Claeskrantz.com

Etikett: Forskning

  • Bokföringsbrott i statliga Stiftelsen för strategisk forskning – Vad säger Jan Björklund?

    Det är helt klart bokföringsbrott att inte ha kompletta underlag i sin redovisning – Mer intressant är dock när ska regeringen agera och ta ansvaret för en stiftelse vad styrelse helt borde sparkas. Jag förutsätter att regeringen inte längre har något förtroende för stiftelsens styrelse som betalar en kvarts miljon i månaden under 3 år till en festfixare. 

    Bloggat:
    Överheten smörjer kråset,  Myndigheter smittade av näringslivet?, Borgerlig regering festar bort skattepengar – som Grekland fast i mindre skala, Urspårat forskningsstöd, Så lunka vi så småningom från Bacchi buller och tumult

    Stiftelsens lyxfest kan vara olaglig | Nyheter | Expressen | Senaste nytt – Nyheter Sport Ekonomi Nöje

    – Men som stiftelsens grundare kan staten agera. Det är svenska staten som stått för stiftelsens tillgångar och om staten anser att dessa stora utlägg inte är förenliga med strategisk forskning så kan de stämma ledamöterna i stiftelsens styrelse, säger Henning Isoz, till DN.

    Han ligger bakom Sveriges nu gällande stiftelselag.

    ”Är illa”

    Stiftelsens bristande bokföring kan också vara ett brott mot bokföringslagen. Viktiga specifikationer som visar vad utbetalningarna till Bindefeld handlat om har slarvats bort.

    – Det är illa, det strider mot bokföringslagen att inte ha kompletta underlag, säger Dan Brännström, generalsekreterare för Branschorganisationen för revisorer och rådgivare, FAR, till DN.

    DN:s avslöjande har lett till upprördhet i forskarvärlden. SSF är en av de stora finansiärerna av svensk forskning och konkurrensen om pengarna är stenhård. Enligt Niklas Dahl, professor och överläkare på Uppsala universitet, skulle pengarna kunnat finansiera två heltidsforskare under tio år.

    – Det finns många aspekter på hur viktiga de här pengarna är. För mig är det offentliga medel som jag är beroende av för att kunna betala mina forskare, köpa utrustning, producera vetenskapliga resultat och kunna bedriva undervisning som till viss del är finansierade av sådana medel, säger han.

  • Forskning utan pekpinnar.

    Är det bara jag som skrattade över jämförelsen mellan Nixon och Jan Björklund och Lars Leijonborg i DN’s ledare.

    Sen kan jag faktiskt bara hålla med DN. Det är den fria akademiska grundforskningen i kombination med bra grodd miljö för nystartade av företag som gett universitet som Harvard, Stanford eller för den delen Cambridge och Oxford dess ställning.

    Hur ser förutsättningarna ut för de med en bra ide men utan erfarenhet, kontakter och pengar att starta företag ut idag?

    Och inte att glömma bort den i USA helt statssubventionerade militära forskningsindustrin som i mycket fungerat som en motor i amerikansk ekonomi.

    Pengar inte allt
    Men framför allt har Nixons cancerkrig blivit ett avskräckande exempel på misslyckad forskningspolitik. Övertro på vad som kan åstadkommas med en rymlig plånbok och populistiska löften om snabba resultat är ingen bra kombination.

    Jan Björklund och Lars Leijonborg förklarade inte krig mot cancern när de häromdagen lovade en rekordsatsning på forskning i höstbudgeten (DN Debatt 3/8). Men det var inte långt ifrån: en penga-ström till vetenskapen ska rädda klimatet, säkra svensk tillväxt och, ja, kanske också bota cancer och alzheimer.

    I grunden är Leijonborgs och Björklunds impulser berömvärda – liksom Nixons var en gång i tiden. De problem som mänskligheten står inför i dag kan bara lösas genom ny kunskap och en av de viktigaste förutsättningarna är att vi skjuter till nödvändiga ekonomiska resurser.

    Problemet är att ny kunskap inte låter sig kommenderas fram. Som det hette i 1998 års forskningsproposition: ”Användbara forskningsresultat går inte att beställa, hur mycket man än önskar att de dyrbara forskningsinsatserna ska ge utbyte.”

