Claeskrantz.com

Kategori: Näringsliv

  • Vinstintressen o välfärd – ska mormors hantering på ålderdomshem bli en företagshemlighet?

    Politikerna är oerhört naiva, menar han. ”Kontrollorganen brister. Det är det som stör mig mest. Vissa saker måste vara garanterade för eleverna. Det är en svag elevgrupp och många hoppar av när de upptäcker att de utlovade praktikplatserna inte finns eller att det saknas verkstadslokaler.”

    Lärare B och C har arbetat inom ett av de riskkapitalbolag som vinner mark inom SFI-undervisningen. Det berättar om en mardrömstillvaro där det rådde ständigt kaos. ”Vi hade inte lokaler så att det räckte, på morgonen kunde man få reda att man skulle ta sin klass på studiebesök hela dagen. Fast det fick inte kosta något förstås. En annan gång fick en stackars Fas 3-are ta hand om tre klasser utomhus hela dagen.”

    I stället för lärarledd undervisning fick eleverna ofta titta på film i klassrummet, såsom ”Farsan” och ”Jalla! Jalla!”.

    Fast när Skolinspektionen och kommunen kom på besök under en vecka satte man in extra undervisning för att uppfylla kraven. Det var enda gången som lärarna fick tillåtelse att skriva upp övertid.

    Lärarna var satta under extrem press. De skulle undervisa 30 timmar i veckan, hoppa in för sjuka kollegor, kontrollräkna tidrapporter, ha personalmöten, rätta prov, planera lektioner, ge eleverna feedback, skriva individuella studieplaner (hanns inte med) och sköta alla praktiska göromål.

    Anna Dahlbergs krönika nedan är värd att läsa om inte annat för att få en verklighetsinblick från den i stort redan privatiserade skolan i Sverige. Ja det handlar om en affärsverksamhet med vinstsyfte som huvudmål. Inte större pedagogisk frihet eller bättre kvalite på utbildningen. Om nu någon mer än ansvariga politiker trodde det

    Jag tror precis som den anonyma läraren som inte vågar träda fram med namn att politiker är både naiva, överarbetade själva och saknar både tid och nödvändig kunskap för att ha koll på hur skattepengar används redan i den kommunala verksamheten som i mycket är tjänstemannastyrd. 

    En företagsstyrd välfärd ägd och utförd av riskkapitalbolag med vinstmaximering som enda princip hur ska den kontrolleras för så att den uppfyller ens minimikraven?  Speciellt inte om verksamheten är en företagshemlighet som där anställda riskerar få sparken om den informerar om den dåliga kvaliten på ’produkterna’ 

     

    Vinstintresset förstör skolan medan politikerna tittar på | Anna Dahlberg

    Rädslan är stor för att träda fram, eftersom friskolorna inte omfattas av meddelarfriheten. Den som avslöjar missförhållanden på en privatägd skola är fritt byte för arbetsgivaren och riskerar att få sparken.

    Efter intervjuerna hör flera av lärarna av sig och ber mig stryka allt som skulle kunna leda misstankarna till dem personligen. Så ser villkoren ut på världens mest avreglerade skolmarknad.

    Lärarna har erfarenheter av allt från SFI till yrkesgymnasium och grundskola. Men missförhållandena är desamma.

    Lokalerna är undermåliga. De är ständigt underbemannade och vikarier sätts i princip aldrig in. Lärarna förvandlas till allt-i-allo-personal som ska sköta allt från vaktmästeriuppgifter till själavård. Elever som behöver särskilt stöd hinns inte med. Det saknas pengar till skolmateriel. Fortbildningskonferenser förvandlas till säljmöten där man ska kläcka slogans och hitta på nya sätt att ragga elever.
    —

    Lärare A arbetar på ett yrkesgymnasium inom Thoréngruppen. Han berättar att ägaren gång på gång har startat nya skolor utan att det finns lokaler och materiel för ändamålet. ”När den här skolan öppnade fanns det ingenting. Det fanns inte en svets, inte en hammare, ingenting. Så kan det se ut i ett halvår eller ännu längre.”

