Claeskrantz.se

Jag har hittills undvikit Svenska Dagbladets ledarskribent Gudmundson och delar av Malmö pressens kampanj mot kommunalrådet Ilmar Reepalu men jag tycker det är minst underliga formuleringar Per Gudmundson kommer med nedan.

”Menar verkligen Hägglund att judehat är så vanligt bland muslimer?”, frågar sig bloggen Alliansfritt Sverige upprört. Vad som avses med ”så vanligt” är oklart. Den enda poäng jag kan utläsa av Hägglunds uttalande är att det är vanligare. Och det är det ju. Det finns en konfliktlinje som är rätt välbelagd och – tyvärr – en väldigt djupt rotad tradition av misstänksamhet som rentav uppmuntras i många muslimska länder. Föreställningen att detta skulle försvinna i samma ögonblick som man invandrar till Sverige är rätt naiv.

Påstår verkligen Per Gudmundson verkligen att anti-semitism och jude hat är djupt rotad bland sveriges muslimer som en del av de värderingar och den historia de tagit med sig från sina hemländer?  Det verkar så. Är det detta malmö kampanjen handlar om. Att Sveriges muslimer med Malmö som främsta exempel är hotade av sveriges muslimska befolkning med benäget bistånd från hela den svenska vänster som uttrycker kritik mot israel och förståelse för palestiniernas situation?

Om något agerar då Per Gudmundson väskbärare och nyttig idiot för Sverigedemokraterna medvetet eller ej. Det sorgliga är att han gör det via en av Sveriges största mediamegafoner. Hela ledarinlägget nedan dryper av fördomar mot muslimer som är ganska obehagligt. Anti-semitism kopplas också slentrianmässigt till alla partier till vänster som uttryckt kritik till det Israel som Gudmundson själv hyllade för deras krigsinsats i t ex Libanon .

Per Gudmundson har ju även gång på gång hävdat att det finns ingen koppling mellan anti-semitism och den pågående konflikten mellan Israeler och Palestinier i mellan-östern så vad är det för konfliktlinje han talar om nedan? Om inte annat framgår det klart att Ilmar Reepalu’s största ’synd’ är just hans ‘Israel hat’ även om bråket i Malmö ‘förstås’ inte handlat om Reepalu’s Israel kritik. 

Blogg: SvD:s ledarredaktion | SvD

Till de här två förklaringarna kommer så en tredje, som även den har dryftats, men som kanske inte har varit tv-sänd ännu. Nämligen den att han medvetet söker behaga väljargrupper som tilltalas av en skvätt antisemitism. Detta antydde alltså Hägglund, varpå Mona Sahlin blev mycket upprörd, liksom den vänstra delen av den politiska bloggosfären förefaller vara. 

”Menar verkligen Hägglund att judehat är så vanligt bland muslimer?”, frågar sig bloggen Alliansfritt Sverige upprört. Vad som avses med ”så vanligt” är oklart. Den enda poäng jag kan utläsa av Hägglunds uttalande är att det är vanligare. Och det är det ju. Det finns en konfliktlinje som är rätt välbelagd och – tyvärr – en väldigt djupt rotad tradition av misstänksamhet som rentav uppmuntras i många muslimska länder. Föreställningen att detta skulle försvinna i samma ögonblick som man invandrar till Sverige är rätt naiv. 

Den sortens uppmuntran i form av både uppfostran och statlig propaganda gör naturligtvis avtryck. Konstigt vore väl annat. Att se den problembilden borde i sig inte vara något att be om ursäkt för. Att nyttja den för egna syften är däremot inte så snyggt. Om det nu är det Reepalu gör, jag är ärligt talat inte alls så säker på att han är så slug. Jag tror snarare att han lider av maktfullkomlighetens blindhet i kombination med lite allmänt och slentrianmässigt Israelhat. 

Alliansfritt nu erkänd av SvD som opinionsbildare, Skäll på judiska centralrådet, Sahlin, Malmö blir Judenrein med Sahliansen,

Det är egentligen ganska komiskt att direkt efter att moderaternas partikansli lagt upp sina strategiska vinklingar nedan kör SvD’s ledarredaktion igång att trycka på just samma punkter. Tala om direktkoppling. Det är skattespöket och vänsterspöket som ska skrämma väljare.

Man kan dock undra vad hände med de nya moderater som ville diskutera sakinnehållet i politiken? 

Kampanjsamordning mellan den av skattebetalarna med 65 miljoner finansierad SvD  och det moderata partikansliet ställer dock krav på en enormt tydlig informationskampanj från de rödröna om de ska mota det moderata media maskineriet.

Om inte annat syns bristen på en a-press tydligt i valtider när alla Sveriges konventionella mediekanaler förutom SvT domineras av borgerligt anknutna media företag.

Expressen har läst ett internt strategidokument från Moderaternas partiledning där de ringar in konfliktområden som de söker med Socialdemokraterna under våren. Tre frågor, som Reinfeldt ska pressa Sahlin på i debatter, listas också:
- På vilket sätt blir jobben fler av att höja skatten för vanligt folk och göra det dyrare att anställa unga?
- Hur kan ni tala om ansvar för ekonomin när ni vill göra er beroende av Vänsterpartiet?
- Vilka kärnkraftsreaktorer vill ni stänga och när ska det ske?
Målet är att peka på de rödgröna som ett "vänsterexperiment" med en "oansvarig" ekonomisk politik.

Här är Reinfeldts hemliga taktik – Nyheter – Senaste nytt | Expressen – Nyheter Sport Ekonomi Nöje

De är lite komiskt när den nyliberala högern går samman med ung vänster över förträffligheten i en Timbro rapport över EU.

Man kan dock undra vem beskrivning av verkligheten som gäller. Där den ena ser för mycket överstatliga regleringar ser den andra för mycket marknadsekonomi.

Och som sagt tidigare. Alla fattar väl att Timbros rapporter är till för att gynna den som betalar dess verksamhet. D.v.s svenskt näringsliv.

Bloggat:
Hanna Wagenius, Pophöger, Claeskrantz.se, Farmorgun i Norrtälje, Svart på vitt, Ledarredaktionens bl…, Kommunisternas blogg, The Cautionary revel…, Henrik-Alexandersson…, Rolf van den Brink och Opinionsbloggen

Underligt men bra om EU från Timbro

Oj, vad är det här? Världen känns lite upp och ner när jag läser den här EU-kritiska artikeln från näringslivets tankesmedja Timbro.

Ung Vänster: Underligt men bra om EU från Timbro 

EU använder miljarder i skattepengar för att göra medborgarna mer positiva till ökad överstatlighet. Miljarder. De av oss som ogillar EU:s utveckling mot en superstat betalar alltså inte lite för att EU ska få oss på andra tankar. 

