Som Röda Berget skriver den kravspecifikation som blir allt längre på en framtida socialdemokratisk partiledare. Det är en superman/kvinna som ska tas fram.
Naturligtvis kan man grotta ner sig i detaljer om personens alla egenskaper. Helst ska vi hitta en valvinnande visionär/socialt kompetent/empatiskt/ideologiskt fritänkade folkbildada universitetsutbildad folkrörelsemänniska med brett nationellt och internationellt kontaktnät, lång karriär både utanför och innanför politiken som kan vara partiledare i runt 10-12 år. Den enda jag vet som uppfyller allt detta är Fantomen – Den Vandrande Vålnaden.
Den webbenkät som Sandro Wennberg gjorde pekade ut Mr Walker som ny partiledare, men tyvärr har vi ingen Vandrande Vålnad att tillgå, utan vi får nöja oss med vanliga dödliga.
Min kravprofil är rätt blygsam. Den nya ska
- Vinna valen 2014 och 2018 och därefter lämna över klubban på kongressen 2021
- För att punkt 1 ska kunna genomföras krävs ett framsynt inkluderande ledarskap som samlar partiet och gör politisk verkstad av vår kärnidé vilken är principen om alla människors lika värde, enkelt kallat jämlikhet.
Min nye S-ordförande ska vinna val – det är krav #1 « Röda Berget
I jakten på den socialdemokratiska super partiledaren som ska uppfylla alla former av kravspecifikationer har dock två saker glömts bort.
1. Socialdemokraterna har i två val haft en valorganisation och kommunikationsstrategi som både varit oförmögen att kommunicera till väljaren den politik partiet vill föra och än värre varit total oförmögen att lägga upp en egen strategisk spelplan där man är redo att hantera den samlade vikten av moderaterna och alliansen, svenskt näringslivs otaliga sidoorganisationer och en massivt opinionsövertag i det etablerade media Sverige.
Fredrik Reinfeldts moderater är det statsbärande partiet och inte minst viktigt det parti som formulerar den svenska verklighetsbilden.
Socialdemokraterna har bara reagerat på detta efter den spelplan som Fredrik Reinfeldt, Schlingman och Borg tagit fram.
Vilken taktiker oavsett spelplan låter motståndarna ta över den egna spelplanen och styra spelet?
2. Den socialdemokratiska partiorganisationen liksom stora delar av den övriga rörelsen är urmodig i sitt arbetssätt och den totala oförmågan att agera som ett oppositions parti. Parti organisationen har byggts upp och formats av ett parti som styrde och dominerade Sverige. Så ser inte längre verkligheten ut. Det går inte att bedriva politik som på farfars tid.
Socialdemokratiska partiets främsta uppgift idag är inte att plocka fram personer och en politik som ska styra Sverige. Socialdemokraterna behöver inte fler politiska byråkrater som administrerar det bestående. Partiets främsta uppgift är istället att lyfta fram en ny gräsrotsrörelse som kan förändra Sverige och bilda ett alternativ till moderaternas 2/3 dels samhället. Det handlar om att bygga något mer än det parti som ska vinna nästa val för att sedan sitta och administrera det bestående
I alla fall jag och som det verkar många fler tycks också ha gjort insikten att det går inte att försöka vara moderaterna lite… eller tvärtom och tillåta Fredrik Reinfeldt föra fram moderaterna som socialdemokraterna lite.
Kan Socialdemokraterna inte kommunicera klart skillnader i synen på människor och samhälle mellan S och M och än viktigare presentera detta som praktiskt politik vad är poängen med separata partier….
Socialdemokraternas politiska företrädare var rädda att säga vi vi vill inte ha Fredrik Reinfeldts Sverige och vi står för något annat i valet 2010. Som Veronika Palm säger nedan.
Vad är ditt recept för att ta partiet ur den här krisen ni har hamnat i?
– Vi löser det inte genom att ha en extrakongress och byta partiordförande, så enkelt är det inte. Vi behöver orka fortsätta komma ihåg att vi fick rejält stryk. Vi behöver orka spetsa politiken och möta människor. Det viktigaste för Socialdemokraterna är att vara ett parti i människors vardag, att se verkligheten som den är och att formulera politiska krav utifrån det.
Vad gjorde ni för fel?
– Det handlar inte om det ena eller andra förslaget. Vi var inte tillräckligt tydliga med vart vi ville, vad som var skillnaden mellan att rösta på borgerligheten och Socialdemokraterna. Vi var nog lite rädda för att stöta ifrån oss väljare och då blev vi heller inte så tydliga att vi lyckades locka till oss nya väljargrupper.
Där är kanske dags att socialdemokraterna går i oppositionen på allvar istället för att slås inbördes om vilka som ska sitta på maktpositioner partiet inte längre har.
Och är redo att ta en sjuhelsikes fight med moderaterna om vilket Sverige vi ska ha i framtiden.
Jag tror det kallas mobilisering. Av en arbetarrörelse som legat i träda de senaste 30-åren.