Etikett: arbetsliv

  • Massarbetslöshet bland unga – Inga åtgärder med alliansens arbetslinje

    AMS-trams är vad alliansföreträdare kallade tanken på utbildning för arbetslösa i valrörelsen 2006. AMS-utbildningar var hinder för de arbetslösa att ta riktiga arbeten och låste in de arbetslösa i ’bidragsberoende´.

    Därför slaktades AMS och det mesta av vad arbetsförmedlingen hade av möjligheter till kvalificerade utbildningar för arbetslösa av den moderatledda alliansen efter valsegern 2006. Till det kommer de halverade antalet platser i t ex de kommunala vuxengymnasierna som inte heller de behövdes enligt den dåvarande

    Arbetsförmedlingen ska anbart ägna sig åt sin myndighetsroll och kontrollera att det arbetslösa personen uppfyller villkoren för a-kassan och gör sin kvot av skickade ansökningar och skriva CVn.

    Detta i en arbetsförmedlingen som 2009 hade 3000 mindre anställda än 2009 och en halv miljard mindre i resurser.  Och alla vet hur det gått med alliansens 3miljarder satsning på privatiserad coachning verksamhet dit långtidsarbetslösa skickas.

    Alliansen van valet 2006 trots att de saknade fundamentala kunskaper om hur den svenska arbetsmarknaden såg ut och fungerar. 10 år gamla OECD utredningar och president Clintons republikan inspirerad välfärdsreform från 1996 ingick i det teoretiska nationalekonomiska underlaget för vad alliansens politiker trodde skulle hända.

    Alliansens hade förestås en tanke kring vad som skulle hända med de långtidsarbetslösa. En ny statlig subventionerad låglönemarknad skulle skapas för persontjänster som gräsklippning och skjortstrykning som den välbeställda övre medelklassen kunde beställa från

    Notera förövrigt att 10-tusentals långtidssjuka också ska ut på arbetsmarknaden 2010 då deras sjukförsäkring dras in. De ska arbeta enligt alliansens arbetslinje.

    Är det inte dags att förklara alliansens arbetslinje som havererad och totalt misslyckad?  Som de flesta begriper i det verkliga livet använder man inte piskan och ställer hårdare krav på redan utsatta människor.  Eller lämnar över dem som livegna att handlas med av privata coacher.

    Sen kan man förstå de 70% av svenska folket med fast anställning som inte har en aning om hur den andra halvan lever. Men så ser det svenska 2/3 dels samhället ut.

    Och det var väl så här vi ville ha det. De som lyckas och sköter sig ska väl premieras av samhället med lägre skatter och bättre villkor…?

    Förövrigt kommer årets dummaste inlägg kring ungdomsarbetslöheten från DN’s Nikla Ekdal som lyckas koppla ihop Michael Jackson, Idol och Celibritetskulturen  till ungdomsarbetslösheten.

    Mer i media
    GP, Aftonbladet, DN

     

