I bland kan man bli lite förvirrad av vem som är talespersoner för vad inom socialdemokratin. Uppenbarligen är nu Urban Ahlin den som är talespersonen både för utrikes, bistånds och försvarsfrågor. Med förstås utomordentlig expertis inom alla områdena…
Finns Peter Hultkvist som i alla fall teoretiskt skall ha någon slags ansvar för försvarsfrågor inom socialdemokratin med när Urban Ahlin knyter upp Sverige och socialdemokratin till vad som riskerar att bli det mest långtgående militära åtagandet sedan Afghanistankriget i förhandlingar med Carl Bildt.
Här är det upp till Håkan Juholts ledarskap att lägga fast kursen men också göra klart vem som ansvara för vad eller är all utrikes och säkerhetspolitik till för Urban Ahlin att plocka statuspoäng från Carl Bildt?
Jag hoppar verkligen Urban Ahlin har grund för sin analys att bara Gadaffi försvinner kommer alla parter sätta sig ner i glad nationell försoningsdialog. Snabbt skriva en ny demokratisk konstitution och hålla demokratiska val modell Baltikum efter Sovjetunions fall. Ett exempel där tydligen Urban Ahlins främsta utrikespolitiska erfarenheter finns.
Men jag tror inte på det. Bara det faktum att Libyen sitter på större vapen förråd än Saddams Irak och att dessa redan börjar plundras eller Gadaffis gest att tömma fängelserna för att skicka ‘nyrekryterade’ milissoldater med vapen mot rebellerna talar för en framtida anarki modell irak efter Saddams fall. Där klan, region och olika förespråkare för maktgrupper kommer att ställas emot varandra. Eller med andra ord anarki den här gången utan amerikanska trupper på marken.
I en anarkisituation är det bara Nato som kan upprätthålla någon form av stabilitet genom en militär närvaro. Kommer Sverige svara ja om Nato via FN begär svenska trupper?
Till det kommer att Sverige dras allt längre in i konkreta militära åtaganden om samarbete med Nato som i praktiken kommit bli FNs väpnade arm. Om detta är den socialdemokratiska ledningens avsikt eller ej vet jag inte för varje sådan diskussion bemöts med att det finns FN mandat och folkrättslig grund vilket i Libyen fallet råkade vara de o så demokratiska gulfstaterna som stod för via arabförbundet.
Oavsett är det märkliga att så få ens reflekterat över varför EU stater som Tyskland valt att inte stödja det Libyen krig som drevs igenom så ogenomtänkt av de ledande NATO medlemmarna Frankrike, Tyskland och USA.
Svensk utrikespolitik och säkerhetspolitik ska inte som jag tidigare sagt likt de borgerliga vara en passiv ‘camp follower’ till NATO som sitter med på följetåget vart än de ledande västmakterna tar oss.
Sverige borde kunna tänka och agera självständigt bland annat för att förhindra uruselt planerade och genomtänkta militäroperationer likt den Libyska. Där är jag en förespråkare av Collin Powells doktrin. Ska man använda militär styrka gör man det med hela sin militärmakt och en plan som tar hänsyn till alla konsekvenser och hur åtagandet ska avsluta den militära delen så fort som möjligt.
Lybien har alla förutsättningar att bli EUs Vietnam med en fortsatt eskalerade chaos oavsett om en bomb skulle råka träffa Gadaffi eller ej.
Urban Ahlin och den högljudda socialdemokratiska bomhöger som ropad på fortsatta militära åtaganden har här ett stort ansvar om inte allt slutar verklig lyckosamt i Libyen och hela Nordafrika.
För socialdemokraterna del borde den eller de som tog fram kompromissen efter högljudda protester om att avsluta det militära Libyen engagemanget få sparken för att försett den socialdemokratiska nystarten med en kvarnsten i form av Libyen och ett konstant velande de närmaste åren.
Urban Ahlin, utrikespolitisk talesman (S), satt på söndagen i telefonsamtal samt utväxlade texter med utrikesminister Carl Bildt som var i Singapore.
– Förhandlingarna går framåt. Vi har gått ner lite mer på djupet i det som Nato har begärt och har ett bredare anslag. Och då menar jag inte brevet från Anders Fogh Rasmussen (Natos generalsekreterare) utan den mer specifika begäran som finns från Nato utifrån de brister som finns i operationen och som man behöver hjälp med.
Har ni samma bild av vad Nato vill ha?
– Ja, och det har vi haft egentligen hela tiden, svarar Urban Ahlin.
Ett fokus i partisamtalen handlar om politiska lösningar för Libyen när det råder vapenvila och ansvaret har övergått från Nato till FN och den internationella kontaktgruppen.
– Vi har haft mycket diskussioner om hur det svenska stödet kan se ut då.
Det handlar om bistånd, humanitärt stöd, demokratiuppbyggnad och en marin styrka för att bevaka vapenembargot.
Den tidigare så infekterade frågan om de åtta Gripenplanen då?
Jo, S vidhåller att de inte ska användas i upprätthållandet av flygförbudszonen över Libyen. Men nu kan Urban Ahlin tänka sig andra svenska flyguppdrag.
– Jag utesluter inte att något eller några Gripenplan kommer att vara kvar för flygspaning, säger han till TT.
S öppnar för att Gripenplan stannar – DN.SE
Juholt på bettet under helgen, men det gäller inte Reinfeldt…., DEN PATETISKA PAJASEN OCH ETT GÄNG OVILLIGA AKROBATER, Socialdemokraterna: Betraktelser av ett ledarskap, Vi har varit konsekventa”, 2 gånger Juholt och 0 Reinfeldt, Juholts farsen fortsätter, En trafikfara!, Gripen kvar i Libyen, vilken ståndpunkt kommer härnäst?,
Avtal om svensk insats i Libyen är nära