Jag tycker debatten om de svenska friskolorna och vinster har hamnat fel. Problemen i den svenska skolan varken börjar eller slutar med vinstdrivande friskolor.
Ska skolan utredas varför då inte börja med den kommunalisering som Göran Persson genomförde som skolminister. Där det blev kommunerna som fick en påse pengar och ett varsågod nu får ni sköta skolan.
Hur har kommunaliseringen av skolan fungerat. I vilken utsträckning har skolpengarna gått i in den allmänna kommunala budgeten. Finns det regionala eller lokala skillnader i den utbildning en elev får. Eller med andra ord finns det samma skolkvalite oavsett var man bor i landet.
Varför gick 1 elev av 10 redan 2006 ut från grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan eller 1 av 4 utan att uppnå målen i alla ämnen? Varför hade friskolorna 2006 generellt högre betygsnivåer och andel behöriga till gymnasieskolan än de kommunala? Speciellt om de som det hävdas spenderar mindre resurser av de pengar de får per elev på eleverna och istället tar ut vinst.
De preliminära siffrorna för 2009 ser inte bättre ut
Man kan se att det har skett en försämring under 2000-talet. Det är fler elever som inte når målen för att komma in på gymnasiet. Det är mycket dåligt, helt oacceptabelt och väldigt allvarligt, säger Stefan Erson, undervisningsråd på Skolverket.
Skolverkets siffror över niornas slutbetyg för läsåret 2008/09 är preliminära.
Nästan 89 procent av eleverna blev godkända i de tre så kallade kärnämnena, svenska, engelska och matematik. Därmed blev de behöriga att börja på gymnasieskolans nationella program.
Men elva procent saknade alltså slutbetyg i något av kärnämnena.
Flest elever misslyckades i ämnet svenska som andraspråk, drygt var fjärde. Näst svåraste ämnet var matematik, där 8,5 procent underkändes.
Jämfört med året före var det fler som misslyckades i engelska, 7,1 procent, men det var också något fler som klarade ämnet svenska, 95,8 procent.
Att skolorna har fått extra resurser och att frågan om slutbetygen har varit på tapeten i flera år har alltså inte hjälpt.
Andelen icke godkända grundskoleelever har till och med ökat något sedan 2000-talets början. Orsaken är att skolornas stöd till svaga elever ofta är fel, säger Stefan Erson.
– Det ges mycket stöd i skolan, men det har getts fel sorts stöd. Just de här eleverna som inte går igenom är de som är i behov av stöd, säger han.
Var tionde grundskoleelev underkänns – sr.se
Kanske är frågan som borde ställas. Varför är de kommunala skolorna så dåliga i många fall att föräldrar som kan hellre sätter sina barn i friskolor?
Varför kan inte den kommunala skolan vara bättre än friskolorna?
Det är för att låna från Björn Elmbrant dags att sluta snacka bullshit som skolan.
Sen borde väl många socialdemokrater sluta hymla. Det är väl ganska klart att den socialdemokratiska debatten egentligen handlar om för eller emot marknadsekonomi. Och hur mycket vi ska ha av marknadsekonomi kontra offentlig sektor. Det är en strid som är mer än 100-år gammal och kan väl ses som en reaktion mot 30-års liberaliseringar av offentlig verksamhet.
Det handlar förstås också om makten inom socialdemokraterna.
Förloraren i denna debatt lär bli de skolelever som mest behöver hjälp vad jag kan se. Istället för en ideologisk debatt om vinstnivåer i friskolor kunde man ju diskuterat hur skolan ska lära ut, vad den ska lära ut. Hur en skola före framtiden ska se ut. Varför den kommunala skolan inte når alla elever. Och vad socialdemokraterna vill göra åt det.
Eller med andra ord visioner kombinerat med praktisk politik för de människor som verkar inom skolan. För skolan kommer att forma alla svenskars framtid.
Mer i AB
Den svenska välfärdsmodellen har genomgått en liberal revolution de senaste decennierna. Resultatet är en kompromiss mellan den socialdemokratiska välfärdsstaten och dess (ny)liberala kritiker. Finansieringen av grundläggande välfärdstjänster sker via skattsedeln och ska garantera lika behandling. Samtidigt har utförandet i hög grad lagts ut på privata företag.
Faktum är att vi har mer av privata vinstdrivande företag i välfärden än i andra länder i Europa. Där bedrivs delar av vården och omsorgen av kyrkor och ideella organisationer. I Sverige är huvudalternativet privat eller offentligt.
Förändringen av den svenska offentliga sektorn var nödvändig. Behovet av ökad valfrihet låg i korten. Den gamla formen av styrning av den offentliga sektorn hade nått vägs ände. Det hindrar emellertid inte att dagens ordning ska eller bör tas för given.
Nyligen föreslog Carin Jämtin, socialdemokratiskt oppositionsråd i Stockholm, att vinstutdelningar i friskolorna ska begränsas. En liknande skrivning finns redan i Socialdemokraternas politiska riktlinjer. Så what’s the fuzz about? Till delar förmodligen om en politisk positionering inför Socialdemokraternas partikongress i höst. Problemet är att förslaget inte är helt genomtänkt. Ska politikerna besluta om de rimliga vinstnivåerna? Eller ska de helt förbjudas? Förslaget försöker operera bort en effekt av en modell som även Socialdemokraterna har accepterat.
