Etikett: Pension

  • Den sjuka svenska arbetsmarknaden

    Det är lätt för Göteborgsposten i sin ledare nedan att säga det är arbetsgivarens ansvar att inte slita ut sina anställda. Verklighetens arbetsmarknad ligger långt ifrån idealbilden av arbetsgivare som tar ansvar för sina anställda. Speciellt i låglönebranscher.

    Sverige har idag en av världens friskaste arbetsmarknaden och några av de mest sjuka jobbande på den för att hårdra det. En aning. En effekt av de reformer reformer som socialdemokrater och borgerliga regeringar genomfört de senaste 10 år är de arbetande sjuka. Eller med andra ord. Bara de som har råd sjukskriver sig för för mindre än att de inte fysiskt kan ta sig till arbetsplatsen. Svenska arbetsplatser är fyllda av medicinätande arbetande vare sig det är för förkylningar eller utslitna kroppar. Detta då på en arbetsmarknad där majoriteten av folk som närmare sig pensionsåldern inte tvingats arbeta tills de närmar sig 70-års åldern.

    En förlängd pensionsålder som förstås inte drabbar de som har sådana ekonomiska och arbetsplatsvillkor att de kan välja om och hur mycket de ska eventuellt jobba vidare efter 65.

    Ekonomiska och arbetsplatsvillkor som jag gissar flertalet debattörer och ledarkrönikörer har.  

    Den svenska arbetsmarknaden ser inte längre ut som den gjorde för 30-år sedan. Tvärtom är den slimmad och arbetsvillkoren sådan att varje anställd förväntas jobba dubbelt och ge 110% konstant. Och lära nytt i vad som allt mer är en kunskapsekonomi med förändrad arbetsorganisation i stort sett årligen. Även här märks klasskillnaden på den svenska arbetsmarknaden med bäst arbetsvillkor för de med bäst löner och arbeten på stora etablerade arbetsplatser.

    Precis som i det svenska 2/3 dels samhället
    i övrigt är villkoren drastiskt olika på den svenska arbetsmarknaden mellan de som har det bra och inte.

    Sjuk och fattig – Ledare – www.gp.se

    GP:s Pär Düsing har i en serie artiklar riktat strålkastarljuset mot kvinnors farliga arbetsmiljö – och därmed också mot välavlönade mäns begränsade intresse för lågavlönade kvinnors livsvillkor. Undersköterskan Ing-Britt Gustafsson på Sahlgrenska sjukhuset är 62 år och lider av förslitningsskador. För henne är en klart bättre pension vid 67 utesluten. Flertalet av kollegorna går i pension när de fyllt 61. De orkar inte längre.

    – Om fler män hade jobbat inom vården, hur hade det sett ut då, undrar Ing-Britt Gustafsson.

    Det är ingen djärv gissning att svaret är att då hade det sett bättre ut – i vården, men också i andra lågavlönade kvinnodominerade branscher – som dagligvaruhandeln.

    Enligt Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet har nästan hälften av de kvinnliga anställda inom dagligvaruhandeln problem med värk i nacke, axlar och skuldror. Och medan antalet olycksfall i arbetet minskar för män, så ökar de för kvinnor.

    Arbetsmiljöverket har slagit larm och fått 20 miljoner av regeringen till fler inspektioner. Det är bra, men är ingen lösning. Det är arbetsgivarnas ansvar att inte slita ut sina anställda. Och påfallande ofta är lågavlönade kvinnors arbetsgivare politiker med ansvar för offentlig sektor. Män och kvinnor, vilka i andra sammanhang gärna kallar sig feminister.

  • KDs Göran Hägglund för fortsatt högre skatt för pensionärer

    Tydligen är det viktigt att beghålla olika skattenivåer för att pensionärer och löntagare för att pensionärer inte drabbas av högre kostnader. Och för alla jobb som skapats…. Bra argument med 500000 arbetslösa och fler fattigpensionärer än någonsin-

    Bloggat
    Ylva

    Enligt Göran Hägglund har den som arbetar högre kostnader för till exempel resor, kläder, mat och avgifter till a-kassan.

    De kostnaderna motiverar enligt Hägglund, en skillnad i beskattning av pensionärer och löntagare, men skillnaden bör då inte vara så stor som den är i dag.

    Hägglund instämmer nu i vad statsminister Fredrik Reinfeldt propagerade för i helgen vid Moderaternas riskkonferens i Göteborg.

    Göran Hägglund menar också att det förutom ökade kostnader för den som jobbar finns andra viktiga skäl till att ha kvar skillnaden i beskattning på lön och pension.

