Jag hade egentligen inte tänkt säga något om utbrändhetsdiskussionen men sen läste jag denna intervjun. Slutsatsen man kan dra är att vi har en minister som är totalt ovetande om hur det ser ut på dagens svenska arbetsplatser eller så ljuger hon för reporten. Den enkla sanningen är att folk blir utbrända för att arbetstakten och kraven från arbetsgivaren är så hårda.
Du är som anställd idag helt maktlös att påverka din livssituation
genom att sluta. Då bestraffas du med karensdagar i a-kassan. Och om du hör till de 700000 utan kollektivavtal är du helt i händerna på arbetsgivare som enligt vår näringsminister ’bara vill så väl för sina anställda och ser dom som medlemmar i en enda stor familj’.
Att folk arbetar mer än dom borde har mer att göra med dagens slimmade arbetsplatser där många helt enkelt inte hinner med sitt atbete på 8 timmar. Arbetsgivarna och fack vet detta mycket väl men gör inget för det outtalade hotet är alltid att arbetet kan flyttas. Arbetsgivare vill heller inte ha personer som inte kan arbeta fullt ut. I många fall även om dom subventioneras till 100% något som ministern uppenbarligen inte känner till. På många arbetsplatser finns det idag ingen företagshälsovård. Vart vänder man sig då?
”När jag själv var utbränd var jag hemma i tre dagar”
När
jag intervjuade Socialstyrelsens projektledare Jan Larsson sa han att
det inte är meningen att ett sjukförsäkringssystem ska
betala för att människor arbetar för mycket.
Håller du med om det?– Jag tycker det är
svårt att säga så. Självklart har man alltid ett
egenansvar. Men många kvinnor arbetar i stora tunga
organisationer i offentlig sektor där de inte kan påverka
sin arbetssituation. Då tycker jag att arbetsgivaren måste
ta ett större ansvar och hjälpa de anställda att komma
tillbaka. 40 procent av kvinnorna som är sjukskrivna säger
att de har arbetsförmåga om de får andra
arbetsuppgifter och 30 procent kan arbeta om de får gå till
en annan arbetsgivare.Men vad händer om man har en arbetsgivare som inte erbjuder några andra arbetsuppgifter?
–
Det kan vara svårt för de små företagen och
där måste arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan hjälpas åt att ge den
anställde stöd. Men det kan hända att en som är
utbränd hos en arbetsgivare inte kan gå tillbaka dit utan
bör byta arbete.Men att ordna ett
nytt jobb för en sjukskriven är inget som görs i en
handvändning. Om man inte får någon sjukpenning
eftersom de nya riktlinjerna säger att den diagnos man har
inte ska ge någon sjukskrivning, hur försörjer man sig
då?– Vem har sagt att man inte får vara sjukskriven?
I
Socialstyrelsens nya riktlinjer står det ”i normalfallet
krävs ingen sjukskrivning” för bland annat diagnosen
utmattningssyndrom.– Okej, då kan vi säga det.
Men då är det efter vetenskap och beprövad erfarenhet
som man har sagt det.Du hänvisar
gärna till vetenskap. Men Socialstyrelsen har sagt att de inte har
någon god vetenskaplig grund för några av de här
riktlinjerna. Handlar det inte också om politiska
värderingar?– Nej, men systemet ska utvärderas och då kanske vi får en vetenskaplig grund.
Du
har sagt att riktlinjerna inte handlar om hårdare tag utan om att
förbättra kvaliteten på vården för de
sjukskrivna. Men ni satsar inga pengar på det?– Jag
vill satsa på företagshälsovården.
Företagshälsovården arbetar redan i dag intimt med den
anställde i hennes arbetsmiljö&Fast
så är det väl ändå inte. Det handlar
väl ofta om någon hälsokontroll per år?–
Ja, men jag vill ge företagshälsovården statliga medel
och ackreditera den så att de har rätt att sjukskriva
och att göra en försäkringsmedicinsk bedömning.
Är de sedan duktiga kan de också ta hand om
rehabiliteringen. Vi har långt gångna diskussioner med
arbetsmarknadens parter och min förhoppning är att det
här ska kunna genomföras nästa år.Vem ska bevaka att företagshälsovården och arbetsgivaren verkligen tar sitt ansvar?
– Vi diskuterar om det ska ligga på landsting eller försäkringskassa.

