Etikett: skattesystem

  • En vidgad RUT Light nästa för socialdemokraterna?

    För att uttrycka mig diplomatiskt. Jag ställer mig lite främmande till att full sysselssättning, vad nu detta är i dagens sverige, skapad genom att skattesubventioner av hela sektorer av den svenska arbetsmarknaden skulle vara socialdemokratiskt politik. Varför inte då subventionera varje produkt eller tjänst som säljs i Sverige?

    Eller varför inte sänkta skatter på konsumtion och kapital generellt som ökar den disponibla inkomster för den medelklass som till största delen ska köpa dessa persontjänster med lågt förädlingsvärde. Moderaterna har ju också argumenterat länge att för personer med högt förädlingsvärde ska detta också synas i lönen. 

    Ska skattesystemet diskuteras borde det utgå från perspektivet rättvisa, ändamålsenliga skatter för alla svenskar. Och frågan ställas vad som ska beskattas. Om en allt tyngre skatte och avgiftsbörda faller på låg och medelinkomsttagare medan höginkomsttagare med kapital, förmögenhet, fastigheter och inte minst företag utgör ett nytt skattefrälse vad är rättvisskattepolitik för framtiden?

    Det är definitivt inte en bra politik med bidrag eller skattereduktionen som det ju kallas från den gemensama skattebasen riktat till övre medelinkomststagare för att dessa ska uppmuntras köpa persontjänster. Eller hantverkstänster. Tjänster de flesta redan nu har råd att köpa men väljer att köpa svart istället.Och forsätter att köpa svart trots RUT som senast Sveriges Radio visade i ett reportage baserad på en rapport från Institutet för Framtidsstudier. Tvärtom fortsätter den svarta och vita brancherna existera parallellt.  

     

    RUT-avdraget har inte gjort svarta städjobb vita – Studio Ett | Sveriges Radio

    – Vår studie visar att det inte finns några enkla samband mellan att den vita marknaden för hushållstjänster ökar och att den svarta marknaden minskar i motsvarande grad. Marknaderna existerar istället parallellt och attraherar olika kunder, säger vår gäst Anna Gavanas, forskare på Institutet för Framtidsstudier som studerat städbranschen under många år. 

    Det är helt klart att Anders Borg och den moderata alliensens arbetsmarknadspolitik är ett misslyckande i att den permanentat ett ökade utanförskap som Fredrik Reinfeldt kallade det 2006 massarbetslösget med förvaring av arbetslösa i program som FAS3. Där arbetslösa i praktiken förväntas gratisarbeta.Men lösingen är inte en vidgad RUT-light med mer bidrag.   

    Frågan för socialdemokratin borde vara hur kan vi lyfta hela den svenska arbetsmarknaden inklusive de delar nu placerade i utanförskap av moderaterna. Och höja förädlingsvärdet för alla sektorer inklusive persontjänst delen av den svenska arbetsmarknaden. 

    Jag  hade pläderat för utbildning, arbete, och företagande. I kombination. Eller med andra ord en klassisk socialdemokratiskt politik anpassad för en växande tjänstesektor. En kunskaps ekonomi som i alla delar från städjob till IT kommmer att ställa krav på kunskap från de som vill ha arbete.

    Sverig har inte råd med flera hundra tusen svenskar placerade i en permanent arbetslöshet eller en växande grupp arbetande fattiga heller. Men jag tror inte på nationalekonomiska styrinstrument grundade på en människosyn från 200-år tillbaka i tiden modell Anders Borg.

    Arbete får idag den som har rätt kunskaper, nätverk och erfarenheter. Vi har en social kunskapsekonomi som ställer lika stora krav på personegenskaper som kunskaper och erfarenheter i säg. Något som tyvärr i det mest saknats i en arbetsmarknadspolitik anpassad för industrialism som hade sin höjdpunkt för 60-år sedan i Sverige. 

