Det blir ganska intressant tycker i alla fall jag om man läser citatet från VA längst ner från augusti 2008 och dagens i februari 2009. Den svenska riksbanken fortsätter att upprätthålla sitt rykte som den riksbank som alltid har fel.
Alla visste att 4% inflationen hösten 2008 berodde på externa faktorer och en ekonomisk bubbla på fastighetsmarknaden. Inklusive antar jag riksbanken. Men de var ändå tvungna att höja räntan för att de sagt att inflationen skulle vara en viss siffra.
Frågan som borde ställas är om penningpolitik på automatkontroll är bättre än en påverkbar av samhälle och politiker. Argumentet för en självständig riksbank var ju att de skulle fatta bättre beslut.
Varför reagerade ingen över att bankerna vräkte in pengar på den svenska fastighetsmarknaden och därmed drev på en inhemsk ekonomisk högkonjunktur? Det var ju bostadsmarknaden som i mycket drev på det ekonomiska ’mirakel’ åren 2006-07.
Sen kan man ju undra över hur ekonomin ser ut i framtiden i skitåret 2009-10? Räntesänkningen är nog välkommen av de med miljonlån men det är knappast av omtanken med dessa hushåll som bankerna sänker.
Den globala ekonomiska krisen kommer att slå stenhårt mot den exportberoende svenska ekonomin. Här saknar Sverige idag politik för att motverka effekterna av krisen. Insikten som borde komma är att det går inte att vänta på att marknaden ska fixa problemen. Det kommer inte att ske. Arbetsförmedlingens senaste rapport ger också en bild av en massarbetslöshets situation som snabbt blir värre.
Arbetslösheten
ökade under årets första månad och varslen fortsätter att vara på en
mycket hög nivå. 17000 personer varslades om uppsägning och det är det
högsta registrerade antalet under en januarimånad. Efterfrågan på
arbetskraft minskar och antalet nyanmälda platser var 23000 färre i
januari i år än samma tid förra året. Arbetslösheten vid
Arbetsförmedlingen uppgick i januari till 4,5 procent.– Det är ett allvarligt läge på arbetsmarknaden, arbetslösheten ökar
och efterfrågan på arbetskraft minskar. För fjärde månaden i rad är det
historiskt sett ovanligt många varsel om uppsägning och bara under
januari ökade antalet arbetslösa med 22000 personer, säger biträdande
generaldirektör Lena Liljebäck.– Men även om arbetsmarknadsläget är kärvt fick närmare 40000
personer någon form av arbete och det anmäldes 50000 nya jobb till
Arbetsförmedlingen i januari. Är man arbetslös gäller det att tänka på
att försöka bredda sitt sökområde och även se på andra yrken som kan
vara möjliga utifrån kunskap och kompetens, säger Lena Liljebäck.Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i slutet av januari 2009
Rekordmånga varsel
Under januari varslades 17
000 personer om uppsägning, att jämföra med 3 600 i januari föregående
år. Detta är den högsta januarinivå som uppmätts sedan jämförbar
statistik infördes på 1970-talet. Varslen har nu legat på en mycket hög
nivå fyra månader i rad.Antalet varslade personer har det
senaste året mångdubblats i flertalet län. I Gävleborg var dock
uppgången marginell. Det största antalet varslade den senaste månaden,
3200, var i Västra Götalands län och i Stockholms län med 2700. Utanför
storstadslänen var det högsta antalet i Västerbottens län, 1100
personer.Fördelat på näringsgren var under januari det högsta
antalet varsel i tillverkningsindustrin, som under den gångna månaden
varslade 10000 om uppsägning. Nivån var högst inom
transportmedelsindustrin, 3800 personer, och maskinindustrin, 1800. Även
i uppdragsverksamheten var det förhållandevis högt varseltal, 2700
personer. Dessutom varslades 1300 inom vardera landstingssektorn och
varuhandeln. Sett till hela arbetsmarknaden har arbetarna drabbats mer
än tjänstemännen i fråga om både nivå och ökningstakt. Antalet varslade
arbetare har på ett år ökat från 2 000 till 11 600, medan antalet
varslade tjänstemän gått upp från 1300 till 4 900.Fortsatt nedgång i efterfrågan på arbetskraft
Efterfrågan
på arbetskraft fortsätter att falla. Antalet lediga platser som
anmäldes till landets arbetsförmedlingar uppgick i januari till 50000[1],
vilket är drygt 23000 färre än för ett år sedan. Särskilt stor var
nedgången inom verkstadsindustrin, men även bland annat
transportsektorn, uppdragsverksamheten och byggbranschen uppvisade
betydande minskningar.Färre arbetssökande får jobb
Under januari
påbörjade 36000 av samtliga inskrivna någon form av arbete – en nedgång
på ett år med 15000. Av dessa var 22000 arbetslösa eller deltagare i
program med aktivitetsstöd. Bland dessa var:
- 5000 ungdomar under 25 år
- 5000 utrikes födda
- 2000 funktionshindrade.
Av dem som var arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd fick 19000 arbete utan stöd och 2000 arbete med stöd. Andelen personer i arbetslöshet eller i program med aktivitetsstöd som fick något slags arbete uppgick i januari till 7 procent.
