Claeskrantz.com

Etikett: statsskuld

  • Fredrik Reinfeldt – Misslyckad med arbetslinjen fortsätter han med skattesänkningar

     

    riksdagen

    Den moderatledda alliansen under Fredrik Reinfeldt har misslyckats med vad de sade var sin viktigaste uppgift. Få människor i arbete. Att bryta ett sociala och ekonomiska utanförskapet för 100-tusentals svenskar.

    Fler människor är idag arbetslösa än när den moderatledda regeringen tog över. Men inte nog med det. Alliansen har monterat ner de sociala försäkringssystemen. A-kassan slaktades för att skapa utrymme för skattesänkningar finansierade med a-kassan avgifter.  Med konsekvensen att ytterligare 500000 nu står utanför något som helst skydd vid arbetslöshet.

    Försäkringskassan ska under de närmast året skicka ut 55000 med sjukpenning att arbeta eller leva på socialbidrag. I den ständigt växande jobb och utvecklings garantin finns idag 68000 svenskar utan varken jobb eller utveckling.

    I kommuner flödar socialkontoren över av både 18-åringar och universitetsstudenter som inte kan kvalificera sig till den a-kassa alliansregeringen under Fredrik Reinfeldft gjorde det svårare att komma in i.

    För moderaterna skulle ju inte driva arbetsmarknadspolitik. Arkitekterna bakom visste ju att detta inte behövdes. Det hade de lärt från sin ekonomutbildning. 2006 skulle dessa kunskaper omsättas i verkligheten.

    Vad alliansledaren sade i sin första regeringsförklaring.

    Alliansledaren lovade att skapa förutsättningar för fler jobb och bryta utanförskapet. Men han ville inte veta av några s-märkta metoder.
    – Arbetsmarknads- politikens omfattning måste reduceras. Antalet personer i åtgärder kommer att reduceras, systemet med friår avvecklas och plusjobben fasas ut, slog Fredrik Reinfeldt fast i sin första regeringsförklaring.

    Annorlunda budskap

    Han lovade också att värna om de offentliga finanserna.
    – Utrymmet för ekonomiska reformer under den kommande mandatperioden kommer bland annat att vara beroende av hur många som kommer tillbaka i arbete. Det kan visa sig nödvändigt att skjuta på reformer eller att tillföra ytterligare finansiering, sa Fredrik Reinfeldt i oktober 2006.
    Både 2007 och 2008 ägnade han ganska utförliga avsnitt av sina annars kortfattade regeringsförklaringar åt att beskriva Alliansregeringens framgångar i kampen mot utanförskapet.
    När han i dag lägger fram sin fjärde förklaring, blir budskapet sannolikt lite annorlunda.
    Under det senaste året har arbetslösheten rusat i höjden.

    Utlovat miljardregn

    I augusti i år var 261 000 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen, vilket är 113 000 fler än i augusti förra året. På ett år har antalet arbetslösa män ökat med 71 000, och antalet arbetslösa kvinnor ökat med 41 000. Och arbetslösheten ökar kraftigt både bland unga och bland äldre.
    I budgeten i nästa vecka kommer regeringen att satsa 3,9 miljarder på – just det, olika arbetsmarknadsåtgärder.

    Här är fraserna Reinfeldt måste stryka – Nyheter – Senaste nytt | Expressen – Nyheter Sport Ekonomi Nöje

    Det Fredrik Reinfeldt har lyckats med är att sänka skatterna. Moderaternas historiska misson. Moderaterna har lyckats med en politik som gett mer till de som redan har mest. 

    Eller för att låna från en annan politiker. Aldrig har så många gett till så få i form av skattesänkningar. 

    Och den politiken lovar Fredrik Reinfeldt att fortsätta med. För sänkta skatter ska ju fixa jobben. Välkommen tillbaka Bo Lundgren moderaterna.

    AB1, AB2, AB3, DN, DN2, SVD, Expressen, Expressen2

    Strax efter klockan 14 läser statsminister Fredrik Reinfeldt upp regeringsförklaringen. Förra året målade han en ljus bild av Sverige, trots att ”de mörka molnen över världsekonomin hade tätnat under sommaren”.

