(F) ordet fattigdom verkar vara något som gör många människor väldigt arga om man säger det existerar i Sverige eller någon påstår sig vara det.
Är du fattig om du inte har mat för dagen, inte kan köpa kläder eller något annat som majoriteten på solsidan tar för givet?
Inte om du råkar ha tillgångar – och vill ha hjälp från det som ska vara det yttersta skyddsnätet – socialtjänsten. Då ska du inte äga något som kan omsättas i pengar.
Att socialförsäkringar medvetet urholkats de senaste åren av den moderatled alliansen som ’incitament’ att ta arbete är förstås orsaken till att allt fler tvingas eller kommer att tvingas fundera över hur de kan kvalificera sig som fattiga.
Med en a-kassa på i bästa fall ekonomisk miniminivå för majoriteten av de svenskar som kvalificerar sig kommet många bli tvungna fundera över hur de kan bli ’fattiga’
Så ja socialtjänstens regler säger är du inte utblottad är du heller inte fattig.
Fast förstås även fattiga hos socialtjänsten får sin rätt till existensminimum prövad varje månad – om de uppfyller kraven kan de få mat och boende pengar för ytterligare en månad. Tandvård, möbler eller kläder behandlas särskilt.
Fast i arbetslinjens Sverige har det något betydelse om allt fler kvalificerar för (f) ordet?
I maj skapades en stor debatt i flera medier om Sveriges Radio P1:s reportage ”Kluvet land – Ingen är vän med en fattig” som handlade om 25-åriga Frida från Malmö som framställdes som fattig eftersom hon levde under osäkra anställningsvillkor.
I programmet berättar Frida att hon lever under mycket knappa förhållanden, men att hon trots detta inte får hjälp från socialtjänsten. Vad som inte återgavs i inslaget var alltså att Frida ägde en bostadsrätt.
Många riktade kritik mot programmet för att redaktionen kände till att Frida äger en bostadsrätt men att den informationen inte är med i programmet och en stor medial diskussion skapades även om vem som egentligen kan anses vara ”fattig”.
Nu står det klart att Sveriges Radio P1 fälls av Granskningsnämnden för Radio- och TV för osaklighet. De skriver:
”Nämnden konstaterar dock att för sammanhanget väsentlig information om Fridas faktiska levnadsvillkor utelämnades i programmet, särskilt att hon ägde en bostadsrätt. Mot bakgrund av att Fridas ekonomiska förutsättningar var centrala för programmets framställning anser nämnden att utelämnandet av informationen om att Frida ägde en bostadsrätt medför att programmet blev så vilseledande att det strider mot kravet på saklighet.”