret. 

Likadant tanken att hårdare krav hjälper arbetslösa att bli anställningsbara något som i säg är en  löjlig tanke och bygger på en total okunskap hur svensk arbetsmarknad fungerar. Eller är det ett förakt mot de arbetslösa som lata? Där är ekonomernas morot och piska teorin tillämpad i verkliga livet. Eller möjligen nannylinjen tillämpad på arbetsmarknadspolitiken.

Sverige är på väg ut i ett socialt och ekonomsikt tudelat land med alliansens arbetslinje. Här behövs det mycket hårdare argumentation mot detta från främst socialdemokratin och LO. TCO har faktiskt tagit striden och gått ut hårdare än vad varken socialdemokratin eller LO klarat.

Enkelt uttryckt tror jag vad om behövs just nu är stenhård konfrontationspolitik med en allians som är på väg att riva ett samhällsbygge som det tog mer än 60 år att bygga upp. Det kallades då folkhemmet och den bärande tanken var att det skulle finnas plats för alla. Så ser inte verkligheten ut i det delade Sverige.

Bloggat:
Alliansens drömsamhälle är här!,  A-kassan och Arbersförmedlingen leker diktator, Utanförskapet ökar i alliansens Sverige

Mer i Media:

Joshua Delnero är bara en av allt fler i Sandviken som får socialbidrag. Jämfört med samma period förra året har utbetalningarna ökat med 30 procent och budgeten är spräckt för länge sedan. Och det väntas bli ännu värre när bygdens dominerande industri Sandvik gör sig av med omkring 1.000 personer den närmaste tiden. Med början på tisdag får 450 kollektivanställda besked om att de förlorar jobbet.

De sociala myndigheterna i Sandviken är oroliga över utvecklingen. De kopplar ökningen av socialbidrag inte bara till lågkonjunkturen. Förändringarna av a-kassan och nya riktlinjer hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gör att socialkontoren får besök av grupper som inte tidigare varit aktuella för socialbidrag. En sådan grupp är ensamstående mellan 40 och 59 år som mist sin sjukersättning från Försäkringskassan.

– Många av dem är inte alls redo att söka jobb. Socialbidraget blir som någon sorts sjukersättning fast från oss i stället, säger Anna Danielsson, chef för individ- och familjeomsorgen i Sandviken.

Hon får medhåll av Katarina Gröndahl som är chef för ekonomienheten:

– Det är en utopi att alla ska komma ut på arbetsmarknaden. De som har gått på sjukersättning länge har väldigt svårt att tro på att de ska få något jobb. Jag tycker nästan att man kunde införa en sorts socialbidragspension. I praktiken blir det ändå så, säger hon.

Det som oroar mest är ändå den kraftiga ökningen av ungdomar som söker försörjningsstöd. Tidigare har många av dem klarat sig tack vare olika vikariat och jobb på Sandvik. Men nu när jobben sinar står de utan försörjning. Många av dem har ingen gymnasieutbildning. De har inte kvalificerat sig för a-kassa eller helt enkelt struntat i att gå med. Social­förvaltningen och Arbetsförmedlingen försöker få så många som möjligt att delta i olika pröva på-program.

– Men det blir väldigt tydligt hur klyftorna växer. I alla grupper finns det de som är lite taffliga och inte riktigt vågar ta för sig. De halkar ofrånkomligen efter, säger Katarina Gröndahl.
I hela landet väntas socialbidragen öka med femtio procent de närmaste åren, från

"Det blir väldigt tydligt hur klyftorna växer" – DN.se

Det finns ganska många myter om den svenska arbetsmarknaden. En myt är att bara du ligger i och söker arbete får du också arbete. Eller för att citera Anders Borg ‘– Det gäller att gå upp på morgonen och inte vända på dygnet’. De är också därför 100-tusentals svenskar tränas i att skriva CV  i enlighet med denna arbetslinje. Till arbetsgivares förtvivlan som dränks i CV om de annonsera offentligt.