Ökat inflöde i arbetslöshet
Antalet nyinskrivna
arbetslösa vid Arbetsförmedlingen ökade i alla åldersgrupper. Under
januari var den sammantagna ökningen 11000 personer, jämfört med året
innan, och därmed var det totala antalet nyinskrivna arbetslösa 44000.Arbetslösheten stiger
Antalet kvarstående
arbetslösa ökar nu snabbt inom de flesta grupper på arbetsmarknaden. I
slutet av januari var 210000 personer, eller 4,5 procent av
arbetskraften[2],
inskrivna som arbetslösa vid landets arbetsförmedlingar. Detta innebär
en ökning på ett år med 0,9 procentenheter, eller 45000 personer. Det
betyder en ökning sedan december med 0,5 procentenheter, eller 22000
personer.Arbetslösheten har sedan januari 2008 stigit mer för män än för kvinnor.
- Antalet arbetslösa kvinnor har ökat med 11000
- Antalet arbetslösa män har ökat med drygt 34000
Det är fler män än kvinnor som är arbetslösa – i januari 124000 män och 86000 kvinnor.
Arbetslöshetens uppgång omfattar nu alla åldersgrupper. Bland
ungdomar mellan 18 och 24 år var drygt 44 000 arbetslösa. Det är 10000
fler än ett år tidigare. Även bland de äldre har arbetslösheten ökat,
dock relativt svagt. På ett år har antalet arbetslösa över 55 år stigit
med 2000, till drygt 27000.Arbetslösheten var i januari lägst i Uppsala län (2,5 procent[3])
och högst i Gävleborgs län (4,9 procent). Arbetslösheten har det
senaste året ökat i alla län – mest i Kronobergs län (1,4
procentenheter) och minst i Gotlands län (0,2 procentenheter).Betydligt fler personer i program med aktivitetsstöd
Totalt
1,9 procent av arbetskraften, eller nästan 88000 personer, deltog under
januari i program med aktivitetsstöd, en ökning på ett år med 25000. I
jobb- och utvecklingsgarantin deltog 51000 personer och i jobbgarantin
för ungdomar 22000 personer.Regionalt varierade andelen personer i aktivitetsstöd från 0,8 procent[4] i Stockholms län till 2,6 procent i Gävleborgs och Norrbottens län.
Som det ser ut just verkar riksbanken misslyckats igen med troligen deflation och noll ränta inom kort.
Mer i media:
SvD:s Leif Petersen: Orsaken är
den massiva nedgången i konjunkturen och oron för att
finanskrisen är långt från över.,
JUST NU: Historisk lägstanivå. Reporäntan sänks till 1,0 procent., Sänkning med 1,0 procentenheter., Räntan sänks till 1 procent
Blioggat
Riksbanken sänker reporäntan med 100 procentenheter till 1,00 procent. Nivån gäller till nästa penningpolitiska möte.
Enligt SME Direkts enkät bland 19 analytiker räknade 13 med att styrräntan skulle sänkas med 0,5 procentenheter, till 1,50 procent, fyra trodde att räntan skulle sänkas 0,75 procentenheter, en trodde på 0,5 procentenheter medan två trodde på en sänkning med 1,00 procentenheter.
Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska möte den 3 december, då den sänktes med 175 punkter.
”Denna kraftiga sänkning av räntan och räntebanan är nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och för att klara inflationsmålet på 2 procent”, motiverar Riksbanken i ett pressmeddelande.
”Nedgången i konjunkturen ser idag ut att bli ännu djupare än vad den gjorde i december. Exporten och exportorderingången har fallit dramatiskt och antalet varsel om uppsägningar är fortsatt högt.
VA.se » Riksbanken väntas höja
Den räntebana som Riksbanken beslutade om vid sitt möte i början av juli innehöll förutom räntehöjningen i september ytterligare en räntehöjning i år.
Swedbank är kanske den bank som tydligast har deklarerat att en höjning i september är att vänta. Knut Hallberg, analytiker på Swedbank, tror dock att räntebanan kan komma att ändras.
”Vi tror att Riksbanken höjer räntan i september, men vi tror inte att de genomför den andra räntehöjningen som de flaggade för i den penningpolitiskarapporten”, säger han.Inflationstakten är fortsatt hög, 4,4 procent enligt den senaste mätningen i juli. På frågan vad som gör Swedbanks ekonomer så säkra på en höjning lyfter Knut Hallberg fram Riksbankens fokus på att bekämpa inflationen som en av orsakerna. Han säger samtidigt att man aldrig kan vara ”helt hundra” på vad Riksbanken.
En annan som inte vill skriva i sten är Torbjörn Isaksson, analytiker på Nordea:
”Vi tror att Riksbanken höjer räntan i september, men den höjningen hänger fortfarande löst”, säger han.Osäkerheten beror framförallt på att oljepriset har kommit ner och ligger under de nivåer som Riksbanken räknat med. Den låga tillväxten är en annan viktig faktor, inte minst för de tre som röstade emot den räntebana, med ytterligare två räntehöjningar i år, som Riksbanken i slutändan klubbade igenom.