Etikett: Lars Calmfors

  • Alliansregeringens ekonomiska expert – Regeringen driver felaktig jobbpolitik

    Vad Lars Calmfors säger nu är vad jag och många andra sagt sedan 2006. Den moderatledda alliansregeringen bedriver en felaktig arbetsmarknadspolitik.

    Vad som stod klart för de som hade några kunskaper om arbetsmarknaden i Sverige var att det finns nästa inga aktiva åtgärder i det som kallas jobb och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Och det har inte

    Det är över 60000 personer som satts i passiva åtgärder i hur de bäst skriver meritförteckningar och skickar ansökningar. S.K coaching. Åtgärder som lagts ut på entreprenad till privata företag som ska förvara dessa personer.

    Kan man äntligen säga att det nu officiellt bekräftas att alliansens arbetslinje är en passiviseringslinje. Med skattesänkningar till de som har arbete.

    Det är också de i jobb och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar som står längst från arbetsmarknaden.

    Det som en gång kallades utanförskap. Fast då var det 2006 och skattesänkningar för de som hade arbete skulle motiveras av alliansregeringen.

    ”Regeringen driver felaktig jobbpolitik” – Sverige – E24.se

    Regeringen riskerar nu att satsa för lite på arbetsmarknadsutbildningar och det finns en risk för att de aktiveringsinsatser som görs inom ramen för olika garantier i praktiken inte är särskilt aktiva eller meningsfulla.

    Det sade Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ordförande för Finanspolitiska rådet, vid ett seminarium på fredagen.

    – Det är först nu som alliansregeringens arbetsmarknadspolitik prövas på allvar. Problemen med den är att den utformades för en helt annan situation – högkonjunktur med kvarvarande arbetslöshet. Nu ska politiken möta helt andra problem – en snabb ökning av den konjunkturella arbetslösheten. Precis som i början av 1990- talet improviserar man då fram åtgärder, sade han.

    En risk som Lars Calmfors ser med regeringens arbetsmarknadspolitik är att det i praktiken är ganska lite aktiva insatser i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för unga.

    Finanspolitiska rådet har tillsammans med Arbetsförmedlingen försökt skaffa sig en bild av vad människor i garantierna gör och resultatet visar att de är ”väldigt låga andelar” som i praktiken fått ta del av de aktiva insatserna.

    – Det är väldigt få som får del av de här förstärkta insatserna. Det är en väldigt stor risk att många aktiviteter i jobb- och utvecklingsgarantin inte kommer att vara så meningsfulla, sade Lars Calmfors.

    Han tillade att det är rimligt att inrikta insatserna på dem som står längst från arbetsmarknaden, men att ett problem är att det krävs en viss tid i garantin för att få ta del av de aktiva insatserna.

    – Det är naturligtvis slöseri att inte sätta in insatserna tidigare, sade Lars Calmfors och tillade att det vore bra om ”problemfall” kunde identifieras tidigare så att insatserna snabbt kan nå de som verkligen behöver dem.

    En annan risk i regeringens politik är att arbetsmarknadsutbildningarna dragits ned för mycket.

    – Vi ska inte tillbaka till de extrema nivåerna vi hade i början på 90-talet, men jag kan inte komma fram till någon annan synpunkt än att det har dragits ned alldeles för mycket på arbetsmarknadspolitiken, sade han.

  • Finanspolitiska rådet ger Anders Borg underbetyg – A-kassan ett misslyckande

    Att Sverige idag styrs av ekonomer och ekonomismen fungerar som en slags överideologi tror jag många anser. Men därför blir det också extra intressant att se vad det finanspolitisk råd som Anders Borg själv tillsatte har att säga om den av alliansen förda politken. Är det ingen i oppostitionen som uppmärksammat vad rådets ordförande Lars Calmfors hade att säga om utfallet av ’reformerna’ kring a-kassans finansiering?

    Många arbetslösa utan försäkringsskydd till följd av a-kassans finansieringsreform
    Reformerna av a-kassans finansiering är ett misslyckande som helt i onödan minskat anslutningen till a-kassan. Vid nästa lågkonjunktur kommer många arbetslösa att stå utan försäkringsskydd”, säger Finanspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors. De positiva effekterna på sysselsättningen blir små eftersom den ändrade finansieringen bara ger svaga drivkrafter till återhållsam lönebildning.

