Claeskrantz.com

Etikett: ekonomi. finanskris

  • Långt tillbaka från botten av en ocean – Den ekonomiska krisen är inte över

    Att risken för en total kollaps av den globala finanssektorn är över innebär inte att den ekonomiska krisen är över. Speciellt med tanke på att även swedbank förutsätter att de svenska skattebetalarna ska fortsätta garantera de svenska bankernas existens.

    Sen är det en berättigad fråga om världsekonomin kommer att återgå till den lånefinansierade efterfrågan från 2005—2007?

    Som även Swedbank säger få alla räkna med en mycket svagare efterfrågan de närmaste åren, lägre löneutveckling och högre arbetslöshet där en stor del av de som blir arbetslösa idag aldrig kommer tillbaka.

    Oavsett vad tidningarna kommer med för rubriker är inte jobbkrisen över om inte de troligen 600000 arbetslösa 2010 ska räknas till normalläget för Sverige?

    Bloggat:
    Jobbkris, hur svårt kan det vara?, Sista funderingen

     

    Stimulanserna behöver vara kvar tills återhämtningen i den privata sektorn är robust.

    "Ett för tidigt tillbakadragande ökar risken för ny recession och deflation", skriver Swedbank.

    De gamla tillväxtmotorerna och modellerna fungerar inte längre enligt Swedbank.

    "Länder med relativt goda ekonomiska förutsättningar som exempelvis Sverige kan bli mer offensiva i sitt reformarbete och därmed skaffa sig försteg när globaliseringen åter tilltar".

    Sveriges företag och hushåll får räkna med en betydligt svagare utveckling 2009—2011 än under de starka tillväxtåren 2005—2007. Arbetslösheten fortsätter att stiga, löneutvecklingen försvagas och antalet konkurser kommer att fortsätta att stiga de närmaste åren.

    Men för de som har arbete, innebär regeringens penning- och finanspolitiska stimulanser att utvecklingen ändå förbättras jämfört med tidigare år enligt Swedbank

    Ljusare utsikter för världsekonomin | SvD

  • Aftonbladets råd till Anders Borg – Gör en återställare

    Det kan ju vara värt att påpeka att det var den moderatledda alliansregeringen som:

    • Lade ner 20000 utbildningsplatser inom komvux som inte behövdes.
    • Sänkte skatten för de med arbetsinkomster vilket inte inkluderar pensionärer. Detta som en del i den arbetslinje där de med arbetsinkomster skulle premieras.
    • Sänkte ersättningen i a-kassa och på allvar införde en bortre parentes där arbetslösa utförsäkrades.
    • Införde ett nytt sjukförsäkringssystem där folk utförsäkrades.
    • Avskaffade premien för att skrota bilar.
    • Tog bort subventioner till byggande

    Jag tycker det finns en trend i det Aftonbladet föreslår nedan. Gör om, gör rätt?

    Inte heller neddragningarna i Försäkringskassans budget samtidigt som FK fått mer uppgifter verkar uppskattas av allmänheten. Neddragningar som också var en del i alliansregeringens ’reformer’ där arbetslinjen infördes i socialförsäkringssystemen.

    Att alliansregeringens skattesänkningar gynnat de med höga inkomster främst är förstås ytterligare en del i problemet om nu de med låga och medelinkomster börjar spara för att de inte litar på socialförsäkringssystemen. Höginkomsttagare tenderar ju också att lägga pengarna på hög istället för att konsumera dem.

    Vad Aftonbladets Lena Melin tycker den moderatledda alliansregeringen borde göra.

    Det här kan regeringen göra

    ! Ännu fler utbildningsplatser, framför allt inom yrkesutbildningen.

    ! Premie för köp av miljöbilar.

    ! Premie för att skrota gamla bilar.

    ! Sänka skatten för pensionärer.

    ! Höja bostadstillägget för pensionärer.

    ! Höja a-kassan.

    ! Avsätta pengar för renovering av miljonprogrammet.

    ! Rusta upp ännu fler vägar och järnvägar.

    Sen tror jag inget kommer att ändras med de fyra apornas regeringen vid makten.
    Ser inget, hör inget, säger inget, gör inget verkar vara valspråket.

