Frågan jag saknar svaret på är varför kan inte dessa svenskar inte betala? Är det enbart för att de överkonsumerat och har dyra lån eller kan de möjligen vara så att de helt enkelt är fattiga? Att de inte handlar om att betala den senaste platt-TV utan livsnödvändigheter som hyra, el ,telefon o.s.v. Jag misstänker det senare i många fall. Och med tanke på hur alltfler fodringsägare skickar en fodran direkt till kronofogden utan påminnelser kan man undra hur många som finns där tack vare en missad räkning utan att egentligen ha några skulder.
Uppdatering:
Fast om man ska tro nedanstående artikel är det köpfest i de svenska hushållen. Vem har rätt?
Välkommen till fattig Sveriges verklighet skulle jag säga. Sverige är delat i 2 helt olika ekonomiska verkligheter. Det förklarar även alliansens oförmåga att fatta varför folk inte är mer nöjda. Personligen tror jag dock majoritet av dagens svenskar hamnar i fattigsverige. Eller?
Det är statliga bolåneföretaget SBAB som lyfter fram de glada siffrorna ur konjunkturbarometern i sin senaste rapport Sparnytt. – Vi tycker att det finns skäl att uppmärksamma detta. Inte på 15 år har hushållen sett så här positivt på sitt eget sparande och sina finanser. Resultaten gäller december, men siffrorna håller i sig även för januari, säger Tomas Pousette, chefsekonom på SBAB till DN.se. Börsoron har ändå påverkat svenskarnas agerande när det gäller sparandet. – Många har svängt över till att placera i räntepapper i stället för aktier och även banksparande och obligationer är populärt, säger Tomas Pousette. I konjunkturbarometern, som är en enkätundersökning med 1.500 personer, står det klart att de svenska hushållen är väldigt optimistiska när det gäller sparandet. – Inkomstutvecklingen har varit bra och sparräntorna har blivit betydligt bättre på senare tid. Det som är kul är att de yngre åldersgrupperna har en så positiv inställning till sitt eget sparande. Det är mer än man kan vänta sig, med tanke på att unga inte har samma finansiella styrka, säger Tomas Pousette. I SBAB:s rapport Sparnytt framgår det att personer mellan 16 och 24 år är mest peppade att spara.
SvD » Inrikes » Svenskarna sitter i skuldfällan
Omkring nio procent, 585 000 människor, har vid flera tillfällen inte kunnat betala alla sina räkningar på förfallodagen.Uppgifterna om svenskarnas skuldproblem kommer från en larmrapport som kronofogden sammanställt.
Rikskronofogden Eva Lidström Adler säger att resultatet är skrämmande och vill se ett samlat grepp på nationell nivå.
– Regeringen måste skapa en kraftfull och dynamisk strategi så att vi kan komma till rätta med problemet.
Skuldsättningen kostar i dag, enligt kronofogden, samhället ungefär 40 miljarder kronor om året.
Rapporten bygget på djupintervjuer med fordringsägare, skuldsatta, inkassoföretag, skuldrådgivare och tjänstemän hos kronofogden. Dessutom har TNS Gallup via internet intervjuat 4 445 personer om deras privatekonomi.
Hundratusentals har inte råd att betala sina räkningar
Det är första gången det går att säga närmare hur många svenskar som har svåra skuldproblem. Tidigare har det bara gått att se hur många som hamnat i kronofogdens register. Nu finns ungefär 500.000 personer registrerade där. – Men att man hamnat hos oss behöver inte betyda att man är överskuldsatt. Det kan vara personer som vid något tillfälle missat att betala exempelvis en trängselavgift eller en p-bot, säger Eva Lidström Adler. De skuldsatta utsätts för stora påfrestningar och många har problem med hälsan. Unga och me-delålders med stora skuldproblem är ofta lika vårdkrävande som åldringar och har svårt att arbeta och leva ett normalt liv. – Våra beräkningar visar att skuldsättningen kostar samhället ungefär 40 miljarder kronor om året, säger Eva Lidström Adler. Rapporten heter ”Alla vill göra rätt för sig” och det är också den slutsats utredarna kommer fram till. Eva Lidström Adler framhåller att de som hamnar i skuldfällan bara utnyttjar de ekonomiska förutsättningar som finns. – Vi lever i ett kreditsamhälle som bygger på att det finns människor som vågar ta risker. Om ingen vågade ta en ekonomisk risk skulle vi få lägre tillväxt, säger hon. I dag hamnar många skuldsatta i en livslång fälla som är mycket svår att ta sig ur. Ofta lönar det sig inte att ens försöka komma tillbaka. Eva Lidström Adler tycker att vi kan lära av andra länder och tar Storbritannien som exempel.