    Det vore kanske dags att döda myten om lågkunskapskrävande arbeten. Tvärtom kommer även persontjänst sektorn ställa krav på kunskaper och utbildning. Krav som för arbetstagaren kommer att fortsätta hela arbetslivet. 

    Det är socialdemokratisk politik att lyfta alla oavsett bakgrund. Och tro att alla människor kan utvecklas och förändras om de får chansen. 

    Och förövrigt arbetslösa är inte bidragstagare oavsett var de får sin försörjning. 

    Andra bloggar:
    När Vänstern glömde Marx för konservatismen… , Feltänkt, Astudillo!Val avgörs på valdagen och handlar om framtidenLåt oss inte bli förblindade av vår egen förträfflighetSänk momsen för alla tjänsterEn ljus framtid för Vänsterpartiet – Befarar vissa…Så påpassligt Astudillo

    ”Inför ett nytt ’timavdrag’ vid köp av alla hushållstjänster” – DN.SE

    Hur vi som hushåll väljer att fördela våra inkomster har avgörande betydelse för jobben. Här har skattesystemets utformning stor betydelse. De tjänster som är svårast att effektivisera blir relativt sett dyrare i förhållande till andra tjänster och varuproduktion. Och de tjänster som är svårast att effektivisera är just de tjänster som har ett högt arbetsinnehåll, det vill säga där sysselsättningseffekten blir störst när efterfrågan ökar. Men: För privatpersoner blir dessa tjänster dyra när de ska betalas med skattade pengar. En svart marknad växer fram. Eller så gör man jobbet själv. Samtidigt står stora grupper arbetslösa långt från arbetsmarknaden. Det kräver lösningar som innebär att människor med vanliga inkomster har råd att efterfråga mer privata tjänster. Därför föreslår jag att den skatteöversyn som det socialdemokratiska partiet inlett prövar möjligheterna till att införa en bred skattereduktion, ett så kallat ”timavdrag”, för hushållens köp av ”arbetstimmar”. Detta timavdrag bör vara så generellt som möjligt. Med ”timavdrag” avser jag att privatpersoner ska få göra avdrag för kostnader för arbete motsvarande rot och rut även då de köper andra privata tjänster. ”Timavdraget” skulle kunna utformas så att det i princip motsvarar en viss del av arbetskraftskostnaden, till exempel hälften, upp till ett tak per person och år vid köp av arbetstid generellt. Genom att området för skattereduktionen inte, som i dag, avgränsas till ett endast ett fåtal tjänster minskar risken för att leverantörer höjer sina priser mot konsumenterna. Dessa kan ju alltid utnyttja reduktionen för att köpa andra, mer prisvärda, tjänster. ”Timavdraget” bör alltså ha ett tak per person och år och räknas som ett fast belopp så att det inte bli beroende av personens faktiska marginalskatt.

  • Globaliseringsråd eller lobby för FP och Svensk näringsliv?

    Jag undrar om vem som beställde den SIFO undersökning regeringens globaliseringsrådet hänvisar till? Argumenten känns väldigt bekanta. Men alliansen skulle väl aldrig presentera politiserad forskning…

    Sen handlar det förstås om att Globaliseringsrådet som företrädare för den moderatledda alliansregeringen vill ha sänkta skatter för höginkomsttagare och mer ’produktiva’ personer som annars kan ’förväntas’ flytta utomlands. Och utlänningar som kan förväntas undvika sverige som pesten istället för att vilja komma hit och arbeta.

    Men andra ord vill de slippa betala till det välfärdssystem som den vanliga svensken inte upplever att de får tillräckligt ut av.

    Sverige behöver en genomsyn av skattesystemen. Och ett rättvist skattesystem. Inte det plattskatt system som KO Feldts socialdemokratiska regering och folkpartiet införde där momsen breddades och avdragsmöjligheter för vanliga svenskar togs bort. Borde det inte vara skatte efter bärkraft där de som kan betala mer proportionellt också kan göra det.