    Titta här, Borg – det kan ni göra mot arbetslösheten | Lena Mellin | Analys | Nyheter | Aftonbladet

    Under det senaste året har arbetslösheten ökat med 44 000 personer. De som i brist på arbete pluggar har blivit 3 000 fler. De undersysselsattas skara, de som har för kort arbetstid, har växt med 19 000 personer.

    Den som lyder råd är vis, sägs det. På listan här ovan ser du vad regeringen gjort och vad de planerar att göra.

    Men där finns också idéer om vad som skulle kunna göras, de flesta hämtade från den rödgröna oppositionen.

    Välj och vraka, Anders Borg!
    Lena Mellin

  • 30-tals kris på väg – Hur mycket finns kvar av svensk industri om 5år?

    Det har hela tiden sagts att det är omöjligt att något liknande 30-talets ekonomiska kris skulle kunna hända igen. Varför är det omöjligt?

    Tvärtom verkar det logiskt att om det blir ett permanent efterfrågebortfall i en efterfrågan, som i USAs fall och i många andra delar av världen, var byggd på negativt sparande driven av en 20-årig kreditbubbla kommer det påverka hela den globala ekonomin. Vad George Soros skrev i januari 2008 tror jag stämmer ganska bra. Det var en super-boom baserad på billiga krediter som drivit utvecklingen de senaste årtiondena. Krediter som det nu visat sig inte fanns förutsättningar att få tillbaka i många fall.

    The worst market crisis in 60 years | GeorgeSoros.com
    However, there is a profound difference: the current crisis marks the end of an era of credit expansion based on the dollar as the international reserve currency. The periodic crises were part of a larger boom-bust process. The current crisis is the culmination of a super-boom that has lasted for more than 60 years.

    Boom-bust processes usually revolve around credit and always involve a bias or misconception. This is usually a failure to recognise a reflexive, circular connection between the willingness to lend and the value of the collateral. Ease of credit generates demand that pushes up the value of property, which in turn increases the amount of credit available. A bubble starts when people buy houses in the expectation that they can refinance their mortgages at a profit. The recent US housing boom is a case in point. The 60-year super-boom is a more complicated case.

    Every time the credit expansion ran into trouble the financial authorities intervened, injecting liquidity and finding other ways to stimulate the economy. That created a system of asymmetric incentives also known as moral hazard, which encouraged ever greater credit expansion. The system was so successful that people came to believe in what former US president Ronald Reagan called the magic of the marketplace and I call market fundamentalism. Fundamentalists believe that markets tend towards equilibrium and the common interest is best served by allowing participants to pursue their self-interest. It is an obvious misconception, because it was the intervention of the authorities that prevented financial markets from breaking down, not the markets themselves. Nevertheless, market fundamentalism emerged as the dominant ideology in the 1980s, when financial markets started to become globalised and the US started to run a current account deficit.

    Globalisation allowed the US to suck up the savings of the rest of the world and consume more than it produced. The US current account deficit reached 6.2 per cent of gross national product in 2006. The financial markets encouraged consumers to borrow by introducing ever more sophisticated instruments and more generous terms. The authorities aided and abetted the process by intervening whenever the global financial system was at risk. Since 1980, regulations have been progressively relaxed until they have practically disappeared.

    The super-boom got out of hand when the new products became so complicated that the authorities could no longer calculate the risks and started relying on the risk management methods of the banks themselves. Similarly, the rating agencies relied on the information provided by the originators of synthetic products.

    Frågan som borde ställas är vad händer om kreditgivningen återgår till en permanent lägre nivå. Om det  inte är lika lätt att låna på till maximalt utrymme utan direkta tillgångar. Även om amerikanska staten lånar upp ännu mer pengar för at hålla uppe efterfrågan kommer det att hjälpa i längden?

    En aspekt som borde bli värre än 30-talets för de amerikanska husållen är att de enda värdena många amerikanska hushåll hade fanns i det egna huset och en förmodad evig värdestegring. Det finns inga sparade pengar att ta av. Här undrar jag hur det ser ut i Sverige.

    Ett år gamla nyheter blir då intressanta i ett dagens perspektiv.