Det visar en rapport av Philip Thomasson-Lerulf och Hannes Kataja (Timbro) som presenterar på DN Debatt i dag. Genom egna tv-kanaler, radiokanaler, traditionell reklam, bjudresor för journalister och otaliga tricks satsar kommissionen och parlamentet på att göra unionsmedborgarna mer vänligt inställda till att mer makt flyttas över till EU. Ytterst ansvarig för propagandamaskineriet är kommunikationskommissionären Margot Wallström.

Blogg: SvD:s ledarredaktion | SvD

Det är ganska intressant att läsa vad SvDs konservativa Roland Poirier Martinsson har att säga om Piratpartiet eftersom jag delvis håller med om vad han säger. Någon gång ska det hända.

Mest intressant är vad Roland Poirier Martinsson kallar en kollektiv masspsykos. De är staten i kombination med monopolföretagen som ska ta ifrån medborgarna deras fri och rättigheter. En våg som PP och den legio bloggar som följer dem ridit i några år nu. Nu tror jag inte det är någon masspsykos utan en djup rotad misstro mot ‘etablissemanget’ i form av både stat och företag. Att majoriteten av svenska folket inte har något större begrepp om ord som IPRED eller FRA annat än att de låter farligt är uppenbart. Att svenska staten alltid övervakar och kontrollerat medborgare även före några FRA tjänstemänn kom på den genialiska ideen att göra verksamheten laglig tycks inte många ha förståt.

Det är heller knappast förvånande att organisationer som den libertarianska frihetsfrontens medlemmar känner sig hemma med PP liksom de från de från autonoma vänstergruppen. Båda är ju i grunden anarkister och etablissemangs kritiker. Vilket ju gör svängen in i det etablerade politiska etablissemanget än mer förvånande.

Att PP är ett enfrågeparti tycker jag är uppenbart oavsett om man kallar det existensiellt elller något annat. Allt faller in under den större frågan och passar det inte in där är det oviktigt.

Vilket ju  i säg inte behöver vara något fel om PP kan ta till sig andra frågor och förstå att andra är engagerade i frågor som inte finns i PPs sfär. Precis som MP en gång i tiden var tvungen att göra.

En postmodern masspsykos | Ledarsidan | SvD
…bortsett från politikens innehåll finns det en annan fråga att ställa när piraterna nu siktar på att upprepa succén från valet till Europaparlamentet. Är partiet värdigt riksdagen?

För ett tag sedan höll jag ett föredrag för en grupp nyliberaler och red (som ett tankeexperiment) min käpphäst att en moralisk stat kan yttra sig genom att förbjuda hårdporr i tv innan midnatt. Efteråt kom en av piratrörelsens mest framträdande profiler fram för att protestera: ”Det finns ingen skillnad mellan det och att helt förbjuda yttrandefriheten.”

Parallellen är bara möjlig för en politisk idiot. På samma nivå profilerar sig nu ett knippe högljudda debattörer i ett tonläge som påminner om barn som för kittlingens skull försöker övertyga varandra om att det finns ett spöke i garderoben. EU och svenska staten driver igenom lagar som leder till internets undergång! De vill stänga av dig från internet! Demokratin dödas! Kreativiteten kvävs! Livet mäts, vägs och snart kommer de efter dig!

Varsågoda, en postmodern masspsykos iscensatt genom sociala medier.

Problemet består i att PP är ett enfrågeparti, inte i teknisk bemärkelse, utan enligt en existentiell tolkning av begreppet. Allt som sker förstås utifrån den enda frågans perspektiv. Allt som inte kan förstås utifrån den enda frågan är oviktigt (utvecklingen i Iran är en aspekt av Twitter). Man uppvisar ett oreflekterat gängbeteende som genererar enkla lösningar på varje tänkbart problem, oavsett komplexitet.

Om PP placerar dessa skrämselmånglare i riksdagen skulle Ny demokratis laguppställning verka blytung.

Vad som stör mig med det Maria Abrahamsson säger är påstående att alliansens satsar på arbete. Struntprat. Den moderat ledda alliansen har ingen jobbpolitik.

Det är helt ok att säga att de som har lite mer borde premieras och man vill ha ett elit-samhälle. Men då borde man stå för den åsikten. Och inte låtsas som att man bryr sig ett dyft om de i utanförskap.

Vad den moderatledda alliansen satsat på är skattesänkningar för den övre medelklassen. Och de med förmögenhet och större fastigheter. Hela 1000kr om du når upp 30000 eller mer i månadsinkomst. Det blev visst hela 240kr om du är städare med en månadsinkomst med 18900.

Varför inte satsa på att ge de arbetslösa som står längst bort från arbetsförmedlingen. Men nej. Det var inte de i verkligt utanförskap som behövde hjälp. Det var de övre medelklass familjerna som behövde hjälp med att klippa gräs, passa barn eller städa. De skitstegsjobb den moderatledda alliansen såg som framtiden för Sverige.

SVD

Blogg: SvD:s ledarredaktion | SvD

Och tror mig, det var plågsamt jobbigt att höra LO:s Irene Wennemo utmåla Alliansens jobbpolitik som en stor­satsning på skitjobb. Själv var Wennemo löjligt petnoga med att hennes nya titel – ARBETSMARKNADSPOLITISK CHEF – blev rätt i presentationen.

Jag gick hit på grund av den underliga rubriken, upplyste da­m­en bredvid i stolsraden. Jag nickade. Mina ungdomar, fortsatte hon, säger inte skitjobb utan att de har skaf­fat sig ett kneg. Jo, mina passerade just i snabb revy.

Där var brickflickan på Domus som blev kollektivansluten till SAP i samma ögonblick som hon anställdes. Sedan butiksbiträdet, och diskaren på krogen med avancemang till servicen. Därefter åldringsvård och städning av ­hotellrum. Följt av påhugg som vårdare på Allmänna häktet och juridikstudier varvat med fredags­inhopp på Systembolaget.

Det var varken anställningstrygghet eller höjdarlöner precis, men varför skulle jag kalla det skitjobb? Det gjorde inte ABF:s lunchgäst, författaren Lotta Elstad, heller. Hennes bok En såkalt drittjobb har jag bara hunnit ögna igenom. Men vad som stör Elstad mest är inte minst den norska arbetar­rörelsens ned­låtande syn på vissa jobb.

Jodå, Wennemo höll med. Även svenska LO undervärderar kvinnojobb. Ändå vill inte LO låta arbetslösa kvinnor utan utbildning få tillgång till arbetsmarknaden ge­nom att exempelvis utföra hushållsnära tjänster.

Ty skattereduktion är enligt ­social­demokratin en fördärvlig jobbskaparmetod. Givet att det inte handlar om skatteavdrag för repa­ration, ombyggnad och tillbyggnad. Sådana tjänster utförs ju av män.

Sist ett medskick till riksdagskvinnan Helene Pettersson som berättade om livet som hotell­städerska:
Det är inte bara överklassen som smetar avföring på badrumsväggarna. Jag vet.

Hmm, var inte liberaler som stod för frihetligt utbyte av åsikter? Och moderaterna som var det lyssnade partiet. Uppenbarligen har order utgått till Sveriges nya Pravda eller möjligen från Gudmundsons kompisar i regeringskansliet att försöka få tyst på de mer högljuda liberala frihetsivrarna.

