Etikett: fordonsindustrin

  • Maud Olofsson och centern Saabs dödgrävare

    Den svenska staten och den moderatleda alliansregeringen hade lätt kunnat rädda Saab liksom troligen hela den svenska bilindustrin genom att gå in aktivt och för en industripolitik likt den Obama administrationen klarade av. Och tagit ett socialt, politiskt och inte minst ett ekonomsikt ansvar för jobben.

    Nu verkar snålheten bedragit vissheten och  den passivitetens ideologi som alliansen utvecklat så väl. ‘Vi gör int’ borde vara valspråket.

    Att västsvenska företrädare från alla partier vädjat till alliansen och maud olofsson har varit för döva öron. 

    Som läget ser ut nu går GM in i konkurslagstiftningens kapitel 11 redan på måndag. Det betyder skydd undan fordringsägarna, en rekonstruktion liknande den Saab redan befinner sig i, fast juridiskt mer komplicerad.

    Hur allt detta påverkar Saabs läge är inte lätt att reda ut.

    Enklare är att peka på hur utsatt företaget ännu är, hur försäljningsrasen fortsätter. Kunderna flyr helt naturligt ett företag som de uppfattar står med ena foten på skroten. På måndag kommer nya siffror över nyregistreringarna i maj. Hemliga siffror visar att Saabs läge övergår till nattsvart med fritt fall på uppemot 70 procent i Sverige. Hur ska företaget hämta upp en sådan bottenkänning? Vilken ny ägare klarar det?

    Tekniska lösningar som inga andra har måste till.

    Lika akut är att skifta fokus från törstiga etanolmotorer till snåla dieslar och hybrider. Saab har med statens hjälp satsat allt på etanol, men det fungerar bara på hemmaplan – i resten av Europa ger E85 inga miljöpoäng. Det har EU beslutat. Volvo har redan tagit konsekvenserna och på rekordkort tid tagit fram en serie ultrasnåla dieselbilar, som nu bidrar till att stärka Volvos ställning som marknadsledare i Sverige.

    Näringsminister Maud Olofsson har ofta anklagat Saab för att göra bilar som kunderna inte vill ha, men hennes egna generösa etanolregler har i hög grad bidragit till Saabs eländiga marknadsposition.

    Vem kan rädda Saab? – DN.se

  • Inte en krona till fordonsindustrin hittills från alliansen

    Hur kommer det sig att folkpartiet tillsammans med de övriga borgerliga partierna i Göteborg och Västsverige kämpar för att rädda vad som räddas kan av svensk fordonsindustri. Tillsammans med västsvenskt näringsliv och fack, och opposition?

    ’Använd de 28 miljarderna’ – Ekonomi & Politik – Göteborgs-Posten

    Folkpartisten
    Eva Flyborg, ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott, hade tagit
    initiativet. Ett 30-tal personer deltog under det dryga två timmar
    långa mötet.

    – Nu krävs det en nationell samling för att rädda kvar fordonsindustrin i Sverige. Det brinner i knutarna, säger Eva Flyborg.

    Hon
    har själv ett förflutet inom fordonsindustrin. Arbetade som produkt-
    och affärsutvecklare inom Volvokoncernen fram tills 1994 då hon valdes
    in i riksdagen. Hon är i dag tjänstledig från Volvo PV.

    Eva
    Flyborg vill att regeringen tillsätter en kommission som ska analysera
    och ta fram en handlingsplan för hela den svenska fordonsindustrin.


    Vi måste börja använda de 28 miljarder kronor som riksdagen har
    beslutat ska användas för att stödja industrin. Annars är det stor risk
    att den går under helt och hållet. Det kan vi inte tillåta.



    Jag vill se ett mer utvecklat samarbete mellan de tillverkare som finns
    i Sverige och de möjligheter som ryms inom det politiska systemet. I
    dag upplever jag att vi talar förbi varandra.