    Negativt sparande i USA – Ekonomi – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt
    ’Senast uppdaterad: 3 september 2007 13:13

    Amerikanerna handlar för mer än de tjänar: förra året uppvisade hushållen för andra året i rad negativt sparande. Så låga har siffrorna inte varit sedan depressionen på 1930-talet.

    SAN FRANCISCIO. Enligt amerikanska handelsdepartementet sparade landets hushåll i fjol minus 1 procent. De handlade alltså för 1 procent mer än de tjänade. År 2005 var siffran minus 0,4 procent.
    – Det negativa sparandet är i sig inte så farligt. Problemet är att folk lägger pengarna på saker som inte kommer att generera betydande tillväxt i framtiden, säger Austin Nichols, ekonom på tankesmedjan Urban Institute i Washington.

    Hushållen lägger med andra ord för mycket pengar på konsumtion och för lite på mer strategiska utgiftsposter som utbildning.
    – Amerikanerna sägs vara pengagalna, men vi är inte snåla. Den sociala strukturen bygger på konsumtion, och vi identifierar vår sociala status genom våra tillhörigheter, påpekar Robert Thompson, professor i Amerika-studier på Syracuse University.

    Inte sedan 1932 och 1933, när USA befann sig i en depression, har hushållen sparat så lite. Under depressionen tog amerikanerna till sina sparade pengar för att ha råd med mat och uppehälle och inte för att, som nu, ofta finansiera köp av mindre nödvändiga saker.
    – Folks förväntningar på vad som är nödvändigt att äga har förändrats. Företagen tränar oss att vilja ha lite mer än vi har råd med, säger Thompson.

    Denna gång ackompanjeras hushållens konsumtion dessutom av ett liknande beteende från statens sida. Landet hade förra året ett budgetunderskott på motsvarande 1738 miljarder dollar. Bara kriget i Irak kommer, om president George W Bush får som han vill, i år att kosta 1192 miljarder kronor. Samtidigt vill presidenten skära ner på social välfärd.

    Vinnarna är handlarna. Förra året ökade amerikanernas inköp enligt detaljhandelns branschorganisation, National Retail Federation (NRF) med 6,3 procent. NRF förutspår en ökning på 4,3 procent under 2007.
    – På 30-talet kom depressionen som en chock för människor. Men nu beror konsumenternas negativa sparande på att de ser för optimistiskt på sina chanser att tjäna pengar på aktiemarknaden. De känner sig mycket mindre utsatta än de borde eftersom vi har haft några goda år, förklarar Nichols.

    En annan frågan är vad händer med omvärlden och industrier likt Volvo PV och construction vars tillverkning i stora delar byggt på en kreditbubbla och den amerikanska konsumtionen? Finns det överhuvudtaget behov av en svensk bilindustri vars export till största delen gått till USA?

    Den moderatledda alliansregeringen kommer att bli tvungna att göra något för den svenska bilindustrin. Antingen genom direkt ägande eller via arbetslöshetssystemen. Sen tror jag inte som Göran Johansson, om han nu gör det, att alliansregeringen jäklas med Göteborg för att det sitter ett s-styre där.  Det förutsätter vis kompetens och förmåga till planering. Om något har väl den moderatledda alliansen visat sig vara ungefär som Riksbanken, d.vs några som alltid gör fel saker av idiologisk nit.  I riksbankens fall genom att jaga en inflation som inte finns.

    Vad Sverige skulle behöva tror jag är ett arbetsmarknads, utbildnings och nyföretagar program anpassat för en 30-tals kris. Innan den fulla krisen slår in över Sverige. Varför vänta tills huset brinner ner innan man skickar brandkåren? Att säga som Fredrik Reinfeldt att varsel inte innebär att folk blir arbetslösa är knappast konstruktivt. Eller att ensidigt satsa på skattesänkningar för hög och medelinkomsttagare som har arbete.

    Om Sverige står inför en industriell tillverkningskollaps är det bara staten som kan agera. Detta borde då vara ett pragmatiskt och realistiskt utan att man titta i den ideologiska kartboken. Eller är det någon som tror att de 19.907 varslade fastanställda i november var de sista? Notera att de siffrorna inkluderar inte visstidsanställda som försvinner i tysthet från många arbetsplatser.