    Ett yrkesgymnasium utan så mycket som en hammare? Det låter för osannolikt för att vara sant, men bilden bekräftas i Skolinspektionens granskning, som dock avskrev ärendet i slutet av 2011.

    I marknadsföringen målas en helt annan bild upp. ”Det påstods att vi hade lokaler och massor av kontakter med företag.

    I själva verket hade vi inget av detta”, säger lärare A som hävdar att Thoréngruppen bara brinner för en enda sak – att tjäna så mycket pengar som möjligt. 

  • Centerns näringsdepartment julfestade för över en halv miljon

    Jag det finns inte så mycket att säga utom hur sjutton tänkte man på det centerstyrda näringsdepartementet?  Glamour party för över 600000 betalda av skattepengar där man sedan trixar med bokföringen för att dölja vad som är internrepresentation.  Är inte detta bokföringsbrott eller skattebroot om inte annat? Och vad gäller för personalgåvor förmåner?

    Undrar om landets företagare tycker de får valuta för sina skattepengar? 

    Festade för 616 000 kr | Nyheter | Aftonbladet

    Båtresa och dj

    Enligt fakturan på näringsdepartementets hemsida kostade julbordet med bland annat underhållning, båtresa, dj och eventspelning med band 616 473 kronor inklusive moms.

    Det blir 2 140 kronor per person för de 288 som kom.

    Utöver detta var det också kostnader på drygt 50 000 kronor för tre föreläsningar under eftermiddagen.

    Det hela började med en båtfärd 12.30 från Skeppsbron till Äventyrskontoret i Finnboda hamn i Nacka. Stället ligger precis vid vattnet längs inloppet mot centrala Stockholm.

    Efter föreläsningar av bland annat vd:n för Astrid Lindgrens värld och en mediestrateg som talade om ”en öppnare värld” så började ett mingel klockan 17.40.

    Tävlade i glamour

    Till kvällen hade också utlysts en tävling på Annie Lööfs departement. Det gällde att visa upp sin ”glitter och glamoursida” i samband med middagen då ”The sparkling bureaucrat Award” skulle delas ut till de bäst klädda.

    Bara jul-, scen- och entrédekoren som byggdes upp i lokalen gick loss på över 30 000 kronor.

    Annie Lööf bjöd sig själv och alla 288 på ett dryckespaket med mousserande, öl och vin för 256 kronor per person.

    Efter julbordet var det dans och departementet hade abonnerat en buss som körde löpande mellan Finnboda och Slussen.

    Genom att festen var bokförd som seminarium har Annie Lööf och hennes departement sluppit uppmärksamhet för den kostsamma internrepresentationen i samband med Aftonbladets granskning i förra veckan.

    ”Seminarieverksamhet”

    När Aftonbladet konfronterar departementets expeditionschef, Fredrik Ahlén, med faktumet att Aftonbladet inte fick ut fakturan som är en allmän handling, svarar han:

    – Nej, därför att julbordet … eller rättare sagt näringsdepartementets dag inte är konterad som en internrepresentation.

    Varför inte det?

    – Därför att vi har gjort den bedömningen man ska göra om vad som är den huvudsakliga aktiviteten.

    – Nämligen seminarieverksamhet, så det är konterat på det kontot.

    Men själva julbordet?

    – Det är ju i enlighet med föreskrifterna i Skatteverket, det är ju den här diskussionen som har varit när det gäller Tillväxtverket.

    – Om det är en måltid i samband med en annan aktivitet, så är den inte att betrakta som internrepresentation i skattehänseende om den andra aktiviteten är det huvudsakliga syftet med aktiviteten.

    Du måste hålla med om att julbord är internrepresentation?

    – Inte i bokföringshänseende.

    Men julbordet i sig är en internrepresentation?

    – Inte enligt skattereglerna.

    Seminariedelen, som enligt Ahlén var huvudaktiviteten, kostade inte ens en tiondel av julfesten. Tidsmässigt pågick seminariet i fyra timmar och 10 minuter – festen varade i sju timmar och 20 minuter.