    Eva Flyborg riktar
    ingen specifik kritik mot regeringens sätt att hantera krisen inom
    fordonsindustrin, men hon vill se ett mer aktivt agerande från sin
    alliansregerings sida.
    – Statligt ägande tror inte jag heller på,
    men det måste gå att hitta samarbetsformer som gynnar alla parter. Det
    finns pengar. Så se till att använd dem innan det är för sent. Sveriges
    framtid som industrination står på spel.

    På frågan om Eva Flyborg nu spelar bollen direkt över till Fredrik Reinfeldt svarar hon.
    – Ja, så kan man också uttrycka saken.

    Uppenbarligen finns det i Västsverige en annan syn på industriell tillverkning än den i tjänstemanna staden Stockholm.Riksdagen beslutade om ett stödpaket som inte kommit till användning. Medan svensk fordonsindustri blöder. Med motiveringen att skattepengar ska skyddas från att ’slösas’ bort.

    Inte en krona av de utlovade miljarderna i det paket till fordonsindustrin alliansen skröt om före jul använts hittills. Vilket blir direkt ironiskt om man läser den GP ledare som hyllar de miljarder alliansen skulle satsta på fordonsindustrin i december

    Svensk bilindustri är inte uträknad. Det är i varje fall den svenska regeringen övertygad om. I går presenterade näringsminister Maud Olofsson och finansminister Anders Borg ett stort åtgärdspaket för den svenska fordonsindustrin med en ram på 28 miljarder kronor. Det var en mycket viktig signal om framtidstro för en för tillfället hårt sargad bransch.
    Regeringen har gjort en klok avvägning mellan nödvändiga kortsiktiga åtgärder – för att bland annat förhindra att företag går under till följd av akuta likviditetsproblem – och strategiskt långsiktiga åtgärder. Till det senare hör de tre miljarder kronor som satsas på ett forskningsinstitut för att möjliggöra utveckling av mer miljövänliga fordon och produktionstekniker.
    Regeringen har fått en del kritik för att ha varit senfärdig med besked. I praktiken har den dock inte haft mycket att välja på. Nödvändiga och intensiva samtal med fordonsindustrin har tagit sin tid. Samtidigt har förhandlingarna i USA fått följas liksom arbetet inom den europeiska investeringsbanken. Vad det handlat om har varit att få fram genomtänkta åtgärder, inte överilade sådana.
    http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=122&a=463950

    Det måste vara ganska frustrerande att vara en borgerlig politiker i Västsverige som måste kämpa mot sin egen regering.

    Att sedan vår näringsminister som utlovade att vi skulle ha en fordonsindustri även om 20år i Sverige några månader senare tyckte delar av samma fordonsindustri kunde övergå till att tillverka vindkraftverk säger väl en del om den moderatledda alliansens näringslivspolitik. Eller för den delen centern.

    Det inga i media tycktes kunna klara av i de föregående veckornas Saab kris är att ställa frågan varför regeringen inte betalt ut en krona av det utlovade stödet.

    Vad hände med de 5 miljarderna i undsättningslån eller de 20 miljarderna i garantier? Eller det statliga bolag som skulle hjälpa den svenska bilindustrin att forska fram nya modeller. Efter två månader letar regeringen fortfarande efter en VD där. Inte ens Volvo har fått ut de 5 miljarder man ansökt om hos den
    Europeiska investeringsbanken. För att regeringen och EIB tydligen inte är överens om garantisystemen till volvolånet. Allt enligt en Göteborgs Posten analys som inte verkar gå att hitta på nätet men som skrevs av Dick Henriksson Lördagen den 7 mars.

    Är den borgerliga alliansens näringslivspolitik bara en potemkin-kuliss. Det verkar så. Som ingen utom möjligen de närmaste berörda verkar redo att säga sanningen om. Eller har Stockholmstidningarnas ekonomisidor missat att återigen, alliansregeringen har inte betalat ut en krona i stöd till den fordonsindustri man säger sig värna om. 