    Det kan också var värt att komma ihåg de redan 100-tusentals existerande arbetslösa. Och de nya som är på väg, likt de 12000 utan sjukpenning från 1 Januari som ska in på arbetsmarknaden. Eller de totalt 60000 i Jobb och utvecklingsgarantin och Ungdomsjobbs garantin. Eller de som hela tiden fortsätter att utförsäkras från a-kassan enligt med alliansen arbetslinje. Var det från försäkring till socialbidrag den kallades?

    Det är väst-sverige som är Sveriges industriella ryggrad. Här är det Göteborg som kommer att få ta mycket av smällen om den svenska exportindustrin raderas ut. Det kan då vara värt att lyssna på Göran Johansson och även moderaten Jan Hallberg som både menar att staten d.v.s alliansregeringen måste agera.

    – Ekonomi & Politik – Göteborgs-Posten
    För Jan Hallberg finns inte Göteborg utan Volvos Torslandafabrik.

    – Volvo behöver snabbt en ny stabil ägare och i den situation som
    uppstått tar jag för givet att regeringen är beredd att hjälpa till.
    Lånegarantier skulle kunna ges under en övergångsperiod när man hittat
    en ny ägare, säger Jan Hallberg.

    Däremot vill inte det göteborgska kommunalrådet se ett helstatligt permanent ägarförhållande i Volvo PV.

    – Jag talar om en period som gör det möjligt för Volvo att
    övervintra i lågkonjunkturen. Jag tänker göra mitt bästa för att
    påverka till ett regeringsbeslut som kan rädda Volvo i ett utsatt läge.

    Jan Hallberg kan också se ett delat framtida ägarskap i Volvo PV
    framför sig. I ett sådant scenario går det inte att utesluta AB Volvo,
    menar han.

    – Min bedömning är att AB Volvo har ett intresse i det samägda
    varumärket, som är känt över hela världen. Hittills har visserligen AB
    Volvo inte visat något intresse för att gå in i
    personbilstillverkningen, men det behöver inte betyda ett absolut nej.

    Han lovar att göra sitt yttersta för att förmå regeringen ta Volvokrisen på fullaste allvar.

    – Statsministern är kanske inte den förste jag ringer. Det finns andra
    att tala med i inledningsskedet. Det är inte bara Göteborg det handlar
    om. Hela den västsvenska underleverantörsindustrin påverkas.

    Även Göran Johansson anser att regeringen inte bara kan sitta och titta på när Ford nu signalerar att Volvo PV är till salu.

    – Reinfeldt kan ju studera situationen i Tyskland och Frankrike. Där
    gör politikerna allt för att hjälpa sin fordonsindustri. Staten måste
    ha beredskap, så att man snabbt kan gå in med lånegarantier till en ny
    ägare.

    Något som man hittils haft problem med då det visade sig att en omfördelade miljarden som tog slut 1 januari och20 extra omfördelade arbetsförmedlare var allt alliansen var villiga att göra.

    Möjligen ska Göteborg känna sig tacksama för de 20 extra arbetsförmedlare man fick dela med Umeå, skövde och Jönköping?

    Det kanke finns anledning för mer än Göran Johanson att undra vad den moderata alliansen har emot Göteborg?

    Varselorter får nya arbetsförmedlare – Arbetsmarknad – Nyheter – Dagens Samhälle

    Snart har en månad gått sedan regeringen
    meddelade att 1,5 miljarder kronor omfördelas från jobb- och
    utvecklingsgarantin till insatser för de många
    anställda som förlorar jobben under höstens våg av
    varsel.

    Arbetsförmedlingen har tillsammans med fack och arbetsgivare
    försökt skaffa sig en bild av vilka delar av landet som
    behöver mest stöd. Och enligt stabschef Lena Liljebäck
    är extra arbetsförmedlare det centrala.

    Klart är att Umeå, Skövde, Göteborg och
    Jönköping får dela på 20 nya
    arbetsförmedlare. Några finns redan på plats,
    exempelvis i Göteborg där arbetsförmedlingen öppnat
    två nya kontor på Volvo.

    – Men vi har inte bara gått på var det har varit mest varsel, säger Lena Liljebäck.

