Förvånansvärt nog, eller kanske inte, kan jag hålla med Svensson om vänsterpartiet. Jag kallar det förstås något annat. För att använda egna ord, pratvänster, akademikervänster eller möjligen rödvinsvänster som man en gång i tiden kallade de som gärna pratade politisk filosofi och samhällsrevolution men som hade väldigt svårt att organisera sig för att göra något praktiskt och konkret. En vänster motsvarighet till de neoliberala teoretiska revolutionär som flockas kring timbro.
Sen är ju frågan om ett parti byggt på konflikt kan bli ett majoritetsparti. Och vad som händer när de får ta ansvaret för hela samhället. Det är lätt att säga att företag inte ska få sparka folk eller att de ska socialiseras. Sen kommer ju problemen med ekonomiska samällsmodeller. Varken planhushållning eller ren marknadskekonomi har ju visat sig vara den ideala. Socialdemokraterna valde för länge sedan kompromisser och pragmatism istället för samhällsrevolution. Och ett accepterade av marknaden i en blandekonomi.
Det hae förstås varit intressant att om svensk vänster kommer att vara lika pragmatisk som Besancenot och det Franska LCR. När kommer Socalistiska partiet att uppmana till en röst på socialdemokraterna för att bli av med Reinfeldt och Alliansen 🙂
Vänsterpartiet under Ohly har ju förövrigt hittils sagt att man hellre släpper fram alliansen om man inte får som man vill.
For the second round of the elections, Besancenot, after calling for
participation stated that ”On 6 May, we will be on the side of those
who want to prevent Nicolas Sarkozy from attaining the presidency of
the republic. It is not a matter of supporting Ségolène Royal but
voting against Nicolas Sarkozy.”, fighting the Right in the street as
well as at the ballot boxes.[6] After the victory of Sarkozy in the second round, Besancenot and LCR call for ”a united front
of all the social and democratic forces […] to organise a response
faced to the extreme neoliberal and repressive programme of Sarkozy.”[8]
http://en.wikipedia.org/wiki/Olivier_Besancenot
Ytlighet och identitetspolitik | Svensson
Vänsertpartiet sysslar inte med politik, utan det är en
byråkratisk partiapparat där i stort sett alla medlemmar
på något sätt är involverade i kommunala,
regionala och statliga förvaltningsorgan, både på
tjänstemanna och politikernivå. Det är svårt att
i ett sånt läge organisera kamp.[..]Det är detta som är vänsterpartiets problem, man
sysslar inte med arbetarpolitik, eller politik överhuvudtaget uatn
med identitetspolitik, ytlighet och taktik. Det är
därför man backar i opinionen
i ett läge när man borde ha möjligheter att gå
framåt. Vänsterpartiet och dess ledare Lars Ohly är en
skam för den svenska vänstern. Och meningslösa populistiska utspel som handlar om annat än politik lär inte hjälpa upp läget.