Kan det möjligen ha något att göra med demonstrationer 16 september.

Sen har väl Per Gudmudson på SvD aldrig varit den argast kritikern av ofriheter från höger. Det är så mycket viktigare att utkämpa den ideologiska striden med vänsternästena på landets kulturredaktioner och förstås studieresor till Kuba.

Men jag är säker på att de liberaler som känner stark oro för FRA-lagen tröstar sig med att de slipper ofriheter som rätten att arbeta heltid, flygskatt och kan få friheten att  betala privat för sin sjukvård.

Och visste kommer säkert där ‘farliga’ socialdemokraterna återinföra den proletariatets diktatur som gällde före 2006. Nej visst. det var ju på den goda tiden Telia, Vattenfall med flera privatiserades.

Kan det möjligen vara så att marknadsliberalism av moderat modell enbart är frihet för det som brukade kallas kapitalet. Och inte individuella fri och rättigheter?

Uppenbarligen är liberaler med egna åsikter en del av problemet för regeringen…

SvD » Ledarredaktionens blogg

Inom den liberala falangen börjar det bli dags att bestämma sig. Som man sa förr: Är du del av problemet – eller är du del av lösningen? På SVT Opinion presenterar Johnny Munkhammar sina argument för varför han nu blir aktiv moderat.

”Självklart finns det punkter i både sak och hantering – såsom FRA-frågan, LAS, värnskatten och den obligatoriska a-kassan – som förtjänar kritik. Men har Alliansen från ett frihetligt reformperspektiv varit så dålig att den inte förtjänar stöd?

Maktskiftet ledde direkt till att några skadliga företeelser avvärjdes – minns flygskatten, lagen om rätt till heltid och stopplagen i sjukvården. I övrigt är, enligt Aftonbladets genomgång i augusti 2008, 46 vallöften av totalt 57, infriade eller på väg att infrias.”

”Paradoxalt nog tenderar vi att motsätta oss reformer när de sker, och vi underskattar ofta de positiva effekterna. Men idag vill få ha löntagarfonderna och Televerket åter. Men om vi inte förmår se reformerna när de sker riskerar vi ta det hela för givet – då kan tiden av förändring komma att ta slut, kanske redan 2010. Och Sverige behöver fortsatta reformer.

Vännerna ska vara de tydligaste kritikerna. Men det får inte leda till ett decennium av stillestånd och särintressepolitik med Sahlin.”

I grunden har Munkhammar rätt. Precis som Erik Svansbo skrev i sin blogg Pophöger är det ett märkligt beteende att överväga sofflocket eller miljöpartiet när man vet att det oppositionella regeringsalternativet är sämre. Betydligt vettigare är att försöka hjälpa till att staka ut den väg Alliansen behöver gå för att göra landet bättre.

Att Pravda SvD är en partitidning är väl uppenbart för alla? Sen tror jag inte att Filippa Reinfeldts framförande av moderata värderingar i styrelsen för SvD har lika stor betydelse som de täta bandet mellan Moderaternas partikansli, Timbro och SvD’s ledarsida.

Det är DN och SvD som är Sveriges största media megafoner och politiska opionionsbildare. Vänster eller arbetarmedia existerar inte som opinionsbildare i dagens Sverige. Att svensk samhällsdebatt koncentreras till övre medelklass i Stockholm är också en konsekvens av DN och SvD’s roll.

Sen har SvD varit något bättre än konkurrenten DN att bedriva kritiskt granskande journalistik. Även om alltförmånga ledarskribenter även numera dyker upp som journalister på SvD.

Mer i Media:
DN

Filippa Reinfeldt ny ledamot i Svenska Dagbladet

- Men det möjliggör inte någon otillbörlig påverkan. Dels litar vi helt och fullt på Filippas självständighet, och dels är vår betydelse för tidningens drift väldigt begränsad, säger Johan Gernandt, stiftelsens ordförande.

Tidigare hade ”Stiftelsen svenska dagbladet” stora ägarintressen i SvD, men dess ekonomiska ställning har försvagats, sedan norska Schibsted köpte in sig i tidningen för tio år sedan. Däremot utgör stiftelsen fortfarande en maktfaktor på andra sätt. Bland annat genom sina två permanenta platser i bolagsstyrelsen, där ansvaret vilar för rekryteringen av exempelvis chef- och politisk redaktör.

- Jag brukar säga att vi befinner oss i betryggande minoritet. Ägaren Schibsteds makt över den typen av beslut går över huvudtaget inte att jämföra med vår. Det finns inte på kartan att vi skulle lägga oss i tidningens redaktionella arbete, säger Johan Gernandt.

Bolagsstyrelsen och stiftelsens just nu 24 medlemmar brukar dock diskutera många frågor på informell basis – som tillsättningen av vissa tjänster, enligt Gernandt.

Lars Nord är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet. Han ser inga skäl att fördöma utnämningen av Filippa Reinfeldt.

- I Sverige har vi ju en lång tradition av partipress, så det här är absolut inte häpnadsväckande. Men ”Svenskan”, liksom de flesta andra medieaktörerna, vill ju allt mer framhäva sig själva som obundna. Därför verkar det ju lite konstigt när statsministerns fru får ett sådant här uppdrag, säger Nord.

Enligt honom blir det nuförtiden allt mer ovanligt att högt uppsatta politiker tar plats i tidningarnas styrelser eller, som i det här fallet, närstående organisationer.

Eftersom Svd använder ordet så är det väl fritt fram. Per Gudmundsson undviker ju noga att tala om hur siffrorna för socialbidrag ser ut för 2008. Det år Anders Borg sade vi skulle se ett genomslag för den borgerliga arbetslinjen.

Den enkla frågan är går folk med moderaterna arbetslinje från försäkringar de betalt för till socialbidrag utbetalade via kommunerna.

Sedan är det ett löjligt argument att jämföra socialdemokratisk mot moderata kommuner. Det är knappast kommunerna som styr staten beslut eller hur ekonomin utvecklas. Om inte meningen var att vissa på att det bor fler rika i moderata kommuner.

Kan det vara så att Per Gudmundson försöker skylla de moderata kompisarnas misslyckande regeringskansliet på socialdemokraterna?

SvD » Ledarredaktionens blogg
I dagens huvudledare i Aftonbladet kommer den annars hederlige skribenten Jesper Bengtsson med ett märkligt påstående om ”det faktum att antalet som lever på bidrag har ökat sedan Reinfeldt kom till makten.”

Man undrar varifrån de siffrorna kommer. För bara några månader sedan rapporterade TT om Socialstyrelsens siffror under rubriken Fortsatt färre socialbidragstagare:

”De senaste årens trend håller i sig. Socialstyrelsens statistik över 2007 visar att antalet socialbidragstagare fortsätter att minska. Inom vissa grupper har det dock skett en markant ökning jämfört med 2006.