    Här finns grunden till en ordentlig kritik av i stort sett allt regeringen gjort inom viktiga politkområden. Kommer media eller opposition att uppmärksamma detta tro?

    Rapporten utvärderar i första hand den nuvarande regeringens finans-
    och sysselsättningspolitik. De viktigaste slutsatserna är:

    • Om överskottsmålet ska behålla sin legitimitet bör det motiveras
    bättre utifrån grundläggande mål om fördelning mellan generationer
    och samhällsekonomisk effektivitet. Det kräver att Finansdepartementet
    utvecklar systematiska generationsanalyser.
    • Överskottsmålet behöver så småningom revideras ner när de
    demografiska påfrestningarna ökar. Osäkerheten om de offentliga
    finansernas långsiktiga hållbarhet motiverar dock ett större överskott
    än en procent av BNP under de närmaste åren.
    • Det bör prövas om en s k gyllene regel ska införas. En sådan regel
    betyder att överskottsmålet ska avse den offentliga sektorns totala
    sparande, inklusive nettoinvesteringarna, i stället för som idag bara
    dess finansiella sparande.
    • Idag saknas i budget- och vårpropositioner helt redovisning av
    hur den offentliga sektorns totala nettoförmögenhet (inklusive realkapital)
    utvecklas. Propositionerna ger därför en ofullständig bild av
    den offentliga sektorns ekonomiska ställning. En sådan redovisning
    bör omgående inkluderas.
    • Regeringens sysselsättningspolitiska reformer, i första hand sänkningen
    av a-kassan och jobbskatteavdraget, kan antas få betydande
    positiva sysselsättningseffekter på sikt. De senaste två årens
    sysselsättningsuppgång beror dock i huvudsak på en positiv konjunkturutveckling.
    • Regeringen har genomfört ett antal selektiva skattesänkningar
    riktade till i första hand enskilda grupper, t ex ungdomar. Dessa
    grupper gynnas av skattesänkningarna, medan andra missgynnas.
    Samtidigt blir skattesystemet mer svåröverskådligt, vilket minskar
    den samhällsekonomiska effektiviteten. Ytterligare selektiva skattesänkningar
    har förmodligen negativa nettoeffekter på den samhällsekonomiska
    effektiviteten.
    • Reformerna av a-kassans finansiering har utformats på ett ineffektivt
    sätt som också minskat anslutningen till a-kassan. Detta är
    resultatet av dålig samordning mellan olika delar av politiken. I
    kommande lågkonjunktur kommer många arbetstagare att stå
    Svensk finanspolitik 2008 – Rapportens viktigaste slutsatser 9
    utan försäkringsskydd mot arbetslöshet till följd av det sätt som
    reformprocessen genomförts på.
    • Förändringarna av sjukförsäkringen stärker drivkrafterna för arbete
    men ger förmodligen arbetsgivarna för svaga incitament att
    axla det ansvar de ålagts för att hjälpa de sjukskrivna tillbaka in på
    arbetsmarknaden.
    • Reformen av fastighetsbeskattningen gynnar bostadsinvesteringar
    i förhållande till investeringar i andra sektorer i ekonomin och
    skapar därmed samhällsekonomiska förluster. Dessutom vidgas
    inkomstskillnaderna, vilket minskar det fördelningsmässiga utrymmet
    för att sänka andra, mer snedvridande skatter, t ex inkomstskatten
    högre upp i inkomstskalan.
    • Bristen på forskningsunderlag för fastighetsskattereformen utgör
    en anmärkningsvärd kontrast till regeringens ambitioner att på
    andra områden grunda politiken på sådant stöd. Det är viktigt att
    dessa ambitioner får gälla alla områden av den ekonomiska politiken.
    • Finansdepartementet bör såväl internt som externt bättre dokumentera
    det analysunderlag som man arbetar fram.

    Finanspolitiska rådet – Finanspolitiska rådet

    DN