För enligt finansministern handlar den svenska krismodellen om en aktiv arbetsmarknadspolitik.

– Vi måste se till att de som är arbetslösa fortsätter att söka jobb, sa finansministern.

– Tyvärr tenderar de arbetslösa att inte söka lika många jobb när antalet lediga platser går ner. Det måste vi hindra genom att motivera människor att vidga sin sökkrets.

För även om det går 3 000 sökande på 300 lediga jobb är erfarenheten entydig, menade Borg: Det lönar sig att fortsätta kämpa och det lönar sig att skriva ytterligare en ansökan. Är man dessutom beredd att resa lite längre till arbetet ökar möjligheterna ytterligare. Han varnade för att hamna i arbetslöshetens ekorrhjul.

– Det gäller att gå upp på morgonen och inte vända på dygnet, sa finansministern

Borgs budskap: Sök många jobb och vänd inte på dygnet | Nyheter | Aftonbladet

Verkligheten ser förstås helt annorlunda ut.  Eller kanske mer korrekt är delad. I den ena verkligheten existerar knappt arbetslösheten annat än som ett abstrakt begrepp medan i den andra extremen är ett arbete något man bara drömmer om.

Det handlar om ett social och ekonomiskt delat Sverige som politiker ur alla läger verkar ha svårt att se eller erkänna.  Och en uppdelning i vad jag kallar ett A, B och C lag på den svenska arbetsmarknaden. C-laget står här i stort sett utanför den reguljära arbetsmarknaden.

En stor grupp svenskar är helt enkelt inte anställningsbara enligt de kriterier som finns på den moderna arbetsmarknaden.  Och ovilja att ta in ‘fel’ personer som kanske inte passar in på arbetsplatsen från arbetsgivare. Man tar in det man känner igen och kan relatera till.

En annan myt är att det bara handlar om unga arbetslösa kommunerna får ta ansvar över. De är svenskar i alla åldrar och från olika bakgrunder.

För att återgå till de kommunala Jobbtorgen i Stockholm och dess motsvarigheter runt om landet är de ytterligare ett bevis på den havererade statliga arbetsmarknadspolitiken. Här får kommunen rycka in som en b-arbetsförmedling för de grupper som fallit ifrån eller aldrig kommit in på den reguljära arbetsmarknaden och som arbetsförmedlingen i stort inte längre befattar sig med. De är knappast en nyhet att de grupper AF inte har myndighetsansvar över hamnar längst ner på prioriteringslistan.

Att sedan jobbtorgens främsta uppgift är förutom övervakning av de arbetslösa är att se till så att de arbetslösa går över till annan försörjning får mig att undra hur bra de insatserna är. Liksom att en stor del av deltagarna sedan ‘försvinner’ borde få en del att reagera. 

Förövrigt hur tänker man i Stockholm om man drar in möjligheten att resa för arbetssökande? Att snålheten bedrar visheten verkar vara en bra beskrivning.

Vore det inte bättre med en enhetlig statlig arbetsförmedling som alla kunde vända sig till. Där det fanns resurser för alla oavsett bakgrund? Där man kunde slussa folk vidare till relevant arbete, praktik eller utbildning.

Även socialdemokraterna har idag inget svar vad som ska hända med den allt större grupp av svenskar som fallit ut från den reguljära arbetsmarknaden vad jag uppfattat. Det fanns en jobbkris även före 2008 som oppositionen helt missat att tala om.

Ett tips är att det går inte att gå tillbaka till 2006. Istället måste hela systemet för arbetsmarknadspolitik reformeras och i många fall kapacitet byggas upp igen.

En politik där ‘alla ska med’ och en rättvis arbetsmarknadspolitik borde vara ledorden. Förutsättningarna att få hjälp vid arbetslöshet ska inte skilja beroende på social eller ekonomisk situation.