I Socialstyrelsens statistik över ekonomiskt bistånd – det som tidigare kallades socialbidrag – ingår även introduktionsersättning till flyktingar. En jämförelse mellan 2006 och 2007 visar på 3,5 procent färre mottagare av bistånd. Under förra året fick drygt 378 500 människor ekonomiskt stöd vilket motsvarar 4,1 procent av befolkningen. Sett till antalet hushåll som fick bistånd var minskningen 7000 mellan 2006 och 2007.”

Däremot, rapporterade TT, hade den genomsnittliga utbetalade summan ökat. Men det betyder ju inte att fler personer lever på bidrag.

Den moderata riksdagsledamoten Anna König Jerlmyr gjorde förresten en intressant iakttagelse om var det sker en ökning av antalet socialbidragstagare, när hon beställde en granskning av Riksdagens utredningstjänst. Så här skrev hon om frågan på sin blogg:

”Socialdemokraterna har länge fört fram budskapet att socialbidragsberoendet ökar. Sanningen är att kostnaderna för socialbidrag har i stort sett varit oförändrade sedan år 2002 och under första kvartalet i år såg vi till och med en minskning med 4 procent.

Men, vid en jämförelse ser man att av de kommuner som fått ökade kostnader för socialbidrag förekommer det 37 stycken kommuner med moderat kommunstyrelseordförande och 56 kommuner med socialdemokratisk kommunstyrelseordförande. Undersökningen visar också att socialbidragsberoendet ökar snabbare i socialdemokratiskt styrda kommuner jämfört med moderata kommuner (ca 12 procent ökning för s-kommuner och ca 7, 8 procent för m-kommuner).”

Kan det vara så att socialdemokratin försöker skylla sitt eget misslyckande på regeringen?

Sjölander om Per Gudmundsson krumbukter på SvD idag när han ska förklara hur alliansens kommande misslyckande på arbetsmarknaden egentligen är socialdemokraternas fel är värd att läsa.

Räkna med ett ökande antal sådana jämförelser från allianspolitiker ju närmare valet vi kommer för att förklara misslyckandet för alliansens arbetslinje. Och dess övriga politik.

Sen är det alltid ett visst perverst nöje i att se PG bli fastklämd elak som jag är.

SJÖLANDER: Fantastisk skylla-ifrån-sig teori från SvD/regeringen
Men det är såklart inte en sådan diskussion Gudmundssons kompisar på regerings- och riksdagskansli är ute efter. Nej, vad de vill göra är att bortförklara ett kommande misslyckande på arbetsmarknaden med att allt – som vanligt – egentligen är sossarnas fel.

Nyckeln till detta resonemang heter förväntningar. Enligt den teori som enligt Per Gudmundsson ”analyseras … i dessa termer inne i regerings- och riksdagskansli” berodde nämligen den rekordartade jobbtillväxten under 2006 (den förra s-regeringens sista år) inte på effekter av den då sittande regeringens politik, utan på att aktörerna på arbetsmarknaden förväntade sig en kommande borgerlig regering. Och på samma sätt höjer ledarskribenten ett varnande finger för vad som kommer att hända när företag och anställda istället kan komma att förvänta sig en vänsterregering i landet.

Och frågan är om jag någonsin sett en mer elegant teori – om syftet är att omöjliggöra all typ av ansvarsutkrävande alltså. Det är bara att välja och vraka vems fel eller förtjänst en viss företeelse är. Jobben under 2006 – det är borgarnas förtjänst tack vare det starka opinionsläget. Och under 2007, då det var tydlig s-majoritet i opinionen då? Nä, men då var det nog trots allt den framgångsrika regeringspolitiken som fick effekt. Fram tills det vände, det vill säga. Då började folk tydligen lusläsa opinionsundersökningar igen.
Men tittar vi på diagrammet så ser vi ju att utvecklingen 2006 inte var något trendbrott, utan bara en förstärkning av något som redan var på gång.

Förefaller det då inte troligare att det var erfarenheter från de senaste åren som låg till grund för företagens beslut att expandera än några abstrakta förväntningar på en eventuell politisk framtid? Och när vi nu idag kan se att svenskarna har en mer pessimistisk syn på ekonomin än vad ekonomerna kan förklara – ligger det inte närmare till hands att koppla samman det med den dokumenterat impopulära regering som faktiskt sitter än att skylla på någon sorts långsiktiga förväntningar om vad som kan tänkas hända om dryga två år? Jo, så är det naturligtvis.

Kan det möjligen vara de tusentals döda och sårade och en till stora delar utplånade infrastruktur som får libaneser att fira? Om att de för en gångs skull får vinner något över Israel. Vilket man även i Israel kallt räknar med att Libaneserna kommer att göra. Även i Israel ses utbytet som en framgång. Israel har fått tillbaka sina döda soldater. Olmert har vunnit något och bringat lite avslut tlll det krig han startade.  Och familjerna kan begrava sin döda även i Israel.

Goldwasser’s widow: Our journey has ended today – Haaretz – Israel News
Thousands of mourners gathered Thursday morning at the military cemetery in Nahariya for the funeral of Sergeant Major Ehud Goldwasser, whose body was returned to Israel by Hezbollah a day earlier as part of a long-awaited prisoner exchange.

Goldwasser and fellow reservist Eldad Regev were to receive military funerals on Thursday, two years and five days after they were abducted by Hezbollah in a cross-border raid which sparked a month-long war with the Lebanon-based guerilla group.

Det som stör mig är att återigen osynliggör Per Gudmundson på SvD Israels agerande i Libanon kriget och framställer araber som mordiska. Kuntar är en mördare men sådan finns även på den Israeliska sidan. Eller är det finare att spränga småbarn i småbitar med luftbombardemang. Det är kanske inte så förvånande om man reagerar som As’ad’ nedan. Men så är väl också Per Gudmundson med i samfundetSverige Israel och därmed är det Israels röst som talar från SvD’s ledarsida. Eller?

The Angry Arab News Service/وكالة أنباء العربي الغاضب
Huwayda lost one of her eyes, her father, and two of her siblings from Israeli
bombs dropped on South Lebanon in 2006. Never forget. Never forgive.

Eller varför inte läsa igenom listan på döda civila från angry arab. Mellan 1000 och  2000 döda libaneser var priset för två döda Israeliska soldater. Inklusive månads gamla baby.

Eller varför inte titta på bilderna efter en av de många Israeliska bombningar 2006. Är det möjligen så att libaneserna inte glömt vad vi i väst redan förträngt eller inte vill se?

Cana mayor describes bombing horror and calls for Christian support | Ekklesia
Cana mayor describes bombing horror and calls for Christian support

-06/08/05

Salah Salame, the mayor of the Lebanese town of Qana [Cana] in which an
apartment building was bombed on 31 July 2006 by the Israeli military,
says that humanitarian aid is desperately needed in his city and
elsewhere in Lebanon ñ writes Mary Frances Schjonberg, a correspondent
for the Episcopal News Service.

