Etikett: Börs

  • Är du redo att förlora jobbet? Vad händer med alliansens arbetslinje?

    En rejäl ekonomisk depression kommer. George Soros såg framför sig den värsta ekonomiska krisen på 60år och i praktiken slutet på den globala ordning som funnits sedan 2 världskriget med USA som ankare i den globala ekonomi. Jag tror han har rätt. Det som händer är lika stort som börskrashen 1929. Men välkända konsekvenser.

    Alla från den svenska företagen till enskilda svenskar har kommit bli beroende av lån. Lån för bostad, bil, semester, kläder och mat. Företagen lånar för att driva sin löpande verksamhet. Som det sägs nedan sitter de svenska företagen på jättelån. Allt baserat på en förväntad fortsatt evig tillväxt. Finansierad av billiga lån. Så ser det även ut i den amerikanska ekonomin. och som jag tidigare sagt hur många företag sitter med luft i sina balansräkningar där övervärderade tillgångar utgör större delen av företagens värden?

    Kreditkrisen kommer att fortsätta för att kejsaren d.vs ekonomin har inga kläder. Och det handlar inte bara om fastigheter utan i princip alla tillgångar. Evig tillväxt kanske inte var något sjölvklart om man slutade tro på den. Ungefär som kejsaren och hans kläder.


    Hur ser din ekonomi ut. Klarar du att bli arbetslös med i bästa fall 85% av lönen? Om du har a-kassa och kan kvalificera dig för ersättning förstås.

    Men de som blir arbetslösa kan ju trösta sig med att alliansen kommer att sänka skatterna för de som har arbete. Och bygga mer vägar, järnvägar och satsa på att ge de stora industriföretagen. Det kommer ju att underlätt för dig att bli mer villig att söka arbete.


    Förövrigt

    Över 1 miljon utan a-kassa varav 500000 de senaste två åren.
    60000 i en jobb och utvecklingsgaranti som börjar gå ut 2009/10
    20000 som ska ut och jobba från att ha haft sjukpenning 2009/10

    Mer i media:
    Regeringen höjer insättningsgarantin., Värsta fallet sedan terrorattackerna den 11 september. Stockholmsbörsen stängde ner 7,1 procent. Även i övriga Europa var säljtrycket historiskt massivt.

    Bloggat:
    Swedbank och latte,

    di.se – Recession hotar Sverige

    ”Om du får låna pengar blir det till en väsentligt högre ränta, men det är under förutsättning att du får låna över huvud taget. Risken är att man som företagare får en chock när man ser hur dyrt det har blivit. Har du ett litet företag och inte får låna kanske du tvingas lägga ned verksamheten”, säger Michael Grahn.

    De högt belånade hushållen riskerar samtidigt ”att bli klämda”, av stigande räntenivåer orsakade av finansmarknaderna fungerar allt sämre konstaterar han.

    Men det verkliga dråpslaget mot privatekonomin drabbar främst dem som förlorar jobbet. Och det är oundvikligt att allt fler kommer att drabbas av arbetslöshet, enligt Michael Grahn.

    ”Arbetslösheten kommer att peka brant uppåt framöver”, säger han och spår att arbetslösheten kommer att klättra upp emot 8 procent tills i mitten av nästa år.

    ”Den möjlighet som företagen har att höja priserna är i princip stängd. Det höga kostnadstrycket får man bukt med genom att dra ned på kostnaderna och den största kostnadssänkningen får man genom att dra ned på antalet anställda”, förklarar han bankens dystra arbetslöshetsscenario.

    VA.se » Börsbolagens skulder växer

    Fastighetsbolagen hör till de mest skuldsatta ställt rörelseresultatet mot nettoskulden, men de ska också vara högre belånade än rörelsedrivande bolag. En skuldsättning 10 gånger över EBIT lite väl offensivt, Wallenstam och Sagax har ett skuldberg på 14 gånger årets väntade rörelseresultat. Även Dios Fastigheter, Dagon, Fabege, Balder, Kungsleden och Klövern ligger alla över 10 gånger sitt förväntande rörelseresultat.

    Samma resonemang som för fastighetsbolagen gäller för rederier, vars verksamheter kräver tunga investeringar i fartyg som högre grad kan belånas. Rederiet Broström skuldsättning ligger på 12 gånger rörelseresultatet. Och Stena-ägda rederiet Concordia Maritime har belånat sig 11 gånger rörelseresultatet.