Det är introduktionskurs för unga arbetslösa på Jobbtorg Kista. Två trappor ovanför shoppinggallerian sitter tolv unga män och tre unga kvinnor – alla är under 25 och lever på försörjningsstöd.

– Referenser, ni måste se till att skaffa er referenser. Vet ni vad referenser är? frågar jobbmatcharen Anki Pettersen och får några spridda nickar till svar.

Det är vecka tre av fyra på kursen, cv-skrivande, intervjuteknik och arbetsrätt har gåtts igenom, snart är det dags för nästa steg. Några kommer att hamna i en grupp som ska matchas mot lediga jobb, andra kanske får gå en kortare yrkeskurs eller arbetsträna. Några av dem kommer att få jobb på lager, inom servicesektorn eller vården. Andra kommer att bli besvikna. De kanske får en praktikplats, fast de mest av allt i hela världen vill ha ett jobb.

– Men så får ni inte tänka. En praktikplats är kanske den viktigaste ingången man har. Funkar det bra kanske man får ett jobb, i vilket fall som helst så får man en bra referens. Det är guld värt, förklarar Anki Pettersen.

Sedan starten för ett drygt år sedan har 1.000 ungdomar från Järvafältet passerat genom Jobbtorget. I snitt har ett 40-tal i månaden blivit självförsörjande genom jobb eller studier. Under tre månader i höstas toppade man med drygt 50 i månaden. Men hittills i år har antalet sjunkit drastiskt, från 50 i januari till 39 i februari och 22 i mars.

– Det kommer att bli betydligt tuffare. Vi måste bli bättre på att sätta in tidiga insatser och på att tänka långsiktigt, konstaterar Anki Garcés, gruppledare på Jobbtorget.

I dag är 320 personer i åldern 16–25 år inskrivna på Jobbtorg Kista. En rätt stor andel av dem kommer att ”försvinna” utan att kommunen vet vart de tar vägen, kanske så många som 25 procent. Då får de inte längre något socialbidrag och det är oklart hur de försörjer sig. Rinkeby-Kista stadsdel har ansökt om en halv miljon kronor för att kartlägga hur många det är som står helt utanför. Som DN berättade i torsdagens tidning vet man dock att hela 38 procent av alla 20–25-åringar i Husby står utanför såväl skola som arbetsmarknad.

[–--]

Ytterligare ett stort hinder är att de som lever på försörjningsstöd inte längre får något SL-kort.

– De har inte råd att ta sig någonstans. En jobbintervju på andra sidan stan är för de flesta en ekonomisk omöjlighet. Det är svårt att förstå, men det är dagens sanning, säger Anki Garcés.

Men kanske är det ”värsta” att många av föräldrarna inte har några egna nätverk eller jobb.

– Klart man har sina föräldrar som förebilder. Har de inget jobb påverkar de hela ens situation, då kan de inte stötta en på något sätt, konstaterar Sally Mustafa.

Allt tuffare skaffa jobb till de unga – DN.se

Är det en del av alliansens arbetslinje att en generation ungdomar ska inledda sitt arbetsliv på socialkontoren och att kommunernas ekonomin ska urholkas för att de tvingas ta det ansvar för arbetslösheten staten inte gör.

Det verkar så.

Och det handlar inte om 18 åringar som flyttat hemifrån, utan vad som i andra sammanhang anses vara vuxna 20-25 åringar.

Frågan är vad som kommer dras ner när arbetslösheten blir den gökunge som äter upp den kommunala välfärden? Skola, äldrevård, dagis? Listan är lång på det som Fredrik Reinfeldt och alliansen kallade ett särintresse när de bad om statligt stöd.