Mr Salame said that churches need to advocate for delivery of such aid as medications, which are no longer available, for chronic diseases like diabetes and heart
conditions. He said his brother died in the 31 July attack due to a
lack of insulin.

Salame claimed 10 people have died of causes
ranging from heart attacks from stress to lack of medicines. He also
called on people of faith to continue to pray and to support Pope
Benedict XVI’s call for an immediate cease-fire.

Salame made his remarks in a lengthy interview on 3 August 2006 in Paris with a
journalist friend of Episcopal Bishop Pierre W. Whalon of the
Convocation of American Churches in Europe. The subsequent account came
from the bishop.

When Qana was bombed, the Reuters news agency called it one of the deadliest air strikes of the war up to that point.

The mayor denied that Israel had any reason to attack the apartment
building. The Israeli military has said that rockets aimed at its
country had been launched from near the building. International outrage
at the bombing prompted Israel to stop its attacks for 48 hours.

Mr Salame, who was elected Qana’s mayor in 1998 and re-elected in 2005,
has been stuck in Paris since the Israeli bombing of the Beirut
airport, Bishop Whalon reported.

Salame said that 57 people died in the attack on the apartment building in Qana, including 29 children ranging in age from a few months to 13 years old. He said that reports
from a hospital in the Lebanese city of Tyre that 28 people died in the
attack are wrong

SvD » Ledarsidan » Vad finns där överhuvudtaget att fira?
Samir Kuntar och de tre andra männen hade tagit sig in i Israel med båt. Väl inne i kuststaden Nahariya ertappades gruppen av en polisman, som de hade ihjäl. På Jabotinskys väg 61 gick männen in i ett flerfamiljshus där de delade upp sig i två grupper. Kuntar och hans medhjälpare tog sig in i familjen Harans lägenhet och tog Danny, och hans dotter Einat, som gisslan.

Mamman, Smadar Haran, lyckades hålla sig undan med den yngsta, Yael. Men hon kramade henne så intensivt för att hon skulle hålla tyst att barnet kvävdes till döds.

Pappa och storasyster fördes ner till stranden. I tumultet dödades ytterligare en polisman.

Samir Kuntar sköt Danny, från nära håll, i ryggen och dränkte honom därefter, inför dotterns ögon. Fyraåriga Einat Harans skalle krossade han sedan mellan gevärskolven och klipporna.

Igår eftermiddag frigavs Samir Kuntar. Han ingår med fyra andra i den uppgörelse som Israel gjort med den libanesiska terrorist- och gerillarörelsen Hizbollah. Israel fick åter kvarlevorna av de två soldater som Hizbollah tillfångatog på israelisk mark (startskottet för kriget sommaren 2006 mellan Israel och Hizbollah), och kunde slutligen förbereda sig för den sorgestund som begravningar alltid innebär.

Är det bara jag som undrar om PG på SvD har nostalginoja och längtar tillbaka till den gamla goda tiden när ‘vänster var vänster’? Då det fanns riktiga motståndare som inte hymlade med var det stod. Dagens vänsterparti lämnar ju knappast något avtryck annars i samhällsdebatt eller tanke debatt. Då kanske det det blir roligare med med historiskt material.  

De kära kollegorna på Upsala Nya Tidnings ledarblogg plockar fram lite härligt kommunistiska lik ur vänsterpartiets garderob med anledning av att Jörn Svensson valts in i partiets programkommission. Det är en comeback för en idétradition som överträffar alla förväntningar på Lars Ohlys mer generella ostifiering av partiet.
”De fullständiga texterna finns i Svenssons bok Du ska ta ledningen och makten (1974). Det avgörande citatet lyder:
Det ska ‘i det socialistiska Sverige vara olagligt att väcka frågan om inskränkning eller raserande av det beslutssystem socialismen byggt upp och om ersättande av detta med ett beslutssystem i kapitalistiska former. Varje försök att rubba folkegendomen och arbetarsjälvstyret ska vara olagligt. Något verkställande av sådana beslut ska inte lagligen kunna ske. Det ska tvärtom ankomma på den socialistiska statsmakten att med tillgängliga medel bekämpa sådana försök.’ (sid 208 – 209)”

SvD » Ledarbloggen

Att som SvDs ledarsida försöka blanda bort korten om vem som bär ansvaret för det katastrofala situatioen i Irak är väl magstarkt.

Älskar verkligen neo-liberaler och högerfolk i allmänhet USA så mycket att helt tappat förmågan till kritisk gransking och analys. USAs politisk ledning ljög om en krigsanledning för att invadera ett annat land. 100-tusentals irakier har mist livet och 3-4 miljoner är flyktingar. Ockupationen fortsätter. Att invadera andra länder är om något brott mot folkrätten.

Om möjligt liknar SvDs ledare det man kunde förvänta sig från tidningar typ flamman eller proletären när man okritisk hyllade allt som det gamla sovjetunionen gjorde utan en egen tanke. Och köpte desinformationsmaterial producerat av KGB eller som i det här fallet amerikanska ambasaden antar jag.

Att Sverige och övriga Europa ska vara städpatrull är precis vad det handlar om. Detta för en ‘regering’ som har minimalt folkligt, baserad i en ockupations zon. I ett land fortfarande under utländsk ockupation. Att gråta krokodiltårar över det Irakiska folkets lidande eller rättfärdiga vad det som kallades irak är med Saddams Hussains diktatur är höjden av hyckleri.

Likadant talet om Irans roll i Irak. Är möjligen Svds ledarskribenter medveten om vilka Malakis största stöd I irak är. Det är just Iran och de närstående SCIRI och DAWA partierna. BADR corps dess milis sattes upp just av Iran. Det är med andra ord Irans representanter som Carl Bildt möte på flygplatsen idag och Fredrik Reinfeldt kommer att ska hand med imorgon i Rosenbad.

Att Anbar provinsen idag är lugnare är för att USA med saudiska pengar byggt upp en sunni milis som de beväpnat till tänderna. Av förklarliga skäl har malaki hittils vägrat integrera denna i den Shia dominerade armen. Malaki bedrev även ett utrotningskrig i södra Irak och Basra mot Sadr milisen. Inte för att han ville hjälpa USA. Anledningen var att Sadr troligen kommer att vinna de irakiska lokalvalen i shia områdena och malakis beskyddare bland shia partier förlora makten.

Var Juan Cole hade att säga om stockholms konferensen kan också vara av intresse för att få en bild från det verkliga Irak. Det förväntade Sunni-malaki verkar det inte bli något av denna gång trots att den ingick som en del i den surge SvD berömmer så mycket.

Kommer man att diskutera de återbördandet av de etnsiskt ränsade sunni araberna från till Bagdad när som SvD säger säkerhetssituationen förbättrats tro?