    Arbetsförmedlingen spår att arbetslösheten kan bli nästan 25 procent bland utrikesfödda och 33 procent bland utomeuropeiskt födda nästa år. Bland alla 16-24-åringar kan den bli så hög som 35 procent. Och ännu högre blir arbetslösheten för personer inom dessa grupper som saknar gymnasiekompetens.
    – Generellt är det så att konjunkturvariationer slår hårdast mot dem som befinner sig på marginalen, säger Olof Åslund, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau).
    Även analfabeter
    Omkring 190 000 personer har invandrat eller förväntas invandra till Sverige mellan 2005 och 2010. Många av dem saknar gymnasiekompetens. Enligt statistik från Migrationsverket saknar 25 procent av de nyanlända invandrarna fullständig grundskoleutbildning och ytterligare 15 procent har endast grundskoleutbildning. Omkring 40 procent saknar alltså gymnasiekompetens – något som krävs för i stort sett alla jobb på den svenska arbetsmarknaden.
    – För dem som är väldigt lågutbildade och kanske till och med analfabeter på sitt modersmål blir det uppenbart svårt, säger Åslund.
    Det skulle behövas stora utbildningsinsatser i form av svenskundervisning och kompetenshöjande undervisning för att de stora grupper som invandrat de senaste åren ska komma ut i arbetslivet, enligt Arbetsförmedlingen.
    – Vi står inför en stor generationsväxling på arbetsmarknaden. Den här djupa svackan kommer att gå över, sedan vänder det uppåt. Vi behöver arbetskraft för att ersätta de stora pensionsavgångarna, säger Tord Strannefors, analytiker på Arbetsförmedlingen.
    Riskerar lämnas utanför
    Men personer som saknar gymnasieutbildning har mycket svårt att få jobb, och så kommer det förmodligen att förbli även när konjunkturen vänder uppåt och när de stora pensionsavgångarna kommer.
    – Vi kan konstatera, att hur duktiga de än är ute på förmedlingarna så är gruppen som saknar gymnasieutbildning väldigt svår. De flesta arbetsgivare ställer krav på gymnasieutbildning, säger Strannefors.

    Följden blir att en stor grupp riskerar att stå utanför arbetsmarknaden även i fortsättningen, med en hög strukturarbetslöshet som följd.

    Massarbetslöshet bland unga väntas – Sverige – Göteborgs-Posten

  • Inte medborgarlön men heltäckande försäkringssystem och reformerad arbetsmarknadspolitik

    Blogginlägget citerat längt ner från solidariskt fick mig att fundera. Personligen tror jag inte på medborgarlön. Däremot tror jag det behövs ett reformerat socialförsäkringssysten och skattesystem som bygger på skatte efter bärkraft och tanken att alla ska med. Jag tror också det behövs en insikt hos svenska folket och dess politiker att 60-80 talets arbetsmarknad och samhälle aldrig kommer tillbaka.

    Sverige behöver en annan syn på arbetstid och arbetsmarknad. 8-5 arbeten fram till pensionen gäller idag ens knappt för de 70% av svenska folket som har fast anställning. Ändå är fullsysselsättning om det sett ut de senaste 40-åren modellen för mycket av samhällsdebatten och förutsättningen för att en svensk ska kunna delta.

    Här hade jag hävdat att förutsättningarna i grunden ändrats i och med 90-tals krisen för många svenskar som hamnat i det alliansen myntade som utanförskap. Något som många socialdemokrater inte vill se. Att blunda för att fattigdom och klyftor ökade under 90-talet är att inte se verkligheten hade jag sagt.

    100-tusentals arbeten har försvunnit och kommer aldrig mer tillbaka. Kraven på effektivitet och rationaliseringar har gjort att alla de som inte kan arbeta 110% inte platsar på dagens svenska arbetsmarknad.

    Likadant har det tillkommit krav på sociala och personliga kvalifikationer. Fel utseende, ålder, kön eller bara personlighet kan vara ett hinder för anställning. Även om personen har formella kvalifikationer för det arbete som ska utföras.

    2010 kommer Sverige troligen vara upp i över 10% arbetslöshet. Till det kommer en stor grupp undersysselsatta som skulle vilja jobba mer men inte kan få heltidsarbete. Är det realistiskt att anta att 100-tusentals nya arbetstillfällen kommer att växa fram på några år igen inom ny branscher?

    Om inte vad ska och kan man göra?

    Alliansens politik är klar. De ökar utbudet av arbetssökande än mer utan att öka kvalifikationer eller förutsättningar för att få arbete. Men jag tror inte det går att sysselsätta 100-tusentals svenskar i en låglönesektor med att tvätta skjortor eller klippa gräsmattor. I övrigt har alliansen ingen arbetsmarknadspolitik.

    Socialdemokraterna vill utbilda och träna arbetskraften men finns den starkt ökade efterfrågan på dessa människors tjänster. Och kan de föras över till sektorer som ger någon form av stabil anställning.