    Bland de rörelsedrivande bolagen bör skuldsättning inte vara större än fyra gånger bolagets rörelseresultat, och allra helst under 2,5 gånger rörelseresultatet enligt en rapport från Citigroup.

    Kontraktstillverkaren Partnertech är långt ifrån den nivån. Skulden uppgår till nästan 11 gånger 2008 års förväntade EBIT-resultat. Mätt i kronor ligger skulden på 354 miljoner mot väntade resultatet 33 miljoner, dessutom dras företaget sedan tidigare med lönsamhetsproblem.

    Kuvertföretaget Bong Ljungdahl har också byggt upp ett skuldberg, motsvarande 9,1 gånger årets förväntade resultat. Förpackningar, reklamblad och kuvert anses vara en defensiv bransch, men Bong dras med skulder från tidigare förvärv. Bolaget har också pekats ut som ett hett utköpsobjekt – Melker Schörling kontrollerar redan en fjärdedel.

    Energi- och miljöteknikkoncernen Opcon nettoskuld väntas landa på 166 miljoner kronor för 2008, samtidigt som EBIT blir 21 miljoner kronor vilket ger en belåningen 7,9 gånger resultatet. Bristen på kapital har redan fått effekter. I onsdags meddelade bolaget att man genomför en garanterad företrädesemission på 73 miljoner kronor till aktieägarna och att kvartalsrapporten tidigareläggs.

    Räknat i storlek finns det andra starkt belånade storbolag. Störst är telekombolaget Teliasonera och skogsbolaget SCA, 2,2 gånger respektive 4,2 gånger resultatet.

    I den konjunkturkänsliga bilindustrin finns också en mängd skuldsatta bolag; återförsäljaren Bilia ligger på 7,6 gånger rörelseresultatet, verkstadsbolagen Trelleborg 5,5 gånger och Haldex 5,3 gånger årets resultat.

    Generellt sett har de svenska börsbolagen relativt stabila finanser. Dock är konfektionsbolagen starkt beroende av goda kassaflöden för att hålla skulderna stången. Retail and Brands är högbelånad till 8,3 gånger rörelseresultatet, men har också genomfört en nyemission som tillförde 342 miljoner kronor. Klädkedjan Kappahl har en skuld på 3 gånger resultatet, och profilklädföretaget New Wave en skuld på 5,5 gånger, och även butiksinredaren Itabs höga skuldsättning bör noteras – 5 gånger resultatet.

    Det finns fler med hög skuldsättning som har en skakig verksamhet. Katalogkoncernen Eniros resultat i år väntas landa på 1,7 miljarder kronor samtidigt som skulden byggts upp till 10 miljarder kronor (motsvarar 5,9 gånger resultatet) och dras med lönsamhetsproblem. Även mediabevakningsbolaget Cision har en hög skuldsättning, 5,6 gånger resultatet, och dras med stora lönsamhetsproblem; både Eniro och Cision delar problemen i sin pappersbaserade verksamhet, samtidigt som verksamheten allt mer flyttas över till nya medier.

    Kökstillverkaren Nobia är i en konjunkturkänslig bransch, skulden är på 2,1 gånger resultatet på 1,2 miljarder kronor, vilket ändå får ses som en betryggande nivå just nu – men det kan snabbt bli ett stopp för hushållens sug att renovera köken.
    Fettillverkaren Aarhus Karlshamn har den dryga skulden på 4,9 miljarder – vilket är 5,6 gånger resultatet på 0,9 miljarder kronor.

    50 000 fler får sparken när lågkonjunkutren slår till nästa år | Ekonomi | Aftonbladet

    Bered dig på att du kan förlora jobbet.

    Lågkonjunkturen är här.

    Nästa år slår den till med full kraft.

    Minst 50 000 nya arbetslösa. Det blir resultatet när konjunkturen vänder neråt, visar en rundringning till landets ledande ekonomiska prognosmakare.

    Vissa analytiker tror på ännu mörkare siffror.

    – Allt beror mycket på hur det går för övriga Europa. Hänger de dåliga tiderna kvar extra länge kan ökningen hamna i det övre spannet, säger Jonas Arnberg, analytiker på Handelns utredningsinstitut.