On Wednesday, the Sunni fundamentalist Iraqi Accord Front (IAF, Tawafuq) withdrew from talks on rejoining the government of Prime Minister Nuri al-Maliki of the Shiite fundamentalist Islamic Mission Party (Da’wa).
Despite the confidence of Iraqi Vice President Tariq al-Hashimi, a Sunni, that his bloc would eventually rejoin the government, the development was a blow to al-Maliki. Al-Sharqiya television had reported on Tuesday (via USG Open Source Center and BBC Monitoring):

”The United Nations has committed Prime Minister Nuri al-Maliki to present the names of the new ministers to his government before the beginning of the International Compact Conference on Iraq that will be held in the Swedish capital, Stockholm. Informed sources said that Al-Maliki held a meeting with Vice President Tariq al-Hashimi after Al-Tawafuq Front MPs suddenly escalated their tone against the Iraqi Government, accusing it of impeding a settlement and of humiliating the Front, as was said by Al-Tawafuq Front MP Zafir al-Ani. Umar Abd-al-Sattar, key leader in the Iraqi Islamic Party, expected the collapse of the negotiations. The sources added that the meeting between Al-Maliki and Al-Hashimi tried to salvage the negotiations, and anticipated the announcement of the new names of Al-Tawafuq ministers before the beginning of the Stockholm conference so as to give a boost to the prime minister in front of the participants, namely, that his government is a unity government.”

As it happened, al-Maliki had to show up in Stockholm without his Sunni Arabs in tow.
The collapse of these talks and the failure of al-Maliki to achieve substantial reconciliation with Sunni Arabs are blows to the success of the US troop escalation (”surge”), which was advertised as necessary to move Iraq toward communal peace. This Sunni-Shiite reconciliation was one of four major benchmarks announced by George W. Bush in January of 2007, which he said should be achieved by June, 2007. In the subsequent year and a half, al-Maliki’s national unity government collapsed, the Sunnis have remained in the opposition, and hundreds of thousands of Sunni Arabs have been ethnically cleansed from Baghdad in the meantime. Many of them are sweltering in Syria as refugees, their life savings dwindling, their former homes occupied by Shiite squatters.
Iraqi Sunnis have just gotten the bad news that they will need visas for Jordan. There are between 500,000 and 750,000 Iraqis in Jordan, almost all of them Sunnis, with some 360,000 being there illegally. (Jordan’s population is only a little over 6 million).
Many Sunni Arab Iraqis, once the country’s ruling elite, now feel oppressed by Shiite, Kurdish and American Christian dominance. The story that Marines are passing coins to Sunnis in Falluja with Christian messages on them is felt as a further humiliation, especially coming after the incident of the US soldier using the Qur’an for target practice. The coins passed in Fallujah had John 3:16 inscribed on one side, ”For God so loved the world, that He gave His only begotten Son, that whoever believes in Him shall not perish, but have eternal life.” This verse is not a good place to begin a Christian-Muslim dialogue. The Qur’an explicitly rejects the idea that the One God can have a ”son” as polytheistic. Some Islamic theologians have argued that the phrase ”Son of God” is a metaphor, which cannot be translated literally into Arabic. In any case, there are lots of Gospel verses that Muslims might find interesting, but they would generally take this one as a clear signal that Bush’s Christian Soldiers consider Iraqi Muslims to be supine and abject.

Informed Comment

Irakkonferensen är det största internationella mötet som Sverige stått värd för sedan FN:s miljökonferens i Stockholm 1972. Den gången använde Olof Palme­­­­ scenen för att kritisera USA för kriget mot det av Sovjetunionen och Kina understödda Nordvietnam. När det återförenade Vietnam sedan blev en kommunistisk diktatur frånsvor sig Palme allt ansvar.
Nu hörs tongångarna igen i samband med Irakkonferensen. Sverige ska inte vara städpatrull för USA skäller socialdemokraternas utrikespolitiske talesman ­Urban Ahlin och ordföranden i Broderskapsrörelsen Peter Weiderud. De efterlyser i stället hård svensk kritik av USA på dagens konferens (Brännpunkt 28/5). Städpatrull. Smaka på den formuleringen om Sveriges engagemang för det ­lidande Irak.
Det s egentligen kräver är att Sverige ska gå en egen väg i EU – trots att de tidigare så splittrade EU-länderna nu har enats kring en linje. Det är knappast det mest effektiva sättet att föra utrikespolitiken på, fast förstås det mest högljudda. Så långt som till att kräva statsministerns deltagande i Nätverket mot krigs manifestation på Sergels torg i kväll går man dock inte. Kanske ska Ahlin och Weiderud göra en Palme och gå dit?
Ska man tro Ahlin och Weiderud bär USA ensam skulden till tragiken i Irak. Det är bara på USA (-koalitionen) som man ställer krav när det gäller huvudfinansiering av återuppbyggnaden och minskad våldsanvändning. Ett annat krav är att USA ska påbörja ett trupptillbakadragande. Att det förbättrade säkerhetsläget bland annat beror på en amerikansk truppförstärkning spelar liksom inte någon roll. Inte heller tas någon hänsyn till betydelsen av andra aktörers, till exempel Irans, roll i den våldsamma konflikten.
Istället är utgångspunkten USA-koalitionens krig mot diktatorn Saddam Hus­seins totalitära Irak. Och man kommer ­aldrig längre.

SvD » Ledarsidan » Palme platsar inte i Upplands Väsby SVD2

Ibland undrar jag om Gudmundsson och SvD hämtar sina ‘Talking Points’ direkt från den israeliska ambassaden. Försvara verkligen SvD och PG verkligen bombmattor över libanesisk infrastruktur och tusentals döda civila med att det var olycksfall i arbetet. Winograd som IDF flera gånger velat tona ner fokusera främst på det israeliska militära misslyckandet, inte sådant som kluster bombningar av civila.

Israel besegrades i Libanon 2006. Detta erkänns av de flesta utom möjligen PG och några Israeliska militärer. Israel besegrades på slagältet med ett stort antal döda som följd. Något som de flesta ledare inklusive President Bush brukar tala om när militära framgångar gjorts. Nasrallah pratar om den svaga Israeliska armen som inte kunde säkra sina förluster. Visst han hånar Israel vilket är helt tillåtet för en fientlig ledare.

En upplysning för PG och andra. Kroppar slits i stycken i krig. På varje stridsplats finns ihjälbrända eller sönderbrända soldater. Israel lämnade förstås också döda civila slitna i stycken av Israeliska bomber. Något som tydligen inte bekymrar PG och SvD. USA fick skicka nödtransporter till Israel för att man gjort slut på raketer och ammunition. Så hårda var angreppen mot Libanon. Liberal humanister borde förespråka en krigsförbrytar rättegång mot Israel med Olmert och Halutz i första båset. Men nej. Istället talar PG om styrkan i den västerländska civilisation. Med en klar antydan om vilka barbarerna är.

Återigen. Israel besegrades i Libanon. De israeliska soldaterna var urförbannade på material som inte fanns, dålig träning, dålig ledning o.s.v Enligt teorierna från Halutz skulle det räcka med att bomba sönder den libanesiska infrastrukturen för att få alla dessa Hezbollah ‘gisslan’ att bli så rädda att de skulle slänga ut Hezbollah från södra Libanon. Vilket i säg är ett vansinnigt antagande från det ‘rationella’ IDF. Det var heller ingen som vågade ifrågasätta Halutz och den övriga ledningen inom IDF.

