Den svenska modellen har funnits med sedan andra världskriget men frågan är om den fortfarande gäller för alla på den svenska arbetsmarknaden. Det finns en växande grupp just-in-time arbetare som flyttar från arbetsplats till arbetsplats mellan perioder av arbetslöshet. Den starka fackförening som förutsätts finnas med som en part på en arbetsplats finns inte alltid på plats.
Arbetsmarknadens uppdelning i A, B och C lag lär fortsätta. Liksom det social skyddsnätets allt bredare maskor. Då tror jag det behövs någon form av lagstiftning eller miniminivå även för grupper med lösare kopplingar till arbetsmarknaden.
Ett alternativ är lagreglerade minimilöner. Det är i nuläget osäkert hur Svenskt Näringsliv slutligen ställer sig till denna modell, men det intresse som Svenskt Näringsliv visar för metoden i sitt remisssvar på Lavalutredningen är oroväckande. Modellen kan i och för sig framstå som lockande i sin enkelhet då den inte förutsätter kollektivavtal för det utstationerade företaget.
Arbetsgivarverket är dock starkt negativt till lagstadgade minimilöner då det riskerar att leda till en politisering av lönebildningen som fråntar parterna det fulla ansvaret för lönebildningen och dess konsekvenser.
Den andra modellen är så kallad allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Det innebär att man upphöjer ett kollektivavtal till en lag. Modellen är ett sätt att åstadkomma generella anställningsvillkor även om endast ett fåtal av arbetstagarna är medlemmar i facket. Denna modell bör undvikas då vi inte bör skapa regler som bygger på eller leder till en svag facklig representation. Tvärtom bygger den svenska modellen på att de fackliga organisationerna är representativa.
Den tredje modellen som Lavalutredningen förespråkar har däremot avgörande fördelar. Modellen innebär att fack som har ett kollektivavtal med en klar och tydligt angiven minimilön ska kunna kräva att detta villkor tillämpas även av utländska företag genom att teckna kollektivavtal. Men om det utstationerade företaget redan tillämpar lönevillkor motsvarande det svenska kollektivavtalet så är företaget fredat mot stridsåtgärder.