Den statliga arbetsmarknadspolitiken har havererat.  Arbetsförmedlingen, om inte alliansen ändrar något i vårpropositionen, får idag mindre pengar än vad de hade 2006. Mitt i en högkonjunktur. Och har 3000 mindre anställda som ska hantera den värsta

Bara i Göteborg finns det nu 4000 fler arbetslösa ungdomar än för ett år sedan. Och fler kommer. Liksom äldre arbetslösa från de industrier som nu avfolkas snabbt i väst-sverige och förstås de redan existerande arbetslösa.

Det är en arbetslöshetskris för en del av sverige. Dock ej ännu för de samhällsgrupper som brukar räknas som alliansens kärnväljare. Jag räknar med att åtgärder, om det kommer några från alliansen, sker då när de egna grupperna drabbas.

Så ser verkligheten ut i det socialt och ekonomiskt delade sverige. Och som Aftonbladets fattigblog rapportera kraven på socialbidragstagarna är stenhårda. Och selektiva beroende på kommun och socialkontor.

Barns sommarjobbspengar ska inte dras från socialbidraget – men det görs ändå

Krisen tuffast för ungdomar | Nyheter | Aftonbladet

Nu tvingas en hel generation ungdomar till socialen.

I mer än hälften av Sveriges kommuner är unga den grupp socialbidragstagare som ökar mest, kan Aftonbladet avslöja.

Och kommunerna får klara utgifterna själva – de får ingen hjälp i regeringens vårbudget som läggs i morgon.

När den ekonomiska krisen förvärras är det ungdomarna som drabbas hårdast. I så många som 121 kommuner är ungdomar den grupp socialbidragstagare som ökar mest just nu.

I ytterligare 26 kommuner ökar de mest, jämsides med andra grupper.

Det innebär att unga ökar mest i 147 kommuner, alltså i mer än hälften av alla kommuner. Det är skyhögt över den näst största gruppen, ensamstående, som ökar mest i 34 kommuner.

– Ungdomarna står helt klart för den största ökningen. I november var 25 procent av hushållen som uppbar ekonomiskt bistånd under 25 år. I februari var siffran uppe i 32 procent, säger Rigmor Ekman på Växjö kommun.
Ingen hjälp

I lågkonjunkturen ökar pressen på landets socialkontor dramatiskt. Det visar Aftonbladets enkätundersökning.

Kommunerna får dessutom vänta på hjälp från staten.

Ökade statsbidrag som kan hjälpa dem att lösa socialbidragsfrågan får de vänta på tills nästa års budget.

Eftersom jag är en elak cyniker misstänker jag att det avgörande argumentet för att låta reporter leva på socialbidragsnormen under en månad och skriva en blogg att det var kostnadseffektivt för Aftonbladet. I alla fall jämfört att sätta en grupp reportrar att gå igenom, intervjua och sammanställa reportage från verkligheten. I Aftonbladets blogg kan ju också berörda själva skriva in sina berättelser vilket ABs Martin Aagård tydligen ser som frontlinjen för den nya journalistiken?

Eller är det möjligen en variant av bankernas gör det självbetjäning att låta folk skriva sina egna berättelser kring fattigdom?

Om inte annat ger fattigbloggen ett roligt sätt för Aftonbladet att föra in lite verklighet till läsare som hellre läser om dansande kändisar, modebloggar eller den senaste skandalen för dagen. Likt den svenska medelklass där många blir arga om man vågar påvisa att det finns fattigdom i sverige. Av döma av kommentarer på fattigbloggen. Och visst är det en seger för fattigbloggen och de läsare som skrivit om frågan att man nu i Stockholm ska tillämpa den nationella normen för hur mycket el ett socialbidragshushåll får förbruka. Reglerna har förstås funnits i ett antal år….

Man kan undra hur många som fick välja mellan mat eller el under den tiden i stockholm?

Fattigbloggen – Tacka Ronnie, nu höjs elgränsen!

Nu måste de höja gränsen för hur mycket el du får förbruka som socialbidragstagare i Stockholm. Från 150 kwh i månaden för en ensamstående. Till 180 kwh. Som i övriga landet.