    Grunden är som tidigare de människor som står
    långt från arbetsmarknaden, som sjukskrivna,
    funktionshindrade och nyanlända invandrare.

    – En del orter är också underbemannade sedan tidigare. Allt det måste vägas in.

    Totalt handlar det om cirka 40 arbetsförmedlare som ska
    fördelas över landet. Var de övriga 20
    arbetsförmedlarna ska fördelas är ännu inte spikat,
    men enligt Lena Liljebäck ligger orter som Kalmar,
    Trollhättan och Värnamo bra till.

    – Där kan det bli ytterligare resurser.

    Hon påpekar att det inte handlar om några nya arbetsförmedlare.

    – Pengarna kan inte användas till att anställa ny
    personal. Vi får omfördela arbetsförmedlare inom
    vår organisation till förmån för de orter som har
    många varsel.

    Mer i Media:
    Aftonbladet, Amerikans,Näringsminister Maud Olofsson:, Ford överväger sälja Volvo – Ekonomi,

    SvD:s Nils-Olof Ollevik:     Krisen gör att Till Saluskylten hängts upp på Göteborgs stolthet.    , Var står partierna – ska staten rädda Volvo PV?, Facket: ”Det blir ett hästjobb”,

    Bloggat:

    di.se – FN: Världsekonomin går mot 30-talskris

    Enligt Rob Vos, chefsekonom för FN:s utvecklings- och analysdivision, ökar sannolikheten för världsorganisationens värsta scenario ”dag för dag” som bankernas utlåning fortsätter att strypas av kreditfrossan.

    Det skulle innebära att världsekonomin börjar krympa för första gången sedan 1930-talet, skriver BBC News.

    Det mest positiva scenariot om 1,6 procents global tillväxt ska jämföras med 2008 och 2007 års 2,5 procent respektive 3,8 procent.

    Industriländerna väntas nästa år tillsammans visa negativ tillväxt på minus 1,5 procent, medan utvecklingsländerna växer med 2,7 procent.

    Utvecklingsländernas tillväxttakt räcker emellertid inte för att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen och inkomsten per capita väntas falla i världen som helhet 2009.

    FN pekar i rapporten också på att den ekonomiska nedgången understryker centrala brister i det internationella finansiella systemet samt att utvecklingsländer utsätter sig för risker genom att lita till USA-dollarn som enda reservvaluta.

    Rapporten uppmanar dessutom till förhöjd finansiering av IMF och Världsbanken, bättre internationell koordinering kring inte minst valutakurser samt grundläggande reformer av de finansiella regleringssystemen.

  • 1000 varsel om dagen i oktober – Framtidsbrancher, arbetsförmedlingen, pantbank och inkasso?

    Ytterligare några tecken på vart utvecklingen går i urvalet av artiklar.  1000 varsel om varsel om dagen i oktober. Notera att visstidsanställda inte syns in statistiken över varslade och i många fall heller inte finns med i a-kassan. Trots detta

    Är det inte dags att sluta tala om     finanskris och istället tala om vad det är. En global ekonomisk depression. Där ekonomierna samtidigt går ner över hela världen från Kina Något som kommer att drabba sverige ytterligt hårt med vår exportberoende industri

    Den moderatledda alliansens svar på detta är förstås att inget mer behöver göras. För banker och finansinstitut finns det resurser med inte för vanliga svenskar som beöver hjälp. Birag till banker är ok men inte till vanliga svenskar eller för att citera moderaterna. Det ska inte löna sig att leva på bidrag.

    Framtidsverige     inte bara för kulturarbetare om den moderatledda alliansen sitter kvar?

    Moderaternas åsikt i olika politiska frågor
    Det ska alltid löna sig bättre att arbeta än att försörjas genom olika former av bidrag. Skatterna ska framförallt sänkas i de fall de hindrar nya jobb att växa fram. Syftet är att bryta bidragsberoendet och att fler ska kunna leva på sin lön. Skatter och bidrag påverkar på ett sätt som gör att det lönar sig allra sämst att arbeta för dem med låga inkomster. Därför har moderaterna och regeringen riktat huvuddelen av skattesänkningarna mot dem som tjänar minst. Det vill vi fortsätta med.

