Claeskrantz.com

Etikett: globaliseringsrådet

  • Globaliseringsrådet hyllas från SNs annex på SVD

    Att det ‘opolitiska’ Globaliseringrådet presenterar en rapport som i stort är den önskelista som svenskt näringsliv kört med de senaste 30-åren är kanske inte så förvånande.

    Ge åt näringslivseliten vad näringslivseliten kräver borde kanske vara mottot för riksdagens liberala partier. Ironin är förstås att dagens moderaterna eller i alla fall den politiska ledningen vill satsa på skattesänkningar för medelklassen istället. Man kan undra vilka diskussioner som förs inom alliansregeringen.

    Sen är ju klassikern från SN att de vill göra sig av med LAS. Målet de haft de senaste 30-åren.

    Var det förövrigt inte alliansen som skulle sluta med att politisera forskningen förresten?

    Mer i media:
    Sänkt skatt för bättre globalisering, Globaliseringsrådet har fel om las

    Bloggat:

    Bloggen Bent, Svensk historia, Stockholm enligt Ank…, Fredrik Segerfeldt, Mikael Wendt bloggar, Dick Erixon, Daniel Scythe, Jonssons funderingar, Magnus Andersson, Peter Swedenmarks bl… och Patrik Öhman.se

     

    Nu finns rådets slutrapport. Den presenterades igår av ett antal rådsledamöter och ordföranden Lars Leijonborg. Man får säga att rådet har tagit vara på den frihet som statsministerns frånvaro har skapat. Här finns mer matnyttigt innehåll än det för stunden politiskt gångbara.

    Bäst är perspektivet. Rapporten har titeln Bortom krisen och inriktar sig på vad som bör göras när konjunkturen har stabiliserats och globaliseringen får upp farten igen. Man konstaterar att det internationella konkurrenstrycket inte blir svagare och att vi är farligt beroende av ett litet antal stora exportföretag. Verklig välfärdspolitik för framtiden är en politik som drar till sig nya investeringar och gör det attraktivt för välutbildade, driftiga människor att arbeta i Sverige. En skola i toppskick blir den viktigaste delen av framtidens fördelningspolitik; där träffar rådet helt rätt.

    Skattepolitiken ses i termer av skapande och utveckling snarare än utjämning. Rådet föreslår att brytpunkten ska höjas så att betydligt färre än idag betalar statlig inkomstskatt, och värnskatten vill man avskaffa helt. Världens högsta inkomstskatt är ett uselt argument när man ska locka högutbildad arbetskraft, investeringar och skapa en god miljö för huvudkontor.

    Reformer för en växande ekonomi… | Ledarsidan | SvD

  • Globaliseringsråd eller lobby för FP och Svensk näringsliv?

    Jag undrar om vem som beställde den SIFO undersökning regeringens globaliseringsrådet hänvisar till? Argumenten känns väldigt bekanta. Men alliansen skulle väl aldrig presentera politiserad forskning…

    Sen handlar det förstås om att Globaliseringsrådet som företrädare för den moderatledda alliansregeringen vill ha sänkta skatter för höginkomsttagare och mer ’produktiva’ personer som annars kan ’förväntas’ flytta utomlands. Och utlänningar som kan förväntas undvika sverige som pesten istället för att vilja komma hit och arbeta.

    Men andra ord vill de slippa betala till det välfärdssystem som den vanliga svensken inte upplever att de får tillräckligt ut av.

    Sverige behöver en genomsyn av skattesystemen. Och ett rättvist skattesystem. Inte det plattskatt system som KO Feldts socialdemokratiska regering och folkpartiet införde där momsen breddades och avdragsmöjligheter för vanliga svenskar togs bort. Borde det inte vara skatte efter bärkraft där de som kan betala mer proportionellt också kan göra det.

    Gör om skattesystemet | Debatt | Aftonbladet

    Fyra av tio svenskar anser att de skatter de betalar in inte motsvaras av de välfärdstjänster som man kan förvänta sig av samhället. En av tio är tveksamma. Enligt en färsk Sifo-undersökning känner ungefär hälften av befolkningen ett bristande förtroende för att skatterna återförs samhället i form av välfärdstjänster – såsom vård, skola och omsorg.

    I en tid då rörligheten i skattebaserna ökar och konkurrensen om investeringar, företagsetableringar och kompetent arbetskraft tilltar är förtroendet för skattesystemet viktigt för att kunna attrahera och behålla både arbetskraft och företag i landet. Den andel av befolkningen som anser att höga inkomstskatter är ett skäl att flytta utomlands är dock fortfarande begränsad. Var femte person uppger att lägre skatter och möjligheter till en högre inkomst utgör skäl att lämna Sverige. Bland dessa är privata tjänstemän (23 procent), lägre åldersgrupper (32 procent i åldersgruppen 30 år och yngre) samt personer i de högsta inkomstklasserna (28 procent av de med en inkomst över 36 000 kronor) oftare beredda att flytta än andra.

    Eftersom de yngre, mest produktiva och välutbildade individerna, är mest benägna att flytta utomlands finns det anledning att ta frågan på allvar. Förmodligen är dessa grupper också mest eftertraktade på en utländsk arbetsmarknad. Samtidigt visar studier att många av de som tar ett arbete utomlands återvänder efter några år, med nyvunna erfarenheter och lärdomar som vitaliserar den svenska arbetsmarknaden.

    Men skattesystemets legitimitet bör också ses mot bakgrund av Sveriges attraktionskraft på motsvarande grupper i andra länder. Svenska skattenivåer kan upplevas som ett hinder för utländska personer som överväger att ta ett arbete i Sverige. Den genomsnittliga inkomstskatten har visserligen sänkts under de senaste åren men den totala skattebelastningen i Sverige är fortfarande bland de högsta i världen.

    Skatter och offentligt finansierade välfärdstjänster har betydelse för ett lands attraktionskraft på företag och kompetenta personer. Men minst lika viktigt är att själva skattesystemet präglas av långsiktighet, enkelhet och transparens. Dessa ledord var utgångspunkten för 1991 års stora skattereform. Idag är inte mycket sig likt sedan den stora skatteomläggningen. Avdragsmöjligheter, undantagsregler och förändringar för utvalda grupper och branscher har gjort de raka konturerna från 1991 alltmer otydliga.

    I Kjell-Olof Feldts skatterapport till Globaliseringsrådet pekas på en rad åtgärder för att göra det svenska skattesystemet mer lämpat för global konkurrens. I första hand förordas en genomgripande översyn av skattesystemet i en parlamentarisk utredning. Men Feldt föreslår också:

    * att den högsta marginalskatten återförs till 50 procent genom ett slopande av värnskatten, en justering nedåt av den statliga inkomstskatten till ca 18 procent,

    * en enhetlig moms,

    * en sänkning av den generella nivån på arbetsgivaravgifterna,

    * att försäkringar ges om att förmögenhetsskatten inte återinförs vid ett regimskifte,

    * att någon form av skatt på kvarlåtenskap återinförs, liksom fastighetsskatten,

    Det är vår uppfattning att Sverige är i stort behov av en bred genomlysning av skattesystemet, inte minst med tanke på de utmaningar som en alltmer globaliserad värld ställer oss inför. I en sådan utvärdering bör alla stenar vändas på och förslagen i Kjell-Olof Feldts rapport till Globaliseringsrådet fungerar som en vägvisning för vilka områden som särskilt bör belysas. Utmaningen är att utforma ett attraktivt skattesystem samtidigt som den offentliga sektorn både kan effektiviseras och bibehållas.