  • Första offret för den fordonsindustri allianspartierna inte ville stödja

    De 150000 inom den svenska fordonsindustrin fick ett klart besked från alliansen om att inga skattepengar skulle slösas på att stödja den.

    Nu kan vi se resultatet. VD för Fordonskomponentgruppen ger en bättre beskrivning än jag av hur alliansen hanterat frågan.

    – Det verkar som om Maud Olofsson tror att man kan prata fram likviditet. Hade det varit fallet så hade vi varit superrika i Sverige, säger Berglie.

    Han är bister i sin syn på regeringen.

    – Det här är klart underkänt. Och detta är ändå bara början, säger Svenåke Berglie.

    – Det är så onödigt, säger han.

    Att lilla Sverige har råd att inte hålla sig med ett fungerande kreditgivningssystem som kan överbrygga den här tiden är märkligt, tycker Berglie.

    – Så här långt är regeringens paket bara ett stort frågetecken om vi ska vara snälla. Ska vi vara stygga kan vi säga att det är en stor bluff. Satsningen har inte kostat regeringen en enda krona. Det handlar om lån eller garantier till lån men ingen har fått någonting.

    Plastal är inte vilken underleverantör som helst.

    – Om vi undantar Autoliv och säger att det är ett amerikanskt företag så är Plastal Sveriges största leverantör till fordonsindustrin. Jag tror de är nummer 83 internationellt, större än till exempel SKF Automotive, säger Berglie.

    – De är dessutom ett företag som gjort precis det vi alla önskat, man har gjort stora förvärv och är stort internationellt.

    Underlverantörerna till attack mot Maud Olofsson | SvD

    Så gav också centern ett klart besked till både Trollhättan och kan jag anta resten av den svenska fordonsindustrin. Villket gav det resultatet all utom den moderatledda regeringen tycks ha förväntat sig.

    ”Saabs orderingång halverad på två veckor”

    Mer i DN om Plastals undergång. Frågan är väl nu när kommer nästa konkurs. Saab?

     

     

    ”Företaget har drabbats av en akut likviditetskris på grund av den snabba nedgången för bilindustrin och svårigheterna på finansmarknaderna”, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

    I januari sköt huvudägaren Nordic Capital till pengar till bolaget. Men läget har sedan dess snabbt försämrats.

    ”Volymerna för de två första månaderna i år är 40 procent lägre, jämfört med motsvarande period 2008”, skriver bolaget.

    Koncernen har 6 000 anställda varav 500 i Sverige.

    ”Det är en mycket svår och sorglig dag för alla på Plastal. Vi har vänt på alla tänkbara stenar i våra försök att undgå den här situationen. I dag har vårt sista försök misslyckats. Moderbolaget är insolvent och måste därför ansöka om konkurs”, skriver Roar Isaksen, vd och koncernchef för Plastal Holding AB.

    ”Plastal är en integrerad koncern och jag ser det som att detta oundvikligen leder till att andra företag i koncernen måste lämna in en konkursansökan. Detta är ett beslut som styrelsen i varje land måste fatta”, skriver Roar Isaksen vidare .

    Plastal levererar bland annat stötfångarsystem och andra plastkomponenter till Saab och Volvo.

    Bolaget har de senaste månaderna kraftigt dragit ner på antalet anställda vid Simrishamnsfabriken.

    – Fram till september var läget bra för Plastal. Men sedan har det gått snabbt utför, i takt med finanskrisen och den snabba konjunkturförsämringen som drabbats bilindustrin oerhört hårt, säger bolagets vd Roar Isaksen.

    – Vi har försökt spara och sälja delar av koncernen. Vi har förhandlat med bankerna och vi fick 250 miljoner kronor i kapitaltillskott av vår storägare Nordic Capital i januari. Men det har inte räckt.