…att demokratiers arméer är mer effektiva än andra, just tack vare en
västerländsk ifrågasättandets kultur som leder till färre dåliga beslut
och ständig förbättring. Hizbollah håller nog inte med. Men
Winogradrapporten visar att det är skillnad. Den är ett tecken på
styrka och inte svaghet, oavsett hur Nasrallah tolkar den.

Varför verkar Per Gudmundsson och SvD mest som Israeliska desinformations agenter? Och sprider lögner i svensk media. Problemet är att svenska folket läser och tror på vad som skrivs. Det kan vara värt att läsa den engelska texten längre ner från Daily Star i Libanon via Syria comment. Tolkningen är lite annorlunda än den av PG genomförda översättningen.

Men förstås. Det är tydligen numera en vänsteråsikt att se folk från mellanöster som inte är Israeler med människovärde. PGs inlägg ger mig associationer åt andra rörelser. Som jinge brukar undra. Skriver PG för SD-kuriren eller Svenska Dagbladet?

Uppdatering:
Det kan även vara värt att läsa vad Ammnesty hade att säga om Winograd rapporten. Fast det är väl också en hemsk vänster organisation som inte värnar om den västerländska civilisationen. Notera att Israeliska media tydligen klara av att rapportera vad SvD inte gör. Hur många i Sverige har inte förstått att det var krigsförbrytelser som Israel begick i Libanon 2006?

Amnesty Int’l: Winograd report fails to address Israel’s war crimes – Haaretz – Israel News

The organization said that the report failed to investigate government policies and military strategies that didn’t discriminate between the Lebanese civilian population and Hezbollah combatants and between civilian property and infrastructure and military targets.

”This was yet another missed opportunity to address the policies and decisions behind the grave violations of international humanitarian law , including war crimes, committed by Israeli forces,” said Malcolm Smart, Director of Amnesty International’s Middle East and North Africa Program. ”The indiscriminate killings of many Lebanese civilians not involved in the hostilities and the deliberate and wanton destruction of civilian properties and infrastructure on a massive scale were given no more than token consideration by the commission,” said Smart

SyriaComment – Syrian politics, history, and religion

Nasrallah’s taunt gets under Israel’s skin Hizbullah’s leader said on Saturday his party had the remains of Israeli soldiers killed in Lebanon during the 2006 war, saying the dead were left behind ”in our villages and fields.” ”Your army left behind the remains of soldiers in our villages and fields,” Sayyed Hassan Nasrallah said, addressing the Israeli people during a speech to tens of thousands of Shiites taking part in commemorations marking Ashura.

”They [Israeli army] were so weak on the field that they left behind remains not of one, two or three but a large number of your soldiers,” Nasrallah added. ”One body is almost complete,” Nasrallah said. ”What did the [Israeli] army say to the family of these soldiers and what remains did they give them?”

The Hizbullah leader’s comments sparked outrage in Israel, which prides itself on doing everything to recover the remains of its soldiers from fields of battle and has in the past freed prisoners in exchange for remains of soldiers and civilians.

Israeli ministers on Sunday cursed Nasrallah as a ”sewer rat” for boasting that his group had Israeli body parts. ”Nasrallah has crossed all possible boundaries of inhumanity,” Interior Minister Meir Sheetrit of Israeli Prime Minister Ehud Olmert’s centrist Kadima party said ahead of a weekly Cabinet meeting.

gudmundson: Styckmördare mot statsmän

Idag skriver jag på SvDs ledarsida om skillnaden mellan en legitim krigsmaskin och en illegitim. Hassan Nasrallah, ledaren för terrorist- och gerillarörelsen Hizbollah, gjorde ett av sina sällsynta offentliga framträdanden för två veckor sedan. Han talade i södra Beirut inför hundratusentals shiamuslimer som firade högtiden Ashura. Reuters (19/1) rapporterade vad han sade:

”Våra heliga krigare bekämpade dessa sionister, dödade dem och samlade på deras kroppsdelar. Jag pratar inte om vilka kroppsdelar som helst. Jag säger till israelerna: vi har era soldaters huvuden, vi har händer, vi har ben.”

”Det finns till och med en nästan komplett kropp, en halv eller tre fjärdedels kropp, från huvudet ner till bröstet och torson.”

Så talar inte en statsman. Så talar en styckmördare.

SvD » Ledarsidan » Israels självkritik är ett styrkebesked

I Israel, däremot, presenterades igår Winogradkommissionens slutrapport, som i varje detalj granskar och kritiserar hur israelisk militär och politiska makthavare skötte kriget i Libanon sommaren 2006. I försnacket har spekulationerna gällt huruvida kritiken mot premiärminister Ehud Olmert skulle bli så hård att han tvingas avgå – redan när kommissionens preliminära rapport släpptes i våras stormade det rejält om Olmert, ÖB och andra ledningsfunktioner. I förebyggande syfte gick i veckan en parlamentariker från Olmerts parti Kadima ut med en vädjan till företrädarna för koalitionspartnern Labour om att stanna i regeringssamarbetet, och flera av Olmerts ministrar sade att de inte vill se ett nyval nu när förhandlingarna med palestinierna är inne i ett så känsligt läge. Det är inte bara den israeliska militärledningens heder som står på spel. Hoppet om en palestinsk stat gör det också, eftersom utvecklingen är väldigt beroende av den nuvarande regeringen.

Powered by ScribeFire.

Där är tydligen inte bara jag som ser bråket kring Mana som ett utslag av kulturkamp. När Expressen, Neo, och SVD tillsammans med diverse liberala bloggar samtidigt börjar attackera kan man förövrigt undra över de liberala kompisgängen i svensk media. Man kan aven undra varför yttrandefrihetens försvarare liberaler är så ivriga att införa censur och lägga ner tidningar. Detta brukar annars mest förkomma i diktaturländer. Det är faktiskt lagligt att både kritisera israel och ha vänster åsikter i Sverige. Än så länge om inte liberalismens ‘frihet’ slår igenom.

Är det förresten bara jag som tycker dagens liberaler påminner en del i sin övertygelse om att de är den intellektuella förtruppen för ett nytt samhälle om 70-talets leninister. Båda är ju övertygade om att de sitter inne med historiska ’sanningar’.

Uppdatering:
Nu har SvD rapporterat om Mana på nyhetsplats. Det är bättre än att ledarskribenter bedriver egen nyhetsrapportering på ledarplats med overifierad påståenden.