    Arbetslösheten stiger

    Antalet arbetslösa hade minskat sedan regeringen tog makten och statsskulden betalades av i snabb takt, sa Reinfeldt.

    I dag, ett år senare, är läget ett annat. Tiotusentals människor har varslats, sagts upp och arbetslösheten är uppe i åtta procent, enligt SCB. Nästa år spås siffran ligga på över elva procent. Statsskulden ökar i stället för minskar och beräknas, enligt Ekonomistyrningsverket, uppgå till 39 procent av BNP nästa år.

    Pengar till kommunerna

    Men Fredrik Reinfeldt kommer också att ha glädjande besked med sig upp i riksdagens talarstol.

    Jämför man med våren har läget för svensk ekonomi ljusnat något och han kan berätta om en höstbudget som ger tio miljarder extra till landets kommuner och landsting, över åtta miljarder till de arbetslösa och 3,5 miljarder i sänkt skatt för landets fattigaste pensionärer.

    I dag öppnar riksdagen | Nyheter | Aftonbladet

  • 135 miljarders underskottet som var 69 miljarder

    När det talas om ett 135 miljarders underskott i den svenska statens budget för 2009 kan det ju vara av intresse vart pengarna går.

    Likt de 10 miljarder som lånas ut till Lettland för att motverka den ekonomiska kollapsen där. Eller de 6 miljarder som lånas ut till Island.

    Hur mycket var det saab ville ha lånegarantier för nu igen. Alltså garantier, inte lån.

    Det hade blivit mycket sjukvård och offentlig service för de tio miljarderna som går till Lettland. Vilket ju var motivet för att inte ge lånegarantier till Saab eller?

    Sanningen är ju att svenska staten har urstarka finanser och mycket väl hade haft råd att stödja både hela fordonsindustrin och kommunerna i en historisk ekonomisk nedgång. 

    Om viljan hade funnits där.

    VA.se » Urstarka finanser

    Men årets siffra på 135 miljarder är inte särskilt mycket, framför allt inte i ett globalt perspektiv. Av flera skäl.

    För det första ska 50 miljarder räknas bort direkt eftersom det rör sig om vidareutlåning till Svensk Exportkredit. Det är sannolikt den bästa investering som staten har gjort under dessa kristider när företagen haft det kärvt med exportkrediter. Och denna utlåning får en motsvarande finansiella fordran så det är pengar som med hög sannolikhet kommer att återbetalas när marknadsförhållandena stabiliseras.

    Lite mer nervös kanske man ska vara för de 6 miljarder som vi lånat ut till Island och för de 10 miljarder som vi ska låna ut till Lettland. Men högst troligt är det också lån som kommer att återbetalas även om det ser kärvt ut just nu. Riktigt orolig blir jag bara om listan på länder som vi lånar ut till börjar växa ordentligt i omfång. Den risken är dock överhängande när länder som Estland, Ukraina med flera också har stora finansiella problem. Vi delar dock än så länge bördan, framför allt med våra nordiska grannar, Island givetvis undantaget.

    Riksgälden har också räknat med att 25 miljarder i kapitaltillskottsprogrammet för bankerna kommer att utnyttjas. Det räknar jag som enbart en temporär effekt på statsbudgeten.

    Borträknat dessa pengar ökar den svenska statsskulden med 69 miljarder 2009 och med 55 miljarder 2010. Underskottet för 2010 blåses också upp av Riksgälden räknar med att regeringen kommer att genomföra nya finanspolitiska åtgärder om 40 miljarder kronor. Jämfört med de stora överskotten under tidigare år är det givetvis en stor omställning för Sverige men jämfört med många andra länder rör det sig om småpengar. Statsskulden som andel av BNP blir 38 procent under bägge åren, en mycket låg siffra i ett internationellt perspektiv.

    Det som kanske kan oro är att upplåningsbehovet ökar kraftigt vilket kan komma att driva upp de långa räntorna. Men här spelar sannolikt utvecklingen på den internationella räntemarknaden en betydligt större roll.