    Mer i Media:
    Europa föll under tredje kvartalet sannolikt in i sin första recession på 15 år. Det skriver Bloomberg.
    Kinas nedgång riskerar att fördjupas

    di.se – Rekordstora varsel gör att arbetsförmedlingen nyanställer

    Under månaden nyregistrerades 29.000 personer som arbetslösa vilket är 3000 fler än samma månad förra året. Antalet lediga arbetsplatser ökar däremot inte. Under samma period fanns det cirka 40.000 lediga jobb registrerade hos arbetsförmedlingen vilket är en minskning på 15.000 jämfört med oktober 2007. Nedgången märks tydligast inom industrisektorn och byggbranschen, samma sektorer som också varslat personal de senaste månaderna.

    Men det ser inte helt nattsvart ut för den som tidigare arbetat inom industrisektorn eller inom byggbranschen.

    ”Fast de kan behöva byta arbetsort eller yrke. Vi kommer i vissa fall att erbjuda möjlighet till praktik hos olika arbetsgivare. Dessutom söker företag baserade i Norrland fortfarande personal från industrisektorn”, säger Lena Liljebäck, stabschef på Arbetsförmedlingen.

    Bland de företag som fortfarande söker ny personal återfinns också arbetsförmedlingen själva. När antalet arbetssökanden stiger ökar också behovet av arbetsförmedlare. Och till dessa tjänster välkomnas sökanden med olika bakgrund.

    ”Ja ofta vill vi att vår personal ska ha erfarenhet från arbetslivet och gärna från olika typen av yrken. Vi vill att våra arbetsförmedlare ska spegla världen utanför våra egna väggar”, säger Lena Liljebäck.

    di.se – 1.120 personer varslade under tisdagen

    Trots att över 1.100 personer varslats på en och samma dag är det långt ifrån rekord. Under oktober månad varslades över 20.000 personer om uppsägning vilket innebär cirka 1.000 personer per arbetsdag. Liknande siffror väntas för november månad.

    Samtidigt visar inte varselstatistik hela sanningen om situationen på arbetsmarknaden. Många visstidsanställda har redan tvingats från sina jobb något som inte syns statistiken eftersom de saknar fast anställning. Många har dessutom inte rätt till a-kassa vilket kan förvärra situationen ytterligare.

    ”Ja det finns anledning att tro att de döljer sig ytterligare avgångar bakom varselstatistiken. Men värst blir Det kommer att bli särskilt märkbart när handeln och vården får sämre tider eftersom de har större andel visstidsanställda än andra branscher,” säger Hans Tydén utredare på Arbetsförmedlingen.

    di.se – Vinnarna finns – mitt i krisen

    Nästa år räknar TRR med 18.000 uppsagda tjänstemän, vilket kan jämföras med de nästan 7 000 som har sagts upp hittills i år.

    Osäkerheten på arbetsmarknaden gör även att intresset ökar bland privatkunder att se över sina försäkringar, enligt Daniel Soussan, vd för försäkrings­förmedlaren Insplanet, även den noterad på First North.

    ”Bara de senaste månaderna har intresset för inkomstförsäkringar fördubblats. Även efterfrågan på andra trygghetsförsäkringar som låneskydd och bokostnadsskydd har ökat. Samtidigt ser allt fler över möjligheterna att sänka kostnaden för bilförsäkringen”, säger Daniel Soussan.

    Han konstaterar att Ins­planet har haft en tendens att gå som bäst när alla andra bolag får det tuffare.

    Sämre tider ökar också behovet hos många att dryga ut kassan på något sätt. Intresset för korta krediter har exempelvis ökat vilket gynnar pantbankerna.

    Siv Svensson är vd för Svensk Pantbelåning och hon räknar med att utlåningen ökar med 20 procent i år till 500 miljoner kronor.

    ”Det har varit bra tillströmning hela året på både gamla och nya kunder”, säger hon.

    Främst är det guldsmycken som pantsätts, men även klockor och musikinstrument är populära objekt. Och i januari nästa år öppnar Svensk Pantbelåning ett nytt kontor i Skärholmen i Stockholm.

    ”Expansionen beror dels på guldpriset, dels på ett ökat behov av korta krediter. Det börjar sprida sig att detta är ett enkelt och säkert sätt att låna på.”