    I grunden kan man säga så här. Är det en rättighet för alla svenskar att ha en bostad, mat för dagen och något så där hyfsat drägliga levnadsförhållanden? Kanske till och med rätt till sjukvård om man blir sjuk och en ålderdom med värdighet?

    Om detta är en självklarhet kommer nästa fråga?  Hur betalar man fört detta? Och vem?

    Lösningen tror jag heter livsarbetstid och en tredje social ekonomisk sektor. Mona Sahlin ledde en gång i tiden en utredning om 6 timmars arbetsdag där man presenterade begrepp som konjunktur och årsarbetstid. Jag undrar om det inte är dags att ta fram denna ur arkiven. Likadant om fullt kvalificerade människor inte platsar i den reguljära arbetsmarknaden eller det inte finns behov av deras tjänster ge dem möjlighet till ‘husbehovsförsörjning’ på ett lagligt sätt genom anställningsformer anpassade efter detta.

    Kombinera detta med utbildning, en stor satsning på nyföretagande och reformerat socialförsäkringssystem och inte minst ett reformerat skattesystem byggt på skatt efter bärkraft tror jag det finns ett alternativ till det fattigsverige som annars är över oss.

    Eller som det också kallades i debatterna på 80-talet 2/3 dels Sverige. En verklighet som redan är här av döma av rapporterna från di.se nedan.

     

    di.se – Många vinnare i krisens spår

    "Det går en stor skiljelinje mellan två grupper, de med arbete och de utan", säger Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson.
    Utanförskapet ökar med
    en stigande arbetslöshet. Arbetslösheten i maj på 9 procent var en ökning med 3,1 procentenheter jämfört med maj i fjol. Och för 2012 räknar de flesta prognosmakare med en rekordhög arbetslöshet runt 11-12 procent. Speciellt dystert är det bland ungdomar med en arbetslöshet på 30 procent bland 15-24 åringar i maj 2009. Det var en ökning med nästan 10 procentenheter det senaste året.
    "Unga har det
    svårt eftersom de ofta saknar en ekonomisk buffert. Många får dessutom en låg arbetslöshetsersättning eftersom de inte alltid arbetat heltid tolv månader bak i tiden. De har också ofta en sämre ersättning genom kollektivavtalen", säger Swedbanks privatekonom Ylva Yngvesson.
    Samtidigt har cirka
    70 procent av arbetskraften ett fast arbete, enligt SCB:s statistik från maj 2009. Och den gruppen har det riktigt bra i krisens lågränteland Sverige. De upplever personlig högkonjunktur. Regeringens skattesänkningar i kombination med de låga rörliga bostadsräntorna runt 1-2 procent innebär flera tusen kronor extra i månaden.
    "Förutsättningarna mellan de
    i arbete och de arbetslösa ser väldigt olika ut. Det är en konsekvens av den politik som förts där det ska löna sig att arbeta. Om man därtill adderar den låga bostadsräntan, så har nog många grupper aldrig haft det bättre", säger Ylva Yngvesson.

     

     

    Från solidarisktsverige.se

    Vi får aldrig medborgarlön, skulle det börja diskuteras mer seriös i samhällsdebatten kommer vi få lika stort modstånd från Sverige Näringsliv som vi hade i samband med löntagarfonderna. Vem kommer att ta dom lågavlönade jobben om alternativet är medborgarlön. Det är klart att det går att inför tekniska lösningar om vi vill införa medborgarlön. Men kommer det att accepteras från nyliberala och höger kretsar som dessutom är bra på att göra sina åsikter synliga i den offentliga debatten.

    Personligen kan jag inte bestämma mig om jag gillar medborgarlön eller inte. Skall vi lägga så mycket pengar på att folk inte arbetar. Finns det inte bättre reformer? Men visst är det en spännande tanke. Lär mer på arvidfalk.se.
    För övrigt är svensk politik på väg mot botten

    Taggar: Arbetsmarknad, frihet, Låglönejobb, Medborgarlön, Reformer, Socialism, Sverige, Sveriges Näringsliv

    Solidariskt Sverige