    – Hemskt tråkigt för dem som drabbas, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

    – Arbetslösheten slår hårdast mot en privatperson.
    Svårare att få jobb

    Arbetslösheten förväntas stiga med drygt en procentenhet. Inte förrän under andra halvan av 2010 tror experterna att det ljusnar.

    För dem som redan är arbetslösa innebär lågkonjunkturen att det blir ännu svårare att få in en fot på arbetsmarknaden.

    I princip alla är överens om att lågkonjunkturen redan är här. Ett tydligt tecken är att BNP-tillväxten det senaste kvartalet varit svag.

    Både hushåll och företag är pessimistiska om framtiden.

    – Ännu har lågkonjunkturen inte nått arbetsmarknaden. Men det är bara en tidsfråga, säger Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken.
    Börsfallet fortsätter

    Inte heller för dem som sparar i aktier eller aktiefonder väntar några ljusnande tider. Experterna tror att börsen faller ytterligare.

    – Det tar minst ett halvår innan vi nått botten, säger Jörgen Appelgren, chefsekonom på Nordea.

    Men börsen kommer att återhämta sig, menar Stefan Fölster, Svenskt näringsliv.

    – Om två år ligger den klart högre än i dag.

    En välkommen lindring väntar alla som svettas över höga bostadslån. Lågkonjunkturen väntas strypa inflationen och Riksbanken har flaggat för en framtida räntesänkning.

  • VIRTANEN i Newsmill – Pokerspelare eller aktieinvesterare

    Är det bara jag som känner ingen den klassiska maniska spelaren i Fredrik Virtanen’s beskrivning av hur han förlorade sin pengar. Den som alltid kommer tillbaka för att han eller hon tror att nu måste turen vända. ’All in’ är annars en pokerterm som tydligen används för aktiespelade. Det är förstås spelare som Virtanen som professionella spelare brukar plocka på allt de har.

    Alla vet ju hur det gick med den amerikanska och svensk börsuppgången. Idag den 1 oktober var det tydligen också de svenska småspararna som fyndade på börsen. Jag undrar hur länge det varar.

    Så gick det till när jag förlorade alla mina pengar i tisdagens börskrasch | Newsmill

    Egentligen hade jag bestämt mig att ta det försiktigt, så som jag bestämt så många gånger förr. Detta var de sista 200 000 kronorna och jag hade en momsskuld på 400 000 kronor i vår.
    Domedagsstämning råder, huspriser faller, de europeiska bankerna är på väg att följa de amerikanska, det är omöjligt att veta hur länge depressionen kommer fortsätta.
    Ligg lågt nu Fredrik. Ta. Det. Försiktigt. Marknaden är omöjlig. Försiktigt nu, Fredrik, försikt. Lägg dig lågt i någon trevlig fond och vänta på vändningen.

    Men så kom jävulen igen. Läget dök upp.
    Det MÅSTE vända nu. Det går inte att komma lägre, nu måste det vara slut, allt säljs ut till rea. Herregud så billigt allt är.
    Detta var i fredags eftermiddags. Allt föreföll klart för att den amerikanska senaten skulle klubba igenom krispaketet på 700 miljarder dollar, och med det skulle börserna flyga en stund.
    Så jag fyndade en börshandlad fond som heter Xact Bull, där man bettar på att stockholmsbörsen som helhet kommer att gå uppåt.

    Jag gick nästan all in. Med full belåning på mina sista 200 000 fick jag Bull-papper för cirka 800 000 kronor. Mot all klyftighet i volatila marknader låg jag alltså med allt inne på börsen över en helg.
    Det var nervöst, även om jag kände att jag hade gjort rätt.
    På söndagkväll rappporterade New York Times att krispaketet äntligen var i hamn, bara formaliteter i kongressen kvarstod. Jag somnade gott med tanken ”fan vad jag ligger rätt, börsen går upp fem procent i morgon och med Bull-derivatet ger det mig en enkel liten vinst på 30 000 kronor. Fan vad gött”.

  • 27 september 2008 lika historiskt som 24 oktober 1929?

    Jag undrar vad det är med september som gör att alla kriser kommer då. Sen håller jag med Peter Englund. Det är en ’end of an era’ vi ser utspelas som ett drama på våra TV skärmar. Slutet är förstås för en världsekonomi dominerad av USA.

