Etikett: Bahrain

Jag har hittills inte hört Jan Eliasson, Jytte Guteland, Ardalan Shenkarabi, Urban Ahlin eller dussintals andra socialdemokratiska förespråkare för FN doktrinen om ansvaret att skydda säga ett enda ord om Bahrain. Ett land där en genuin demokratirörelse och en förtryckt majoritet krossades av militärmakt från bland annat Saudi Arabien. I Bahrain hade folket också fått nog av förtryck, maktmissbruk, fattigdom.

Ett Saudi Arabien som förövrigt hörde till de genomdrivande när Arabförbudet röstade med en majoritet frånvarande för den flygförbudszon som gav FNs säkerhetsråds politisk legitimitet för sitt mandat om flygförbud över Libyen.  Cyniker hade möjligen undrar om det fanns en deal där mellan USA och Saudi Arabien. Att sedan Saudi Arabien med flera gulf stater hör till de länder där kvinnors rättigheter står sämst till medan kvinnors rättigheter i t ex Libyen var relativt bra utgör bara en av många ironier när man läser meningar som denna om Libyen.

Socialdemokraterna anser att Sveriges stöd till de nordafrikanska länderna ska bygga på denna insikt om behovet av kvinnors delaktighet. Sveriges stöd ska bidra till att kvinnor ges möjlighet att göra sina röster hörda i den samhällsomvandling som nu sker. Kvinnornas erfarenheter och syn på hur samhället ska förändras kan utgöra den förändringskraft som behövs i Nordafrika långt efter att omvärldens strålkastare inte längre riktas dit.

Engagemang för demokrati och mänskliga rättigheter kan inte bara gälla mot diktaturer vi inte gillar. Eller snarare diktaturer som inte faller in i EU och USAs politik i regionen. Det går inte att aktivt samarbete med dikaturer som dödar och fötrycker sin befolkning i en del av världen som media inte råkar se för att fördöma de som massakrerar folk i media ljuset.

Den Bahrainska folkliga revolutionen förtjänar lika stort stöd och engagemang som de genuint folkliga protesterna i Libyen.

Sverige ska bidra med aktiva insatser för både demokrati och mänskliga rättigheter. Men det skall inte vara som passiv baksättes passagerare till en politik som bestäms av EU och USA. Tyvärr är det just den utvecklingen vi sett hos socialdemokratin sedan kalla krigets slut och Östeuropas omvandling att den kritiska rösten och den självständigt tänkande utrikes och säkerhetspolitiken hos socialdemokratin tystnat. Olof Palmes Vietnam kritik som ofta framförts som exempel på modigt ställningstagande verkar ha tystnat hos de utrikesdepartement och senare utrikesavdelning som  hos socialdemokratin formats av Jan Eliasson.

’Diktaturens kreatur’  hör idag till vår allierade tillsammans med korrupta krigsherrar, narkotika handlare och vilka andra verktyg som hittats för att forma en utrikes och säkerhetspolitik i allt från Afghanistan till Jemen, Somali och nu senast Libyen.

Det går inte att vara deltids humanitär och förespråkare av mänskliga rättigheter bara när det faller inom ramen för vilken politik som bestämts av stormakterna inom EU och USA. Sverige ska inte vara en passiv röst eller ett land som inte vågar vara ’obekvämt’ i det internationella samfunden.

För socialdemokraterna borde ett engagemang för fred, demokrati och utveckling i alla länder vara en en självklarhet. Frågan är om detta kan ske inom ramen för en utrikes och säkerhetspolitik Sverige varken bestämt eller kontrollera.

”Sveriges tysta diplomati fungerar inte” – DN.SE:
”Det var i onsdags som en politisk aktivist från södra Stockholm dömdes till 20 års fängelse av en militärdomstol i Bahrain. Han dömdes tillsammans med åtta andra män anklagade för att ha kidnappat en polisman. Samtliga fick ett lika hårt fängelsestraff.

Mannen har gripits i Bahrain vid flera andra tillfällen, senast i augusti förra året. Han släpptes i februari i samband med regimens försök att dämpa de omfattande demonstrationer som då ägde rum inspirerade av resningarna i övriga arabvärlden.

När resningen brutalt slogs ner i mars greps han igen, tillsammans med hundratals andra aktivister. Nu väntar en ny rättegång mot svensken, där åtminstone en av anklagelsepunkterna, som handlar planer på att störta regeringen, kan ge dödsstraff.

– Han är en respekterad man i vårt samhälle, en frispråkig man som talar om mänskliga rättigheter hela tiden, säger ledaren för Bahrains center för mänskliga rättigheter Nabil Rajab till DN.se

– Regeringen är arg på honom. Anklagelserna är fabricerade och utan legitimitet.

Enligt Nabil Rajab har svensken torterats svårt. Personer som närvarat i domstolen vittnar om att han såg mycket svag ut.

– Vi tycker att den svenska regeringen ska protestera öppet. Även EU. De ska kräva att deras medborgare släpps fri, säger Rajab.

– Vi har flera gånger informerat svenskarna. De säger att de använder tyst diplomati, men tyst diplomati fungerar inte längre.

Svenska utrikesdepartementet ligger på den bahrainska regeringen för att få träffa svensken, men ännu på fredagsförmiddage”

 

(Via .)