    – Eftersom vi har begränsat med pengar och pensionerna faktiskt huvudsakligen avgörs av den ekonomiska utvecklingen i landet, hur många människor som kommer i arbete, så är det viktigt att genomföra ytterligare jobbskatteavdrag.

    ”Olika skatt på pension och lön” | Sveriges Radio

  • Jobba tills du dör

    Jag misstänker att pension är något som delar av dagens 60-talist generation liksom senare generationer bara kan drömma om. Långvarig arbetslöshet kombinerat med studier kommer att tvinga dessa personer att jobba upp i 70-års åldern. Minst.

    För samhället kommer det bli ett problem misstänker jag där stora grupper av ekonomiska orsaker inte kan gå i pension. Det kommer att bli ännu fler som konkurrerar om jobben i framtiden samtidigt som vi hittills haft en mycket dålig jobbtillväxt.  Likadant kommer dessa personer inte ha råd att betala för sin ålderdom eller den vård de kommer att behöva.

    Det finns också en klassmässig aspekt där de som haft bra och fasta jobb kommer att kunna pensionera sig medan ‘c-laget’ på arbetsmarknaden tvingas jobba kvar.

    Och nej, alla pensionärer i framtiden kommer inte ha fått en ökad köpkraft. Många kommer också ha så dålig pension att de kommer att vara tvungna att jobba så läge de kan.

    Pensionär som packar kassa i snabbköpen eller jobbar i snabbmatsrestauranger kan man se i USA. När kommer samma fenomen till Sverige.

    Konstruktörerna av det nya svenska pensionssystemet, ett system som inte ens George, W Bush lyckades få stöd för i USA, kommer att vara död innan de fulla effekterna syns i det svenska samhället. Men generationer av svenskar kommer att få leva med dem.

     

    Många talar om att vi måste arbeta allt längre. Resonemanget bygger på att dagens 60-talister ska få samma procent i pension som de som föddes runt 1930, allt räknat i procent på slutlönen. Då krävs det att 60-talisten jobbar till 67 år istället för 65 och på sikt kan det handla om ytterligare ett par år, menar han.

    Varför blir det så? Den angenäma förklaringen är att vi lever allt längre. Idag ligger medellivslängden för män på cirka 79 år och för kvinnor på 83. Snabbast ökar den för männen, bara under de senaste tio åren handlar det om cirka två år. Eftersom det är du själv som tjänar in pensionen och den ska räcka fler år – ja, då ”måste” du jobba längre.

    Men varför utgå från samma procent av slutlönen, morgondagens pensionärer förväntas ju få mycket bättre köpkraft än dagens och skulle då inte behöva jobba så mycket längre?

    –Kanske. Visst har standarden höjts. Men systemet är världens mest flexibla. Idag har man rätt att ta ut pensionen vid 61 år och arbeta till 67 och denna rätt tycker jag stegvis borde höjas till 69 år.

    Den faktiska pensionsåldern ligger idag på 63,7 år. Någon formell pensionsålder finns alltså inte i Sverige även om många sätter gränsen vid 65.

    Själv är Bo Könberg 64. Och han har inga planer på att sluta.

    –Tanken att sluta i förtid har aldrig funnits. Mitt förordnande som landshövding går ut nästa år, jag jobbar gärna längre men det är regeringen som beslutar.

    Annars är det väldigt många lite äldre som vill sluta. En stor undersökning från AMF visade nyligen att bara 2 av 10 privatanställda arbetare kan tänka sig att arbeta efter 65.

    Ett underbetyg för hela arbetsmarknaden?

    –Nja, vi kanske ställer större krav på livet. Det sägs att arbetslivet blivit hårdare men det är nog snarare så att varje generation tycker synd om sig själv.

    Bo Könberg tar för givet att den så kallade bromsen i pensionssystemet slår till nästa år. Hela systemet är väldigt stabilt, menar han. För många handlar det nu om en sänkning av pensionen med 300–400 kronor i månaden, som mest cirka 500, och de med de allra lägsta pensionerna cirka 70 kronor. Riksdagen bestämmer vilken modell som väljs, inbromsningen blir med årets börsuppgång mjukare om man går på den modell som Försäkringskassan föreslagit.

    Längre arbetsliv för dagens unga | Näringslivsnyheter | SvD

  • Centern och Maud Olofsson – Höj pensionsåldern

    Jag undrar om Maud Olofsson frågat all de utslitna 55-åringarna om de vill jobba längre? Det går an om man haft ett stillasittande skrivbordsjobb med hög inkomst och bra möjlighet till friskvård men så ser inte verkligheten ut för alla. Svenskarna blir inte friskare. Snarare går de till jobbet sjuka och med krämpor för att de inte har råd med sjukfrånvaro.