    George Soros ansåg att det troligt att vad som händer blir den värsta krisen världen sett på 60år. De flesta kan räkna ut konsevenserna om de amerikanska hjulen faller av världsekonomin. Vad folk också börjat förstå är att den amerikanska ekonomin i mycket levt på bensinångor och det nu är luft i tankarna. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt. Mycket av det värde som byggts upp de senaste åren för genomsnittsamerikanen är borta. Vad händer när amerikanen inte kan finansiera sin ekonomi med lån säkrade mot stigande huspriser. Det är vad vi nu ser början på

    Med uppenbara konsekvenser för en global industri likt svenska volvo som byggts sina affärer på export till USA marknaden. Både lastbilar och PV. Det finns heller ingen region som är redo att ta vid som motor i den globala ekonomi. Varken i Europa eller Asien.

    Finns det politisk beredskap för detta i Sverige?

    Mer i Media:
    DN1, DN2, SvD,

    Historiskt « Peter Englunds blogg

    Jag tror att det vi är med om dessa dagar, med en stadigt växande finansiell kris, är en Stor Historisk Händelse, sannolikt den mest genomgripande vi sett på den här sidan av murens fall 1989. Långt större än, säg, 11 september, om än inte lika bild- och känslomässigt gripande. Tvillingskyskrapornas fall var på fler sätt än en slumpmässighet, en bisarr tillfällighet, en utifrån kommande störning, en fantasi från en mörk grotta i Toraborabergen plötsligt förverkligad.

    Detta däremot är en kris som springer ur det dominerande världssystemet självt, ur dess geografiska, ekonomiska, logiska och ideologiska epicentrum, USA. Och följderna kommer sannolikt bli enorma, och vi kommer alla uppleva dem. (Vad har de flesta av oss känt av Usama bin Laden? Inget. Förutom kanske förlusten av en och annan flaska med hudkräm, konfiskerad av någon flygplatskontrollant med allvarsmin.)

    Inte så att det innebär slutet för kapitalismen. Det är ett system som genom åren visat upp en häpnadsväckande anpassningsförmåga.

    Dock innebär det sannolikt slutet för den accelerade hyperkapitalism som blev till under tidigt 80-tal, och vars ideologiska credo bestått av en närmast religiös tro på avregleringar och på marknadens egen förmåga att lösa snart sagt vart ekonomiskt och samhälleligt problem. Nya, övergripande och – inte minst – överstatliga regleringar är att vänta.

  • Varför är aktiespekulation laglig i Sverige?

    Varför är det lagligt i Sverige att låna upp aktier man inte äger för att spekulera i att aktien ska falla. Något man kan åstadkomma själv med tillräckligt stor mängd lånade aktier?

    Att vi har en finansinspektion som är s.k lapdogs till storbankerna är uppenbart. Och bankerna har inte klagat tills en bank råkade illa ut utan tjänat pengar på hanteringen. Vara SEB främst misstänker jag.

    Förlorarna är väl som vanligt de som har fått för sig att aktier är en sparform som man satsar långsiktigt på. D.v.s småsparare.

    Inget förbud mot blankning | SvD

    Swedbanks styrelseordförande Carl Eric Stålberg har i medierna krävt ett tillfälligt förbud mot blankning av aktier i finansiella företag resten av året. Men de övriga svenska storbankerna ser inget sådant behov.

    SEB anser inte att det hittills förekommit några extraordinära händelser som skulle motivera ett förbud.

    – Vi har också full förtröstan för att Finansinspektionen noga följer det här, det har de ju också sagt, och höjer stämman om det skulle behövas, säger Odd Eiken, kommunikationsdirektör på SEB.

    På flera andra aktiemarknader har man i den turbulens som råder stoppat eller begränsat blankning.

    – Men det har att göra med i vilket syfte en blankning görs. Än så länge ser vi inget behov av att begränsa blankning här, säger Helena Östman, presschef på Nordea.

    Handelsbanken avstår från att kommentera.

    Och Finansinspektionen står fast vid sin tidigare linje och ser i dagsläget inga skäl att begränsa blankning.

    – Vi har heller inga större möjligheter att göra det enligt den lagstiftning vi har, säger Mattias Olander, tillförordnad enhetschef för marknadstillsyn på inspektionen.