    Gör om skattesystemet | Debatt | Aftonbladet

    Fyra av tio svenskar anser att de skatter de betalar in inte motsvaras av de välfärdstjänster som man kan förvänta sig av samhället. En av tio är tveksamma. Enligt en färsk Sifo-undersökning känner ungefär hälften av befolkningen ett bristande förtroende för att skatterna återförs samhället i form av välfärdstjänster – såsom vård, skola och omsorg.

    I en tid då rörligheten i skattebaserna ökar och konkurrensen om investeringar, företagsetableringar och kompetent arbetskraft tilltar är förtroendet för skattesystemet viktigt för att kunna attrahera och behålla både arbetskraft och företag i landet. Den andel av befolkningen som anser att höga inkomstskatter är ett skäl att flytta utomlands är dock fortfarande begränsad. Var femte person uppger att lägre skatter och möjligheter till en högre inkomst utgör skäl att lämna Sverige. Bland dessa är privata tjänstemän (23 procent), lägre åldersgrupper (32 procent i åldersgruppen 30 år och yngre) samt personer i de högsta inkomstklasserna (28 procent av de med en inkomst över 36 000 kronor) oftare beredda att flytta än andra.

    Eftersom de yngre, mest produktiva och välutbildade individerna, är mest benägna att flytta utomlands finns det anledning att ta frågan på allvar. Förmodligen är dessa grupper också mest eftertraktade på en utländsk arbetsmarknad. Samtidigt visar studier att många av de som tar ett arbete utomlands återvänder efter några år, med nyvunna erfarenheter och lärdomar som vitaliserar den svenska arbetsmarknaden.

    Men skattesystemets legitimitet bör också ses mot bakgrund av Sveriges attraktionskraft på motsvarande grupper i andra länder. Svenska skattenivåer kan upplevas som ett hinder för utländska personer som överväger att ta ett arbete i Sverige. Den genomsnittliga inkomstskatten har visserligen sänkts under de senaste åren men den totala skattebelastningen i Sverige är fortfarande bland de högsta i världen.

    Skatter och offentligt finansierade välfärdstjänster har betydelse för ett lands attraktionskraft på företag och kompetenta personer. Men minst lika viktigt är att själva skattesystemet präglas av långsiktighet, enkelhet och transparens. Dessa ledord var utgångspunkten för 1991 års stora skattereform. Idag är inte mycket sig likt sedan den stora skatteomläggningen. Avdragsmöjligheter, undantagsregler och förändringar för utvalda grupper och branscher har gjort de raka konturerna från 1991 alltmer otydliga.

    I Kjell-Olof Feldts skatterapport till Globaliseringsrådet pekas på en rad åtgärder för att göra det svenska skattesystemet mer lämpat för global konkurrens. I första hand förordas en genomgripande översyn av skattesystemet i en parlamentarisk utredning. Men Feldt föreslår också:

    * att den högsta marginalskatten återförs till 50 procent genom ett slopande av värnskatten, en justering nedåt av den statliga inkomstskatten till ca 18 procent,

    * en enhetlig moms,

    * en sänkning av den generella nivån på arbetsgivaravgifterna,

    * att försäkringar ges om att förmögenhetsskatten inte återinförs vid ett regimskifte,

    * att någon form av skatt på kvarlåtenskap återinförs, liksom fastighetsskatten,

    Det är vår uppfattning att Sverige är i stort behov av en bred genomlysning av skattesystemet, inte minst med tanke på de utmaningar som en alltmer globaliserad värld ställer oss inför. I en sådan utvärdering bör alla stenar vändas på och förslagen i Kjell-Olof Feldts rapport till Globaliseringsrådet fungerar som en vägvisning för vilka områden som särskilt bör belysas. Utmaningen är att utforma ett attraktivt skattesystem samtidigt som den offentliga sektorn både kan effektiviseras och bibehållas.