  • Svenskt näringsliv för dåligt för innovationsföretag i Sverige?

    Det talas ganska ofta om företagsklimatet i Sverige. Ett företagsklimat som ska vara en mätare på hur väl det fungerar att driva företag i Sverige.

    Tyvärr har företagsklimat diskussionen i Sverige mest kommit att innebära prat om lägre skatter, minimal politisk kontroll över företagen och att samhället i stort inte uppskattar de stora insatser företagaren gör för samhället.

    Det finns alltför liten diskussion om innovations och riskkapital klimatet. Eller utbildning och samhällsstrukturer som stödjer individens utveckling i en ny global kunskapsekonomi.

    Svenskt näringsliv består idag av på ena sidan 100-år gamla företagsgrupper runt basindustrier och på senare tid den så omhuldade och bidragsförsedda persontjänst sektorn om man ska döma av den offentliga debatten.

    Internetjänstföretag och kunskapsföretag som växer i stort saknas både i den offentliga diskussionen om företagande i Sverige.

    De företag som vill växa och utvecklas som internet och tjänsteföretag på en globalmarknad likt skype, spotify med flera kommer av nödtvång idag söka sig bort från ett provinsiellt svenskt näringsliv baserar på 100-år gamla basindustrier.

    När makthavarna i den lilla grupp som styr svenskt näringsliv och i stor del möjligheterna till riskkapital är ett gäng 55+ gubbar och gummor med den gemensamma nämnaren en ingenjörs eller ekonom utbildning från 1950-60 talet kanske det inte är så konstigt hur dåligt innovationsklimatet är?

    Hur ska en till hälften internet analfabet förstå en global internet ekonomi?

    Internetföretag flyr Sverige – ”för dåligt innovationsklimat” – IDG.se: ”Svenska fråga-svar-tjänsten Mancx öppnar kontor i Silicon Valley snart. De är övertygade om att det är ett måste för att kunna komma vidare och bli en global spelare på riktigt.

    – Om vi hade börjat där borta istället hade vi kommit snabbare framåt än vad vi gjort här i Sverige. Det finns ett fantastiskt innovationsklimat där, det finns en vilja att dela med sig och hjälpa andra. Det ordnas ofta träffar där man kan träffa investerare över en öl, säger Mattias Guilotte, marknadschef på Mancx.

    Mancx har fått hjälp av serieentreprenörern och investeraren Nicolai Wadström och acceleratorn Bootstrap Labs. Mancx har fått en plats i kontorslokalen Rocket Space där flera olika startups samlats.

    – Det är flera events i veckan i Rocket Space där man kan träffa investerare på ett avslappnat sätt, något som känns otänkbart här i Sverige. Till och med välkända namn tar sig gärna tid för en öl för att höra vad du jobbar med och kommer med bra och snabb feedback. I Sverige är alla försiktigare och vill inte gärna berätta om sina idéer.

    Tillgången till kapital är en annan anledning till varför Mancx startar upp ett företag i USA. Mattias Guilotte tycker att den svenska investeringsmarknaden är svår.

    – Det finns ingen riktig konkurrens här och hög risk ses som något dåligt. I USA ryggar de inte för hög risk så länge det finns stor potential också. Sedan har många av investerarna där borta varit med länge och kan väldigt mycket om vad som fungerar och inte på internet och den kunskapen finns inte här.

    Men inte alla ser behovet att flytta till Silicon Valley. Betalningsföretaget Izettle har sitt huvudkontor i Stockholm och har inga planer på att flytta.

    – Det är inte smärtfritt att vara i Sverige, inte utan utmaningar. Poolen av kandidater att rekrytera ifrån är liten, men vi har inte haft några problem än så länge. Jag tror ibland att det finns en sjuka, att man tror att det är bättre på ett annat ställe. Det finns mycket startups här, men man får ge sig ut på eget bevåg och lära känna de andra för att få till ett utbyte av erfarenheter, säger Johan Bendz, marknadschef på Izettle.”

    (Via .)