Håkan A Bengtsson: Manar till kulturkamp

Vissa dagar är det svårt att hålla sig för skratt. Jag kan inte ge något genomarbetat omdöme om tidskriften Mana. Men att anklagelserna om antisemitism, kvinnofientlighet och rasism saknar grund är helt uppenbart. Det spelar liksom ingen roll när den här typen av mediala högerdrev kör igång. Anklagelserna lever vidare oavsett om de stämmer eller inte. Som när Expressen på sin debattsida hävdar att ”vänsterrasism är inget nytt”. När till och med Tommy Hansson från den ökända och perifera tidningen Contra släpps in för att understödja tesen ”kulturstödet är bara för vänstern” då vet man att alla medel är tillåtna i denna ”liberala” kampanj mot vänsters imaginära dominans i kulturvärlden. Dilsa Demirbag-Sten fortsätter för sin del med att återge uppgifter i nyliberala Neo om att en skribent i Mana som ska startat tidningen i själva verket är påhittad. Vad det nu har med saken att göra. Uppgiften dementeras för övrigt i Dagens Nyheter.

Dagens Arena | Högerns kulturkamp – Vill röka ut alternativa röster

Nej, debatten om Mana är ett av flera tecken på att alliansen försöker överföra den danska högerns ”kulturkamp” till svensk mark. Genom att trycka tillbaka och skrämma kulturens utövare, vill man få till ett värderingsskifte. Opinionsmätningarna antyder ju att många av dem som 2006 röstade på alliansen i själ och hjärta är smygsossar. Därför vill regeringen röka ut allt som liknar socialism.I en sådan kulturkamp behövs konstruerade fiendebilder. I Danmark attackerades socialdemokratiska kulturarbetare för att dalta med muslimer och terrorister. I Sverige talas det nu om ett ”vänsterkompisvälde” som fördelar de offentliga kulturpengarna. Och i fallet Mana har några – utan att övertyga – påstått att statsstöd går till en tidskrift som skulle vara antisemitisk och kvinnofientlig.

It-entreprenören Johan Staël von Holstein, som på kulturrådets möte i fredags reserverade sig mot beslutet om stöd till Mana, är en tydlig företrädare för alliansens kulturkamp. Valet av honom till ledamot i kulturrådet är ingen olyckshändelse. Han vill inte ge socialistiska tidningar statstöd, eftersom alla socialister för honom är Pol Pot-anhängare, massmördare eller Gulag-förespråkare.

Men Mana hotar ingen. I den mån det funnits överdrifter eller stolligheter i den tidskriften ingår det i en vidsträckt yttrandefrihet. Skulle kulturrådet vilja bedöma rubriksättning eller vilken tolkning av verkligheten som är den sanna, luktar det censur.

Mångfald är inte något slags kultursnobberi. Liberaler mår väl av att ibland ifrågasättas. Demokrati behöver mer än någonsin alla alternativa röster.

Svensk media vägrar ju att uppmärksamma lidandet och den kollektiva bestraffning av civilbefolkningen i Gaza. Men notera vilka det var som slog sig in till Egypten. Svältande och sjuka människor desperata på jakt efter mediciner. Varför tillåts Israel föra krig mot 20 månader gamla bebisar medan världen tittar på?

Och varför har Israelerna glömt sin historia?

Läs berättelsen på engelska om revolten i Sobibor och fundera på betydelsen av att stänga in en hel befolkning bakom murar och taggtråd med. Jag gör inga jämförelser med nazister och Israeler, bara med människosynen. Eller har arabiska liv mindre värde än judiska? Gaza är inget dödsläger men ett konsentrationsläger med över en miljon innevånare. Och innan någon pratar om Hamas attacker mot Israel läs om det Hudna förslag som Hamas 2006 gav Israel. Vilket både Israel och världen i övrigt ignorerade.

Pause for Peace – New York Times

We Palestinians are prepared to enter into a hudna to bring about an
immediate end to the occupation and to initiate a period of peaceful
coexistence during which both sides would refrain from any form of
military aggression or provocation. During this period of calm and
negotiation we can address the important issues like the right of
return and the release of prisoners. If the negotiations fail to
achieve a durable settlement, the next generation of Palestinians and
Israelis will have to decide whether or not to renew the hudna and the
search for a negotiated peace.

http://www.sobibor.info/

Shortly after Yom Kippur in 1943,
a group of Jewish prisoners in the Sobibor extermination camp,
determined to live rather than die, began devising a plan for
a revolt. A couple of days later, during the afternoon of 14
October 1943, one of the most daring displays of Jewish
resistance during the Holocaust began—the escape from Sobibor.

Gulf Times – Qatar’s top-selling English daily newspaper – Gulf/Arab World

RAFAH, Egypt: Abu Abdullah
wanted only one thing when he crossed through the shattered wall into
Egypt – a vaccine for his baby boy that can’t be found in the
neighbouring Gaza Strip.
“He’s 20 months old and
should have had his German measles jab five months ago, but you can’t
find it anywhere in Gaza because of the Israeli blockade,” he says,
cradling his child while the pharmacist searches for the precious
liquid.
Abu Abdullah is among an estimated 700,000 Palestinians who
have crossed the border from the isolated enclave since the towering
concrete wall separating the Gaza Strip from Egypt was blown up Tuesday
night.
Most come for petrol, cigarettes, cooking oil and other
staples, but Abu Abdullah says that once he has the vaccine, he’ll be
going back without any of the products he could sell on the lucrative
black market at home.
“Once I have the jab, I don’t need anything else from here, just my son’s health.”
White-bearded
pharmacist Hajj Khalil sits outside his store, dumbfounded by the rush
on his stocks which have left its shelves virtually empty, like those
of many others in the divided border town of Rafah.
“They want everything because there’s nothing in Gaza,” he says.
“The
only things I have left are beauty products. Antibiotics sold out the
quickest. Now I’ve sold everything and I’m waiting for more stocks to
come from Cairo.”
Hundreds of parents of young children, others
pushing elderly relatives in wheelchairs, push through the thronging
crowds of Palestinian shoppers on Rafah’s main Salaheddin Street to get
medicine.
“I did $5,000 worth of business yesterday, more than I
make in a month normally, says a pharmacist who gives only his first
name Mohamed.
“I give a discount to people who are obviously poor.
The most popular drugs are for cancer therapy, hypertension, sclerosis
of the liver.
“Some Palestinian ambulances came through yesterday bringing victims of the intifada to be treated here.”
Dr Yussef Musallam has come from Gaza City with $1,000 to spend on drugs to take back to his pharmacy.
“I’m
going to buy all the drugs I can, we have nothing in Gaza because of
the siege. In spite of the tunnels, the siege hit us badly. I’ve got
$1,000, which is everything I have.
“It used to take one day to ask
for drugs from the Israelis but since the siege, it takes one month, if
they allow it at all, they refuse a lot of orders.”
Even before the
complete lockdown imposed by Israel last Thursday, the World Health
Organisation was expressing alarm at Gaza’s deepening isolation and
accused Israel of putting lives in danger by not allowing dozens of
patients to leave for treatment.
The UN agency said last month that
23% of requests in October for treatment in Israel were refused,
compared with 17 % in September and 10% in June, when Hamas seized
control of Gaza from forces loyal to Palestinian President Mahmoud
Abbas.

Läs mer i Svd