    Därför gjorde heller inte Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, omedelbart vågen inför folkpartiets förslag. Han efterlyste mindre pekpinnar och mer frihet för svenska forskare om de ska kunna konkurrera internationellt.

    Låt oss hoppas att regeringen går på folkpartiets linje och skjuter till mer pengar till forskningen. Men låt oss också hoppas att de fördelas utifrån verkligheten och inte politikernas önsketänkande.

    En del av denna verklighet är att det krävs starka och självständiga institutioner för att fri och nydanande forskning ska uppstå. Historiskt sett finns det en sådan institution världen över som har visat sig oöverträffad: det klassiska universitet.

    Visst har stora resultat uppnåtts genom tillfälliga kraftsamlingar i högoktaniga projekt i privat eller offentlig regi. Men en hållbar vetenskapspolitik kräver vitala och levande universitet som förmår attrahera begåvningar genom en stimulerande och tilltalande miljö.

    Här kommer tyvärr mycket av svenskt akademiskt liv till korta i ett internationellt perspektiv. Hittills har lösningen tyvärr bestått i att hälla mer bensin på brasan. Genom att lägga en allt större andel av medlen i händerna på de nationella forskningsråden har universitetens ställning blivit relativt sett utarmad.

  • Snömos om forskning från Folkpartiet

    Vad vill FP åstadkomma med sina funderingar kring en forskningspolitik på DN-Debatt? Jag blir inte klokare efter att ha läst vad Björklund och Lejonborg hade att säga på DN debatt. Förutom lyriska drömmar om alla de fantastiska saker som ska komma från de ännu inte deklarerade miljarder som FP vill satsa på forskning och de obligatoriska klagomålen på socialdemokraterna handlar det bara om en deklaration att man vid budgetförhandlingar tänker ta upp en ökad satsning på forskning.

    För forskning är ju bra. Vem eller vilka ska få de ännu okända miljarderna sägs inte. Om avsikten inte är ett dolt företagsbidrag varför inte satsa på att rusta upp det svenska universitetsväsendet. USA’s styrka inom forskning kommer från de kunskapskluster som finns kring universitet som Stanford eller Harvard. Och den starka grundforskning som drivs utan kommersiella syften av dessa universitet.

    Internet skapades just av sådan forskning på Stanford. Var finns de svenska motsvarigheterna? Eller det kapital som behövs för att dra igång ett nytt företag kring en forsknings ide. Eller handlar FP’s förslag egentligen om att man vill kunna övertrumfa socialdemokraterna i forskningsbidrag?

    Mer i HD

    Media:
    DN

    Vi menar att riskerna för Sverige med att inte satsa mer på forskning är stora:

    1. Företagen flyttar ut sin forskning. Den tendensen är redan stark. Ny Teknik redovisade nyligen siffror som visade att svenska företag visserligen ökar sina forsknings- och utvecklingsinvesteringar, men att huvuddelen av ökningen läggs i andra länder.

    2. Företagen flyttar ut själva. Om forskningstunga svenska företag – stora som små – inte ser stora satsningar på en högkvalitativ svensk grundforskning kommer flera av dem att dra slutsatsen att Sverige inte är den lämpligaste lokaliseringen i världen. Några har redan gjort det.

    3. Några oroande underliggande tendenser i svensk ekonomi kommer att förstärkas: svenska exportpriser kan inte utvecklas i takt med konkurrenternas, vi fortsätter att tappa marknadsandelar på viktiga marknader och investeringarna i Sverige fortsätter att ligga på för låg nivå.

    Forskare, företag, investerare och alla andra som bedömer Sveriges framtid som kunskapsnation behöver en tydlig signal om ett trendbrott. Därför krävs en betydande ökning av forskningsanslagen.

    Alliansregeringens första forskningsproposition måste i fråga om nya resurser kraftigt övertrumfa allt det socialdemokraterna åstadkom i sina forskningspropositioner. Det innebär att forskningssatsningen i fråga om pengar måste bli den största utgiftsreform alliansregeringen presenterar i höst.