Alla socialkontor måste följa de nya reglerna med omedelbar verkan. Information om det nya beslutet kommer inom några dagar. I dag tvingas många betala den överskjutande delen själva. Det vill säga ta av matpengarna.

Frågan är förstås varför journalisterna på AB inte tidigare granskade levnadsvillkoren för t ex socialbidragstagare i Stockholm. Då kunde man ju ställt frågan varför fattiga fick välja mellan att äta eller elkraft om de gjorde av med mer än 150 kwh i månaden?

I grunden handlar det om den svenska medelklassen dit även majoriteten av journalisterna hör vill eller kan se den fattigdom som är högst verklig. Från tiggare, utslagna i kollektivtrafiken man tar några steg förbi till till de fattigboende områden där man lever på gränsen till svält i ofta överbefolkade miljonprograms områden.

Den brännande politiska frågan är förstås om fattigdomen ökar och alltfler slås ut i det alliansen kallar utanförskap tack vare de hårdare reglerna för de olika socialförsäkringarna och en misslyckad  arbetsmarknadspolitik. Något jag svarar ja på. Alliansens arbetslinje leder till bidrag, inte arbete. Inte heller socialdemokraterna och den övriga oppositionen som gjorde ett bra jobb före 2006. Men alliansen accelererade ett existerande problem.

Sen håller jag med Karin Olsson om en slutsats nedan även om resten var den vanliga dogman från borgerliga ledarskribenter. Samordningen fungerar inte mellan staten och kommunerna. Det är en rundgång mellan arbetsförmedling, försäkringskassa, a-kassa, socialkontor och statliga eller kommunala aktivitetscenter. Inklusive som senaste part nu 3 miljarder från alliansen till statliga jobbcoacher.

Karin Olsson: Pinsamt att leka fattig – Ledare – Expressen.se

Jessica
Ritzén hade gjort en större journalistisk gärning om
hon i stället granskat socialbidragets stora problem. I november
kom Välfärdsrådet (SNS) med rapporten ”Fattigdom i
folkhemmet” som satte på pränt hur uselt socialkontoren
arbetar i de flesta kommuner.

De hjälpsökande behandlas som en homogen massa: personer utan
jobb, men fullt kapabla att utföra någon typ av arbete,
bemöts likadant som de psykiskt sjuka. Tillsammans samlas de i ett passivt bidragsmottagande.

Bristen på samordning mellan det statliga
välfärdssystemet och kommunernas socialtjänst är
anmärkningsvärd. Rapporten föreslog att alla borde
få en individuell bedömning av vilket stöd de
behöver, till exempel av arbetsförmedlingen eller
vården.

Alla som var
arbetsföra skulle sedan aktiveras på ett sätt som
förde dem närmare egen försörjning. De som var
oförmögna till ett vanligt jobb skulle få en annan typ
av handlingsplan. SKL, Sveriges kommuner och landsting, tyckte det var
en bra idé och ville testa i ett antal pilotkommuner. Det
är beklämmande att detta inte redan är rutin. Så
många som cirka 400 000 personer får
försörjningsstöd i dag, till en kostnad av nio
miljarder. Det mänskliga priset kan inte räknas i kronor.
Ändå är hanteringen undermålig.

Vågar eller kan aftonbladet gå in och granska hur nyfattigdomen ökar och vad som ligger bakom? Hur verkligheten ser ut i dagens sverige för miljoner svenskar. Som Johan Croneman skriver finns verkligheten att se för alla som vill inklusive journalister. Om man vill bedriva granskande samhällsjournalistik-

Slutfrågan blir förstås vad händer med fattigbloggen efter att socialbidragsmånaden är för dess bloggande journalist? Det fattiga svenskarna finns kvar och ökar där majoriteten bara önskar de kunde få hjälp och stöd till ett arbete som betalade en hygglig lön.