    Plastal Holding i konkurs | Näringslivsnyheter | SvD

  • Bagdad-Bob, Saab, folkets vilja och alliansens nedlägging av Saab

    2009-02-20_0821

    Om det nu var folkets vilja att skattepengar inte skulle offras för att behålla tusentals arbeten i Sverige verkar de svenska folket få sin vilja fram. Som GP skriver nedan handlar det om ett propagandaspel från både GM och den svenska regeringen där ingen vill ta något ansvar för Saab.

    Sen verkar folk inte ha fattat att en avveckling/nedläggning av Saab kommer att kosta i vad som ser ut att bli den största företagskonkursen i svenska historia. Vad som skulle ha ändrats i form av marknadsförutsättningar och tillgång på kapital vid en rekonstruktion förstår inte jag. Saab liksom ägaren GMs problem är marknadsförutsättningarna för hela bilindustrin och ekonomin i stort. Trots Maud Olofssons prat om att nya verksamheter i Trollhättan undrar jag också vem som ska satsa där i en historisk dålig ekonomisk svacka. Att då som alliansen skylla på bildirektörer som inte kan sälja bilar eller ta fram produkter som kunderna inte vill ha är rent smömos från allianspolitiker som Maud Olofsson eller Fredrik Reinfeldt. Saab och dess ägare GM har sagt som det är. De har inte pengar att driva verksamheten vidare. Det man i Sverige inte fattat är att GM själv är på väg mot ett konkurs.

    Mer troligt är förstås att det handlar om marknadsfundamentalism och alliansen struntar i konsekvenserna för trollhättan och VästSverige. Som Dagens Arena skriver nedan är regeringens svar nationalekonomens. Precis som alliansregeringens politik i övrigt handlar om nationalekonomiska teoretiska lösningar på samhällsproblem.

    Dagens Arena | Ofullständig kalkyl

    Två olika tankelinjer möts i den aktuella debatten om Saabs framtid:

    1. Nationalekonomernas svar är entydigt: Företaget bör läggas ned eftersom det går med förlust. Det är också ett budskap som återupprepas av borgerliga politiker. Kunderna är inte – åtminstone inte just nu – beredda att köpa Saabs produkter. Därmed är saken avgjord. Så lyder det strikt ekonomistiska receptet.

    2. Andra ekonomer talar om det industriella kluster (i vilket Saab är en viktig kugge) som nu riskerar att skatta åt förgängelsen. Det handlar om sex decennier av industriellt kunnande och ett myller av underleverantörer. Allt detta kan vara för evigt förlorat. Vad innebär det för Sveriges ekonomiska utveckling på lång sikt?

    Regeringen talar nationalekonomernas språk. Maud Olofsson vill inte ha Saab i sitt knä. På kort sikt är staten den enda aktör som kan ta ansvar för att utveckla företaget, i varje fall under en övergångsperiod. Kanske kan företaget överleva om det omstruktureras under den nuvarande krisen. På sikt skulle en ny privat ägarkonstellation kunna ta över företaget, kanske med staten som delägare. Men denna möjlighet kommer inte att prövas. Kostnaden skulle läggas på skattebetalarna upprepar regeringen sitt effektiva och smått populistiska mantra. Men även förlusten av industriellt kunnande betingar ett högt pris. Det ingår emellertid inte i kalkylen.

    Jag undrar om folk nu förstås att de ska inte hoppas på alliansen tar samhällsansvar. Folk och företag får leva eller dö på egenhand är budskapet.

    Uppdatering:
    Och nu är det officiellt. Begäran om rekonstruktionen är inlämnad. Om rekonstruktion är Saabs enda hopp är framtiden uppenbar. Arbetsförmedlingen är åtminstone ’redo’.

    Om inte annat lär centern och Maud Olofsson gå till historien som de som slutgiltigt avslutade Sveriges fordonstillverkning.

