Med tanke på den diskussion som pågått inom socialdemokratin om bristen på interndemokrati är det en något annorlunda bild man får om man deltar i ett lokalt rådslagsmöte i Göteborg.
Från riksdagsledamöter, till fack, partifunktionärer och vanliga medlemmar diskuteras öppet både den förda politiken och den framtida utan någon påtvingad agenda från ’parti’.
Åsikter framförs och diskuteras öppet utan rädsla för heliga kor. Något av det som diskuterades var hur framtidens socialförsäkringssystem ska se ut, behoven av reformeringar och att socialdemokratin inte får bli systemens fångar. Det fanns ganska stor enighet om att det inte går att vrida klockan tillbaka till 2006 och sedan vara nöjd med det. Vad som behövs är ett rättvist system för a-kassa och sjukförsäkring där människans perspektiv, inte systemets ska gå före. Människor ska inte kränkas eller hamna mellan stolarna i ett system utformat med socialdemokraternas värderingar. Och en ganska hård kritik från medlemmar hur arbetsförmedlingen fungerat under 2000-talet. Detta var ett socialdemokratiskt misslyckande, inte ett borgerligt.
Det som hade behövts är att fler socialdemokratiska företrädare hade sagt och diskuterat öppet samhällsproblem på detta sätt och att det hade drivits hårdare som officiell politik en vilja att reformera vad som inte fungerar. Gårdagens socialdemokrater var aldrig rädda för varken systemkritik eller reformer.