När nu Hillary Clinton formellt gett upp kommer frågan vad händer sedan? Det är nu fördel Obama tack vare den formidabla insamlings maskin han skapat jämfört med McCain. Samtidigt måste Obama börja konkretisera sig. Var står han exakt när det gäller amerikansk utrikes och inrikespolitk. Vad vill han göra och hur kommer det att jämföras i kontrast med McCain. Risken för misstag är uppenbar. Republikanerna kommer också att slå hänsynslöst mot Obama. De står med ryggen mot väggen och riskerar ett historiskt katastrofalt nederlag. Det enda som kunnat stoppa det är om demokraterna hade splittras i två krigförande läger eller en händelse likt Dukakis eller Dean. Och kanske eventuella överraskningar från Bush administrationen.
Men pragmatikerna Obama och Hillary verkar nu båda redo att arbeta för en gemensam demokratisk plattform liksom även Edwards. Amerikanarna är också urtrötta på korrupta och inkompetenta politiker. De vill ha ’change’ och en aktiv statlig politik men från någon de litar på vilket använts mot både Obama och Hillary som en metod.
Det jag även undrar över är hur Obama kommer att hantera den sväng högerut han måste göra för att vinna presidentvalet och de väljare som förväntar sig att han ska föra en radikal omvälvningspolitk. I media har Obama framställts som mycket mer vänster än vad han är. Tvärtom är han en ’centrist’ precis som även Howard Dean och faktiskt Hillary. De är med andra ord alla redo att arbeta från centern av amerikansk politik för en försiktig gradvis samhällsförändring. Frågan är om det räcker.
Ser man enbart politiskt pragmatiskt hade sedan en ticket med Obama – Clinton 2008 garanterat att demokraterna vinner tror jag. Hillary är idag förutom Obama det starkast politiska korten i amerikansk politik. Hon skulle skulle ge styrka åt demokraterna och Obama. Men det finns även andra. Wesley Clark är en. Och dussintals mer okända politiker likt Kathleen Sebelius från Kansas. Detta om Obama skulle vilja ha en mer anonym sidekick som VP. Edwards tror jag inte är ett kort eftersom han förlorat så stort både som VP en gång tidigare och i sin misslyckade kampanj denna gång.
Sen finns ju nackdelarna. HIllary har gett mycket av de argument som republikanerna kommer att använda kring Obamas oerfarenhet något som talet inför AIPAC senast visade. I en fråga likt Israel-palestina säger man inte en sak en dag för att byta åsikt nästa. Hillary är också hjärtligt hatad av s.k progressiva vänsterinriktade liberaler, en kärngrupp i den rörelse som Obama byggt och som även Naomi Klein hänvisar till nedan. Anti-krigs motståndarna är en annan grupp jag undrar över. Och naturligtvis frågan kring Bills roll i Vita huset.
Likadant de två kampanjerna tillbringar väldigt lång tid med att angripa varandra. Men det har hänt förut. Kennedy – Johnson eller för den delen Reagan – Bush. Händer det tror jag fortfarande det blir ett ’shotgun’ marriage av politisk nödvädighet för att fördelarna uppväger nackdelarna.
