Kan man lita på några stater är tycker jag är en berättigad fråga? Liksom om den perfekta demokratin är en garanti för att ingångna avtal alltid hålls.
Vad som borde sägas är däremot att det finns starka krafter i Sverige som vill måla fan eller i det här fallet björnen på väggen. Det hade varit intressant att fått veta vilka det var som arrangerade det seminarium där man så samstämingt kom fram till att det inte gick att ingå avtal med ryssland. Något man kan tycka den gamla journalisten Björn Elmbrant kunde talat om.
Det är förövrigt intressant hur det tycks gå bra att ingå avtal med länder som saudiarabien eller för den delen kina. Båda kända för sin demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.
Vore det möjligen inte bättre med en neutral analys innan man säger ja eller nej till något. Och lite mindre ryssofobi.
Dagens Arena | Nej till Nord Stream
Kan man lita på det auktoritära, ickedemokratiska Ryssland? Nej, var den samstämmiga uppfattningen mellan förre försvarsministern Björn von Sydow (S) och Rysslandskännaren Kristian Gerner på ett seminarium i Almedalen i Visby i går. Har de rätt, och det ser inte bättre ut, måste den svenska regeringen säga nej till Nord Stream, den ryska gasledningen som ska gå från Finska Viken ner genom Östersjön.
Och känslan av sorg över att man inte kan lita på Ryssland var lika påfallande, för både von Sydow och Gerner inser hur viktigt Ryssland är för Sverige och vice versa. Och därmed vilken betydelse fortsatta sociala, kulturella och vetenskapliga kontakter har om Ryssland ska kunna bli demokratiskt.
Men kommersiella relationer? Von Sydow – numera vanlig menig riksdagsman – suckade djupt när han berörde hur Ikea, världens modernaste detaljhandelskedja, har behandlats av ryssarna. En fråga som tangerar Ikea, men som inte avhandlades på seminariet och som är ett stort hotfullt svart moln för regeringen Reinfeldt är Nord Stream-projektet.
Hade Ryssland varit demokratiskt, skulle man snabbt kunna komma överens. Men i en auktoritär stat som Putins kan ingångna avtal brytas och det som är sanning på förmiddagen bli lögn på eftermiddagen. Till detta kommer säkerhetspolitiska bekymmer och allvarliga miljömässiga invändningar.
Vill vi i Sverige verkligen ha denna gasledning, som kräver att Östersjön rensas från tusentals minor och annan bråte, för att kunna dra ledningen på ett säkert vis? Vad händer med fisket? Vill vi ha den ryska marinen mer än tidigare på vår bakgård? Vilken framtid, säkerhets- och klimatmässigt, ger ett ökat beroende av leveranser av rysk gas till Västeuropa, en gas som också avger betydande koldoixidmängder? Och vill vi medverka i en lösning som riskerar att minska stabiliteten i Östeuropa och Baltikum?