    Tvärtom är tempot och arbetsbördan för de med arbete högre än någonsin. Om man inte hör till den relativt privilegierade gruppen höginkomsttagare som kan styra sitt arbete och arbetsinnehåll. Som Maud Olofsson kan. Ett förslag med bristande verklighetsförankring från centern.

    Bloggat:
    Pensionärer och Federly, Som man frågar får man svar!, Hur länge ska vi jobba?

    – Rimligt att jobba längre | Nyheter | Aftonbladet

    Maud Olofsson (c) öppnar för höjd pensionsålder.

    – Om vi blir allt friskare är det rimligt att vi jobbar längre, säger hon.

    Nästa generation pensionärer, 40-talisterna, kommer inte att nöja sig med att bli passiva pensionärer.

    Det konstaterade partiledaren Maud Olofsson när hon öppnade centerpartiets framtidskonvent i Norrköping i går.

    Men frågan är om de ska bli pensionärer över huvud taget. Åtminstone inte än på ett tag.

    Maud Olofsson tycker nämligen att det är dags för en rejäl diskussion om pensionsåldern.

    – Vi kommer att behöva jobba allt mer. Den faktiska pensionsåldern i dag ligger någonstans mellan 58 och 60 år, och det är klart att nog ser jag att jag kommer att få jobba längre än så – och många med mig, säger hon.

    Höja gränsen

    Redan i dag har Sverige en flexibel pensionsålder, där man kan jobba fram till 67, men Olofsson är också öppen för att höja 65-årsgränsen.

    – Jag tycker att man kan fundera över det,

  • Tillåt mig tvivla

    Det hade varit intressant att se bakgrundsmaterialet och underlaget för denna företags beställda undersökning. Vad hade dessa 819 seniorer för bakgrund? Och varför envisas tidningar med att ta in nyheter beställda av bransch företag?

    Det hela blir nästan komiskt om man sedan växlar till DN där ytterligare en undersökning presenteras.  Denna gång handlar det om 350000 svenskar som jag antar inte är seniorer.

    Uppdatering:
    ”Mobbade på arbetsplatser klarar inte av sitt jobb”

    Ny undersökning om vantrivsel i arbetet: Var femte anställd i Sverige känner sig mobbad eller trakasserad. För många är skälet att de inte klarar av sina arbetsuppgifter. 350 000 svenskar trivs ordentligt dåligt på arbetsplatsen, visar en ny undersökning från Handelns utredningsinstitut. Samtidigt känner sig var femte anställd utfryst, mobbad eller trakasserad. De som vantrivs tror ofta att kolleger och chefer tycker att de gör ett dåligt jobb. Det stämmer överens med företagarenkäter där var sjunde anställd inte anses klara av sina arbetsuppgifter. Men i stället för att säga upp sig väljer många att stanna kvar i otrivseln i hopp om att arbetsgivaren ska köpa ut dem med höga avgångsvederlag. Detta bidrar till orörligheten på svensk arbetsmarknad, samtidigt som denna orörlighet tvingar många svenskar att dröja sig kvar i en nedbrytande arbetssituation. Det skriver Stefan Fölster och Björn Lindgren, chefsekonom respektive ekonom på Svenskt Näringsli

    Jobblust kvar högt upp i åren

    Intresset för att byta jobb lever hos 22 procent
    i åldersgruppen 50-65 år, med en viss övervikt
    för männen. Inte ens 61-65-åringarna har gett upp
    hoppet, 14 procent skulle vilja byta arbete. Men de tror att det skulle
    vara svårt att få ett nytt jobb.819 seniorer deltog i undersökningen.

    Det är intressant att se att femtiplussarna på intet vis har
    gett upp sina karriärsambitioner, säger Niklas Bragée,
    vd för TNG.

    I valet mellan ett nytt och bättre arbete eller avtalspension vinner avtalspensionen, men bara
    med 55 procent mot 45 procent. Män är mer intresserade av
    avtalspension än kvinnor, och sextiplussare mer än
    femtiplussare.

    Seniorerna fick frågan om vad de bidrar med
    på arbetsplatsen. En stor majoritet tycker att de delar med sig
    av sina erfarenheter. Deras närvaro skänker en trygg
    stämning. Men ganska många, 38 procent, anser också
    att de i hög grad bidrar med nya idéer.

    Nästan fyra av tio seniorer som fyllt 61 år planerar att arbeta efter 65
    års ålder. Den tanken är inte lika aktuell för
    dem som är mellan 50 och 60 år.

    – När man är i femtiårsåldern kanske pensionen ter sig som en
    positiv hägring, men när den kommer närmare inser man
    hur viktigt arbetet är. Många har god hälsa och tycker
    att de har mer kvar att ge, säger Niklas Bragée.