Mer i media:
Jan Helin: Aftonbladet går lite före, bara!, Johan Croneman svarar Jan Helin, Helin slår tillbaka mot Croneman – och får mothugg

Bloggat om fattigbloggen:
Jag vill veta var hon har köpt sin tröja,Reflekterande läsning & sandkastande medieelit, Irriterande, Fattigbloggen, Enklare att leka samarit än att sätta sig in och leka fattig, ”Fattigbloggen” – a poor excuse for a blog?,

Johan Croneman: ”Berätta om verkligheten i stället för att låtsas.” – DN.se

Sociala reportage, politiskt grävande, ekonomiska avslöjanden – i dag realityjournalistik. ”Men ta så lite reality ni bara kan. Det är så boring.”

Det finns en intressant passus i ett av bloggreportern Jessica Ritzéns inlägg, ”Fattigbloggen” från den 19 mars i förra veckan. Hon säger inget om hur det är att vara fattig, utanför, nedstampad i skiten – men hon säger allt om tillståndet för svensk journalistik:

”Jag ser mig inte heller som någon talesperson för de fattiga. Det här är ett journalistiskt projekt för att ta reda på vilken levnadsnivå man hamnar på med socialbidrag. Om jag hade varit Günter Wallraff hade jag antagit en ny identitet, klätt ut mig till socialbidragstagare (hur nu de ser ut?) och låtsats vara fattig. Den tanken föll mig aldrig in.”

”Den tanken föll mig aldrig in?”

Jessica Ritzén har inte en aning om hur en fattig människa ser ut säger hon, och hon har inte heller tid att gå ut och ta sig en flukt, inte ens ett litet, litet besök i verkligheten – och ingen på hennes tidning verkar bekymra sig. Går hon ner från redaktionen, några trappor, kommer hon till Globen Centrum, klassamhället finns redan där. Några hundra meter bort T-banan som kan ta henne rätt ut i verkligheten på sex minuter. Nej tack, jag bloggar.

Det är ingen som har vare sig tid eller lust att åka ut och titta på misären.

”Aftonbladet går lite före, bara” | Nyheter | Aftonbladet

I DN (24/3) kallar Johan Croneman detta ”en skam i Aftonbladets moderna historia”. Hrm… Jag trodde det var noga med nyanserna här i svensk journalistiks finrum. Vad är det vi ska skämmas för?

Att vi för en direkt dialog på nätet i stället för att åka ut, intervjua, anteckna och åka hem och skriva, tycks Croneman mena. Vi gör en hel del av det senare också. Minst lika mycket som DN törs jag nog påstå, utan att ha räknat. Nyligen tog det sig uttryck i en lång rad artiklar om människor som råkat illa ut i Försäkringskassans nya regelverk.

Nej, Johan Cronemans koleriska utbrott beror på något annat. Det vi gör är icke DN-mässigt. Ett oskick således. Aftonbladet är inte Dagens Nyheter. Däri ligger vår skam. Men, kära DN-läsare. Misströsta inte. Länge levde ni utan journalistik från Melodifestivalen, utan storys om brittiska ”Big brother”-stjärnor som Jade Goody och direktrapportering på nätet från program som ”Let’s dance”. Men det där har ju ordnat upp sig också i DN. Det kommer det här också att göra.

Snart kommer DN att börja tala med och lyssna till dig också. Aftonbladet går lite före bara. Så sett är allt som vanligt.

Är du nyfiken på hur framtiden kan se ut redan i dag? Kolla här:
blogg.aftonbladet.se/30258

Som en tillfällighet startade Aftonbladet en blogg om hur den nya verkligheten ser ut i alliansens bidragssverige samtidigt som det var en partiledardebatt hos KGB. Som vanligt lyckades SVT snuttifera bort debatten även om man noterade att det var kris i Sverige. Tillsammans med frågor om rätt låt vann melodifestivalen.