    Ansökan inlämnad till Vänersborgs tingsrätt., Rekonstruktion i Saab, Peronalneddragningar väntar. Generaldirektören i Trollhättan.,Skärseld väntar
    Så funkar en rekonstruktion

    Också via ett hjärta rött. Se ekonomiprofessorn som ville sänka lönerna och öka klyftorna. Jag undrar vems recept alliansen följt. De var ju just de med högarbetslöshet och låg utbildning alliansen 2006 vann valet på att sänka ’bidragen’ för. D.v.s de försäkringar de avstått lön och förmåner för som a-kassan.

    Hungriga vargar jagar bäst borde kanske vara alliansens politiska slagord. Det beskriver alliansens arbetslinje ganska bra.

    SNACKET 19 FEBRUARI: Folket får som det vill. Bilfabriken i Trollhättan offras. Men Bagdad-Bob verkar ha gjort comeback.

    Skattepengar skall inte riskeras för ett sista försök att få Saab på fötter. Regeringen har upprepat sitt enkelt formulerade budskap från första början tills slutet nu närmar sig.
    Och det verkar vara helt i linje med majoriteten av folkopinionen.
    Det är bara att ta en titt på tidningarnas insändarsidor och webbkommentarerna på gp.se.
    Folkets uppfattning är att Saab har varit en körd affär i 20 års tid och att inga statliga pengar kan ändra på detta nu när klockan är en minut i tolv.
    I propagandaspelet som just nu når svindlade höjder kastas ansvaret som brännheta potatisar mellan den svenska regeringen och den amerikanska fiaskokoncernen GM.
    Ja, det är faktiskt två potatisar som kastas. Den ena är moralisk. Den andra är ekonomisk.
    En avveckling av Saab blir kostsam, och det är lätt att förstå att svenska regeringen inte vill knyta upp sig för en större andel av sådana kostnader än nödvändigt.
    Det är naturligtvis ett mycket bra skäl att inte sylta in sig i ett räddningsförsök, som riskerar att misslyckas.
    Men det bygger på den krassa kalkylen att ett Saab som går omkull orsakar mindre skador på samhällsekonomin och statskassan, än ett bolag som får en sista chans i ny regi.
    Den jämförelsekalkylen skulle jag vilja titta närmare på.

    För människor som arbetar i Trollhättan och Västsveriges övriga bilindustri är det just nu mindre intressant vems felet är.

    De vill veta mer om hur det skall fixas.
    Lyssnar man på de olika intressenterna blir budskapet oerhört förvirrat.
    Maud Olofsson fortsätter prata om GM:s ansvar – väl medveten om att GM är ett företag utan möjligheter att göra rätt för sig.
    Hon pratar också vidare om allt det nya som kan växa fram om fabriken i Trollhättan slutar tillverka bilar, utan att närmare gå in på hur en sådan plan skulle se ut.
    Saabchefen Jan-Åke Jonssons budskap är ännu svårare att förstå. Han låter mer och mer som den sortens informatör som går under namnet Bagdad Bob.
    Inga övriga liknelser med Saddams informationsminister under Irakkrigets inledning.
    Men det är inte trovärdigt när Saab-chefen fortsätter att tala i termer av ljus framtid och att besluten går Saabs väg trots att han inom några timmar är på väg till tingsrätten för att ställa in betalningarna.

    Göteborgs-Posten – Snacket går – Det är folkets vilja som sker

    Bloggat:

    Mer i Media:
    Saab påstås begära rekonstruktion,
    Äger du en Saab – eller funderar du på att köpa en? Här är bästa råden,Saab minskar mest i bilvärlden,Maud Olofsson till attack mot Mona Sahlin – Motor, Peter Kadhammar har besökt Trollhättan: Den gamla klyschan säger att hoppet är det sista som överger människan, Lena Mellin om Saab-krisen: Skärp er GM, ”Nu får man hoppas på staten”

    Reblog this post [with Zemanta]