    Peter Sundström, ordförande för Svensk Pant-banks­förening och vd för Pant­banken Sverige, räknar med ett rekordår.

    ”Vi kommer att göra vårt bästa år någonsin i år med en omsättning på 350 miljoner kronor, vilket är en ökning med 40 procent jämfört med förra året”, säger han.

    Ett annat tidens tecken är att inkassobolagen får mer jobb.

    Försäljningen för kredithanteringsföretaget Svea Ekonomi har ökat med 31 procent i år och både fakturaköp och så kallad fac­toring, där ett företag belånar en hel reskontra, har ökat med över 20 procent.

    ”I och med att det har blivit svårare att få krediter från bankerna är det ganska naturligt att utnyttja andra finansieringsformer”, säger Lennart Ågren, vd för Svea Ekonomi.

    Även Mats Holmfeldt, vice vd på börsnoterade Intrum Justitia, ser en ökad omsättning och fler inkassoärenden.


  • Depression eller recession?

    Var går skiljelinjen mellan global recession och depression? Att dagens kris inte är en kris jämförbar med 30-talets innebär inte att den inte kommer att kännas ordentligt. Eller att den kommer att vara över på ett eller två år. Om jag kommer ihåg min ekonomiska historia var det som vände 30-tals depressionen 2-världskriget och vad som i praktiken var ett statligt övertagande av ekonomin. Är det detta som kommer att behövas även denna gång?

    Vad kan annars starta igång en global ekonomi     som vant sig vid tillgång på billiga krediter för att finansiera i stort sett allt. Från platt-tv, semestrar till företagens löneutbetalningar om dessa billiga krediter försvinner eller minskar.

    Likadant var inte neddragningen av offentlig     anställda under 90-talets budget recession ett resultat av lågkonjunkturen. Med andra ord staten drar ner på anställda om skatteintäkterna försvinner tvärtemot vad professor Flam säger.

    Frågan är vad som händer med Sverige om vi står med     100000 eller mer nya arbetslösa plus de redan existerande arbetslösa vilka tvärtemot vad alliansen sagt inte försvunnit. Sverige är då tillbaka i 90-tals krisen. Detta förstås utan egentliga verktyg tillgängliga från alliansen som ju inte tror på en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det är ju ams-trams som hindrar arbetslösa att ta riktiga arbeten.

    En uppenbar konsekvens är att utan     ekonomiskt och socialt skydd tas spärren bort mot lönesänkningar. Desperata arbetslösa ska vara villiga att ta arbeten till vilka löner och villkor som helst. Förutsatt att dessa arbeten finns förstås. Ett ökat utbud innebär knappast att efterfrågan ökar med automatik. Fler arbetssökande skapar inte fler arbeten.

    Finanskrisen värre än väntat enligt ny rapport från Internationella Valutafonden IMF | Finanskrisen | Ekonomi | Aftonbladet

    ”Bara början”

    Den kris som råder nu är ”bara början” enligt Harry Flam.

    – Det finns indikationer på att BNP sjunker i Europa och USA, och då är vi redan där. Vi har en recession, men det är bara början. De brukar ha en viss varaktigthet, normalt 1-2 år, säger Harry Flam.

    – Konsekvenserna för sysselsättningen brukar inte komma förrän efter ett tag, vi har inte sett så mycket än. Arbetslösheten har ökat, men vi är bara i början av den processen, säger Flam.
    ”Inte 30-talskris”

    Men enligt Flam kommer krisen inte bli som på 30-talet.

    – Vi kommer inte att uppleva en 30-talskris. Ekonomierna ser helt annorlunda ut i dag. Den offentliga sektorn är mycket större: 25-30 procent av arbetskraften är offentligt anställd, på den tiden kanske det var 5 procent eller mindre. Staten avskedar inte människor av konjunkturskäl, säger Harry Flam.

    – Sen är de offentliga bidragssystemen mycket större. Människor som blir arbetslösa får arbetslöshetsunderstöd, det fanns inte på den tiden. Många är försörjda med statliga bidrag, som pensionärer. Det fanns inte heller nämnvärt på den tiden, säger Flam.