I den andra verkligheten utanför den trygga TV-studions medelklassvärld är 1300000 svenskar står utanför alla former av ekonomisk trygghet vid arbetslöshet annat än socialbidrag. I ett som Anders Borg kallade det, nationellt ekonomiskt nödläge. Helt enkelt den värsta ekonomiska krisen sedan depressionen. 

160000 av dessa svenskar är inskrivna som arbetslösa vid arbetsförmedlingen, en siffra som lär öka stadigt sedan TCO kom med sin rapport nedan. Dessa arbetslösa svenskar lever på existensminimum.

Frågan som inte ställdes till Fredrik Reinfelt är om moderaterna tycker det är bra att 160000 arbetslösa hos arbetsförmedlingen lever på existensminimum?

Cirka en fjärdedel, 160 000 personer, av de inskrivna vid arbetsförmedlingen är oförsäkrade och de flesta är under 25 år. För sin försörjning är de hänvisade till grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen som utbetalas också till dem som inte är med i a-kassan.

Villkoret är dock att man har haft ett arbete. Grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen ger 7 040 kronor per månad före skatt. Viktigt att känna till är också att för den första arbetslösa månaden går sju dagar bort i karens, vilket gör att det endast är femton ersättningsdagar den första månaden.

Tabellen nedan visar hur en arbetssökande person som får grundbeloppet står sig i jämförelse med dem som lever på försörjningsstöd, det som tidigare kallades för socialbidrag. Står det ett minus framför siffran i tabellen så betyder det att inkomsten från grundbeloppet är lägre än riksnormen för försörjningsstöd´(socialbidragsnormen). Försörjningsstödet anger nivån på det som uppskattats till existensminimum i vårt samhälle.

Från TCO-rapporten 8 Myter om A-Kassan

 

Värt att notera är att riksnormen för försörjningsstöd 2009 är längre som jag tolkar nedanstående siffror från SKL och verkar skilja sig mellan olika kommuner. 

Riksnormen för försörjningsstöd 2009

Regeringen har nu beslutat om ändrad riksnorm för år 2009 för försörjningsstödet genom beslut om ändring av socialtjänstförordningen (2001:937).

Beloppen är följande:

Personliga kostnader i kronor per barn och ungdom

ej lunch 5 dagar/vecka
under 1 år	1–2 år	3 år	4–6 år
1 520	1 710	1 370	1 640

med lunch
under 1 år	1–2 år	3 år	4–6 år	7–10 år	11-14 år		15–18 år	19–20 år
1 650	1 880	1 540	1 880	2 100	2 410		2 710	2 740

Personliga kostnader i kronor – vuxna

Ensamstående	Sambor
2 800	5 060

Gemensamma hushållskostnader i kronor – medlemmar i hushållet

1 pers.	2 pers.	3 pers.	4 pers.	5 pers.	6 pers.	7 pers.
880	990	1 240	1 420	1 620	1 850

För mig står det ganska klart att Sverige är idag ett land med två olika verkligheter. Det förvånar mig dock hur lite den svenska nyfattigdomen debatteras och tas upp av de partiet som traditionellt säger sig så för andra värden än moderaterna.

2/3 dels Sverige utnyttjas också mycket skickligt av de nya moderaterna i sin retorik där man ställer olika sociala och ekonomiska grupper emot varandra. En taktik redan Ronald Reagan använde sig av när han angrep det som i USA kallades The Great Society. Det var också Ronald Reagan som myntade uttrycket wellfare queen vars retorik ekar även 30 år senare i den svenska politiska debatten.

Och det lönade sig. alliansen vann valet 2006 med något 100-tusental röster bland annat just på att angripa ‘bidragsfuskande’ sjuka och arbetslösa, samtidigt som man utlovade skattesänkningar till de ‘goda’ som följde arbetslinjen. En mycket skicklig taktik att ställa olika grupper emot varandra.

Tillsist handlar moderaternas politik bara om en sak. Motstånd mot skatter och alla former av offentliga utgifter. Det är ett mycket kallt sverige som Bo Lundgrens skattesänkar moderater moderater från

Mer i media:
Reinfeldt tvekar om krispengarna, Sahlin säger nej till ändrad abortlag,
Följ debatten minut för minut, Ombytta roller i partiledarduell, Reinfeldt och Sahlin i het debatt, "En klargörande debatt", "Jag känner mig stark", Ris och ros bland bloggarna,

Bloggat:

Svensk Myndighetskon…, Alliansupproret, Leif Gripestam Täby, Gunnar Axén – om soc…, Högbergs tankar, Annie Johansson, Peter Andersson – me…, Den hälsosamme ekono…, , Grafström och Anna Vikström, Att K-G Bergström slutar är illavarslande (Ledarredaktionens blogg), En fadd eftersmak – partiledardebatt hos KG Bergström (Erik Laakso | På Uppstuds), Debatt Mona Sahlin, Fredrik Reinfeldt (Anna Vikström), Mona vann debatten! (Eva-Britt Dahlström), Reinfeldt – Sahlin tänder valkampsglöden? (Peter Andersson – med rätt att tycka….),  Fattigbloggen- Går det att leva på socialbidrag?, Fler väntas bli socialbidragstagare, aldrig någonsin har …, Socialbidrag på blogg, Absoluta slutsatser – efter två veckor, Fattigbloggen, Vilket välfärdsproblem‘´, Lyckan är en klöveräng, Sjuka riskerar att drabbas extra hårt av lågkonjukturen och regeringens politik

Följ Jessicas blogg på Aftonbladet.

Redovisar varje krona

Jag får min fattigdom på ett socialkontor i Stockholm fredagen den 13 mars klockan 13.

2 910 kronor.
Det är vad jag ska leva på i en månad när hyra och räkningar är betalda.

Jag har med mig närmare hundra papper och kontoutdrag till mitt första soc-möte. Varje månad måste jag redovisa varje krona för att få pengar.

– Dina inkomster de sista tre månaderna räknas som normöverskott, det är pengar som du borde ha sparat men man kan göra en överprövning, säger handläggare Gabriela Lopez.

Stugan måste säljas

Nu är det här på låtsas. Men även om jag hade fått sparken, haft noll kronor på kontot och stått utan a-kassa hade jag inte fått hjälp på flera månader.

Skulder bryr sig inte socialkontoret om. Så CSN får vänta. Precis som alla andra lån och skulder. Sommarstugan måste säljas inom månader. Och jag får inte lämna Stockholms län.

Plötsligt hörs en smäll. Mannen i rummet bredvid skapar sådant tumult att en Securitasvakt måste ingripa. Det händer flera gånger varje vecka. Människor som får nej vid den sista utposten.

Jessica Ritzén ska testa att leva på socialbidrag, ska leva på 97 kr – per dag | Nyheter | Aftonbladet

Socialbidrag

I dag lever 368 000 svenskar på socialbidrag. Det är 4,1 procent av befolkningen.

Inom de närmsta tre åren väntas andelen öka med 50 procent.

Totala konstnaden för socialbidrag förra året var 9,5 miljarder.

Bidraget – 260 kr till hälsa och hygien

Riksnormen – lika för alla

Livsmedel: 1 620 kr

Kläder och skor: 520 kr

Lek och fritid: 400 kr

Förbrukning: 110 kr

Hälsa och hygien: 260 kr

Tv, tele, tidning: 770 kr

Totalt: 3 680 kr

Kvar i plånboken när tv, telefon och tidning är betalt: 2 910 kr

Övrigt stöd – utbetalas mot räkningar

Hyra: 2 989 kr

A-kassa: 205 kr

Lokaltrafikkort: 690 kr

El: 240 kr

Hemförsäkring: 150 kr

Fackavgift: 327 kr

Totalt: 4 601 kr